Kallelse till kommunstyrelsen 2019-06-26 Pdf, 53.6 MB, öppnas i nytt fönster.

(1)

Tid och plats: onsdagen den 26 juni 2019, kl. 09.00-12.00 i Borgmästaren

Ordförande: Jan-Olof Johansson Sekreterare Mari-Louise Dunert

Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med

”sluten del” eller där ordföranden så beslutar.

Ärende

- Upprop och val av justerare

Kommunstyrelsens ärende

1. Muntlig information samt dialog med Västsvenska handelskammaren som presenterar resultat av projekt Fokus Lysekil

Information om projekt heltidsresan Dnr 2019-000142

2. Månadsuppföljning för maj 2019 för kommunstyrelsen Dnr 2019-000091

3. Remissvar angående "Granskningshandling förslag till Havsplaner för Sverige. Dnr 666-19" - omedelbar justering

Dnr 2019-000105

4. Remissvar på samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till detaljplan för sjukhusområdet, Slätten 15:7 m.fl. - omedelbar justering

Dnr 2019-000229

5. Förvaltade stiftelsers bokslut för år 2018 Dnr 2019-000149

6. Svar på medborgarförslag - Simbana i havet Dnr 2017-000110

7. Delegationsbeslut Dnr 2019-000062

8. Anmälningsärende för kommunstyrelsen Dnr 2019-000061

9. Information från kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör Dnr 2019-000030

(2)

11. Reviderat reglemente för miljönämnden i mellersta Bohuslän Dnr 2019-000227

12. Svar på motion om tillgänglighets- och bemötandepolicy i Lysekils kommun Dnr 2013-000099

13. Svar på motion om att uppmärksamma behoven från föreningens ungdom, de har väntat tillräckligt länge på en Skateboardbana

Dnr 2014-000230

14. Svar på motion om att ändra titeln tjänsteman till tjänsteperson Dnr 2018-000641

(3)

Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se

Månadsuppföljning maj 2019 för kommunstyrelsen

Sammanfattning

Sammantaget redovisar kommunstyrelsen en stor positiv avvikelse till och med maj, 1,6 mnkr. I huvudsak handlar det om budgeterade kostnader som faller ut först senare under året samt, i viss mån, vakanser på tjänster. Totalt sett prognostiseras en budget i balans för kommunstyrelsen 2019.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen godkänner månadsrapport maj 2019 för kommunstyrelseförvaltningen.

Ärendet

Enligt kommunens riktlinjer för ekonomistyrningsprinciperna ska nämnderna erhålla information om ekonomiskt utfall varje månad förutom januari och juli.

Information lämnas för kommunstyrelseförvaltningen om utfall efter maj månad.

Förvaltningens synpunkter

Sammantaget redovisar kommunstyrelsen en stor positiv avvikelse till och med maj, 1,6 mnkr. I huvudsak handlar det om budgeterade kostnader som faller ut först senare under året samt, i viss mån, vakanser på tjänster. Den politiska verksamheten bedöms få ett underskott mot budget för helåret 2019, här kommer en djupare analys av orsakerna att göras. Totalt sett prognostiseras en budget i balans för kommunstyrelsen 2019.

Leif Schöndell Kommundirektör

Bilaga

Månadsuppföljning maj 2019 för kommunstyrelsen Beslutet skickas till

Kommunstyrelseförvaltningen

(4)

Månadsuppföljning maj 2019

Kommunstyrelsen

(5)

(Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3), 31 oktober (Uppföljningsrapport 4) samt Årsrapport per 31 december.

Ytterligare uppföljning sker månadsvis till nämnden (exkl. per januari och juli), då utan krav på någon ny prognos.

1.1 Resultat och prognos

Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg

år Prognos utfall helår

Intäkter 16 714 6 964 7 202 7 026 17 751

Personalkostnader -52 360 -21 456 -20 951 -20 151 -53 500

Övriga kostnader -44 756 -18 648 -17 605 -16 344 -44 607

Kapitalkostnader -1 402 -584 -469 -412 -1 448

Nettokostnader -81 804 -33 724 -31 823 -29 881 -81 804

Budget nettokostnader -81 804 -33 724 -33 724 -32 477 -81 804

Budgetavvikelse 0 0 1 901 2 596 0

1.2 Resultat och prognos per verksamhet

Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse bu-prognos

Kommundirektör -3 994 -1 648 -767 -3 794 200

Avd för verksamhetsstöd -9 361 -3 827 -3 808 -9 593 -232

Räddningstjänsten Mitt Bohuslän -17 157 -7 149 -7 184 -17 117 40

Fyrbodals kommunalförbund -541 -225 -225 -541 0

Sveriges kommuner och landsting

(SKL) -384 -160 -164 -392 -8

Samordningsförbundet Väst -243 -101 -100 -243 0

Verksamhets- och lokalbidrag -2 471 -1 030 -1 004 -2 471 0

Fyrstads flygplats -294 -123 -123 -294 0

Lysekils andel av gemensam IT -2 600 -1 083 -1 083 -2 600 0

Avd för hållbar utveckling -7 030 -2 858 -2 786 -7 230 -200

Personalavdelning inkl facklig

verksamhet -6 465 -2 658 -2 431 -6 215 250

Lysekils andel av gem löneenhet -3 391 -1 413 -1 413 -3 391 0

Ekonomiavdelning -9 150 -3 736 -3 305 -8 850 300

Politisk verksamhet -4 177 -1 741 -1 591 -4 627 -450

Överförmyndarverksamhet -1 586 -661 -471 -1 586 0

Arbetsmarknadsenhet -12 960 -5 311 -5 384 -12 860 100

Summa -81 804 -33 724 -31 839 -81 804 0

1.3 Ekonomisk analys

Sammantaget redovisar kommunstyrelsen en stor positiv avvikelse mot budget till och med maj med 1,9 mnkr. I huvudsak handlar det om budgeterade kostnader som faller ut först senare under året. För helåret prognostiseras en budget i balans.

(6)

beräknas till ett överskott om 200 tkr.

Avdelningen för verksamhetsstöd

Avdelningen redovisar ett överskott mot budget med 25 tkr till och med maj. Kostnaderna för räddningstjänst är för perioden 35 tkr högre än budget, men prognosen för helår uppgår, enligt Mitt Bohusläns beräkningar, till ett mindre överskott på 40 tkr. Totalförsvar och verksamhetsbidrag har positiva budgetavvikelser till och med maj, vilket kan förklaras med att vissa kostnader faller ut först senare under året. Personalkostnaderna är i nivå med budget för perioden, men för helåret finns risk för ett underskott på 200 tkr till följd av att det inför 2019 omfördelades medel till samhällsbyggnadsnämnden för att stärka upp kontaktcentret. Bemanningen på avdelningen har dock inte kunnat anpassas utifrån detta.

Avdelningen för hållbar utveckling

Avdelningen redovisar ett underskott mot budget med 70 tkr till och med maj. För helåret uppgår prognosen till ett underskott mot budget på 200 tkr till följd av kostnader för

kulturmiljöprogram (en del av arbetet med ÖP) som inte ryms inom befintlig budget, avslag på ansökta EU-projekt samt ett antal ej budgeterade kostnader som har belastat avdelningen under våren.

Personalavdelning

Avdelningen redovisar ett överskott mot budget med 230 tkr, vilket är beroende dels på eftersläpning i kostnader för kompetensutveckling och dels lägre personalkostnader på grund av vakans. Prognosen på helår beräknas bli ett överskott mot budget med 250 tkr till följd av vakant tjänst på personalavdelningen. Prognosen är 100 tkr lägre än i uppföljningsrapporten per april då det har tillkommit en kostnad för utveckling av system som inte var budgeterad.

Ekonomiavdelning

Avdelningen redovisar ett överskott mot budget på 430 tkr främst beroende på lägre lönekostnader på grund av vakanser. Osäkerhet råder om behovet av konsulthjälp men avdelningens prognos är i dagsläget ett överskott på 300 tkr vid årets slut.

Politisk verksamhet och överförmyndare

Verksamheterna visar ett överskott mot budget med 340 tkr för perioden. Det är valnämnden och överförmyndaren som står för dessa överskott. Det är först senare som kostnaderna för valnämnden redovisas då EU-valet var den 26 maj. För helår väntas både valnämnden och överförmyndarverksamheten vara i balans med budget. Övriga delar inom de politiska verksamheterna, främst kommunstyrelsen, redovisar ett underskott för perioden om sammanlagt 300 tkr på grund av ökade kostnader för arvoden. Prognosen för helår uppgår sammantaget till -450 tkr för de politiska verksamheterna.

Arbetsmarknadsenheten (AME)

Enheten redovisar ett underskott mot budget med 75 tkr som beror på eftersläpningar på intäktssidan som väntas falla ut senare under året. Prognosen vid årets slut beräknas bli ett överskott på 100 tkr.

(7)

2019-06-03 2019-000105 Kommunstyrelseförvaltningen/Avdelningen för hållbar utveckling

Anne Gunnäs, 0523 – 61 31 54 anne.gunnas@lysekil.se

Remissvar angående ”Granskningshandling förslag till Havsplaner för Sverige. Dnr 666-19”.

Sammanfattning

Havs- och vattenmyndigheten har ett uppdrag att göra statlig havsplanering längs hela Sveriges kust. Arbetet har pågått en längre tid och nu inbjuds kommuner och myndigheter att ha synpunkter på granskningshandlingen. Svar ska lämnas senast 14e juni 2019. Kommunerna Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstad har beslutat att gå samman om ett gemensamt svar på remissen.

En havsplan ger vägledning kring vad som är den bästa användningen av havet.

Havsplanen vägleder nationella myndigheter, kommuner och domstolar i

kommande beslut, planering och tillståndsprövningar. Näringsidkare kan också få vägledning av planen.

Havsplanen anger sju användningar i Västerhavet: attraktiva livsmiljöer, energiutvinning, försvar, generell användning, natur, sjöfart och yrkesfiske.

Havsplanen anger också områden där särskild hänsyn ska tas till höga naturvärden eller till totalförsvarets intressen.

Förslag till användningar grundar sig på avvägningar och en lämplighetsbedömning utifrån läge, beskaffenhet och behov. Riksintressen och andra allmänna intressen är viktiga för avvägningen.

Havsplanen ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Den ska förena näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål.

Kommunstyrelsen har tidigare lämnat synpunkter i samrådet för Västerhavsplanen (daterat 2018-04-09, vårt diarienummer 2018-000121) gällande ”Remissvar Västerhavsplanen Samråd om förslag till havsplaner. Dnr 396-18.”

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen godkänner lämnade synpunkter enligt gemensamt remissvar (daterat 2019-05-24) gällande ”Remissvar för granskningshandling Förslag till Havsplaner för Sverige. Dnr 666-19.”

Ärendet

Havs- och vattenmyndigheten har genom bestämmelse i Miljöbalken och i enlighet med Havsplaneringsförordningen (2015:400) ansvar för att upprätta statliga havsplaner. Tre havsplaner ska upprättas för Sveriges havsområden. Norra Bohuslän berörs av en av dessa; Västerhavsplanen. Planen ska omfatta

(8)

av den fortsatta planprocessen har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en granskningshandling, Förslag till Havsplaner för Sverige (2019-03-14).

Dokumentet innehåller förslag till planeringsmål och strategier, samt väsentliga frågor för havsplanområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet.

Förvaltningens synpunkter

Ärendet har granskats av handläggare för avdelningen för Plan och Bygg, Mark och Gata samt avdelningen för hållbar utveckling. Förvaltningens synpunkter redovisas i bilaga 1: ”Remissvar Granskningshandling förslag till Havsplaner för Sverige D), nr 666-19.”

Leif Schöndell Anne Gunnäs

Kommundirektör Maritim näringslivsutvecklare

Bilaga/bilagor Bilaga 1

”Remissvar Granskningshandling förslag till Havsplaner för Sverige Dnr 666-19.”

Bilaga 2

”Granskningshandling, Förslag till Havsplaner för Sverige (2019-03-14).”

Bilaga 3

”Granskningshandling, Miljökonsekvensbeskrivning av havsplaner (2019-03-14).”

Beslutet skickas till

Havs- och vattenmyndigheten; havochvatten@havochvatten.se (Svaret ska vara i redigerbart format, T.ex. Word. Ange diarienumret 666-19 i e-postmeddelandets ärendemening.)

Avdelningen För Hållbar utveckling.

Avdelningen för Plan och Bygg, Avdelningen för Mark och Gata

(9)

Remissvar angående "Granskning om förslag till havsplaner"

Ärendebeskrivning

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har ett uppdrag att göra statlig

havsplanering längs hela Sveriges kust. Arbetet har pågått en längre tid och samråd om förslag till havsplaner hölls 2018. Kommunerna i Norra Bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil) lämnade ett gemensamt remissvar.

Dessa fyra kommuner har tagit fram en översiktsplan för havet, kallat Blå Översiktsplan, som antogs hösten 2018.

Nu inbjuds kommuner och myndigheter att ha synpunkter på

granskningsförslaget. Kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil går även denna gång samman om ett gemensamt svar på remissen.

Medverkande tjänstemän i remissvaret är: Fredrik Jonasson, Anne Gunnäs, Bo Säl, Johan Fransson Helalia Zamir, Björn Richardsson. Synpunkter har

sammanställts av Helalia Zamir.

l

Figur 1. Några av stegen i arbetet med att ta fram havsplaner. Nu är det granskning.

(10)

Sammanfattning av förslaget

Sverige tar fram tre havsplaner, där Västerhavsplanen är den vi lämnar synpunkter på.

En havsplan ger vägledning kring vad som är den bästa användningen av havet.

Havsplanen vägleder nationella myndigheter, kommuner och domstolar i

kommande beslut, planering och tillståndsprövningar. Näringsidkare kan också få vägledning av planen.

Havsplanen ska bidra till en långsiktig hållbar utveckling. Den ska förena näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. Havsplanen innehåller

vägledning om mest lämplig användning. Den eller de användningar som angetts i ett område har företräde framför andra användningar. I nästan hela havet

bedöms användningarna kunna samsas om de anpassar sig till varandra. På vissa platser bedöms användningar inte kunna samsas och föreslås då inte.

Havsplanen anger fem användningar i Västerhavet: rekreation, energiutvinning, försvar, generell användning, natur, sjöfart och yrkesfiske. Havsplanen anger också områden där särskild hänsyn ska tas till höga naturvärden, till höga kulturmiljövärden, och till totalförsvarets intressen.

Förslag till användningar grundar sig på avvägningar och en

lämplighetsbedömning utifrån läge, beskaffenhet och behov. Riksintressen och andra allmänna intressen är viktiga för avvägningen.

Konsekvenserna av havsplanerna bedöms utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv. Arbetet med att bedöma konsekvenserna har skett parallellt och integrerat med planeringen. Dessutom redovisas konsekvenserna i en separat miljökonsekvensbeskrivning och en separat hållbarhetsbeskrivning.

Havsplanerna har tagit sin utgångspunkt i lagar, förordningar, samhällsmål, rapporter av olika slag och inte minst den långa dialog som Havs- och

vattenmyndigheten för med berörda intressenter. Det är första gången någonsin

som Sverige gör statliga havsplaner. Både utgångspunkter för havsplaneringen

och hur planen ska användas är därför ny kunskap och en ny diskussion.

(11)

Figur 2: Plankarta Havsplanen för Västerhavet, delområde Skagerrak

Granskningsförslaget är i sin helhet kompatibelt med Blå översiktsplan. Dock

kvarstår vissa av våra synpunkter som vi lämnade under samrådet, som lyfts upp

igen nedan. Användningarna F, G och N i kartan ovan visar där dessa

(12)

användningar är prioriterade. Tillägg av ”n” visar på ett anspråk men inte av samma grad.

Synpunkter på förslaget

1. Synpunkter på planens ställningstaganden utifrån området Lysekil till och med Strömstad, inklusive ekonomisk zon utanför dessa kommuner.

a) Blå Översiktsplan föreslår ett område (Sotenäs 1) som Utvecklingszon mellan fartygsstråken inom G (V341). HaV har i granskningsförslaget inte tagit med detta område med hänsyn till sjöfartsintresset. HaV motiverar i samrådsredogörelsen att Sotenäs 1 är ett förhållandevis litet geografiskt område och att av denna anledning tar havsplanen ingen ställning till de ställningstaganden som finns i kommunens översiktsplan. Eftersom havsplanerna föreslår användning för områden som är geografisk sett mindre än Sotenäs 1 tycker vi fortfarande att HaV ska ta hänsyn till detta område.

b) Blå översiktsplan nämns inte i granskningshandlingen.

c) Havsplanen för Västerhavet, delområde Skagerrak, riskerar inte att hamna i konflikt med den kommunala havsplaneringen, och

granskningshandlingarna på ett tydligt sätt beskriver förhållningssätt och mandatfördelningen mellan de båda.

d) Vi har inget att erinra mot Havsplanens rekommendationer i relation till granskningsförslagets miljökonsekvensbeskrivning och miljöbedömning, och ställer oss i stort positiva till Havsplanens genomförande.

e) Det är positivt att Havsområde V333 (”Fn”) har utökats och att V348 (”Gn”) omfattar områden med höga naturvärden.

f) I enlighet med gemensamt kommunövergripande remissvar i

samrådsskedet, önskar vi ett tydligare ställningstagande till verksamheter som kan tillståndsprövas i användningsområde F. Samexistens mellan försvarsintresset och verksamheter, så som vattenbruk, maritim energi etc.

bör eftersträvas framgent.

För Lysekils del är detta en angelägen fråga då Sjöövningsomårde Skagen, Riksintresse enl. 3 kap. 9§ MB, täcker i stort sett hela det kommunala havsområdet.

e) Vi önskar ett tydligare generellt ställningstagande för vattenbruk i de

övergripande målen. Att målet endast är att skapa beredskap för framtida

etablering av hållbart vattenbruk ses som ett passivt ställningstagande då

forskning och framsteg inom området ser tendenser till en närmare

(13)

etableringshorisont än det som har angetts i granskningshandlingarna. De övergripande målen i Havsplanen bör i dagsläget kunna omfatta

förutsättningar för etablering av ett hållbart vattenbruk.

2. Övriga synpunkter till framtida planeringsunderlag:

a) Sjöfartens intresse på sikt kan hamna i konflikt med de utpekade områdena med höga naturvärden, främst havsområde V339, V334 samt V348. En expansion av

raffinaderiet vid Brofjorden kan medföra ytterligare sjötrafik med miljöfarligt gods i ett mycket ekologiskt-, biologiskt- och kulturellt känsligt område (Svabergsgrunden, Kornöarna, Gåsöarkipelagen och Gullmarns naturreservat för att nämna några).

Farledernas sträckning, bredd och separeringssystem bör studeras noggrant i framtiden för att säkerställa de natur- och kulturvärden som är av riksintresse enligt 3 och 4 kap.

MB, samtidigt som förutsättningarna för den industriella produktionen inte äventyras.

3. Redaktionella synpunkter:

a) På s. 219 ska ”Lysekils Hamn” ändras till ”Brofjordens Hamn”.

b) På Karta 29. ”Yrkesfiske: Riksintresseanspråk” ska Lysekil och Ellös byta plats.

Likaså Hönö och Öckerö.

Beslutsunderlag / Bilagor

Bilaga 1: Förslag till Havsplaner för Sverige – Bottniska viken, Östersjön, Västerhavet, Granskningshandling 2019-03-14

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner remissvar angående granskning om förslag till havsplaner

Beslutet skickas till Akten

Avdelningen för Hållbar Utveckling Planavdelningen

(14)

Miljökonsekvensbeskrivning av

förslag till havsplaner för Sverige – Bottniska viken, Östersjön och

Västerhavet

Granskningshandling

Dnr 666-2019

(15)

(16)

Granskningshandling Dnr 666-2019

GONÇALO CARNEIRO, HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN JAN SCHMIDTBAUER CRONA, HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN

LINUS HAMMAR, HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN SELMA PACARIZ, COWI

Den här rapporten har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten.

Myndigheten ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

(17)

(18)

Innehåll

Läsanvisning 7

Sammanfattning 8

1 Inledning 13

1.1 Havsplanens syfte och mål 15

1.2 Havsplanernas geografiska omfattning 16

1.3 Planens förhållande till andra planer och program 19

1.3.1 Internationellt 19

1.3.2 Nationellt 20

1.3.3 Kommunalt 21

1.3.4 Samspel mellan land och hav 21

1.4 Havsplanerna för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet 21

2 Metod miljöbedömning 23

2.1 Miljöbedömningens syfte 23

2.2 Hållbarhetsbedömning 23

2.3 Avgränsning 24

2.3.1 Geografisk avgränsning 24

2.3.2 Avgränsning i tid 25

2.3.3 Avgränsning i sak 26

2.4 Symphony 27

2.5 Metod miljöbedömning 30

2.5.1 Steg-för-steg-process i miljöbedömningen 31

2.6 Osäkerheten i bedömningen 37

3 Nuläge 41

3.1 Hydrografiska förhållanden 41

3.2 Biologiska förhållanden 42

3.2.1 Fisk 45

3.2.2 Marina däggdjur 47

3.2.3 Fågel 48

3.3 Kemiska förhållanden 49

3.4 Maritima aktiviteter och belastningar 50

3.4.1 Energiutvinning 50

3.4.2 Försvar 52

3.4.3 Kultur 53

3.4.4 Natur 55

3.4.5 Rekreation 57

3.4.6 Sandutvinning 58

3.4.7 Sjöfart 59

3.4.8 Yrkesfiske 60

(19)

4 Nollalternativet 63

4.1 Nollalternativet år 2030 63

4.1.1 Rekreation 63

4.1.2 Kulturmiljö 64

4.1.3 Energi 65

4.1.4 Försvar 66

4.1.5 Lagring och utvinning av material 67

4.1.6 Natur 68

4.1.7 Sjöfart 68

4.1.8 Vattenbruk och blå bioteknik 69

4.1.9 Yrkesfiske 69

4.2 Utblick mot 2050 70

4.2.1 Rekreation 70

4.2.2 Kulturmiljö 71

4.2.3 Energi 71

4.2.4 Försvar 71

4.2.5 Lagring och utvinning av material 71

4.2.6 Natur 72

4.2.7 Sjöfart 72

4.2.8 Vattenbruk och blå bioteknik 72

4.2.9 Yrkesfiske 72

5 Planalternativet 74

5.1.1 Havsplan Bottniska viken 74

5.1.2 Havsplan Östersjön 76

5.1.3 Havsplan Västerhavet 78

6 Mijöbedöming Bottniska viken 80

6.1 Bottenviken 80

6.1.1 Nuläge 80

6.1.2 Nollalternativ 86

6.1.3 Planalternativ 89

6.2 Norra Bottenhavet och Norra Kvarken 98

6.2.1 Nuläge 98

6.3 Södra Bottenhavet 110

6.3.1 Nuläge 110

6.4 Bottniska viken - övergripande miljöaspekter 124

6.4.1 Nuläge 124

(20)

7 Miljöbedömning Östersjön 129

7.1 Norra Östersjön och Södra Kvarken 129

7.1.1 Nuläge 129

7.2 Mellersta Östersjön 143

7.2.1 Nuläge 143

7.3 Sydöstra Östersjön 157

7.3.1 Nuläge 157

7.4 Södra Östersjön 175

7.4.1 Nuläge 175

7.5 Sydvästra Östersjön och Öresund 189

7.5.1 Nuläge 189

7.6 Östersjön - övergripande miljöaspekter 203

7.6.1 Nuläge 203

8 Miljöbedömning Västerhavet 209

8.1 Kattegatt 209

8.1.1 Nuläge 209

8.2 Skagerrak 226

8.2.1 Nuläge 226

8.3 Västerhavet – övergripande miljöaspekter 239

8.3.1 Nuläge 239

9 Analys av planvarianter 243

(21)

10 Samlad bedömning 251

Del 1 252

10.1 Samlad bedömning per havsplaneområde 252

10.1.1Bottniska viken 252

10.1.2Östersjön 253

10.1.3Västerhavet 255

10.1.4Sammanfattning av gränsöverskridande effekter 256 10.2 Bedömning mot havsmiljödirektivet och ramdirektivet för vatten 257

10.2.1Bottniska viken 257

10.2.2Östersjön 263

10.2.3Västerhavet 270

10.2.4Gemensam bedömning för alla tre havsplaner 275

Del 2 278

10.3 Bedömning påverkan på ekosystemtjänster 282

10.3.1 Reglerande ekosystemtjänster 282

10.3.2 Försörjande ekosystemtjänster 282

10.3.3 Kulturella ekosystemtjänster 282

10.3.4 Stödjande ekosystemtjänster 283

11 Åtgärder, uppföljning och övervakning 287

11.1 Fortsatt planprocess och miljöbedömning 287

11.2 Förslag på åtgärder 287

11.2.1Sektorsspecifika åtgärder 287

11.2.2Utrednings- och samordningsbehov 288

11.2.3Alternativa planeringsöverväganden 290

Källhänsvisning 305

(22)

Läsanvisning

Miljökonsekvensbeskrivningen är uppdelat i 11 kapitel.

Kapitel 1 – Inledning

Innehåller en introduktion till miljöbedömningen och havsplanernas huvuddrag.

Kapitel 2 – Metod miljöbedömning

Här presenteras metoden som använts i miljökonsekvensbedömningen och diskuteras osäkerheten och dess innebörd för tolkning av resultaten.

Kapitel 3 – Nuläge

Innehåller en sammanfattning av rådande förhållande i den marina miljön och av mänsklig användning av Sveriges kust och hav.

Kapitel 4 – Nollalternativet

Beskriver nollalternativet, med andra ord hur mänsklig användning av svenska hav är tänkt att utvecklas om inte havsplanerna skulle bli antagna.

Kapitel 5 – Planalternativet

Innehåller en kortfattad presentation av varje havsplan.

Kapitel 6, 7 och 8 – Miljöbedömning av havsplanerna för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet

Innehåller en analys för varje havsområde av miljöstatus i nuläget, förväntad utveckling i nollalternativet år 2030 och av förväntande effekter av havsplanerna utifrån bedömningskriterier i 6 kap. miljöbalken.

Kapitel 9 – Analys av planvarianter

Presenterar två varianter av havsplanerna med alternativa energiutvinningsområden och analyserar miljöeffekterna i förhållande till planalternativet.

Kapitel 10 – Samlad bedömning

Här sammanställs bedömningarna i föregående kapitel för varje havsplan i förhållande till miljöeffekter enligt 6 kap. miljöbalken, samt bedömningsgrunder enligt havsmiljödirektivet och ramdirektivet för vatten. Kapitlet innehåller även analyser av havsplaners bidrag till uppfyllande av Sveriges miljökvalitetsmål och bevarande av ekosystemtjänster från svenska hav.

Kapitel 11 – Åtgärder, uppföljning och övervakning

Kapitlet innehåller förlag till åtgärder för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de betydande negativa miljöeffekter som identifierats i miljöbedömningen.

(23)

Sammanfattning

Miljöbedömning inom ramen för svensk havsplanering

Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Till varje havsplan görs även en strategisk miljöbedömning och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Den här rapporten utgör miljökonsekvensbeskrivningen för alla tre havsplaner som lagts ut på granskning. Den utgör samrådshandling tillsammans med de förslag till havsplaner som tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten för granskning mellan 14 mars och 14 juni 2019. Syftet med miljöbedömning är enligt 6 kap 1§ miljöbalken att integrera miljöaspekter i planeringen och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Havsplanering i Sverige

Havsplanering innefattar ett flertal processer för att analysera och organisera verksamheter i vattnet, på och över ytan samt på och i botten på ett sådant sätt att stödja uppnående av näringspolitiska, sociala och miljömässiga mål. Havsplanerna ska ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av området. Havsplanerna omfattar Sveriges ekonomiska zon och svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför baslinjen. Kommunerna har planeringsansvar för den del av havet som ligger inom kommunens gränser, vilket innebär att kommunernas och statens planeringsansvar överlappar i en zon på 11 nautiska mil i territorialhavet.

Havsplanerna innehåller vägledning i text och plankarta. De användningar som framgår av plankartan har bedömts som de mest lämpliga användningarna och äger företräde framför andra användningar. All annan användning inom planlagda områden ska därför anpassa sig till de angivna användningarnas förutsättningar och behov. Plankartan visar även områden där särskild hänsyn ska tas till höga

naturvärden, till totalförsvarets intressen och till höga kulturmiljövärden.

Metod

Havsplanerna bedöms enligt 6 kap miljöbalken med avseende på följande miljöaspekter:

 befolkning och människors hälsa,

 djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,

 mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,

 hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,

 annan hushållning med material, råvaror och energi,

 andra delar av miljön

Miljöbedömningen har baserats på Symphony, expertutredningar som refereras till i texten och överväganden inom bedömningsgruppen. Symphony är en

(24)

bedömningsmetod som utvecklats till stöd för svensk havsplanering. Metoden syftar till att på en översiktlig nivå visa hur miljöeffekter skiljer sig mellan olika områden och hur planeringen påverkar denna fördelning.

Miljöbedömningen påverkades av osäkerheter på tre nivåer: begränsad kunskap om marina ekosystem, antaganden och begränsningar i Symphony, samt antaganden om framtiden inom sektorerna och förvaltningen.

Samlad bedömning av havsplanen för Bottniska viken Den viktigaste påverkan av planförslaget

Den viktigaste negativa miljöeffekten i Bottniska viken kommer från de omfattande områdena för energiutvinning i Södra Bottenhavet. Annan negativ påverkan kommer från föreslagen sandutvinning i Bottenviken.

Den viktigaste positiva miljöeffekten i Bottniska viken kommer de omfattande områdena för vindenergi som ger en positiv klimateffekt. Även flytt av sjöfart från grunda känsliga områden till djupare kringliggande områden och särskild hänsyn till höga naturvärden bidrar positivt.

Miljöaspekterna som påverkas mest

Övervintrande sjöfågel kring Finngrunden får måttlig negativ påverkan. Däggdjur och landskap får båda liten negativ påverkan.

Betydelsen av påverkan

Risken för påverkan på övervintrande sjöfågel är den mest betydelsefulla påverkan.

Möjligheter att begränsa sådan negativ påverkan bör undersökas. Natur- och kulturmiljöhänsyn bedöms kunna bidra till utveckling av ekosystemtjänster och en hållbar regional utveckling.

Föreslagen planeringsåtgärd

Undanta östra delen av Västra Finngrunden från energiutvinning.

Samlad bedömning av havsplanen för Östersjön Den viktigaste påverkan av planförslaget

Den viktigaste negativa miljöeffekten i Östersjön kommer från de områdena för energiutvinning vid Södra Midsjöbanken respektive sandutvinning i södra Öresund.

Annan negativ påverkan kommer från nuvarande sjöfartsstråk över Hoburgs bank.

Den viktigaste positiva miljöeffekten i Östersjön kommer av användning natur och vägledning om hänsyn till höga naturvärden som bedöms ge förutsättningar för hållbar samexistens mellan användningar och långsiktigt säkrande av

ekosystemtjänster.

(25)

Miljöaspekterna som påverkas mest

Övervintrande sjöfågel får måttlig negativ påverkan.

Klimat får en liten positiv påverkan liksom landskap.

Potentiellt stor betydelse av påverkan från vindkraft på sjöfågel. Sandutvinning av lokal/regional betydelse. Den positiva påverkan på ekosystemtjänster kan bidra till regional utveckling.

Utred sjöfartsflytt för att minska effekter från oljeläckage från sjöfart, minimera påverkan i området med Hoburgs bank, Norra och Södra Midsjöbankarna, utred fågelpåverkan på hela Södra Midsjöbanken inklusive den Polska sidan

Samlad bedömning av havsplanen för Västerhavet Den viktigaste påverkan av planförslaget

Den viktigaste negativa miljöeffekten i Västerhavet kommer de fortsatta förutsättningarna för negativa miljöeffekter från yrkesfisket. Negativ effekt på landskap från områden för energiutvinning i Kattegatt.

Den viktigaste positiva miljöeffekten i Västerhavet kommer från områden med särskild hänsyn till höga naturvärden.

Miljöaspekterna som påverkas mest Liten negativ effekt på landskap

Liten positiv effekt på fisk och fisklekområden, bottenmiljöer och även befolkning och hälsa.

Påverkan av betydelse för en långsiktig hållbar utveckling genom utveckling av ekosystemtjänster, bland andra försörjande. Tumlarbeståndet i Kattegatt bedöms inte påverkas i ett långsiktigt perspektiv.

Minska användningen yrkesfiske och öka andelen områden med särskild hänsyn till höga naturvärden. Utred mer vindkraft mellan bankar i Kattegatt.

Sammanfattning av gränsöverskridande effekter

Flera av de miljöeffekter som havsplanerna ger upphov till bedöms vara av gränsöverskridande betydelse och alltså beröra flera länder. Effekternas

gränsöverskridande karaktär uppstår till följd av ekosystemkomponenternas höga rörlighet. Ett stort antal bestånd rörliga marina arter delas inte bara med Sveriges grannländer, utan även med länder utanför Sveriges närområde.

(26)

Dessa arter är bland andra vikaresäl (Sverige-Finland), gråsäl (flera Östersjöländer), flera fågelarter (Norra Europa och Arktis), plankton och fisksamhällen (Östersjö- Nordsjöländer).

De negativa effekter som bedöms kunna uppstå till följd av etablering av vindkraft i Östersjön är relevant även för länder utanför Östersjöregionen. Somliga områdena där havsplanen vägleder om användning energiutvinning är viktiga födosöks- och rastområden för ett flertal fågelarter som övervintrar i svenska vatten eller passerar Sverige under flyttningen. Den positiva effekten för sjöfåglar och tumlare som en eventuell omdirigering av sjöfarten runt Gotland kan medföra är också av gränsöverskridande betydelse, inte bara ur ett miljöperspektiv, utan även för sjöfartsnäringen i Östersjön.

I Västerhavet uppstår havsplanens effekter framförallt till följd av antaganden om minskad påverkan från bottenpåverkande trålfiske. Positiva effekter för plankton- och fisksamhällen och för näringsvävar i övrigt sträcker sig över gränsen, och gynnar framförallt grannländerna Danmark och Norge, som Västerhavets ekosystem delas med.

Bidrag till uppnående av Sveriges miljökvalitetsmål

Havsplanerna bedöms kunna påverka målen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, hav i balans samt levande kust och skärgård och ett rikt växt- och djurliv. Bedömningen visar att havsplanerna:

 Har en liten positiv effekt av internationell betydelse för målen begränsad

klimatpåverkan, genom att skapa förutsättningar för en kraftigt utökad etablering av havsbaserad vindkraft.

 Har ingen eller en marginellt negativ effekt av lokal betydelse för målet frisk luft, eftersom de inte påverkar de största utsläppskällorna till havs.

 Har ingen eller en marginellt negativ effekt av lokal betydelse för målet giftfri miljö, kopplat till risker för resuspension av miljögifter i sediment, samt marginellt högre operativa utsläpp från service- och fritidsbåtar.

 Medför en liten positiv effekt av internationell betydelse för målet hav i balans samt levande kust och skärgård, framförallt genom vägledningen om särskild hänsyn till höga natur- och kulturmiljövärden.

 Har en marginell eller liten positiv effekt av internationell betydelse för målet ett rikt växt- och djurliv, genom att vägleda om skydd för värdefulla områden och anpassningsbehov för maritima aktiviteter, samt genom att vägleda om skydd av kultur- och rekreationsmiljöer.

Bedömning av påverkan på ekosystemtjänster

Positiv påverkan på reglerande ekosystemtjänster uppkommer genom planernas områden med särskild hänsyn till höga naturvärden för ekosystemtjänsten Upprätthållande av barnkammare och uppväxtmiljöer. Den positiva effekten av förnyelsebar havsbaserad vindkraft räknas också in under reglerande

(27)

ekosystemtjänster i perspektivet att den genom att bidra till mindre mängd utsläpp av växthusgaser ger en minskad belastning på den koldioxidreglerande

ekosystemtjänsten Reglering av atmosfärens kemiska sammansättning.

Livsmedel från vilda djur är en försörjande ekosystemtjänst som påverkas av hur yrkesfisket och fritidsfisket bedrivs och hur fiskbestånden förvaltas. Planens effekter genom vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden kan bidra till långsiktig förstärkning av denna ekosystemtjänst. Ur ett kortsiktigt perspektiv kan den

innebära att yrkesfiskets lönsamhet påverkas något negativt.

För havsplanerna är det främst energiutvinningsområdena som riskerar att ha en negativ påverkan på kulturella ekosystemtjänster. Genom användning och hänsynsbeteckning för kulturmiljö bidrar planen också till att säkra kulturella

ekosystemtjänster. Även särskild hänsyn till höga naturvärden kan bidra till att stärka upplevelsevärden och därmed kulturella ekosystemtjänster.

Användningen energiutvinning kan påverka stödjande ekosystemtjänster inte minst under byggfasen genom tillfälliga negativa effekter för till exempel marina däggdjur och bottenmiljöer. Vägledning om särskild hänsyn till höga naturvärden bedöms bidra till positiva effekter på stödjande ekosystemtjänster som Tillhandahållande av hög artmångfald, genetisk mångfald inom arter. Påverkan på övervintrande fågel är också ett exempel på en potentiell negativ effekt på dessa ekosystemtjänster.

Åtgärder, uppföljning och övervakning

Ett kontrollprogram kommer att tas fram som beskriver hur uppföljningen ska genomföras och vilka parametrar som ska följas upp. Kontrollprogrammet ska samordnas med annan befintlig miljöuppföljning för att säkra ett effektivt genomförande av havsplanerna.

Med utgångspunkt i resultaten från miljöbedömningen föreslås i sista kapitlet åtgärder i syfte att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter:

 Sektorsspecifika åtgärder för att följa upp och hantera potentiell miljöpåverkan, som i huvudsak bestäms under efterföljande tillståndsprövningsprocesser, bland annat Natura 2000-prövningar.

 Övergripande utrednings- och samordningsbehov: kumulativ påverkan från havsbaserad vindkraft på sjöfåglar, förekomst och flyttmönster av fladdermöss till havs och påverkan från vindkraft, undersökning av alternativa

energiutvinningsområden, analys och behovsbedömning av områdesspecifika åtgärder i särskild hänsyn områden, omdirigering av sjöfart i Södra Bottenhavet, och rumsligt underlag om ekosystemtjänster.

 Konkreta förslag på alternativa planeringsöverväganden för att uppnå god miljöstatus på ett tydligare sätt.

(28)

1 Inledning

Den 1 september 2014 infördes en ny bestämmelse i 4 kap. 10 § miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige. Enligt bestämmelsen ska det för vart och ett av havsplaneområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet finnas en havsplan som ger vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk (Figur 1). Havsplaneringsförordningen (2015:400) reglerar genomförandet av havsplaneringen. Den innehåller bestämmelser om geografisk avgränsning, havsplanernas innehåll, ansvar för genomförande, samråd och samverkan i förslagsarbetet samt uppföljning och översyn.

Havsplaneringen är en process som genomförs över flera år. Den kan beskrivas i cykler, där man går från informationsinsamling och nulägesanalys till planering, med havsplanerna som resultat av planeringsprocessen. Därefter tillämpas planerna och en uppföljning görs löpande.

Enligt förordningen ska Havs- och vattenmyndigheten ta fram förslag till havsplaner med hjälp av berörda länsstyrelser och med stöd från nationella myndigheter som ska bistå med underlag för planeringen. De kommuner, regionplaneorgan, kommunala samverkansorgan och landsting som kan komma att beröras ska ges möjlighet att medverka i förslagsarbetet så att hänsyn kan tas till lokala och regionala

förutsättningar och behov. Myndigheten ska verka för samarbete med andra länder och för att de svenska havsplanerna samordnas med andra länders havsplaner.

I nuläget befinner sig havsplaneringen i granskningsskedet. Granskningen är det sista steget i processen att få in synpunkter innan förslag till havsplaner lämnas till

regeringen. Synpunkter som framkommit under dialogskedet (2017) och samrådsskedet (2018) har genererat förslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön samt Västerhavet (plankartor och planbeskrivningar). Dessa går ut på granskning mellan 14 mars och 14 juni 2019. I enlighet med 6 kap. miljöbalken ska planernas konsekvenser bedömas, och för varje havsplan ska såväl en

miljökonsekvensbeskrivning som en hållbarhetsbedömning utföras.

(29)

Figur 1. Översiktskarta över Sveriges tre havsplaner. Kommungränsen mellan Östhammars och Norrtälje kommuner bildar gränsen mellan Bottniska vikens och Östersjöns havsplaneområden. Kommungränsen mellan Helsingborg och Höganäs kommuner bildar gränsen mellan Östersjöns och Västerhavets havsplaneområden (Havs- och vattenmyndigheten, 2019a).

(30)

1.1 Havsplanens syfte och mål

Planering av havet omfattar utrymmena i vattnet, på och över ytan samt på och i botten. Havsplanering innefattar ett flertal processer för att analysera och organisera verksamheter i dessa utrymmen på ett sådant sätt att man uppnår näringspolitiska, sociala och miljömässiga mål. En havsplan ska bidra till att:

 god miljöstatus i havsmiljön nås och upprätthålls

 havets resurser används hållbart så att havsanknutna näringar kan utvecklas

 samexistens mellan olika verksamheter och användningsområden underlättas En havsplan ska också ge den vägledning som behövs för att havsområdena ska kunna användas för de ändamål som de är mest lämpade för, med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.¹ Havsplanerna ska ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av området. I detta ingår att redovisa vilka områden som omfattas av riksintressen enligt 3 kap.

miljöbalken eller av andra allmänna intressen av väsentlig betydelse. Vid behov ska planen genom sitt ställningstagande ge förslag på avvägningar mellan intressen med anspråk inom samma geografiska område. En utgångspunkt för havsplaneringen är hänsyn till ekosystemens förutsättningar för att trygga de värden som är grund för näringar som exempelvis turism eller yrkesfiske. Havs- och vattenmyndigheten tillämpar därför en ekosystemansats i havsplaneringen i enlighet med

havsplaneringsförordningen.

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram Färdplan havsplanering i syfte att stödja och vägleda arbetet med att utveckla havsplaner samt skapa tydlighet och förankring för den fortsatta planeringsprocessen (Havs- och vattenmyndigheten, 2016b). I färdplanen fastställs de planeringsmål och planeringsstrategier som har väglett arbetet med att utveckla havsplanerna (Havs- och vattenmyndigheten, 2019a).

Färdplanen tillhandahåller även en inledande avgränsning för miljöbedömningen och fokus i miljökonsekvensbeskrivningen, vilken redovisas i nästa avsnitt.

De tio planeringsmålen anges i Figur 2. Det övergripande målet för havsplanering är God havsmiljö och hållbar tillväxt, vilket sedan är understött av de övriga nio

planeringsmålen. I kapitel 10 av rapport utvärderas planerna med avseende på miljömålsuppfyllnad.

1 Havsplaneringsförordningen (2015:400) 4 §.

(31)

Figur 2. Identifierade planeringsmål för havsplaneringen (Havs- och vattenmyndigheten, 2019).

1.2 Havsplanernas geografiska omfattning

Havsplanerna omfattar Sveriges ekonomiska zon och svenskt territorialhav från en nautisk mil (1 852 meter) utanför den svenska baslinjen. Fastighetsindelat vatten är undantaget. Havsplanerna omfattar således inte kustområdet inom en nautisk mil från baslinjen (Figur 3). Hur verksamheter organiseras inom havsplaneområdena kan ändå påverka miljömässiga, samhällsekonomiska och kulturella förhållanden inom dessa kustområden, vilket redovisas i bedömning.

Kommunerna har enligt plan- och bygglagen planeringsansvar för den del av havet som ligger inom kommunens gränser, det vill säga inre vatten och territorialhav som sträcker sig 12 nautiska mil från baslinjen. Kommunernas och statens

planeringsansvar överlappar därmed i en zon på 11 nautiska mil i territorialhavet (Tabell 1). Inom denna zon, som illustreras i Figur 4, kan skillnader men också synergier mellan de två planeringsnivåernas intressen förekomma. Detta innebär en

(32)

utmaning för samverkan och dialog i framtida planering, samtidigt som det skapar möjligheter för utökad samordning mellan den statliga och den kommunala nivån.

Figur 3. Planeringsansvar och miljölagstiftning för havet (Havs- och vattenmyndigheten, 2019a).

(33)

Figur 4. Överlapp mellan statlig och kommunal havsplanering (mörkblå yta) i förhållande till Sveriges exklusiva ekonomiska zon. Tunn kantlinje: Planområde; Ljusblå yta: vatten innanför planområden, kommunvis indelat.

(34)

Tabell 1. Areal på havsplaneområdena, kommunal-havsplan överlapp och vatten innanför havsplan (i kvadratkilometer). Siffror är avrundade till närmsta 10-tal.

Bottniska viken Östersjön Västerhavet

Planområde 38 030 74 335 9 730

Kommunal-statlig plan-

överlapp 15 030 (40 procent) 27 520 (37 procent) 5 730 (59 procent)

Vatten innanför havsplan 13 670 15 500 4 150

1.3 Planens förhållande till andra planer och program

Havsplanerna är inte juridiskt bindande utan är vägledande. Planeringen ska samspela med såväl internationella planeringsperspektiv som det regionala och kommunala, varför havsplanerna måste relatera till såväl en större geografi som en mindre. Resonemang och analys bakom planernas ställningstaganden blir därför större, både inåt och utåt, än själva havsplaneområdena. Planeringen av Bottniska viken, Östersjön respektive Västerhavet behöver också samordnas med varandra (Havs- och vattenmyndigheten, 2015b).

Planeringen av havsområdena måste förhålla sig till havsrätten, annan folkrätt och EU-rätten, vilket ger både möjligheter och begränsningar för planeringen. En havsplan kan inte begränsa en verksamhet eller ett intresse utöver vad som

möjliggörs av exempelvis havsrätten (Havs- och vattenmyndigheten, 2018b). På den nationella planen kan Havs- och vattenmyndigheten enligt

havsplaneringsförordningen föreslå föreskrifter för att reglera verksamheter som bedrivs inom havsplaneområdena. Föreskrifterna ska ha som syfte att uppnå målen med havsplanerna och får endast reglera aspekter som inte täcks av befintlig lagstiftning. Inga föreskrifter togs fram i denna planeringsomgång.

1.3.1 Internationellt

I det internationella perspektivet ska gemensamma lösningar sökas med

grannländerna, samt eftersträvas samordnade redovisningsformer för havsplanerna.

Eftersträvansvärt är också att alla grannländer har en gemensam syn på nuläget och delar framtidsvision som utgångspunkt för planeringen. I synnerhet på

utsjöbankarna Södra Midsjöbanken och Kriegers flak eftersträvas samordning med Polen respektive Tyskland och Danmark motiverat av planer på kraftig utbyggnad av havsbaserad vindkraft på både sidor gränserna.

I juli 2014 beslutades om Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering, s.k. EU-direktiv för havsplanering. Direktivet sätter de grundläggande kraven och principer för

medlemsstaternas nationella havsplanering. Varje medlemsstat ska ha antagit en officiell havsplan för hela sin exklusiva ekonomiska zon senast 31 mars 2021, enligt direktivet. Inom Helsingforskommissionen, HELCOM, finns en gemensam färdplan i Östersjöregionen med målet om havsplaner som hänger samman över gränser och tillämpar en ekosystemansats till 2020. Östersjöregionen är tillsammans med Nordsjöregionen de områdena där gränsöverskridande samarbete om havsplanering

(35)

har pågått längst. Sverige har varit aktivt i olika roller, däribland genom deltagande i olika tekniska och politiska arbetsgrupper, samt i ett flertal internationella projekt.

Dessa har lagt grunden för utbyten mellan olika nationella och regionala

havsplaneringsorgan, samt för samordningen mellan svenska och grannländernas havsplaner.

1.3.2 Nationellt

Statlig havsplanering ersätter inte den befintliga sektorsplaneringen på nationell nivå, utan kompletterar den med ett helhetsperspektiv. Havsplanerna vägleder om den rumsliga användningen av den marina miljön utifrån an sammanvägning av olika sektorsintressen. Denna vägledning ska ligga till grund för den specifika planeringen inom varje sektor. Havsplanering kan därmed påverkan

sektorsplaneringen genom att tydliggöra förhållanden mellan olika användningar, samt innebörden och konsekvensen av beslut inom en sektor för andra användningar.

Havsplanering anses kunna bidra till en mer koordinerad och integrerad havsförvaltning på nationell nivå.

På en mer övergripande nivå är havsplanerna särskilt viktiga för den svenska

maritima strategin som antogs av regeringen år 2015. Det är ett inriktningsdokument vars främsta syften är att vägleda om arbetet med att vidareutveckla de maritima näringarna. En analys av havsplanernas bidrag till uppfyllande av målen inom den maritima strategin gjordes inom ramen för hållbarhetsbedömningen av förslag till havsplaner (Havs- och vattenmyndigheten, 2019b). Den visade bland annat att:

 Havsplanerna medför positiva effekter för målen om näringsliv, sysselsättning och regional utveckling, främst genom högra sysselsättning och avkastning inom sektorer som energi, sandutvinning och fiske;

 Det uppstår negativa effekter för målen med fokus på besöksattraktivitet genom att havsplanerna bedöms bidra till ökade belastningar i områden som är viktiga för rekreation;

 Havsplanerna påverkar inte möjligheten att uppnå målet om friskt och säkert hav, som är kopplat till sjöfartens miljöpåverkan.

Genom att vägleda om hur havet används av aktiviteter som påverkar miljön är havsplanerna också mycket relevanta för den nationella havsmiljöförvaltningen och arbetet med att uppnå god miljöstatus. Havsplanering ersätter inte befintliga processer för att bedöma specifika miljöeffekter, miljöanpassa aktiviteter eller följa upp deras miljöeffekter. Trots detta påverkar havsplanerna genom sin övergripande vägledning riskbilden för de olika naturvärden som kan drabbas av användningarna havsplanering råder över. På det viset berör havsplanerna förutsättningarna för uppfyllande av miljökvalitetsnormer och uppnående av god miljöstatus i svenska vatten.

(36)

1.3.3 Kommunalt

Kommunernas planering, enligt Plan- och bygglagen, sträcker sig ut över hela

territorialhavet, det vill säga 12 nautiska mil från baslinjen. Genom havsplaneringens införande i Sverige finns 65 kommuner där planeringsansvaret överlappar mellan kommunen och staten i territorialhavet. Ytterligare ett 20-tal kommuner har kust mot havet, men inte hav som ingår i de statliga havsplaneområdena. (Havs- och vattenmyndigheten, 2018b).

Havsplaneringen ska, så länge syftet med havsplaneringen uppfylls, ta hänsyn till de befintliga kommunala översiktsplanerna där de redovisar planeringsfrågor och utvecklingsintentioner inom det statliga havsplaneringsområdet. Underlag som tas fram under planeringsprocessen och som kan underlätta kommunal

översiktsplanering ska tillgängliggöras för den kommunala planeringen. De tre nationella havsplanerna ska stödja kommunal planering av kustzon och territorialhav.

1.3.4 Samspel mellan land och hav

Utvecklingen i havet är beroende och styrd av aktiviteter på land och havs-planerna måste därför sättas in i detta sammanhang såväl i planförslag som miljö- och hållbarhetsbedömning. Befolkning och näringsliv vid kusten, transportsystem och hamnar m.m. utgör viktiga referenspunkter för havsplaneringen. Så gör även stads- och landsbygdsutveckling samt regionala utvecklingsstrategier kopplade till land.

Även utsläppskällor på land påverkar i hög grad havet, vilket havsplaneringen behöver förhålla sig till. Metoden Symphony som använts i denna rapport ger också analysresultat som inkluderar landbaserade utsläppskällor. Kommunerna ansvarar för den fysiska kustzonsförvaltningen och har liksom staten planeringsansvar i territorialhavet. En god samverkan mellan staten, regioner och kommuner är

nödvändig för att koordinera lokala och regionala förutsättningar och perspektiv med de nationella frågorna i den statliga planeringen.

1.4 Havsplanerna för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet

Havsplanerna är framtidsinriktade och ska leda till en framtid som vi vill nå.

Havsplanerna tar sikte på år 2030 men även år 2050 används för att diskussion kring en framtid längre fram och planeringens långsiktighet.

Havsplanerna innehåller vägledning i text och plankarta (Havs och

vattenmyndigheten, 2019). De användningar som framgår av plankartan har bedömts som de mest lämpliga användningarna och äger företräde framför andra

användningar. All annan användning inom området ska därför anpassa sig till de angivna användningarnas förutsättningar och behov. För de fall när flera

användningar anges på samma område har då dessa samma grad av företräde framför annan användning. För sådana områden har samexistens bedömts vara möjlig, men användningarna kan dock ändå behöva anpassa sig till varandra.

Plankartan visar även områden där särskild hänsyn ska tas till höga naturvärden, till

(37)

totalförsvarets intressen och till höga kulturmiljövärden. I Tabell 2 sammanställs de användningar och särskilda hänsyn som ingår i havsplanerna.

Tabell 2. Förteckning över mest lämplig användning och särskild hänsyn i havsplanerna.

Användning Beskrivning

Energiutvinning Område för energiutvinning. Förutsättningar för energiutvinning ska bibehållas, och infrastruktur och god tillgänglighet under alla faser sak beaktas.

Försvar Område för försvarsverksamhet som omfattar sjöövningsområden samt inﬂuensområden för anläggningar utanför havsplaneområdet.

Generell användning Ingen särskild användning har företräde. Användningar som avgränsas av sina egna markeringar har företräde där de anges

Kultur Område med kultur- eller naturhistorisk miljö. Kulturhistoriska respektive naturhistoriska värden ska bevaras.

Natur Område för natur. Området har naturvärden som är skyddade eller planeras att skyddas. Värdena ska bevaras och utvecklas för

säkerställande av biologisk mångfald och främjande av ekosystemtjänster Rekreation Område för rekreation och friluftsliv. Förutsättningar för rekreation ska

bibehållas. God tillgänglighet för allmänheten ska beaktas.

Sandutvinning Område för sandutvinning. Förutsättningar för sandutvinning ska bibehållas och god tillgänglighet för fartyg vid utvinning ska beaktas.

Sjöfart Område för sjöfart. Förutsättningar för sjöfartsverksamhet ska bibehållas och trafiksäkerhet med tillräckliga manöverutrymmen ska beaktas.

Utredningsområde sjöfart Område för vidare utredning för att avgöra om den angivna användningen är den mest lämpliga

Yrkesfiske Område för yrkesfiske. Förutsättningar för att bedriva yrkesfiske ska bibehållas. God tillgänglighet för yrkesfiskefartyg till hamnar och fiskeområden lämpliga utifrån års- och säsongsvis variation ska beaktas.

Kablar och ledningar Utläggning, drift och underhåll av data- och telekablar, kraftkablar, rörledningar och gasledningar ska möjliggöras där det är lämpligt. Detta gäller för hela planområdet

Särskild hänsyn Beskrivning

Totalförsvarets intressen Inom området ska särskild hänsyn tas till totalförsvarets intressen vid förvaltning, planering och tillståndsprövning. I ett område betecknat Gf eller Nf avser hänsynen begränsningar av höga objekt på grund av ﬂygverksamhet. I ett område betecknat Ef är det ur försvarshänseende möjligt att anlägga fasta installationer för energiutvinning, men inte alltid i alla delar av området.

Höga kulturmiljövärden Inom området ska särskild hänsyn tas till höga kulturmiljövärden vid förvaltning, planering och tillståndsprövning. Hänsynsbeteckningen omfattar kulturmiljöer som huvudsakligen ligger utanför

havsplaneområdena.

Höga naturvärden Inom området ska särskild hänsyn tas till höga naturvärden vid förvaltning, planering och tillståndsprövning.

(38)

2 Metod miljöbedömning

2.1 Miljöbedömningens syfte

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.² När det gäller framtagande av planer och program kallas processen en strategisk miljöbedömning, och en sådan ska utföras när genomförandet av en plan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Detta är fallet när det gäller en havsplan i enlighet med havsplaneringsförordningen.³ Arbetet med miljöbedömningen sammanställs i en miljökonskevensbeskrivning vars innehåll listas i 6 kap. 11 § miljöbalken. Huvuduppgifterna för miljöbedömningen av havsplanerna är att visa på havsplaneringens möjligheter att bidra till god miljöstatus samt att bedöma vilken betydande påverkan de föreslagna havsplanerna och dess alternativ kan medföra.

En miljökonskevensbeskrivning är den skriftliga redogörelse som en miljöbedömning mynnar ut i. Syftet med en miljökonskevensbeskrivning är att identifiera och beskriva en plans eller aktivitets väsentliga effekter och konsekvenser på människors hälsa och miljö samt på hushållningen med fysisk miljö och naturresurser. De betydande miljöeffekter som genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ, med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd, skall också identifieras, beskrivas och bedömas.

2.2 Hållbarhetsbedömning

Parallellt med miljöbedömningen görs en hållbarhetsbedömning av respektive havsplan och en samhällsekonomisk analys av havsplanen för Östersjön.

Hållbarhetsbedömningen utgår från de tre hållbarhetsdimensionerna ekonomi, ekologi och sociala aspekter (Havs- och vattenmyndigheten, 2019b).

Hållbarhetsbedömningen vidgar perspektivet för den ekologiska

hållbarhetsdimensionen i miljöbedömningen genom att också omfatta planens samhällsekonomiska och sociala konsekvenser.

 Inom den ekonomiska dimensionen undersöks havsplanens samhällsekonomiska konsekvenser för de maritima sektorerna vars förutsättningar påverkas av

planeringen.

 Inom ekologi beaktas planens påverkan på natur- och miljöaspekter som omfattar såväl den marina miljön som relation till den mer övergripande klimatförändringen. Marina ekosystemtjänster och dess grundläggande roll för ekosystemets funktion är en viktig utgångspunkt då det är en förutsättning för flera av de maritima näringarna.

2 Lag 2017:955

3 Havsplaneringsförordningen (2015:400).

(39)

 Den sociala aspekten undersöker planens konsekvenser med avseende på sysselsättning och jämställdhet, men även allmänhetens tillgänglighet inom havsplaneområdet. Inom denna aspekt undersöks även möjligheter till samexistens mellan olika intressen samt områdenas karaktär och kulturella värden.

Samhällsekonomiska analysen är ett komplement till miljökonsekvensbedömningen och hållbarhetsbedömningen av Östersjöns havsplan vars syfte är att undersöka positiva och negativa samhällsekonomiska konsekvenser till följd av havsplanen (Havs- och vattenmyndigheten, 2019c). Studien innefattar en analys av havsplanens konsekvenser för ekosystemtjänster och olika näringsgrenar, och resonerar om eventuella konsekvenser för exempelvis försvarsförmåga, hälsa och framtida effektivitetsvinster inom kommunal planering och tillståndsgivningsprocesser. Där det är möjligt sammanställs de samhällsekonomiska konsekvenserna i monetära termer.

2.3 Avgränsning

2.3.1 Geografisk avgränsning

Miljöbedömningen ska beskriva den betydande miljöpåverkan som kan uppkomma till följd av havsplanerna. Kopplingen mellan havsplaneområdena och kustzonen är betydelsefull ur ett miljöperspektiv. Gränsöverskridande miljöpåverkan i relation till våra grannländer redovisas också där det bedöms vara relevant.

miljökonsekvensbedömning omfattar primärt havsplaneområde även om

influensområdet för vissa miljöaspekter är större. Havsplaneområdet har delats in i havsområden som i sin tur delats i områden (Figur 5). Miljöbedömningen utförs för varje havsområde. När analysen antyder stora förändringar i havsområdet görs även en mer detaljerad bedömning på områdesnivå. En samlad bedömning görs därefter för hela havsplaneområdet. Detta innebär att miljöbedömningens minsta geografiska enhet är på områdesnivå.

(40)

Figur 5. Havsplaneområde Bottniska viken: indelning i havsområden och områden (Karta: Havs- och vattenmyndigheten, 2019a).

2.3.2 Avgränsning i tid

I miljöbedömningen beskrivs den nuvarande situationen för varje havsområde samt den förväntade utvecklingen av havsplaneringsrelevant miljöpåverkan för

referensåret 2030. Därefter bedöms påverkan av havsplanen i jämförelse med nollalternativet med referensåret 2030.

Planeringshorisonten bidrar till att fånga ekosystemens storskaliga processer som kräver långsiktighet i inriktningar och åtgärder. Vidare är det viktigt att försöka inkludera ett generationsperspektiv i planering och miljöbedömning. En annan faktor avseende den valda avgränsningen är FN:s nya hållbarhetsmål med målår 2030. God miljöstatus i haven ska dock uppnås redan till år 2020 enligt havsmiljödirektivet.

Flera av miljökvalitetsnormerna för god miljöstatus i haven bedöms svåra att uppnå

Havsområdet Bottenviken

Området B143