Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2013/0339 KS-5 Diariekod: 401
Kommunstyrelsen
Miljö- och klimatberedningens slutrapport och förslag till inriktning för en strategisk
miljösamordningsfunktion
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att besluta följande:
1. Kommunstyrelsen godkänner den till tjänsteutlåtande daterat 2013-08-21 bifogade sammanfattning av miljö- och
klimatberedningens verksamhet med förslag på kort och lång sikt, som miljö- och klimatberedningens slutrapport.
2. Inom kommunledningskontorets tjänstemannaorganisation ska finnas en strategisk miljö- och klimatsamordningsfunktion.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen beslutade 2011-02-23, § 40, om direktiv för miljö- och klimatberedningen att verka mellan 2011-03-01 till och med 2012-12-31.
Bifogade sammanfattning av miljö- och klimatberedningens verksamhet med förslag på kort och lång sikt ger en kortfattad beskrivning av beredningens uppdrag, prioriteringar och aktiviteter.
Huvuddelen av de förslag till åtgärder som beredningen behandlat har varit föremål för politiska beslut i kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott. För att genomföra de åtgärder som berör kommun-
ledningskontoret finns medel budgeterade under kommunstyrelsen. Men kommunledningskontorets kapacitet att omsätta medlen i åtgärder är
begränsad. Med hänsyn till att de föreslagna och beslutade åtgärderna avser klimatområdet finns det dessutom behov av att uppmärksamma och
strategiskt samordna ytterligare miljöområden. Att tillsätta en strategisk miljösamordningsfunktion är ett sätt att svara upp mot dessa behov. Detta innebär att en ny tjänst inrättas förslagsvis på kommunledningskontoret.
Funktionen och tjänsten kompletterar kommunstyrelsens beslut 2011-09-07,
§ 146, om att det ska finnas en strategisk klimatfunktion på kommunledningskontoret.
I den omvärldsanalys från januari 2013 som presenterats för
kommunfullmäktiges ledamöter pekas utöver klimatfrågan bland annat dagvattnets och trafikens miljöpåverkan ut som utmaningar. Dessa utmaningar berör miljöområdena partiklar, buller, sjöar och vattendrags ekologiska och kemiska status. Att arbeta fram åtgärder inom dessa områden rimmar väl med det övergripande målet i 2014 års budget om
”…en god bebyggd miljö som främjar en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare”.
Uppdrag
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2013-06-05 att uppdra åt
”…Benkt Kullgard (M) och Thomas Ardenfors (M) att färdigställa miljö- och klimatberedningens slutrapport och lämna förslag på den politiska inriktningen för den strategiska miljösamordningsfunktionen på
kommunledningskontoret. Uppdraget ska vara slutfört och redovisas senast på arbetsutskottets sammanträde den 28 augusti.” Benkt Kullgard och Thomas Ardenfors har hemställt att kommunledningskontoret utarbetar ett beslutsunderlag i form av ett tjänsteutlåtande för slutrapporten med
beredningens förslag till åtgärder på kort och lång sikt och hur det
övergripande miljö- och klimatarbetet ska ledas och organiseras på kort och lång sikt.
Miljö- och klimatberedningens slutrapport
Kommunstyrelsen beslutade 2011-02-23, § 40, om direktiv för miljö- och klimatberedningen att verka mellan 2011-03-01 till och med 2012-12-31.
Bifogade sammanfattning av miljö- och klimatberedningens verksamhet med förslag på kort och lång sikt ger en kortfattad beskrivning av beredningens uppdrag, prioriteringar och aktiviteter. I anslutning till sammanfattningen av beredningens verksamhet finns en längre lista med konkreta förslag på kort och lång sikt.
Förslag på kort och lång sikt
Huvuddelen av de förslag som miljö- och klimatberedningen behandlat har varit föremål för politiska beslut i kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott. Inriktningen på förslagen präglas av att kommunens
klimatstrategi har varit en viktig utgångspunkt för beredningens arbete. I och med att förslagen har varit föremål för beslut utgör de även uppdrag för kommunens organisation och egna bolag. För att genomföra de beslutade åtgärder som berör kommunledningskontoret finns medel budgeterade under kommunstyrelsen. Även om en del av de beslutade åtgärderna redan är genomförda är kommunledningskontorets kapacitet att omsätta medlen i åtgärder begränsad. Med hänsyn till att de föreslagna och beslutade åtgärderna avser klimatområdet finns det flera andra miljöområden som också behöver uppmärksammas och strategiskt samordnas.
I den omvärldsanalys från januari 2013 som presenterats för
kommunfullmäktiges ledamöter pekas bland annat dagvattnets och trafikens miljöpåverkan ut som utmaningar. Dessa utmaningar berör miljöområdena partiklar, buller, sjöar och vattendrags ekologiska och kemiska status. Att arbeta fram åtgärder inom dessa områden rimmar väl med det övergripande målet i 2014 års budget om att ”…en god bebyggd miljö som främjar en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare”.
Inom delar av dessa områden finns beslutade styrdokument, som ska beaktas och i vissa fall behöver ses över. (En lista över styrdokument bifogas.) Mängden styrdokument, förändringar i kunskapsläget och omvärlden i kombination med utvecklingen av kommunens ambitioner fordrar ett uppdaterat övergripande miljöstrategiskt arbete. Att skapa en miljöstrategisk grund som underlag för prioriteringar, analogt med det klimatstrategiska arbetet, framstår som angeläget.
Förslag på hur det övergripande miljö- och klimatarbetet ska ledas och organiseras på kort och lång sikt
Tidigare organisationsbeslut
Av kommunstyrelsens reglemente, sedan 1 januari 2011, framgår att kommunstyrelsen, som kommunens ledningsorgan, ska leda och samordna kommunens åtgärder när det gäller den övergripande ”miljö- och
klimatvården”.
Mot den bakgrunden beslutade kommunstyrelsen 2011-09-07, § 146, följande:
1. Inom kommunledningskontorets tjänstemannaorganisation ska finnas en strategisk klimatfunktion.
2. Kommunens nämnder och helägda bolag ska tillhandahålla erforderliga resurser för att bistå kommunstyrelsen i dess övergripande ansvar för miljö- och klimatarbetet.
I budgeten för 2014 finns en formulering under 1.1.4 Miljö som berör det strategiska miljöarbetet: ”Det strategiska miljöarbetet samordnas av kommunledningskontoret. Samtliga förvaltningar överblickas också för ett mer sammanhållet och fokuserat miljöarbete. Under året vidtas dessutom åtgärder för att miljöcertifiera de kommunala verksamheterna…”
En strategisk miljö- och klimatfunktion
Alternativa placeringar och inriktningar
Alternativa placeringar för en strategisk miljöfunktion kan vara inom kommunledningskontoret eller inom någon av förvaltningarna. Den förvaltning som ligger närmast till hands är miljö- och byggnadskontoret.
Men med hänsyn till att de strategiska frågorna i regel är
förvaltningsövergripande och kräver ett samspel med andra strategiska ämnesområden är det lättare att hantera dem på kommunledningskontoret än på en förvaltning. I det miljöstrategiska arbetet är det nödvändigt att även de klimatstrategiska aspekterna integreras.
Ju mer strategisk miljösamordningsfunktionens inriktning är desto mer ändamålsenligt är det att ge den en central placering i kommunens organisation.
Miljöfunktionens relation till nämnder och bolag
Operativa åtgärder inom miljöområdet bedrivs eller borde drivas som en viktig aspekt inom stora delar av kommunens verksamhetsområden. Det strategiska miljöarbetet är av mer verksamhetsövergripande karaktär och har beröringspunkter med andra kommunövergripande strategiska frågor.
En nyckelroll för den strategiska miljö- och klimatfunktionen är således att bemästra den samordning som krävs. I detta ingår även en stödjande roll.
Miljöfunktionens kompetensbredd (klimat – miljö – hållbarhet)
När ambitionen från 2011 om en strategisk klimatfunktion växer till att vara en miljö- och klimatfunktion ökar kompetensbehovet. En tänkbar utveckling mot att även inbegripa övriga hållbarhetsaspekter, som finns representerade i kommunens fem övergripande målområden, fordrar en ytterligare
kompetensbredd. Generellt behöver miljöfunktionen ha kapacitet för en omvärldsbevakning som följer utvecklingen av nya rön och erfarenheter i andra kommuner. Detta är nödvändigt för att kunna göra de utredningar och analyser som arbetet med att utveckla strategier och handlingsplaner fordrar.
Intern eller extern kompetens och kapacitet
För att svara mot de politiska ambitionerna kan kompetensen och kapaciteten tillgodoses på olika sätt. Men oavsett graden av extern
kompetens och kapacitet som anlitas fordras interna resurser för att hantera dessa och bygga upp nödvändig kompetens inom organisationen.
Samarbeten över förvaltningsgränser, kommungränser eller med andra aktörer kan också bidra till den strategiska funktionens kompetens och kapacitet.
Kommunikation
Miljö- och klimatberedningen uppmärksammade att kommunikation är en avgörande framgångsfaktor för klimatarbete, med hänsyn till att
kommuninvånarnas kunskaper, synpunkter och beteenden har stor betydelse. Denna erfarenhet understryker vikten av att miljöfunktionen i nära samarbete med kommunikationsavdelningen utformar
kommunikationsstrategier och har kapacitet att genomföra dessa.
Certifiering
Den ambition som uttrycks i budget 2014 om att förbereda en
miljöcertifiering av kommunens förvaltningar har beröringspunkter med kommunens målstyrnings- och kvalitetssäkringsmodell. Några särskilda medel är inte avsatta för detta i 2014 års budget. Men att utveckla dessa delar kan fordra stora resurser på såväl kommunledningskontoret som inom förvaltningarna. Erfarenheterna från Uppland Väsby tyder på detta. I grannkommunen tog processen för att certifiera hela den kommunala organisationen enligt ISO 14001 tre år i anspråk. Årligen avsattes 1 Mkr för utbildningar, konsultstöd m m förutom att 1-1,5 tjänst fordrades för
hanteringen av processen inom organisationen. Härutöver utsågs för varje
kommunal verksamhet ett eller flera miljöombud. För att upprätthålla certifieringen fordras även driftsmedel.1 Detta talar för att ett
ställningstagande för en certifiering behöver föregås av en djupare beredning.
Den strategiska miljö- och klimatsamordningsfunktionens uppgift
Uppgiften för den strategiska miljö- och klimatsamordningsfunktionen bör vara att
• Samordna miljö- och klimatfrågorna mellan kommunens förvaltningar och bolag.
• Stödja förvaltningarna och bolagen i miljö-och klimatfrågor.
• Följa upp arbetet med miljö- och klimatfrågor inom såväl förvaltningar som bolag.
• Omvärldsbevaka och följa nya rön och andra kommuners insatser.
• Genomföra utredningar och analyser.
• Föreslå nya åtgärder på kort och lång sikt.
• Utarbeta kommunikationsstrategier i samarbetet med kommunikationsavdelningen.
• Föredra sakfrågor i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott.
• Bidra till att integrera miljöstrategiska aspekter i kommunledningskontorets övriga strategiska arbete.
Bemanning
För att fylla den strategiska miljö- och klimatsamordningsfunktionens uppgift fordras en ny tjänst som kan samspela med de tre tjänster som idag är inriktade på miljöfrågor inom kommunledningskontorets plan- och exploateringsavdelning. Härutöver fordras 30 % av en tjänst inom kommunikationsavdelningen för att klara de informations- och
kommunikationsuppgifter funktionen behöver innefatta. De medel om 1,5 Mkr som är avsatta under kommunstyrelsen för klimatåtgärder täcker inte detta och arbetet med en certifiering av kommunens verksamheter.
Hur gör andra kommuner?
Av bifogade sammanställningar av hur ett urval kommuner i landet organiserar miljö- och klimatarbetet framgår att det finns stora skillnader.
En svårighet med sammanställningarna är att tillsynsfunktionerna inom miljö- och hälsoskyddsområdet lätt sammanblandas med de strategiska funktionerna. I en del kommuner är stadsbyggnadsfrågor och miljöfrågor organiserade i ett och samma kontor under en gemensam politisk nämnd.
Trots detta tycks genomgående den kommunövergripande uppföljningen av miljö- och klimatfrågor ligga direkt under kommunstyrelsen. Av
sammanställningen framgår även att några kommuner låtit den politiska organisationen på kommunstyrelsenivå betona miljöfrågans tyngd och status
1 Uppgifterna om kostnad och tidsåtgång för certifiering är inhämtade från Eva Bergh, miljöstrateg och chef för specialistenheten inom Upplands Väsby kommun
genom att inrätta miljö- och planutskott (Upplands Väsby), klimat- och planeringsberedning (Botkyrka) och hållbarhets- och klimatkommitté (Sundbyberg). Det förekommer även att kommunerna har utsedda kommunalråd att bevaka miljöområdet.
Av landets kommuner har Östersund, Kalmar, Köping, Uddevalla och Upplands Väsby miljöcertifierat hela sina verksamheter inklusive helägda bolag, enligt standarderna ISO 14001 eller EMAS. Flera kommuner har miljöcertifierat delar av sin verksamhet enligt ISO 14001, så som energibolag eller teknisk förvaltning. Andra kommuner har byggt egna miljöledningssystem som revideras internt. Flera kommuner erbjuder miljödiplomering (förenklat miljöledningssystem) för sina egna verksamheter samt för kommunens företag.
Slutsats
En placering av en strategisk miljö- och klimatsamordningsfunktion på kommunledningskontoret ligger i linje med var många kommuner har lagt ansvaret för uppföljningen av miljö- och klimatarbetet. Centralt placerade strategiska samordnande funktioner, som är väl politiskt förankrade, kännetecknar till synes flera framgångsrika kommuner i länet.
Att tillsätta en strategisk miljö- och klimatsamordningsfunktion bör därför vara ett effektivt sätt för kommunledningskontoret att svara upp mot de förväntningar som miljö- och klimatberedningens arbete skapat och det behov som kan förutses framöver. Detta innebär att en ny tjänst inrättas på kommunledningskontoret. Härutöver reserveras 0,3 tjänst inom
kommunikationsavdelningen till stöd för den strategiska miljösamordningen.
Kommunledningskontorets synpunkter
Av bifogade sammanfattning av miljö- och klimatberedningens verksamhet framgår att den i hög grad motsvarat innehållet i det direktiv som
kommunstyrelsen beslutade om 2011-02-23, § 40. Mot den bakgrund föreslår kommunledningskontoret kommunstyrelsen att godkänna bifogade sammanfattning som miljö- och klimatberedningens slutrapport.
För att kommunledningskontoret ska ha möjlighet att hantera de utmaningar som miljö- och klimatfrågorna innebär föreslår kontoret kommunstyrelsen att en strategisk miljösamordningsfunktion inrättas motsvarande en ny heltidstjänst.
Katarina Kämpe Christina Leifman
Kommundirektör Stadsbyggnadschef
Bilagor: 1. Sammanfattning av miljö- och klimatberedningens verksamhet med konkreta förslag på kort och lång sikt, daterad 2013-08-21
2a. Sammanställning av hur miljö- och klimatarbetet organiserats i ett antal kommuner. (Sammanställd av personalavdelningen.) 2b. Sammanställning av hur miljö- och klimatarbetet organiserats i ett
antal kommuner. (Sammanställd av ordf. i miljö- och klimatberedningen.)
3. Sammanställning av styrdokument som berör miljöfrågor.
