Årsberättelse 2020 Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål

(1)

Årsberättelse 2020

Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål

www.jordbruksverket.se/3R

(2)

Annual report in English

You can also read the annual report in English at our website www.jordbruksverket.se/3R

Illustrationer: Hellsten Kommunikation Foto: Sveriges 3R-center om inte annat anges.

(3)

Innehåll

Ett år av annorlunda tänkande . . . 4

Röster om 3R under 2020 . . . 6

En trofast slitvarg för 3R och djurens rätt . . . . 11

3R - en princip för etiska djurförsök . . . . 14

Historik . . . . 14

Arbetet under 2020 . . . . 15

Nationella kommittén . . . . 15

Sveriges 3R-center . . . . 17

Samarbete i Europa . . . . 18

Råd och rekommendationer . . . . 19

Sveriges djurskyddsorgan . . . . 21

Myndigheter och 3R . . . . 21

Försöksledare och 3R . . . . 22

Insatser för att främja djurförsöksfria metoder . . . . 23

Metoder och djurvälfärd vid uppskattning av fiskbestånd . . . . 26

Utbildning om hantering av mus och råtta . . . . 26

Marknadsanalys . . . . 27

Kommunikation och kunskapsspridning . . . . 27

Konferenser och möten . . . . 29

(4)

Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål: Årsberättelse 2020

Ett år av

annorlunda tänkande

Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål hade en kraftfull verksamhetsplan för 2020. Den innehöll utbildningar på försöksdjursanläggningar, seminarier och workshoppar för olika målgrupper och ambitionen att knyta nya kontakter internationellt.

Vi vet alla att 2020 inte blev som vi tänkt oss. Efter en intensiv start på året med ett sammanträde för kommittén, ett välbesökt och uppskattat seminarium i Stockholm om djurförsöksfria metoder och ett möte om vägskäl och strategiskt arbete inom replacement, drog pandemin in över världen och arbetet fick ta en annan väg än den vi hade tänkt.

Den osäkra väntan på en återgång till det vi tidigare känt som det normala, gjorde att Nationella kom- mittén ställde om sina sammanträden till digitala träffar. De arbetade vid flera tillfällen utöver sina sammanträden med att ta fram en verksamhetsstrategi. Strategin bygger på kommitténs fokusområde och olika verksamhetsmål för Sveriges 3R-center, som beslutades på ett sammanträde under hösten.

Medarbetarna på Sveriges 3R-center kunde i sin tur fokusera på projekt som inte var lika beroende av att människor träffas fysiskt. Kommitténs två stora projekt som pågått under en längre tid fick större utrymme och projektet om att märka fisk kunde vi slutföra i juni. Projektet om mushanar i grupp fick också skjuts och råden om hur man bör hålla mushanar i grupp publicerades i december.

Vi har som sagt varit tvungna att hitta andra vägar.

Idag har vi kommit långt när det gäller omställ- ningen till att erbjuda i stort sett samma aktiviteter som tidigare – helt digitalt. Det har inneburit en kompetenshöjning inom 3R-centret, men också möjligheter för fler personer att delta och ta del av den kunskap och de erfarenheter som våra aktiviteter lyfter fram. Det ser vi som något positivt och ett arbetssätt som kommer fortsätta oavsett en pågå- ende pandemi eller inte.

(5)

(6)

Röster om 3R under 2020

Håkan Henrikson

Ordförande i Sveriges nationella kommitté samt chefsveterinär och näringslivschef på Jordbruksverket

Foto: Jordbruksverket

Vad har varit Nationella kommitténs viktigaste uppgift i år och framåt?

– För kommittén är det av största vikt att de projekt vi har startat tidigare nu avslutas och utmynnar i konkreta råd till användare och kommer till nytta.

En annan viktig uppgift har varit att fortsätta utveckla och förbättra vår kommunikation med olika intressenter.

– För Sveriges 3R-center är den viktigaste rollen att arrangera olika utbildningsaktiviteter tillsammans med djurskyddsorgan, myndigheter och forskare.

På kort sikt är det avgörande att öka kunskapen om 3R och på längre sikt hoppas jag att vi får en hög aktivitet i alla de 3 R:en runt om i svenska forsk- ningsmiljöer.

Jessica Johansson

Verksamhetsledare på Sveriges 3R-center Hur har 2020 varit för verksamheten på 3R-centret?

– Vi kunde spinna vidare på allt det som gjordes 2019 och hade medvind in i 2020. Trots läget med pandemin har vi kunnat leverera mycket arbete i form av aktiviteter och kontakter, för att stärka kunskapen om 3R. Vi står på en stabil grund när vi går in i 2021; centret börjar bli etablerat och har ett gott renommé.

– Jag vill särskilt lyfta hur vi sakta men säkert knyter ihop 3R-världen i Sverige. Vi kan se hur verksamheter i allt större utsträckning vänder sig direkt till oss både för att få kunskap, men också för att berätta vad de själva gör. Det är precis den funk- tionen vi ska ha; sprida kunskap från och mellan forskning och praktik.

(7)

Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål: Årsberättelse 2020 Karin Gabrielson Morton

Ledamot i Sveriges nationella kommitté och sakkunnig på Forska Utan Djurförsök

Vad är det viktigaste för 3R-området i Sverige när vi snart skriver 2021?

– Vi bygger nätverk och tillsammans med olika intressenter skapar vi en gemensam grund för att nå våra 3R-mål. Vi har ökat, men måste fortsätta öka kontakten med forskare som arbetar med andra metoder än dem som bygger på djurförsök. Detta kräver skarpa strategier, attitydförändringar, gott samarbete och effektiv kommunikation.

– Jag tror att de djurförsöksfria metodernas möj- ligheter och fördelar underskattas; det är viktigt att lyfta de framsteg som gjorts och görs för att visa på nya möjligheter. Här spelar vi en viktig roll för att föra samman olika kompetenser och inspirera till nya forskningsidéer, som kan leda till att djurförsöken begränsas eller ersätts helt.

Helena Elofsson

Djurskyddschef på Jordbruksverket

Foto: Jordbruksverket

Vad har det här året inneburit för 3R och svenskt djurskydd?

– Det har varit ett speciellt år för alla, men behovet av forskning har verkligen kommit fram i jakten på ett vaccin och i människans försök att förstå coronaviruset. Trots den besvärliga situationen har också viktigt arbete i samhället kunna fortsätta om än på ett lite annat sätt. Från vårt perspektiv vill jag lyfta Jordbruksverkets nya djursskydds strategi, som även omfattar försöksdjur och som ska göra det tydligt, både internt och externt, vad vi vill med djurskyddet och vad vi ska prioritera framåt.

Strate gin är baserad på de uppdrag som vi har från riksdag och regering, men också de behov vi ser i samhället.

– När det gäller Nationella kommitténs arbete kan vi nu se konkreta bevis på hur vi gemensamt får fram ny kunskap som kan vara till nytta för många.

I år har kommittén exempelvis gett oss kunskap om hur vi bäst märker fisk, hur vi bör hålla mushanar i grupp och vilka metoder som är lämpliga för att avliva zebrafisk.

(8)

Monika Kozak Ljunggren

Veterinär på Centrum för Biomedicinska Resurser (CBR) vid Linköpings universitet

3R-gruppen vid Linköpings universitet.

Foto: Linköpings universitet

Hur kan ett nationellt 3R-center bidra i ert arbete?

– Vi i verksamheterna behöver råg i ryggen, i form av oberoende aktörer som kan visa att 3R har betydelse inte bara för djuren, utan för forskningen i sig, menar Monika. 3R-centret kan ge oss legitimitet, både i yrkesrollen och som ambassadörer för 3R.

– 3R-centret kan stå för kunskap och argument så att vi på sikt får bort onödigt lidande hos djur. Ni kan stötta de regionala djurförsöksetiska nämn- derna med kunskap och därmed kraft i sina beslut.

Det skulle främja 3R generellt och även underlätta diskussioner med forskare, säger Monika.

Michael Axelsson

Professor vid Göteborgs universitet samt ledamot i Nationella kommittén och ordförande i expertgruppen

Vad kan Sveriges 3R-center göra för svenskt djurskydd och 3R?

– Vi har många aktörer inom 3R-området, men Sverige saknar en samordning. Några av oss lobbade för ett 3R-center och jag hoppas och tror att centret kan bli ett nav för det svenska djurskyddet och 3R. Det tar naturligtvis lite tid, men det kan bli en mötesplats för olika intressenter.

– Jag tänker mig ett slags 3R-stämpel för olika riktlinjer eller rekommendationer publicerade av centret, som sedan används nationellt. Vi måste komma bort från lokala versioner av standarder och metoder.

Elin Törnqvist

Forskare på Karolinska Institutet och ledamot i Nationella kommittén

Hur kan ett 3R-center tillföra något i ett samman hang med så många olika aktörer?

– Att vi nu har ett nationellt kompetenscenter som koordinerar och driver saker betyder väldigt mycket för 3R. Alla medlemsländer i EU måste ha en nationell kommitté, men Sverige har även ett 3R-center med finansiering för ett antal medarbetare och för att göra aktiviteter. Det är en viktig signal från regering och riksdag.

– Förväntningarna på centret är höga och det finns många åsikter om vad centret ska göra. Men jag tror att det är viktigt att betona att centret jobbar med alla 3 R:en samtidigt; vi jobbar lika mycket med djurens välfärd, som för att minska och på sikt ersätta djurmodeller. Tack vare centret kan vi öppna möjligheter för människor med helt olika utgångslägen och erfarenheter att träffas och få för- ståelse för varandras kunskaper och villkor.

(9)

Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål: Årsberättelse 2020 Nina Woodworth

Föreståndare för försöksdjurs anläggningen på Medicon Village

Hur kan Sveriges 3R-center samarbeta med verksamheter som Medicon Village?

– Vi vill ha utbildningar och workshoppar, men våra medarbetare inom försöksdjursverksamheten har inte tid att resa till andra orter. Det behöver hända här hos oss, tillsammans med er från centret.

Refinement-utbildningarna som planeras runt om i landet och som skulle ha startat våren 2020 är ett gott exempel; att hålla lokala utbildningar anpas- sade efter just vårt djurhus och våra medarbetare är vad vi behöver.

– Men vi kan också samarbeta på andra sätt; varför inte när det gäller utbildning och erfarenhetsutbyte för tillståndshavare och berörda myndigheter, så som länsstyrelserna.

Malin Eriksson och Hanna Pettersson Statens veterinärmedicinska anstalt

På vilket sätt vill ni samarbeta med 3R-centret?

– Vi ser att ni kan fungera som en sambandscen- tral, dit vi kan vända oss med frågor och idéer – och ni knyter ihop oss med andra, som brottas med samma saker, menar Hanna. Ett konkret exempel är de nya råden om antikroppsproduktion utan djur som EU gav ut i somras. Vad krävs för att använda

andra metoder och vad saknas för att komma igång;

det är sådant som ni på centret kan reda i och stötta oss med.

– Vi tror också på en gemensam plattform för alla djurskyddsorgan i Sverige. Det årliga mötet är jätte- bra, men vi behöver tillgång till varandras erfarenheter och kunskaper året runt. Här kan centret verkligen göra skillnad med sina kontakter och möjligheter till informationsspridning, säger Malin.

Brun Ulfhake

Professor och forskare på Karolinska Institutet

Foto: privat

Vad kan ett nationellt kunskapscentrum tillföra svensk forskning?

– Det ger en nationell struktur, något som kan fungera på ungefär samma sätt inom EU:s olika medlemsländer. Jag ser det som en kunskapshubb, där alla som är berörda eller intresserade kan få aktuell och saklig information och ett bra stöd.

– Centret kan synliggöra andra insatser som pågår, till exempel ETPLAS arbete. Det brittiska 3R-centret är en föregångare, som jobbar mycket med refinement och bland annat har tagit fram riktlinjerna ARRIVE för hur du som forskare kan rapportera dina under- sökningsresultat.

(10)

Gunnar Cedersund

Forskare på Linköpings universitet och ledamot i Nationella kommittén

Hur kan ett 3R-center hjälpa svenska forskare?

– Nationella kommittén och 3R-centret har en viktig roll i att främja neutrala arenor för samtal om djurfria metoder. Det nationella Replace-nätverket som vi har startat via centret är en viktig sådan arena. Nätverket kommer att fokusera på att samla krafterna och hitta sätt att påskynda framstegen med att utveckla nya metoder, att validera och god- känna dem och slutligen använda dem.

– Om vi kan uppnå tre huvudmål: att skapa neutrala arenor där framåtblickande och säkra samtal kan hållas, att göra det lika självklart att utföra ett djurfritt experiment som ett djurförsök och att skapa ett aktivt nationellt nätverk för frågorna, då kommer vi verkligen ha gjort framsteg.

Rasmus Normann Nielsen

Kommunikations ansvarig i Danmarks 3R-Center – Alle 3R-centre genererer viden, som ikke blot har national interesse, men også kan komme andre landes 3R-centre – og dermed forskere og forsøgs- dyr – til gode. Derfor har Danmarks 3R-Center altid haft fokus på samarbejde og formidling.

– Det fokus har Danmarks 3R-Center til fælles med Sveriges 3R-center, hvilket har udmøntet sig i et konkret og frugtbart samarbejde os to kommuni- kationsmedarbejdere imellem. Når man som jeg, er eneste medarbejder i Danmarks 3R-Center med en kommunikationsbaggrund, er det ekstra vigtigt at finde eksterne samarbejdspartnere, som man kan udveksle idéer og viden med. Jeg er sikker på, at vi med hinandens input og hjælp kan levere en endnu bedre kommunikationsindsats end ellers, som i sidste ende skal komme både forskere og forsøgs- dyr til gode.

(11)

En trofast slitvarg

för 3R och djurens rätt

Han har arbetat i djurens tjänst i över 40 år.

Hans avtryck i Sveriges arbete med djurförsök är permanenta. Staffan Persson går i pension och lämnar tjänsten som ansvarig för djurför- söksfrågor på Djurens Rätt. Vi vill lyfta fram en ödmjuk gigant som har stor del i att 3R-centret finns.

Vi börjar den här berättelsen i slutet av 1970-talet.

Då skrev Staffan sin första motion som politiskt aktiv och motionen handlade om djurförsök. Skriv- elser i form av motioner, remissförslag, handlings- planer och beslut i djurförsöksetiska nämnder har blivit oräkneliga genom åren. Staffans betydelse för 3R och djurförsöksfrågor går inte att överskatta.

Varför blev det just djurförsöksfrågor?

– Djurförsök är komplext när det kommer till rättig- hetsfrågor, menar Staffan. Andra områden som jag har jobbat med, som till exempel pälsdjur och produktionsdjur, är inte lika svåra. Där handlar det om saker vi skulle kunna klara oss utan. Försöks- djur är något annat. Det ska vägas mot vikten av att få fram ny kunskap, nya läkemedel och behand- lingar för vår hälsa och överlevnad; även om flera djurförsök inte har sådana syften. Men faktum kvarstår; människan utsätter djur för lidande.

De djurförsöksetiska nämndernas betydelse

Han har själv varit ledamot i flera djurförsöks etiska nämnder genom åren och mellan uppdragen har han även stöttat andra ledamöter. Just uppdraget som de etiska nämnderna har är avgörande för att minska och ersätta djurförsök, menar Staffan.

Han berättar om hur han i remissvaret till EU-direktivet för dryga 10 år sedan lyfte den svenska offentlighets principens fördelar med att låta allmän heten ta del av ansökningar och inte bara en populärvetenskaplig sammanfattning. En svensk grundlag som betyder mycket för transparens och öppenhet, som Staffan menar är nödvändig när det gäller djurförsök.

Staffan har sett hur de djurförsöksetiska nämn- derna har gått från att ha varit rådgivande till att vara prövande. Han har sett hur den etiska ansökan har förändrats från att vissa försök enbart behövde anmälas med några rader text, till att idag vara komplexa och omfattande beskrivningar som måste prövas. Detaljnivån är högre och det ställs större krav på den sökande, men också på den etiska nämnden som ska pröva ansökan. Ju bättre ansök- ningar, desto bättre underlag för beslut, vilket inte alltid är självklart enligt Staffan.

– De djurförsöksetiska nämnderna har sett lika- dana ut sedan 80-talet. Trots EU-direktivet och förändrade förutsättningar för en ansökan, är sam- mansättningen av ledamöter densamma. Ansök- ningarna spänner över längre tid och innehåller mycket mer information. Avgifterna gör att försöks- ledare inte vill dela upp sin ansökan i flera olika ansökningar. Det här är enligt mig ett stort problem och förutsättningarna för de etiska nämnderna behöver ses över.

Djurens Rätt och 3R

Staffan Persson är ordinarie ledamot i Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Han har de senaste två åren haft rollen som andre vice ordförande och suttit med i kommitténs beredningsutskott.

Som ledamot i Nationella kommittén har Staffan på nära håll följt hur tankarna på ett nationellt kompetenscentrum för 3R-frågor har tagit form och lett fram till bildandet av Sveriges 3R-center.

(12)

– Att få till stånd ett nationellt 3R-center har Djurens Rätt arbetat för i många år, säger Staffan.

Vi har också drivit på en statlig finansiering, som ger en politisk viljeinriktning och en legitimitet för frågorna på alla nivåer.

Nationella kommittén är en blandad grupp med experter från universitet, myndigheter, företag och djurrättsorganisationer.

Här syns delar av gruppen vid ett studiebesök på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Hans meritförteckning med uppdrag och represen- tation i nationella sammanhang är nästan lika omfattande som en etisk ansökan. Det handlar om olika regionala djurförsöksetiska nämnder, den tidigare Centrala försöksdjursnämnden och dess etikutskott, tidigare Djurskyddsmyndigheten, remissinstans för EU:s försöksdjursdirektiv, Jord- bruksverkets försöksdjursråd och sedermera Nationella kommittén.

Att Nationella kommittén nu har ett verkställande organ i form av Sveriges 3R-center är en av de viktigaste framgångarna för 3R i Sverige, menar Staffan.

– Det finns en särskild budget avsatt för personal och för att genomföra projekt och aktiviteter. Det blir verkstad på ett helt annat sätt än när vi utgår från att frågorna kan drivas på ideell basis. Sverige behöver en nationell samordnare, ett nav som kan hålla ihop ett så omfattande område, som berör så många olika aktörer. Och jag tycker att vi har lyckats med det, på väldigt kort tid, säger Staffan.

Rätt sätt att organisera 3R-arbetet

På andra håll i Europa finns både stora och små 3R-center, men alla är organiserade på olika sätt.

Kopplingen till den nationella kommittén som vi har i Sverige, menar Staffan är rätt väg att gå i för- hållande till svenska förutsättningar.

– Vi har en bred och samlad kompetens i Nationella kommittén, dess expertgrupp och 3R-centret. Efter- som vi hör ihop blir samarbetet naturligt och jag

tycker vi har en bärande form för hur ledamöter i Nationella kommittén aktivt arbetar tillsammans med centret, säger Staffan.

– Jag är också övertygad om att placeringen av centret på den myndighet som ansvarar för regel- verket kring försöksdjur är en del i framgången, säger Staffan. Det är bra att det är organiserat som en särskild verksamhetsgren inom Jordbruksverket med en egen budget. Att centret finns på en myndighet och inte ett enskilt universitet är bra; centret ska inte bedriva forskning utan ett grundläggande förändringsarbete.

Finansieringen av 3R-centret i regeringens höst- budget är något Staffan lyfter som en av årets höjd- punkter. Men också något som vi aldrig får ta för givet, utan fortsätta arbetet för en långsiktig finansiering och självständighet.

Vad kan ett litet 3R-center göra egentligen?

– Mycket! Det handlar om att få in frågorna hos dem som arbetar med djurförsök. Ett 3R-center i sig kan inte ersätta några djurförsök, men genom att vi har en nationell aktör som sprider kunskap, träffar dem som jobbar med djurförsök och knyter ihop dem med andra – så kommer 3R på bordet och blir mer och mer en naturlig del i det vardagliga arbetet. Målgrupperna är många och olika, men jag tycker att vi har hittat ett bra sätt att närma oss och samtala utifrån varje enskilt sammanhang.

Konkreta exempel på hur 3R-centret kan göra skillnad är de råd som vi nu kommer med; om att märka fisk och hur man ska hålla mushanar i grupp. Konkreta råd som verksamheterna kan börja använda utan stora utbildningsinsatser eller investeringar. 3R-centret kan sprida goda exempel på 3R, hur olika verksamheter jobbar med förbätt- ringar och djurvälfärd.

Det handlar också om att träffa nya grupper som har betydelse för 3R-utvecklingen. Genom att bjuda in till olika samtal skapar vi möten och möjligheter, menar Staffan. Vi ska låta olika yrkesroller och profes sioner träffas och på så sätt få förståelse för varandras kunskaper. Det finns hierarkier inom alla samspel och organisationer, som måste brytas för att det ska leda till förändring.

(13)

Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål: Årsberättelse 2020 Slutligen - vad vill du skicka med

Nationella kommittén nu när du lämnar?

– Att vi är inne på rätt spår, säger Staffan efter en stunds eftertanke. Att sättet vi jobbar på, sättet vi för samtal och dialog på, är rätt och ger resultat.

– Att vi ska fortsätta jobba med alla de tre R:en och driva på för att frågorna ska synas och värderas högt i samhället. Samtalen måste föras på politisk nivå för att få de som bestämmer att inse vikten av det här, inte bara för djurens skull utan också för forskningen och vår framtid. Jag vill att vi ska jobba för att även universiteten och de som delar ut pengar till forskning ska ha 3R-strategier. Det är viktigt och det ger 3R-centret en bra ingång för samarbete.

– Stödet till de djurförsöksetiska nämnderna är viktigt. De utbildningar och projekt som är på gång är bra, våra råd och rekommendationer är bra, men här kan vi göra stor skillnad på flera sätt. Återigen – vi måste prata med dem som bestämmer på politisk nivå; göra dem medvetna om nämndernas för- utsättningar och behoven av förändring. Nationella kommittén kan vara en viktig kraft i det arbetet.

Vad har Nationella kommittén lämnat för avtryck under det här året?

– Det går inte att förneka att covid-19 har ställt till det för oss. Även om vi har ställt om och kunnat hålla alla våra sammanträden och genomfört många av våra planerade aktiviteter, så har det påverkat året.

– Jag vill särskilt lyfta fram hur vi har hittat fram till nya målgrupper som forskningsfinansiärer, men också allmänhet och skolelever. Diskussionen om 3R och djurförsök måste föras på alla plan. Vi kan inte nöja oss eller slå av på takten. Visst är det roligt med fortsatt finansiering, men tänk på att tre år går väldigt fort. Nationella kommittén måste fort- sätta jobba strategiskt med det långa perspektivet, säger Staffan.

Till sist en personlig fråga. Vad ska du göra nu?

– Det ska jag fundera på, säger Staffan. Jag ska i alla fall skriva om djurförsök. Det är än så länge bara en plan, så vi får se vad det blir.

Staffan Persson är ledamot i Nationella kommittén och har under de senaste två åren varit andre vice ordförande. Det har blivit många sammanträden genom åren. Foto: Carl Johansson

(14)

3R – en princip

för etiska djurförsök

Forskarna William Russell och Rex Burch formu- lerade 3R-principen redan 1957 och två år senare kom boken The principles of humane experimental technique. Russell och Burch menade att forskare hela tiden ska sträva efter att använda så få djur som möjligt och samtidigt arbeta för att lindra och förbättra djurens situation i försök. Utgångs- punkten var och är de 3 R:en: Replace, Reduce och Refine.

Replace - ersätta

Att ersätta djurförsök betyder att du ersätter djur- försök med en metod där djur inte används och som ger motsvarande eller bättre information.

Reduce - minska

Att minska antalet djur betyder att du använder färre djur i ett försök än vad som tidigare varit möjligt för att få en viss mängd information. Att minska

antalet djur kan också betyda att du från ett och samma djur får mer information än tidigare utan att öka lidandet.

Refine - förfina

Att förfina djurförsök betyder att du arbetar för att minimera smärta eller annat lidande för djur i försök. Det betyder också att du ökar välfärden för djur som används i försök.

Idag genomsyrar de 3 R:en både svensk och europeisk lagstiftning som handlar om djurförsök.

Europaparlamentets och rådets försöksdjurs- direktiv (Direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål) har införlivats i den svenska lagstiftningen. Det innebär att alla som arbetar med försöksdjur ska tillämpa 3R-principen i sitt arbete.

Historik

Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål

Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål inrättades 2013 genom omvandling av Jordbruksverkets försöksdjursråd, det dåvarande rådgivande organet i försöksdjursfrågor. Under 2017 ombildade Jord- bruksverket den Nationella kommittén till nu - varande form att utöver sina uppdrag även fungera som styrgrupp åt Sveriges 3R-center.

Ledamöter i Nationella kommittén förordnas på två år och en ny kommitté kommer att utses av Jord- bruksverket i början av 2021.

Sveriges 3R-center

Jordbruksverket, Nationellt centrum för djurvälfärd och Vetenskapsrådet fick 2011 i uppdrag av regeringen att undersöka hur Sverige bör driva arbetet med alternativa metoder till djurförsök. Utred- ningen kom bland annat fram till att ett kompetenscenter för 3R-frågor borde bildas, där olika aktörer kan mötas och driva 3R-frågorna framåt.

2014 fattade riksdagen beslut om att inrätta ett nationellt kompetenscenter för 3R-frågor och i slutet av året gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att inleda bildandet av Sveriges 3R-center.

Riksdagen beslutade 2016 att finansiera verksamheten med 15 miljoner kronor per år. Sveriges 3R-center invigdes i november 2017 och verksamheten fick förnyad finansiering för tre år under hösten 2020.

(15)

Arbetet under 2020

Nationella kommittén

Nationella kommittén är en rådgivande instans, som enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om försöksdjur ska finnas i alla EU:s medlemsländer.

Nationella kommittén är styrgrupp åt Sveriges 3R-center, vilket innebär att kommittén ska prioritera centrets arbete samt besluta om vilka råd som centret ska ta fram. Kommittén är sammansatt av ledamöter från akademin, näringen och intresseorganisationer. Ledamöterna har erfarenhet inom djurskydd, veterinär medicin samt olika forskningsområden med och utan användning av djur. Kommittén består av ordförande, vice ordförande, åtta ordinarie ledamöter och åtta personliga ersättare.

Nationella kommitténs ledamöter 2019–2021

Ordförande Vice ordförande

Håkan Henrikson, Jordbruksverket Anders Forslid, Lunds universitet

Ledamöter Ersättare

Staffan Persson, Djurens Rätt (andre vice ordförance) Anna Sandstedt, Jordbruksverket (slutade i augusti) Elin Törnqvist, Karolinska Institutet Kristina Fant, RISE Research Institutes of Sweden Karin Gabrielson Morton, Forska Utan Djurförsök Elin Nyman, Linköpings universitet

Katarina Cvek, Sveriges lantbruksuniversitet Mats Sjöquist, Nationellt centrum för djurvälfärd Erika Roman, Sveriges lantbruksuniversitet och

Uppsala universitet Madeleine Le Grevés, Uppsala universitet

Leif Carlsson, Umeå universitet Michael Axelsson, Göteborgs universitet Gunnar Cedersund, Linköpings universitet Lotte Martoft, AstraZeneca

Viveka Hillegaart, Nationellt centrum för djurvälfärd Vakant

Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål i samband med sitt sammanträde i oktober 2019.

Från vänster syns Erika Roman, Karin Gabrielson Morton, Elin Nyman, Anders Forslid, Elin Törnqvist, Leif Carlsson, Håkan Henrikson, Madeleine Le Grevés, Gunnar Cedersund, Katarina Cvek, Michael Axelsson, Lotte Martoft, Staffan Persson, Anna Sandstedt och Kristina Fant. Mats Sjöquist och Viveka Hillegaart saknas på bilden.

(16)

Nationella kommittén ska främja och samordna arbetet med 3R och alternativa metoder tillsammans med berörda aktörer, exempelvis djurskyddsorgan, regionala djurförsöksetiska nämnder, myndigheter, forskare och intresseorganisationer.

Nationella kommitténs uppgifter är att:

• ge råd och stöd till djurskyddsorganen och behö- riga myndigheter i frågor som rör införskaffande, uppfödning, hållande, skötsel samt etisk prövning och användning av djur i försök

• stödja djurskyddsorganen i att utbyta information mellan varandra om sitt arbete

• dela med sig av bästa praxis och samarbeta med övriga verksamheter och kommittéer i Europa.

Nationella kommitténs sammanträden

Nationella kommittén har haft sex sammanträden och tre workshoppar under 2020. Det stora arbetet har handlat om att ta fram en verksamhetsstrategi för kommitténs och centrets arbete. Kommittén har enats om fokusområdet ” Vi ska utveckla, driva och påverka 3R-arbetet i Sverige” och följande verksam- hetsmål:

• att skapa förutsättningar för ett stärkt 3R-fokus i Sverige

• att arbeta för att attityder och beteenden förändras till förmån för ett ökat engagemang i 3R-frågor

• att stimulera och skapa incitament för utveckling, validering, kunskapsspridning och implemen- tering av 3R-metoder

• att främja och tillhandahålla neutrala mötes- platser och nätverk för samtal och diskussion om de 3R:en i teori och praktik

• att arbeta för att utveckla och sprida bästa praxis i 3R-frågor

• att samarbeta med nationella kommittéer, 3R-center och andra aktörer internationellt

• att förmedla 3R-främjande kunskap, råd och stöd till djurskyddsorgan, berörda myndigheter och andra relevanta aktörer

• att främja ökad kunskap, transparens och ansvarstagande i 3R-frågor hos berörda verksamheter och organisationer

• att arbeta för nationella utbildningar för att sprida kunskap och ökat engagemang för att implementera de 3R:en.

Under slutet av året har arbetet med att välja en ny nationell kommitté börjat. Den nya kommittén väljs för två år 2021–2023.

Expertgruppens arbete

Nationella kommittén inrättade 2019 en expertgrupp, som ska bistå kommittén med expertkun- skap utöver den som redan finns inom kommittén.

Expertgruppen består av en ordförande och sju ledamöter med stor erfarenhet inom etik, etologi, förfining och ersättningsmetoder.

Expertgruppen får sina uppdrag från Nationella kommittén och under året har gruppen främst arbetat med en kunskapssammanställning när det gäller avlivning av zebrafisk genom metoden hypo- termisk chock. I uppdraget ingick att bedöma om metoden kan anses vara minst lika human eller mer human än de metoder som är godkända för avlivning av fisk. Uppdraget från Nationella kommittén är beställt av Jordbruksverket och ska fungera som underlag för deras ställningstagande i frågan och som information till berörda användare.

Ledamöter i den centrala djurförsöksetiska nämn den efterfrågar nationella avbrytningskriterier för djur i försök. Det skulle underlätta när nämnden utvär- derar försök som avslutats. Ett uppdrag att se över frågan och ta fram mallar att användas av försöks- djursverksamheter gick under året till expertgruppen från Nationella kommittén.

(17)

Sveriges 3R-center

Sveriges 3R-center är verkställande organ till Nationella kommittén, vilket innebär att 3R-centret ska utföra merparten av kommitténs uppdrag. Centret arbetar för ökad djurvälfärd inom försöksdjursområdet, att färre djur ska användas i försök och att ersätta djurförsök när det är möjligt. Det gör centret genom att:

• samla, bearbeta och sprida information om 3R

• ge råd och rekommendationer om 3R

• stödja myndigheter i deras strategiska arbete med 3R-frågor

• främja gemensam användning av organ och vävnader

• ta fram, bedöma och sprida bästa praxis i försöksdjursrelaterade frågor.

Sveriges 3R-center är en del av Jordbruksverket och placerat i Jönköping. Medarbetare på 3R-centret under 2020 var verksamhetsledare Jessica Johansson, administratör Anna Heimersson, kommunikatör Lisa Andersson och handläggare Kaisa Askevik, Cecilia Bornestaf, Emelie Jansson, Per E Ljung, Emma Svensk och Eva Udén.

Medarbetarna på Sveriges 3R-center under 2020: Jessica Johansson, Anna Heimersson, Lisa Andersson, Kaisa Askevik, Cecilia Bornestaf, Emelie Jansson, Per E Ljung, Emma Svensk och Eva Udén.

(18)

Samarbete i Europa

Seminarieserie om 3R och forskning

Tillsammans med fem andra 3R-center i Europa arrangerade vi i september tre webbinarier om 3R och europeisk forskning.

Seminarieserien syftade till att uppmärksamma utvecklingen inom det europeiska 3R-arbetet och visa bredden på den forskning som pågår inom området. 12 föreläsare från sex olika länder gav exempel på nya metoder och kunskap inom alla de tre R:en. Sverige stod värd en av dagarna och bidrog även med två föreläsare. Håkan Henrikson, ord- förande i Nationella kommittén och näringslivschef på Jordbruksverket, modererade vid det svenska värdskapet.

Från Sverige deltog 3R-centrets medarbetare Per E Ljung, som presenterade projektet om fiskmärk- ning som han drivit tillsammans med flera svenska experter. Per berättade om den guide för märkning som projektet ledde fram till, och som Sveriges 3R-center publicerade i juni.

Sveriges andra talare var Gunnar Cedersund, lektor vid Linköpings universitet och ledamot i Natio- nella kommittén. Gunnar berättade om den digitala tvilling som han och hans forskargrupp har utvecklat.

Totalt deltog mellan 500–700 åhörare från hela världen under de olika seminarierna. Det här sporrar till nya samarbeten med andra 3R-center i framtiden. Gruppen som koordineras av det brittiska 3R-centret kommer att fortsätta träffas digitalt med jämna mellanrum; för att presentera pågående arbeten i respektive land och för att skapa kontakter.

Per E Ljung presenterade 3R-centrets guide för fiskmärkning på ett internationellt webbinarium som vi anordnade tillsammans med fem andra 3R-center i Europa.

Ett europeiskt nätverk för 3R-organisationer

Det europeiska nätverket för 3R-organisationer EU3Rnet initierades 2018. Nu har vi tillsammans med 22 andra europeiska 3R-center, sällskap och institut publicerat ett gemensamt konsensus- dokument. I det står bland annat att EU3Rnet ska

arbeta med alla de tre R:en. Det står också att nät- verket ska jobba för att forskare inte automatiskt ska använda sig av djurförsöks baserade metoder.

Tanken är att forskare först ska undersöka möjlig- heten att använda de djurfria metoder som finns.

I dokumentet står det också att det är viktigt att nationella insatser och resultat sprids inom nät- verket så att de olika organisationerna i sin tur kan sprida informationen vidare i sina kanaler. I dokumentet betonas också vikten av att alla som på något sätt är inblandade i användningen av djur i försök involveras i utveckling och spridning av 3R-resurser.

Konsensusdokumentet publicerades i den vetenskapliga tidskriften ALTEX (Alternatives to Animal Experimentation) under rubriken ”Consensus State- ment from the European Network of 3R Centres (EU3Rnet)”.

Möten med nationella kontaktpunkter

EU-kommissionen anordnar varje år möten med alla nationella kontaktpunkter för försöksdjurs- direktivet. Sveriges nationella kontaktpunkt är Cecilia Bornestaf, medarbetare på Sveriges 3R-center. Mötena behandlar olika aspekter av genomförandet av direktivet och bidrar till ökad kunskap om och förståelse för såväl kommis- sionens som medlemsländernas arbete med frågor som rör användningen av djur för vetenskapliga ändamål.

I år har gruppen bland annat fokuserat på populär- vetenskapliga sammanfattningar av djurförsök.

Kommissionen har tillsammans med medlems- länderna skapat en databas där sammanfatt- ningarna samlas så att allmänheten ska kunna ta del av dem på ett enkelt sätt. Databasen kommer att vara klar i början av 2021. En viktig insats under året är arbetet som EU:s referenslabora torium för validering av alternativa metoder (EURL ECVAM) har gjort med att ta fram rekommendationer om djurfria anti kroppar. Arbetet har presenterats för kontaktpunkterna och Sveriges 3R-center har spridit informationen vidare. Gruppen har även arbetat med harmonisering och förtydliganden kring användning av genetiskt förändrade djur.

Från Sverige har Cecilia Bornestaf från Sveriges 3R-center och Charlotte Öhman från Försöksdjurs- enheten på Jordbruksverket deltagit.

(19)

Råd och rekommendationer

Råd om hålla mushanar i grupp

Musen är ett av världens vanligaste försöksdjur.

I det vilda lever möss i grupper med en dominant hane, flera honor och deras ungar. Att hålla möss på det sättet på en försöksdjursanläggning är svårt och mössen hålls därför i grupper med samma kön eller enskilt. Att hålla mushanar i grupp är en stor utmaning då aggression ofta uppstår, vilket leder till skador, stress och ibland till och med död bland djuren.

Nationella kommittén såg tidigt att mushanar som hålls i grupp var ett viktigt utvecklingsområde för att förbättra djurvälfärden – och gav Sveriges 3R-center i uppdrag att tillsammans med externa experter driva ett projekt. Projektet har pågått sedan 2018 och all insamlad kunskap har resulterat i sju konkreta råd.

Råden bygger på en samlad kunskap från forskning och praktik. Vi har samlat in erfarenheter och kunskap från medarbetare på svenska försöksdjurs anläggningar i form av workshoppar och enkät undersökningar. Vi har också gjort en litteraturstudie om aggression hos mushanar i grupp. Under 2020 har vi främst arbetat med att gå igenom alla artiklar i litteraturstudien, tagit fram de konkreta råden och skrivit en slutrapport. Råden kommer att finnas tillgängliga i affischform och allt material publiceras på 3R-centrets webbplats.

Råden behandlar såväl den praktiska djurhåll- ningen som det övergripande arbetssättet i form av rutiner, samarbete och kommunikation. Då många av dessa aspekter inte är tillräckligt studerade i den vetenskapliga litteraturen är erfarenheter från personal en mycket viktig kunskapskälla.

Fem råd handlar om hur du tar hand om djuren:

1. Håll mössen i grupper som går bra ihop 2. Flytta över bobyggnadsmaterial vid burbyte 3. Undvik störningar och hantera mössen varsamt 4. Använd berikning som är anpassad till era

förutsättningar

5. Välj en stam som har en låg nivå av aggressivitet Två råd handlar om

rutiner och samarbete på arbetsplatsen:

6. Etablera rutiner i er verksamhet

7. Verka för samarbete och kommunikation

Foto: Understanding Animal Research, publicerat med tillstånd

(20)

Råd om märkning av fisk

För att kunna studera fiskars rörelsemönster, populationer, fysiologiska variabler eller bara följa en individ över tid krävs det ofta att man kan identifiera enskilda fiskar under en kortare eller längre period. Ibland kan man använda sig av djurets naturliga teckning och andra unika markeringar. I andra fall måste djuret märkas på något sätt, vilket ofta innebär någon form av hantering eller kirurgiskt ingrepp.

Det finns en mängd olika metoder för att märka fisk. Efter en förfrågan från Umeås djurförsöksetiska nämnd beslutade Nationella kommittén att ge 3R-centret i uppdrag att initiera ett projekt för att ta fram råd gällande fiskmärkning. Projektet inkluderade både frilevande fisk och fisk som hålls i försöksdjursanläggningar.

All märkning påverkar fisken på ett eller annat sätt, men man ska alltid sträva efter att djuren påverkas så lite som möjligt. Det finns fler än 34 000 fiskarter i världen och eftersom deras form, fysiologi och beteende varierar behöver vi ta hänsyn till detta vid val av metod. Det är också viktigt att infångning och hantering är välplanerade och går så snabbt och skonsamt som möjligt. Många fiskar är täckta av ett skyddande slem- lager och det är viktigt att all hantering sker på ett sätt som påverkar slemlagret så lite som möjligt.

För varje metod har vi tillsammans med externa experter gått igenom de viktigaste faktorerna för användaren och påverkan på fisken. Guiden innehåller metoder som är lämpliga i sjöar, vattendrag och hav, men också kontrollerade miljöer som akvarier, odlingskassar eller i laboratoriemiljö. Vi har kategoriserat metoderna med två symboler: en fisksymbol som står för djurvälfärd och en verktygssymbol som står för hur svår metoden är att lära sig att utföra praktiskt och hur mycket utrustning som krävs. Symbolerna finns i färg- erna grön, gul och röd, där grön står för minst påverkan på djurvälfärden och att det är en lätt metod att lära sig utan allt för mycket utrustning. I andra änden av skalan finns de röda symbolerna, då metoden har stor påverkan på fiskens välfärd, hög svårighetsgrad och krav på mycket eller avancerad utrustning.

Syftet med guiden är att underlätta val av metod och målet med rapporten är att bidra till att rätt märknings- metod används vid rätt tillfälle och på så sätt bidra till att minska negativ påverkan på djuren och att minska antalet djur som används. Guiden finns på både svenska och engelska.

I guiden för fiskmärkning har vi kategoriserat metoderna med olika symboler: en fisksymbol som står för djurvälfärd och en verktygssymbol som står för hur svår metoden är att lära sig att utföra praktiskt och hur mycket utrustning som krävs. Olika färger indikerar olika betydelser. Illustrationer: Albin Gräns.

(21)

Sveriges djurskyddsorgan

Djurskyddsorganen är en av 3R-centrets och Natio- nella kommitténs viktigaste målgrupper och en viktig kanal för att nå verksamheter och indivi- der som arbetar med djurförsök och försöksdjur.

Vi arbetar kontinuerligt med att hålla kontakt med djurskyddsorganen och svarar på frågor som kommer in under året.

För att underlätta samarbete mellan djurskyddsorganen och hjälpa dem med sitt uppdrag arrangerar vi varje år en dag med gruppdiskussioner och föreläsningar för djurskyddsorganens medlemmar.

Under 2020 skulle vi även genomföra lokala träffar på plats hos djurskyddsorganen, men på grund av covid-19 behövde vi ställa om med förhoppning om att genomföra dem nästa år.

För första gången höll vi det årliga mötet för alla djurskyddsorgan digitalt. Representanter från olika djurskyddsorgan fick berätta om sitt 3R-arbete och träffa kollegor i mindre grupper för att samtala om goda exempel och samarbete djurskyddsorganen emellan.

Årets dag för alla djurskyddsorgan genomfördes för första gången digitalt. Dagen inleddes med en presentation från 3R-centret med återkopp- ling om våra projekt under året. Vi berättade om projektet med fiskmärkning, men också om den inventering av databaser och söktjänster som vi gjort inom 3R. Helena Elofsson presenterade Jordbruksverkets arbete med att ta fram en djur- skyddsstrategi. Linköpings universitet, Medicon Village och Lunds universitet presenterade olika 3R-insatser som de har genomfört i sina verksamheter. Förutom dessa föredrag fick djurskyddsorganen i mindre grupper diskutera om och hur deras verksamhet och djuren har påverkats av covid-19, men också hur samarbetet mellan djurskyddsorganen fungerar. 3R-centret och Nationella kommit- tén fick med sig många idéer om hur vi kan stötta djurskyddsorganen för att möta deras önskemål och behov.

Myndigheter och 3R

I Sverige finns ett antal myndigheter som i varie- rande grad är inblandade i försöksdjursrelaterade aktiviteter. Vissa av dessa myndigheter utför eller beställer djurförsök själva, medan andra bedömer och granskar dokument och underlag som baseras på djurförsök eller är inblandade i lagstiftning på området. En av uppgifterna för de nationella kom- mittéerna enligt EU:s försöksdjursdirektiv är att de ska ge råd till myndigheter för att främja 3R-principen när det gäller användning av djur i försök. Även i regleringsbrevet till Jordbruksverket pekas samarbete med myndigheter gällande 3R ut. Det står att 3R-centret ska arbeta med berörda myndigheter.

Arbetet med 3R på svenska myndigheter

Sex svenska myndigheter kommer på olika sätt i kontakt med djurförsök och de är sedan några år skyldiga att upprätta strategiska planer för sitt 3R-arbete. Regeringen föreslog redan 2016 att kompetenscentret för 3R-frågor skulle samman- ställa och analysera myndigheternas strategier, vilket nu är gjort av Sveriges 3R-center. De berörda myndigheterna är: Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket, Natur- vårdsverket, Livsmedelsverket och Statens veterinär- medicinska anstalt.

I vår rapport ger de olika myndigheterna en rad exempel på hur de arbetar med 3R, från över- gripande strategiska mål till mer konkreta insatser. De betonar också betydelsen av internationellt samarbete och nämner grupper och sammanhang som de deltar i internationellt. Konkreta insatser för att öka 3R-arbetet och medvetenheten gör myndigheterna genom att sprida information om 3R internt och externt, via utbildningar, arbetsplatsträffar, avdelningsinformation och på sina webbplatser.

Vi tar också upp att strategierna framförallt visar myndigheternas pågående 3R-arbete. Generellt skulle flera strategier kunna bli tydligare och i vissa fall mer detaljerade för att beskriva hur man på myndigheten tänker driva 3R-arbetet framåt.

(22)

Seminarier tillsammans med myndigheterna

Under 2020 har vi hållit 3R-seminarier tillsammans med Livsmedelsverket, Läkemedelsverket samt Kemikalieinspektionen. De tre seminarierna hade samma upplägg. Först berättade vi om 3R-centret och hur vi jobbar. Sedan följde en föreläsning från en inbjuden expert.

I september höll vi ett digitalt seminarium tillsammans med Ke- mikalieinspektionen, då Per E Ljung från 3R-centret och Roland Grafström från Karolinska Institutet föreläste.

På seminariet med Livsmedelsverket berättade Malin Eriksson från Statens veterinärmedicinska anstalt om sitt arbete på EU-nivå. På Läkemedels- verkets webbinarium föreläste Annika Hanberg från Karolinska institutet om djurfria metoder inom toxikologisk riskbedömning. På Kemikalieinspek- tionens webbinarium berättade Roland Grafström om replacement för regulatoriska myndigheter från en forskares perspektiv. Vid samtliga seminarier presenterade Mats Sjöquist från Nationellt centrum för djurvälfärd nätverket PARERE, som är ett nätverk för valideringsstudier av djurförsöksfria metoder.

3R-seminarierna avslutades med en längre gemensam diskussion där vi bland annat pratade om hur vi kan samarbeta framöver. Det gav flera konkreta förslag som kommer att genomföras under 2021.

Läkemedelsverket och Kemikalieinspektionen har dessutom deltagit på ett av årets sammanträden med Nationella kommittén för att berätta om sitt arbete och hur vi kan samarbeta.

Samarbete med Kemikalieinspektionen och RISE Under 2020 har vi intensifierat vårt samarbete med Kemikalieinspektionen och RISE. Bland annat har vi tillsammans med Kemikalieinspektionen bekostat ett deltagande i OECD:s grupp för validering av djurfria testmetoder, vilket har gett möjlighet att granska utkast av testmetoder som är aktuella för OECD:s testriktlinjer, eller guidelines.

Vi har också startat en kontinuerlig dialog mellan Kemikalieinspektionen, RISE och Sveriges 3 R-center.

Genom regelbundna avstämningar kan vi upp- datera varandra om nyheter och diskutera förslag till andra samarbeten.

Sveriges 3R-center är också tillsammans med RISE delaktiga i ett europeiskt projekt, PEPPER, som syftar till att identifiera och validera alternativa metoder för hormonstörande ämnen. Målet är att påskynda utvecklingen, så att säkra och validerade testmetoder ska finnas tillgängliga för forskning och industri. Sveriges 3R-center stöttar här Natio- nella kommitténs ledamot Kristina Fant, som i sin roll hos RISE representerar det svenska labb som är delaktig i valideringen.

Försöksledare och 3R

Försöksledare är också en viktig målgrupp för Sveriges 3R-center. Det är de som ansöker om det etiska godkännandet som krävs för att använda djur i försök. Genom att rikta en undersökning till försöksledare får vi en bra inblick i tillämpningen av 3R i Sverige.

Vi publicerade i år resultaten från den undersökning vi gjorde hösten 2017 och började med en upp- följande studie som vi kommer att redovisa 2021.

Resultaten från undersökningen 2017 tyder på att 3R är väl integrerat hos svenska forskare. Till exempel sker det kontinuerligt informationsutbyte och diskussion kring olika sätt att ersätta, minska och förfina djurförsök. Försöksledarna anger att de har goda kunskaper om hur de ska tillämpa 3R, men också att arbetet till viss del drivs av ekono- miska och kvalitetsmässiga skäl och därför borde främja utvecklingen av djurfria metoder. Genom- gående verkar förfining (refinement) vara det R som är mest i fokus; detta gäller såväl strategier som djurskyddsorganens arbete, försöksledarnas själv- uppskattade kunskap och vilka åtgärder de disku- terar för att kunna öka arbetet med 3R.

I slutet av året började vi arbetet med en upp- följande undersökning. Vi kommer att undersöka hur 3R tillämpas i Sverige, vilka hinder och driv- krafter som finns när det gäller 3R, men också försöks ledares tankar kring 3R och djurförsök, hur de interagerar med 3R-centret och vilka behov de ser. Vi ska också undersöka om det skett några förändringar jämfört med studien från 2017.

Resultatet kommer att presenteras under 2021.

(23)

Insatser för att främja djurförsöksfria metoder

Seminarium om djurförsöksfria metoder

I januari arrangerade Sveriges 3R-center det första av årets initiativ inom replacement; ett seminarium om djurförsöksfria metoder inom biomedicinsk forskning och läkemedelsutveckling. Seminariet samlade 80 deltagare från såväl akademi som industri och intresseorganisationer.

Seminariet innehöll presentationer om moderna metoder såsom organ-på-chip, simulering och matematiska modeller och hur dessa kan användas för att ersätta djurförsök.

Vi avslutade seminariet med ett panelsamtal om vilka djurförsöksfria metoder som kan användas och vad de egentligen kan ersätta. Samtalet leddes av Gunnar Cedersund från Linköpings universitet och ledamot i Nationella kommittén. Panelen hade företrädare från både industrin och akademin. Det poängterades under samtalet hur viktigt det är att skapa en öppen och neutral arena för att prata om dessa frågor och inte bara fokusera på om det är rätt eller fel med djurförsök. Gunnar Cedersund av - slutade dagen med att peka på Sveriges 3R-center som en relevant koordinator för en sådan arena.

Deltagarna hade möjlighet att ta med en poster och det gav en kombinerad lunch- och postersession med 18 postrar.

I samband med ett seminarium om djurfria metoder i Stockholm i början av året bjöd vi in till en posterutställning.

Praktisk workshop blev webbinarium

Mot slutet av året var det dags för vårt webbinarium State-of-the art in vitro methods in practice. Från början var planen att hålla en praktisk workshop där deltagarna på nära håll skulle få möjlighet att se och testa in vitro-metoder och tekniker. På grund av pandemin ställde vi om och höll en digital träff med en teoretisk bas i aktuell forskning, kvalitets- bedömningar och finansieringsmöjligheter. Vi kunde locka 70 deltagare från hela världen med ett stort engagemang i frågor och tankar.

Vi bjöd in föreläsare från en rad vetenskapliga fält och ämnen. De gav exempel på djurfria tumör modeller,

djurförsöksfria sätt att bedöma ett ämnes giftighet, en modell för allergitest som bygger på AI-teknik, 3D-teknik vid cellodling och en teknik för att skriva ut celler i 2D och 3D.

Vi hoppas kunna genomföra den praktiska delen av workshoppen längre fram och vi ser också fram emot att arrangera ytterligare webbinarier som syftar till att lyfta intresset för metoder och tekniker som kan bidra till att behovet av djurförsök minskar.

Kristina Fant från RISE och ledamot i Nationella kommittén var en av föreläsarna på det webbinarium om in vitro-metoder som vi arrangerade digitalt under hösten 2020. Webbinariet hade an- mälda deltagare från vitt skilda delar av världen utöver Sverige, bland annat från Tyskland, Danmark, Iran, Algeriet och Brasilien.

Djurförsöksfri forskning och finansiering

I november höll Sveriges 3R-center ett webbinarium riktat till svenska forskningsfinansiärer.

Syftet var att ge en grundläggande beskrivning av vad replace innebär och visa varför vi behöver investera i forskning som ersätter djurförsök. Efter- middagen lockade ett 20-tal deltagare från såväl statliga forskningsfinansiärer som diverse fonder och mindre stiftelser. Även flera olika universitet var med.

Programmet innehöll såväl historiska perspektiv som aktuell forskning med djurförsöksfria metoder.

Bland annat en föreläsning om hur forskning sker på coronaviruset med hjälp av så kallade organoi- der. Vi gav också utrymme för diskussioner, där deltagarna i mindre grupper fick möjlighet att beskriva hur de tänker kring 3R i forskningsansökningar samt lyfta områden där de behöver stöd.

Sveriges 3R-center kommer att fortsätta sitt arbete med att stötta forskningsfinansiärer och långsiktigt jobba för att större vikt ska läggas på 3R-aspekter i forskningsansökningar.

(24)

Nationellt nätverk

I samband med de aktiviteter kring djurförsöksfria metoder som vi har hållit under året har deltagarna haft möjlighet att anmäla sig till ett replace-nätverk. Vi tog initiativ till nätverket redan under 2019 och det är öppet för alla som har ett intresse för området djurförsöksfria metoder.

I dagsläget fungerar nätverket som en kommunikationskanal, där Sveriges 3R-center skickar ut relevant information till medlemmarna. Under kommande år är tanken att nätverket ska utvecklas med förhopp- ningen om att bli en plattform där medlemmar kan utbyta information och hitta varandra och möjliga sam- arbetspartners.

Databaser och söktjänster

För att hjälpa forskare och andra intressenter att hitta djurförsöksfria metoder har vi gjort en inventering och sammanställning av databaser och sökguider.

Försök med levande djur får bara utföras om det inte finns någon djurfri metod som kan besvara samma forskningsfråga. Men att hitta de metoder som redan finns för att minska eller helt ersätta användningen av djur i försök kan kräva stor kunskap. Man kan behöva söka på flera ställen och ta sig förbi språkhinder mellan olika vetenskapliga discipliner.

Vi har därför sammanställt en lista med databaser och sökguider som stöd för den som söker djurförsöks- fria metoder. Sammanställningen har fokus på metoder som kan ersätta djurförsök, men de flesta databaser och sökguider kan även användas av dem som vill minska och förfina sina djurförsök. Sammanställningen är gjord på engelska och listar databaser inom bland annat säkerhetstester, forskning samt utbildning och träning.

Sammanställningen finns på vår webbplats och vi berättade om den för djurskyddsorganen på deras årliga möte. Den presenterades även i ett av årets fokusbrev med tema replacement.

(25)

Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål: Årsberättelse 2020 Matematiska modeller och AI

Under våren började vi arbeta med ett projekt om matematiska modeller och AI. Projektgruppen har under året samlat in kunskap om vilka sätt som matematiska modeller och AI kan ersätta och minska antalet djurförsök och vad som är på gång inom området. Projektet kommer att fortsätta under 2021 då vi ska ta fram ett kommunikationsmaterial om matematiska modeller och AI kopplat till 3R.

Detta hoppas vi ska bidra till ökad kunskap och nyfikenhet kring metoderna och att fler vänder sig till matematiska modeller och AI inom sin egen forskning för att komplettera eller ersätta djurförsök.

Helpathon

Det nederländska Transition Programme for Inno- vation without the use of animals (TPI) jobbar med något som de kallar för helpathon. De anordnar även kurser i hur man arrangerar ett helpathon.

Under hösten deltog en av 3R-centrets medarbetare i deras kurs inför ett liknande arrangemang i Sverige. Kursen avslutades med att alla deltog i ett riktigt helpathon. Kunskapen kommer 3R-centret att använda för att utbilda övrig personal och andra projektdeltagare.

Ett helpathon är en form av workshop där människor går ihop för att hitta ett djurförsöksfritt sätt att besvara en forskningsfråga. Till ett helpathon bjuder man in frågeställare som vill hitta djurförsöksfria svar på sin fråga, men också människor som vill hjälpa till att hitta svar på frågan eller frågorna. Deltagarna kan vara experter inom något forskningsområde, studenter, patienter eller andra intressenter. På ett helpathon arbetar man efter en öppen agenda där deltagarna skapar innehållet och grunden är kreativitet och lekfullhet.

(26)

Metoder och djurvälfärd vid uppskattning av fiskbestånd

I slutet av året anordnade Sveriges 3R-center en digital workshop om uppskattning av fisk- bestånd. Målet var att stimulera ökad samverkan och kunskapsutbyte mellan olika aktörer och på så sätt främja 3R-arbetet i svenska verksamheter.

Workshoppen riktade sig till myndigheter, länssty- relser, lärosäten och företag och det var som mest 45 deltagare under dagen.

Deltagarna bjöds på kortare föreläsningar som bland annat handlade om hur olika myndigheter, länsstyrelser och företag jobbar med provfiske och 3R. Våra råd om fiskmärkningsmetoder presen terades av Michael Axelsson, ordförande i Nationella kommitténs expertgrupp. Andra före- drag handlade om fiskvälfärd generellt, tillämpning av 3R på myndigheter och företag, hur man kan elfiska på bästa sätt, samt icke-invasiva metoder som ibland kan ersätta provfiske till exempel miljö-DNA och ekolod.

Dagen innehöll också en diskussion i smågrupper där deltagarna diskuterade hur de 3 R:en kan till- lämpas vid beståndsuppskattning och hur Sveriges 3R-center kan stötta i frågorna.

Michael Axelsson berättade på en workshop om råden för att märka fisk, som Sveriges 3R-center publicerade under 2020.

Utbildning om hantering av mus och råtta

Tidigt under året började vi ett arbete för att genom- föra workshoppar inom refinement på försöks- djursanläggningar runt om i Sverige. Under dessa workshoppar ska medarbetare från 3R-centret och Nationella kommittén tillsammans med experter från RISE visa hur man kan träna möss och råttor till att acceptera olika ingrepp, så som injektioner och blodprov. Målet är att inspirera till ökad välfärd för i första hand möss och råttor som används i forskning.

Det första tillfället skulle ske i maj, men kunde inte genomföras på grund av pandemin. Eftersom vi vill skapa diskussion och hjälpa individuella forskare förbi eventuella hinder för att implementera metoderna, var vi eniga om att detta bäst sker på plats.

Vi valde därför att avvakta.

Före och efter workshopparna kommer deltagarna att få svara på frågor om sitt arbete med djuren.

Syftet är att följa upp om vi med denna typ av projekt hjälper användarna att utveckla sitt arbete med djuren eller inte. Allt material till både enkäter och presentationer finns klart. Vi ser nu över hur vi kan tänka om och istället genomföra workshoppar digitalt under 2021.

Foto: Mostphotos, Oleksandr Lysenko