1 (14)
Kontrollplan för offentlig kontroll av
livsmedel 2014-2016
2 (14)
Innehållsförteckning
1. SAMMANFATTNING ... 3
2. MÅL FÖR DEN OFFENTLIGA KONTROLLEN ... 4
ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR KONTROLL INOM KONTROLLOMRÅDET ... 4
KONTROLLMYNDIGHETENS MÅL FÖR KONTROLL INOM KONTROLLOMRÅDET ... 4
3. ANSVARSFÖRDELNING INOM KONTROLLOMRÅDET ... 5
BEHÖRIG CENTRAL MYNDIGHET ... 5
BEHÖRIG MYNDIGHET FÖR KONTROLLEN ... 5
ANSVARSFÖRDELNING MELLAN DE BEHÖRIGA MYNDIGHETERNA ... 5
ANSVARSFÖRDELNING INOM DEN BEHÖRIGA MYNDIGHETEN ... 5
4. SAMORDNING ... 6
SAMARBETE MELLAN BEHÖRIGA MYNDIGHETER ... 6
SAMORDNING INOM BEHÖRIGA MYNDIGHETER ... 6
DELEGERING AV UPPGIFTER INOM DEN OFFENTLIGA KONTROLLEN ... 6
5. BEFOGENHETER OCH RESURSER FÖR KONTROLLEN ... 7
KONTROLLMYNDIGHETENS BEFOGENHETER ... 7
KONTROLLPERSONAL OCH UTRUSTNING ... 7
FINANSIERING AV KONTROLLEN ... 7
KOMPETENSKRAV OCH UTBILDNING ... 8
6. ORGANISATION OCH UTFÖRANDE AV KONTROLLEN... 9
REGISTRERING OCH GODKÄNNANDE AV KONTROLLOBJEKT... 9
PRIORITERINGAR INOM KONTROLLOMRÅDET – RISKBASERAD KONTROLL ... 9
RUTINER FÖR UTFÖRANDE AV KONTROLL ... 10
PROVTAGNING OCH ANALYS ... 10
RAPPORTERING AV KONTROLLRESULTAT ... 10
ÖPPENHET I KONTROLLEN ... 10
7. SANKTIONER – ÅTGÄRDER VID BRISTANDE EFTERLEVNAD ... 11
8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV KONTROLLEN ... 12
UPPFÖLJNING ... 12
REVISIONER ... 12
UTVÄRDERING ... 12
9. BEREDESKAP ... 13
10. FLERÅRIG NATIONELL KONTROLLPLAN ... 14
3 (14)
1. Sammanfattning
Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt
bestämmelser om djurhälsa och djurskydd.
I Sollentuna kommun är miljö-och byggnadsnämnden behörig operativ kontrollmyndighet enligt livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de anläggningar, för vilka kommunen är kontrollansvarig.
Kontroll utförs både anmält och oanmält och vanligen med kontrollmetoderna revision eller inspektion. Betydande arbetsuppgifter inom kontrollen är att genomföra revisioner eller inspektioner samt att handlägga ärenden såsom registrering och riskklassificering. Kontrollen omfattar även att utreda
matförgiftningar, rapportera uppgifter till Livsmedelsverket, svara på remisser samt fatta beslut i frågor kring sanktioner, avgifter och åtalsanmälan.
Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för den operativa kontrollen vid ca 380 livsmedelsanläggningar. Dessa anläggningar utgörs av bl a restauranger, butiker av olika slag, förskolekök, skolkök, dricksvattenanläggningar, äldreboenden, grossister och industriella tillverkare.
Kontrollen utförs av två inspektörer. Planerad kontroll och kontroll som utförs som följd av att anläggningar uppvisat brister (extra offentlig kontroll) är avgiftsfinansierad.
Kontrollen är baserad på riskklassificering av anläggningarna. Inför varje år planeras i detalj vilka anläggningar som ska kontrolleras det aktuella året.
Kontroll sker utifrån vägledningar från Livsmedelsverket.
4 (14)
2. Mål för den offentliga kontrollen
I Sveriges nationella kontrollplan inom livsmedelskedjan finns den offentliga kontrollens gemensamma mål, vilka är att:
• Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för
kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt.
• Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull.
• De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig.
Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd.
Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet
Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att:
• Maten är säker
• Livsmedelshanteringen är redlig
• Livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell
• Livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt
• Den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig
Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet
För år 2014 har miljö-och byggnadsnämnden som åtagande att öka andel tid som läggs på operativ tillsynsverksamhet. Målet för livsmedelskontrollen är att:
• Alla anläggningar i riskklass 1-4 får kontroll varje år.
• Kontrollen ska utföras enligt den plan som tas fram inför
verksamhetsåret. Planen ska utformas så att alla anläggningar erhåller en regelbunden kontroll baserad på risk och erfarenhet.
5 (14)
3. Ansvarsfördelning inom kontrollområdet
Behörig central myndighet
Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 § i Livsmedelsförordningen (2006: 814).
Behörig myndighet för kontrollen
De behöriga myndigheterna för livsmedelskontroll i Sollentuna kommun är Livsmedelsverket, Länsstyrelsen samt miljö-och byggnadsnämnden, enligt 11 § i Livsmedelslagen (2006:804).
Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna
Den nationella fleråriga kontrollplanen för livsmedelskedjan beskriver Sveriges kontrollorganisation och ansvarsfördelning mellan myndigheter.
Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 § i Livsmedelsförordningen, mellan Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och de lokala kontrollmyndigheterna. Där framgår det vilken myndighet som prövar frågor om godkännande och registrering av
livsmedelsanläggningar och enligt 25 § i nämnda förordning ska den myndighet som prövar godkännandet av en anläggning eller registrerar anläggningen även utöva kontrollen över verksamheten i anläggningen.
Livsmedelsverket har fastställt en flerårig nationell kontrollplan; Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan 2014-2016. Planen beskriver ett kontrollsystem som möjliggör kontroll genom hela livsmedelskedjan i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intresse.
Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten
Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna har en delegationsordning som reglerar vilka beslut som kan fattas av handläggare eller miljö- och
hälsoskyddschef och vilka som ska beslutas av nämnden. Handläggare har möjlighet att fatta beslut i den typ av ärenden som kan komma att bli akuta, vilket innebär att beslut kan fattas effektivt i brådskande ärenden.
6 (14)
4. Samordning
Samarbete mellan behöriga myndigheter
Samordning mellan behöriga myndigheterna som t.ex. Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Läkemedelsverket och Länsstyrelsen sker vid behov.
Kommunens livsmedelsinspektörer deltar regelbundet i följande aktiviteter för samordning mellan myndigheterna:
• Länsstyrelsens arrangerar länsmöten minst två gånger per år, då olika livsmedelsfrågor diskuteras och där planering av för länet gemensamma projekt sker.
• Samsynsgruppen, ”Norrlivsgruppen”, omfattar 8 grannkommuner vilka träffas 3-4 gånger per år.
• Projekt som genomförs av Miljösamverkan Stockholms län
Samordning inom behöriga myndigheter
De inspektörer som arbetar med livsmedelskontrollen i Sollentuna kommun har kontinuerligt möten där samordningsfrågor och bedömningar diskuteras.
Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen
Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till någon annan myndighet.
7 (14)
5. Befogenheter och resurser för kontrollen
Kontrollmyndighetens befogenheter
Miljö- och byggnadsnämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804) och i Livsmedelsförordningen (2006:813).
Kontrollmyndigheten har, enligt 20 § Livsmedelslagen (2006:804), rätt att få tillträde till lokaler tillhörande livsmedelsanläggning samt rätt att begära in de handlingar som krävs för livsmedelskontrollen. Vid behov kan
polishandräckning begäras.
Kontrollpersonal och utrustning
Personal
Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna har 2 inspektörer till förfogande för att utföra livsmedelskontrollen under 2014. Totalt är 1,9 årsarbetskrafter avsatta för livsmedelskontrollen. Tillgängligt verksamhetsstöd till
livsmedelskontrollen motsvarar 0,5 årsarbetskrafter, inräknat stödtjänster och ledningstjänster. Inspektörernas tid indelas i planerat kontrollarbete, oplanerat kontrollarbete och kontrollrelaterat arbete.
Totalt innebär det att ca 2500 timmar finns tillgängliga för den planerade och oplanerade kontrollen, övriga uppgifter inom livsmedelskontrollen, samt tillsyn utanför kontrollen.
Utrustning
För livsmedelskontroll används miljö- och byggnadskontorets bilar. Det finns tillräcklig skyddsutrustning (rockar, mössor och skoskydd) för inspektörerna.
Kontrollpersonalen har också egna termometrar samt mobiltelefon med kamera.
Finansiering av kontrollen
Miljö- och byggnadsnämndens offentliga kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras med avgifter, enligt förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166).
Varje år betalar anläggningarna en årlig kontrollavgift som speglar
kontrollbehovet. Antal kontroltimmar, dvs kontrollbehovet, bestäms genom riskklassificering av anläggningen enligt följande faktorer:
• Riskklass (typ av verksamhet, antal portioner, känsliga konsumenter etc) • Erfarenhetsklass (kontrollhistoria, erfarenhet från anläggningen)
• Kontrollbehov av information (märkning och presentation av menyer) Miljö-och byggnadsnämnden följer Livsmedelsverkets vägledning
”Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter”.
8 (14)
Avgift för extra offentlig kontroll (uppföljning av kontroll, klagomålsärende, etc) tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordning(EG) nr
882/2004. Anläggningen ska då betala den faktiska tiden för kontrollen och eventuella provtagningskostnader.
Taxan för livsmedelskontroll framgår av kommunens taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet, vilken antogs av
kommunfullmäktige 2009-12-16, § 117/2009, att gälla från och med 2010-01- 01. Taxan reviderades av fullmäktige 2010-12-15, § 146/2010, med ny timtaxa.
Kompetenskrav och utbildning
Varje behörig myndighet ansvarar själv för att identifiera utbildningsbehov för sin kontrollpersonal och för att ta hänsyn till de ämnesområden för utbildning som anges i Bilaga II i förordning(EG) nr 882/2004 och i Bilaga I i förordning (EG) nr 854/2004. Varje myndighet ska själv se till att utbildningsbehovet täcks, genom att t ex utnyttja de utbildningstillfällen som ges. Livsmedelsverket har fått särskilda medel för satsning på kompetenshöjningen i livsmedelskontrollen, under 2011-2014 och de ordnar årligen fortbildningskurser för inspektörer.
Miljö- och byggnadsnämndens inspektörer kommer att delta i
Livsmedelsverkets utbildningssatsning i den utsträckning som det finns behov.
9 (14)
6. Organisation och utförande av kontrollen
Registrering och godkännande av kontrollobjekt
Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna ansvarar för den operativa kontrollen vid 376 livsmedelsanläggningar.
I EG- förordningen nr 882/2004 om offentlig kontroll finns krav på att kontrollmyndigheterna ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för kontroll. Miljö-och byggnadskontoret registrerar
anläggningarna i verksamhetssystemet ECOS.
Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll
Den grundläggande klassificeringen av anläggningar sker enligt
Livsmedelsverkets vägledning om riskklassificering. Olika typer av anläggningar tilldelas olika mycket kontrolltid beroende på risk och erfarenhet från tidigare kontroller samt utifrån behovet av kontrolltid för information (märkning och/eller presentation på menyer). Vid misstanke om matförgiftning eller livsmedel som är felmärkta/kontaminerade med allergen så får dessa ärenden högsta prioritet.
De livsmedelsanläggningar i Sollentuna kommun som miljö-och byggnadsnämnden är ansvarig kontrollmyndighet för är riskklassade.
Kontrollbehovet som varje anläggning har varierar mellan 0,5 – 17 timmar. I kontrolltimmarna ingår även kontroll av ”information” d v s kontroll av märkning samt information på menyer. En anläggning som själva utformar märkning och förpackar livsmedel har som mest 8 kontrolltimmar per år med avseende på tillägg för sådan information. En restaurang med matsedel där menyn presenteras har en timmes kontroll för information. Frekvensen på kontrollerna varierar utifrån livsmedelsanläggningarnas beslutade kontrolltid.
I tabell 2 nedan redovisas fördelningen av antal kontrolltimmar och antalet livsmedelsanläggningar i Sollentuna kommun som miljö-och byggnadsnämnden är ansvarig för.
Tabell 2. Fördelning av antalet kontrolltimmar och antalet livsmedelsanläggningar (2013-10- 01).
Totalt antal objekt: 376 Total antal timmar: 1412,5
Provtagning sker vid följande fallen:
• Eventuellt vid misstanke om matförgiftning
• Eventuellt vid misstanke om kontaminering av allergen
• Övrigt vid behov
Antal timmar 0.5 1 1.5 2 2.5 3 4 5 6 7 8 10 11 13 14 17 Antal Objek 20 35 2 67 1 60 58 30 21 41 9 7 4 6 2 3
10 (14)
Rutiner för utförande av kontroll
Rutinerna utgår ifrån Livsmedelsverkets vägledningar om offentlig kontroll, provtagning, godkännande och registrering samt sanktioner.
Frekvensen på kontrollerna hos varje företag varierar beroende på livsmedelsanläggningarnas kontrolltid, se ovan..
Provtagning och analys
Miljö-och byggnadskontoret anlitar företaget Eurofins för dricksvatten- och livsmedelsanalyser. Offentlig provtagning sker i huvudsak vid klagomål, utredning av misstänkt matförgiftning eller vid särskilda projekt.
Rapportering av kontrollresultat
Resultatet för livsmedelskontrollen för varje verksamhetsår rapporteras till Livsmedelsverket i början av efterföljande år. Sammanställningen av resultaten sker genom ett rapportutdrag ur ECOS.
Öppenhet i kontrollen
I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av
Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten, normalt i form av ett diarium.
I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och sekretessbelagda handlingar.
Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en
myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa uppgifter kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling.
Efter varje kontrolltillfälle upprättas en kontrollrapport, och vid behov ett beslut, utifrån kravet i artikel 9 i (EG) 882/2004. Kontrollrapporten/beslutet är i de flesta fall en allmän och offentlig handling.
Till varje nämndssammanträde upprättas en lista över de delegationsbeslut som miljö-och byggnadskontoret fattat.
11 (14)
7. Sanktioner – åtgärder vid bristande efterlevnad
Miljö- och byggnadsnämndens juridiska befogenheter för att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bl a i artikel 54(EG) 882/2004. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad.
Ytterligare åtgärder som kontrollmyndigheten kan vidta anges i 22-24 §
Livsmedelslagen. Exempel på åtgärder som kontrollmyndigheten har möjlighet att vidta är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras samt tillfälligt eller permanent återkalla anläggningars godkännande. Möjlighet finns att kombinera med vite.
Inom myndigheten regleras juridiska befogenheter med en delegationsordning.
För att kontroll ska kunna utföras effektivt har myndigheten långtgående delegation. Kontrollpersonalen använder Livsmedelsverkets vägledning om sanktioner. I myndighetens administrativa system, ECOS, finns mallar för beslut.
12 (14)
8. Uppföljning och utvärdering av kontrollen
Uppföljning
Uppföljning, utvärdering och samsyn av kontrollen görs av personalen i livsmedelsgruppen vid livsmedelsmöten varannan vecka. Vid dessa tillfällen kontrolleras att den offentliga kontrollen utförts enligt planeringen. I samband med årsskiftet sker utvärdering av det gångna året samt planering av det kommande årets livsmedelskontroll.
Revisioner
Länsstyrelsen i Stockholms län gör revisioner enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 av den lokala livsmedelskontrollen i kommunen. Senaste
revisionen av länsstyrelsen gjordes i Sollentuna 2011. Revisionerna sker bland annat med avseende på planering, resurser och kompetens.
Livsmedelsverket gör revisioner av de kommunala myndigheternas efterlevnad av förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll och förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliska ursprung avsedda att användas som livsmedel.
Utvärdering
Effektiviteten och kvaliteten av livsmedelskontrollens arbete utvärderas av personalen i livsmedelsgruppen vid varje möte samt tas upp på
avstämningsmöten med miljöchefen varannan vecka.
13 (14)
9. Beredeskap
Kommunen har en krisplan som ska användas vid krisledning och krishantering för den egna organisationens arbete. Vid uppkomna livsmedelsburna utbrott utanför kontorstid är miljö-och byggnadskonorets förvaltningschef nåbar och kontaktar berörd tjänsteman vid behov.
14 (14)
10. Flerårig nationell kontrollplan
I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och
växtskyddsker. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se.
