Förskolmiljöns betydelse för barns utveckling: En intervjustudie om pedagogers syn på förskolans miljö i relation till barns utveckling

Förskolmiljöns betydelse för barns utveckling –

En intervjustudie om pedagogers syn på förskolans miljö i relation till barns utveckling.

Pre-school environment to child development-

An interview study of teachers´ views on the preschool environment in relation to child development.

Hanna Eriksson

Estetisk- filosofiska fakulteten Lärarprogrammet

Avancerad nivå/ 15hp Handledare: Lovisa Skånfors Examinator: Ann-Britt Enochsson 2012-11-22

Abstract

The purpose of my study is to do a research of preschool teachers' vision of and work with pre-school physical environment with focus on its impact on children's learning and development. I also wanted to see what views preschool teachers have on preschool and if there is any background and ulterior motive to the preschool building environment?

With my purpose as a starting point in my research I used interviews as a method to get answers to my questions. I interviewed three preschool teachers to get the right answers from teachers with training and with different experiences.

In my research, I have come to a conclusion that the preschool environment is important for children's development and learning. In the environment, it is important to start from the children's interests and design an environment for children's level. The preschool material should be easily accessible, visible and understandable for children.

I have also took a closer look at Reggio Emilia, which I have through my study concluded that it looks like the competent child with the joy of discovery, curiosity and wondering.

Keywords: Preschool, children, development, environment, Reggio Emilia

Sammanfattning

Syftet med min studie är att undersöka förskollärares syn på, och arbete med, förskolans fysiska miljö med fokus på dess betydelse för barns lärande och utveckling. Jag ville även se vad pedagoger har för syn på förskolans miljö samt se om det finns någon bakgrund och baktanke till förskolans uppbyggnad av miljön.

Med mitt syfte som utgångspunkt i min undersökning så valde jag att använda mig utav kvalitativa intervjuer som metod för att få svar på mina frågeställningar. Jag valde i min studie att intervjua tre förskollärare för att få möjlighet att få svar från pedagoger med utbildning men med olika erfarenheter.

I min studie har jag kommit fram till att förskolans miljö är viktig för barns utveckling och lärande. I miljön så är det viktigt att utgå ifrån barnens intressen samt utforma miljön så att den är på barnens nivå. Materialet i förskolan ska vara lätt tillgängligt, synligt och förståligt för barnen.

I min studie så har jag också tagit del utav arbetssättet Reggio Emilia, som jag genom min studie kommit fram till att det ser till det kompetenta barnet med upptäckarglädje, forskariver, nyfikenhet samt förundran.

Nyckelord: Förskola, barn, utveckling, miljö, Reggio Emilia

Förord

Här vill jag tacka några personer som har varit ett stort stöd samt hjälpt mig att utföra och genomföra mitt examensarbete.

Jag vill börja med att tacka mina intervjupersoner men också deras avdelningar och arbetslag som gjorde mina intervjuer genomförbara, men också min studie möjlig.

Jag vill också tacka min handledare Lovisa Skånfors för all handledning under studiens gång.

Jag vill också tacka min handledningsgrupp för all stöttning och för er positiva energi för att vi alla skulle lyckas med att genomföra vår studie.

Ett stort tack till min familj, sambo och vänner för ert stöd, positiva energi och er tro på att jag ska klara av att genomföra min studie.

Jag vill ge alla ett stort tack för er hjälp och stöd under min studie.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.2 Syfte ... 1

1.3 Frågeställning ... 1

2. Litteraturgenomgång ... 2

2.1 Barns utveckling och lärande ... 2

2.2 Miljöns betydelse för barns utveckling och lärande ... 3

2.3 Reggio Emilia som arbetssätt ... 4

2.3.1 Pedagogernas roll utifrån arbetssättet Reggio Emilia ... 5

3. Metod ... 6

3.1 Intervju ... 6

3.2 Urvalsgrupp: Val av förskola, pedagog och barngrupp ... 7

3.3 Genomförande av metoden ... 8

3.4 Bearbetning av intervjuer ... 9

3.5 Etiska principer ... 9

3.6 Tillförlitlighet ... 10

4. Resultat ... 11

4.1 Pedagogers syn på miljöns betydelse för barns utveckling och lärande ... 11

4.2 Pedagogernas arbete med miljöns uppbyggnad, tillgänglighet och lärande för barnen . 13 4.3 Sammanfattning av resultatet ... 15

4.3.1 Hur arbetar pedagogerna med miljöns uppbyggnad? ... 15

4.3.2 Hur gör pedagogerna miljön tillgänglig för barnen? ... 16

4.3.3 Hur viktig anser pedagogerna att miljön är för barns utveckling och lärande? ... 16

5. Avslutande Diskussion ... 17

5.1 Metoddiskussion ... 17

5.2 Resultatdiskussion ... 18

5.2.1 Förskollärarnas syn på dess roll utifrån barns utveckling i miljön ... 18

5.2.2 Miljöns betydelse för barns utveckling och lärande ... 20

5.3 Slutsats ... 22

5.4 Förslag till vidare forskning ... 23 Referenslista

Bilagor

1

1. Inledning

Jag går den sjunde terminen på lärarutbildningen vid Karlstad universitet med inriktning mot barn i förskola och förskoleklass- utveckling och rättigheter. Under utbildningen så har begreppet det kompetenta barnet förekommit vilket innebär en syn på barnet som kunnig och en kompetent individ. Jag har under min verksamhetsförlagda utbildning samt genom besök på olika förskolor träffat många pedagoger som talar om hur viktigt det är att ha en genomtänkt miljö. Denna miljö ska finnas på barnens nivå för att barnen ska utvecklas och stimuleras i sitt lärande. Utifrån detta har ett intresse väckts hos mig över vad detta innebär.

Vad menas med att miljön ska finnas på barnens nivå? Samt vad finns det för idéer om detta i verksamheterna?

I förskolans läroplan (Skolverket, 2010), står det att:

Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.

Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter (Skolverket, 2010 s.9).

Om jag som pedagog arbetar efter de riktlinjerna som står i förskolans läroplan så utvecklar barn en självständighet samt att barn utvecklar sitt lärande när de får möjlighet att jobba utifrån sina intressen. Johansson menar att genom den anpassade miljön i förskola så blir barnet gradvis mer moget för att ta till sig allt mer avancerade kunskaper (Johansson, 2003).

Jag är intresserad av att studera hur detta ser ut i praktiken och vad pedagoger har för tankar bakom sina miljöer för att stimulera barns utveckling.

1.2 Syfte

Syftet med min studie är att undersöka förskollärares syn på, och arbete med, förskolans fysiska miljö, med fokus på dess betydelse för barns lärande och utveckling.

1.3 Frågeställning

 Hur arbetar pedagogerna med miljöns uppbyggnad?

 Hur gör pedagogerna miljön tillgänglig för barnen?

 Hur viktig anser pedagogerna att miljön är för barns utveckling och lärande?

2

2. Litteraturgenomgång

I detta litteraturkapitel kommer jag att presentera tidigare forskning och litteratur som är relevant för min undersökning om miljöns betydelse för barns utveckling.

2.1 Barns utveckling och lärande

Johansson menar i sin avhandling om möten för lärande att vägen till lärande och kunskap går via reflektion, uppmuntran och att vara aktiv. Läroprocessen är viktigt i arbetet med barnen och detta genom att bygga på barnens intresse, kompetens och barnens förmåga att förstå.

Pedagogers roll i barnens utveckling är att istället för att tala om för barnen hur de ska göra, så ska pedagogerna ställa frågor till barnen för att få dem att reflektera över situationen. Genom att pedagogerna ställer frågor till barnen för att reflektera över situationen så kan de också uppmuntra barnen att pröva sig fram och söka lösningar på olika problem. Utifrån barns möjlighet till att reflektera samt pröva sig fram för att hitta lösningar så har barnen möjlighet att förstå varför de skall göra olika saker. Det är genom resultaten som ett perspektiv på ett lärande framträder där barnen ses som kompetenta bärare där barnen är delaktiga i sin egen kunskapsbildning (Johansson, 2003). Nordin- Hultman anser i sin avhandling om pedagogiska miljöer att det material som finns på förskolan bär på en föreställning och normer om vad barn bör klara av vid olika åldrar vilket utstrålar vad som betraktas som sen respektive tidig utveckling (Nordin-Hultman, 2009).

Pape anser i sin bok om social kompetens i förskolan att barns sociala kompetens är betydelsefullt för deras lärande där lärandet sker i möten. Det betydelsefulla lärandet sker i samspel både mellan vuxna och barn och mellan barn och barn. Genom dessa samspel så utvecklas barns förmågor till att samarbeta och skapar självtillit. Barn erövrar och söker kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, liksom genom att iaktta, samtala och reflektera. Det är pedagogens roll att uppmuntra, stödja och vägleda barnens eget kunskapssökande och det genom att till exempel främja lek och samarbete. Pape menar att han själv associerar kompetens till att vara bra på något, att ha förmåga att omsätta kunskap till handling. När man ser till ett barns kompetens så ska hänsyn tas utifrån barnets mognad och utveckling. I förskolemiljön så kan man uppleva att barn har svårigheter med sina sociala kompetenser vilket kan vara miljön och det sociala klimatet som är problemet (Pape, 2003).

3

2.2 Miljöns betydelse för barns utveckling och lärande

Johansson anser att materialets tillgänglighet påverkar barns möjlighet till delaktighet. Barnen skall vara informerade om vilket material som finns i verksamheten, var det finns och vad de kan använda materialet till. Det är pedagogers ansvar att informera barnen om vilket material som finns samt hur de kan använda det och genom det så får barnen inflytande i verksamheten. Barnen får inflytande i verksamheten genom att de kan välja material och aktiviteter själva som de önskar (Johansson, 2003). Björklid menar i sin avhandling om samspel mellan lärande och miljö i förskola och förskoleklass att den fysiska miljön har betydelse för barns utveckling men också för hur barn och unga utvecklar en identitet i relation till platsen. Genom leken så utforskar barnen sin omvärld där de bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra barn. En otydlig fysisk miljö kännetecknas av likformighet, enkelhet och anonymitet. Miljön ska vara självinstruerande så att barnen inte behöver be om hjälp utan kan klara sig själv för att kunna använda verksamhetens material (Björklid, 2005).

Mycket av vårt material fanns undanstoppat i skåpen, eller i ”big-pack”- burkar med locken ordentligt fastsatta så de små inte skulle kunna få tag i det. Det fick till följd att barnen måste fråga oss vuxna om hjälp hela tiden, och att aktiviteter med vissa material endast kunde ske på de vuxnas initiativ. Det hindrade barnen från att vara självständiga och det stressade samtidigt oss vuxna (Kennedy, 1999 s.124).

Björklid menar att barnen ska vara delaktiga i sitt eget lärande och det är viktigt att barnen aktivt deltar i utformningen av den fysiska miljön. Miljön ska kunna användas och förändras på ett flexibelt sätt beroende på vilken verksamhet som pågår och vad som för tillfället intresserar barnen. Pedagoger måste lyssna på barns synpunkter och genom det så ska också barnen känna ett ansvar för sin miljö där barnen blir delaktiga i förändringar i verksamheten (Björklid, 2005).

Björklid anser att barn upplever, utforskar och upptäcker den omgivande miljön med alla sina sinnen. Den pedagogiska miljön ska inspirera barn till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande. Genom att vistas i upplevelserika hus som bjuder på material, färger och spännande ljus så stimuleras barns sinnen. Det material som betonas i förskolan är de material för rörelse och grovmotoriska aktiviteter i verksamhetens inomhusmiljö. De kroppsliga upplevelserna i förskolan som sker i miljön ges uttryck genom att hoppa, klättra, krypa, springa runt och gömma sig (Björklid, 2005).

Nordin-Hultman anser att i de svenska förskolerummen så är mycket utav barnens aktivitets möjligheter uppbyggda på höjden. Höga hyllor gör det uppenbart att det är mycket material som är placerat över huvudet på barnen där verksamheten blir vuxen anpassad. Den låga

4

inredningen som har varit i barnens storlek har varit en symbol för den barnanpassade verksamhet som både barnträdgården och förskolan har hävdat. Det material som är tillgängligt material i förskolan är oftast lågt placerat och är vanligen papper och kritor, spel och pussel, Brio- banor, små bilar, garage, konstruktionsmaterial som klossar, Lego, Duplo, dockvrå utrustning och utklädningskläder. Medan det material som är otillgängligt material är placerat högt upp för barnen som är flytande färg, lera, flytande klister, vatten, verktyg, tyger, garner, musikinstrument och bandspelare. Detta visar att det är en stor del av förskolans material som inte är tillgängligt för barnen (Nordin-Hultman, 2009).

Johansson menar att den roll som pedagogen har i förskolan är att utveckla en miljö utifrån barnens mognad. Där det innebär att förse barn med lämpligt material som är anpassat efter ålder och i nivå med barnens utveckling (Johansson, 2003).

Sandberg menar i sin bok om miljöer för lek, lärande och samspel att den pedagogiska miljön formas av fysiska faktorer som till exempel material och lokalens uppbyggnad och där också tillsammans med lärarnas förhållningssätt gentemot barnen. Förskolans miljö har stor betydelse för vad som kan utvecklas till lek och hur den kan gå till. Barn använder inte lek för att de ska lära sig även om pedagoger anser att leken är en viktig del i och för lärandet. Lek och lärande ses som att de hänger samman, och i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) framhålls det att förskolan ska erbjuda barnen en miljö som inspirerar barnen till att utforska deras omvärld. Genom att barn får vara aktiva så lär de sig om sin omvärld. Med ett samspel mellan barnet, de vuxna, kamraterna som finns i barnens närhet och med förskolans miljö så skapar barnet en förståelse av sig själv, av andra och sin omvärld (Sandberg, 2008).

Sandberg menar att i lekmiljön ska barnen använda alla sina sinnen som att lyssna på olika ljud och komma i kontakt med olika färger och former för att det ska stimulera till barns fantasi, kreativitet och lek (Sandberg, 2008).

2.3 Reggio Emilia som arbetssätt

Gedin och Sjöblom nämner i sin bok om arbetssättet Reggio Emilia där arbetssättet strävar efter att låta barnen utveckla alla sina hundra språk (Gedin & Sjöblom, 1995).

Ett citat av Loris Malaguzzi:

Ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen de tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och det yttre, görs till varandras motsatser (Gedin & Sjöblom, 1995 s.99).

5

Gedin och Sjöblom menar att nyckelorden i det pedagogiska förhållningssättet är upptäckarglädje, forskariver, nyfikenhet och förundran. Ett grundläggande förhållningssätt är att man ser varje barn som unikt, och att det är barnen som är huvudpersonerna när det gäller deras egen utveckling och där med sitt eget växande. Utifrån arbetssättet Reggio Emilia så är alltid processen till det färdiga resultatet det som är betydelsefullt i barns lärande (Gedin &

Sjöblom, 1995).

Gedin och Sjöblom anser att pedagogernas roll är att göra miljön vacker, spännande och stimulerande för barnen. I arbetssättet pratar man om de tre pedagogerna där miljön är den tredje pedagogen tillsammans med förskollärarna och barngruppen. Miljön är något som ögat ska njuta utav, som man blir glad av och som väcker fantasi samt stimulerar nyfikenheten.

Miljön skall uppmuntra till kommunikation hos barnen men också skapa ett utforskande och lärande. Rummet ska inte bara vara ett kalt rum utan det ska vara en plats som barnen kan ha en dialog med där miljön blir den tredje pedagogen (Gedin & Sjöblom, 1995).

2.3.1 Pedagogernas roll utifrån arbetssättet Reggio Emilia

Gedin och Sjöblom anser att pedagogens roll är att vara en utmanare och en medforskare till barnen där tyngdpunkten i arbetssättet är att utforska och reflektera för att utvecklas.

Grundläggande hos en pedagog är att den inte ska ge barnen direkta lösningar till barnen utan låta barnen prova sig fram för att finna en lösning på problemet. Det kan ske med hjälp utav diskussioner med sina kamrater och genom frågor ställda av pedagogen som kan leda barnet vidare i sin problemlösning. Målet med att pedagogerna utmanar barnen genom att ställa frågor är att barnen ska komma på en lösning till sina problem vilket leder till att barnen närmar sig lösningen för att sedan färdigställa på sitt egna sätt. Det är inte själva lösningen som är den viktiga i barnens utveckling utan hur barnen skapar teorier och hypoteser som de sedan prövar och drar slutsatser av genom resultatet (Gedin & Sjöblom, 1995).

6

3. Metod

I detta kapitel ska jag beskriva mitt val av metod. Syfte med min studie är att se förskollärares syn på och arbete med förskolans fysiska miljö, med fokus på dess betydelse för barns lärande och utveckling. Genom metoden så ska även jag få svar på mina frågeställningar som är:

 Hur arbetar pedagogerna med miljöns uppbyggnad?

 Hur gör pedagogerna miljön tillgänglig för barnen?

 Hur viktigt anser pedagogerna att miljön är för barns utveckling och lärande?

För att kunna besvara dessa frågor så har jag valt att använda mig utav intervjuer med förskollärare. Jag har valt att använda mig utav kvalitativa intervjuer i min studie för att få svar på mina frågor. Jag kommer också i detta kapitel att beskriva mitt val av förskolor samt av pedagoger. Här kommer också arbetsprocessen och de etiska principerna att beskrivas.

3.1 Intervju

Jag valde att använda mig av intervju som metod för att jag ansåg att det var den metoden som skulle ge mig mest information till min studie. Kvale nämner i sin bok att metod

ursprungligen betydde vägen till målet. För att man med hjälp utav intervjun ska kunna finna målet eller om man ska visa någon annat målet, så måste man veta själv vad målet är med intervjun. Kvale menar att:

När man lägger upp ett intervjuprojekt är det nödvändigt att känna till vad undersökningen innehåller och vad den syftar till för att kunna fatta väl övervägda beslut om vilka metoder som ska användas vid undersökningens olika stadier (Kvale, 1997 s.91).

Jag använde mig utav den kvalitativa intervjun som Dalen menar är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. En intervju kan användas som huvudmetod för att samla in kunskap men kan också användas som hjälpmedel för att komplettera annat insamlat forskningsmaterial (Dalen, 2008). Kvale anser att den kvalitativa forskningsintervjun kan ge intressanta resultat och fungerar som förberedelse till vetenskapliga undersökningar (Kvale, 1997).

Johansson och Svedner (2004) menar att genom den kvalitativa intervjun så får man mest uttömmande svar utav intervjupersonen. Kvale anser att den kvalitativa intervjun kallas ibland för ostrukturerad eller icke- standardiserad intervju (Kvale, 1997). Johansson och Svedner menar att:

7

Syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt om det intervjun behandlar. Då måste frågorna anpassas så att intervju personen får möjligheter att ta upp allt hon har på hjärtat. Eftersom t.ex. pausering, tonfall och avbrutna meningar kan vara viktiga att förstå vad som sägs, brukar man ofta spela in dessa intervjuer på band för att sedan skriva ut dem ordagrant, helt eller i vissa delar (Johansson & Svedner, 2004 s.25).

Kvale menar att syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå ämnen från intervjupersonens egna livsvärldar från ett eget perspektiv. Tekniskt sett är den kvalitativa forskningsintervjun halvstrukturerad, vilket innebär att det varken är ett öppet samtal eller ett strängt strukturerat frågeformulär. En kvalitativ forskningsintervju genomförs mellan två personen som talar om ett ämne som är av samma intresse för dem båda, vilket kallas att den är ämnesorienterad. Den kvalitativa intervjun samlar in så rika och förutsättningslösa beskrivningar som möjlig om det temat man undersöker (Kvale, 1997).

Dalen menar att det är viktigt att ställa frågor under intervjun på ett sådant sätt att intervjupersonen berättar med egna ord om sina upplevelser genom att de pratar fritt om frågans innehåll. Att låta intervjupersonen få tid att besvara frågan är en förutsättning för att intervjumaterialet ska kunna användas i forskningssammanhang (Dalen, 2008). Kvale anser att det är upp till intervjuaren att skapa en kontakt och att samspelet mellan intervjuaren och den som blir intervjuad blir ett tillfälle av utbyte av åsikter. Intervjuaren måste bygga upp en atmosfär där den intervjuade känner sig trygg nog att tala fritt om sina upplevelser och känslor (Kvale, 1997). Trost anser att det är viktigt att tänka på intervjupersonens trygghet där miljön har en stor betydelse för att resultatet annars kan påverkas (Trost, 2005).

Dalen rekommenderar att man använder sig utav inspelning när man genomför kvalitativa intervjuer, eftersom det är så viktigt att få med informanternas egna ord (Dalen, 2008). Kvale menar att det vanligaste sättet att registrera intervjuer är genom ljudupptagning. Genom att man använder sig utav ljudupptagning så kan intervjuaren koncentrera sig på ämnet och stämningen i intervjun (Kvale, 1997).

3.2 Urvalsgrupp: Val av förskola, pedagog och barngrupp

Jag valde att intervjua tre stycken utbildade pedagoger för att få möjlighet att få svar från olika pedagoger med utbildning men med olika erfarenheter. Av de förskollärare jag valde att intervjua jobbade två personer på en småbarnsavdelning med barn som var 1-2 år som jag

8

kommer kalla för förskola 1, och en jobbade på en 1- 4 årsavdelning som jag kommer kalla för förskola 2. Jag tyckte att det var intressant att se på två olika förskolor med olika förutsättningar utifrån miljön där småbarnsavdelningen har en och samma ålder på barnen och den andra förskolan har blandade åldrar på barnen.

Genom tidigare kontakt med förskolorna så har jag sett ett intresse för barns utveckling utifrån miljön. På förskola 1 arbetar de med inspiration utifrån arbetssättet Reggio Emilia där de ser till det kompetenta barnet och alla barns utveckling. Förskola 2 valde jag för att det var en liten avdelning med många olika åldrar där jag ville se hur de jobbar med miljön utifrån alla barns utveckling för att se hur de jobbar med avdelningens alla åldrar. Här kommer en presentation över de förskollärare jag har intervjuat. Utifrån de etiska principerna som jag har tagit del utav i min undersökning så är intervjupersonernas och förskolornas namn ändrade.

Intervjuperson 1: Sofia är utbildad förskollärare och har många års erfarenhet i förskolan.

Sofia arbetar på en förskola som ligger i en liten ort och är en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Sofia arbetar just nu på en 1-årsavdelning.

Intervjuperson 2: Malin är nyutbildad förskollärare och arbetar på en Reggio Emilia- inspirerad förskola på en 1-årsavdelning. Förskolan ligger i en liten ort.

Intervjuperson 3: Anna är utbildad grundskollärare men är anställd förskollärare på en 1-4 årsavdelning.

3.3 Genomförande av metoden

När jag arbetade med mina intervjufrågor så satt jag ned och funderade på vad jag vill veta genom mina intervjuer. Utifrån det så utformades 14 frågor som handlade om pedagogernas bakgrund, miljöns uppbyggnad och barns utveckling och om lärande utifrån miljön. Jag valde att ställa frågor som var formulerade så att intervjupersonen skulle berätta utifrån sina egna tankar och yrkeserfarenheter. Jag gjorde så för att få så bred information som möjligt. Jag kontaktade intervjupersonerna via telefon någon vecka innan intervjun skedde så att intervjupersonerna och jag kunde förbereda oss.

Mina intervjuer genomfördes på intervjupersonernas respektive förskolor. Jag valde att intervjua intervjupersonerna enskilt och vi satt i ett enskilt rum. Jag började intervjuerna med att berätta och visa ett informationsblad (Bilaga 1). På informationsbladet beskrevs mitt syfte, mål och bakgrunden med undersökningen. Genom informationsbladet fick intervjupersonerna

9

ta del utav de etiska principerna och där med att ta del utav sina rättigheter. De fick inblick i hur intervjun skulle gå till samt komma med sitt godkännande genom den informationen. På informationsbladet fanns även mina kontaktuppgifter om intervjupersonerna ville komma i kontakt med mig i efterhand. Jag bad om lov att få spela in intervjuerna och vid alla tre tillfällen gav de mig sitt godkännande. Jag spelade in mina intervjuer för att få med alla detaljer i vad de berättade för mig. Genom att jag använde mig utav inspelning så fick jag möjlighet att ta del utav alla viktiga detaljer som anteckningar kan missa. De viktiga detaljerna som man annars kan missa är bland annat tonfall, skratt och funderingar. Under alla tre intervjuerna så lät jag intervjupersonerna ha frågeformuläret framför sig för att själva kunna läsa frågorna i sin takt vilket jag upplevde gjorde intervjupersonen lugnare. Jag gjorde så för att jag ville få ut så mycket kunskap och erfarenhet ifrån intervjupersonerna som möjligt. Jag lät dem prata öppet utifrån frågorna och ställde följdfrågor när jag kände att jag ville veta lite mer om hur de tänkte.

3.4 Bearbetning av intervjuer

Jag började bearbetningen genom att renskriva mina intervjuer. Det gjorde jag genom att jag lyssnade på mina inspelningar och skrev ned på papper varje intervju för sig. Jag valde att arbeta utifrån mina frågeställningar där jag kopplade ihop mina tre intervjuer där jag fick se skillnader och likheter i deras svar. Jag valde också att koppla ihop den informationen som jag fått genom inspelningarna och med det som jag antecknade. Jag antecknade saker som till exempel hur stämningen var under intervjuerna.

3.5 Etiska principer

I min undersökning så håller jag mig till de fyra etiska kraven som är; Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet, Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet: Detta krav handlar om att informera om en övergripande plan utifrån undersökningen. Denna plan handlar om att synliggöra syftet med undersökningen samt vilka metoder som kommer att användas. Undersökningspersonen får information om att medverkan är frivillig och att deras medverkan när som helst kan avbrytas (Vetenskapsrådet, 2002). Jag har för att svara mot kravet, utformat ett informationsbrev (Bilaga 1) där jag informerade och presenterade mig själv, mitt syfte med undersökningen samt övergripande över vad undersökningen handlar om. Här redogörs vilka metoder som kommer att användas och hur resultaten ska presenteras och förmedlas. Det informerades också för undersökningspersonen att det är frivilligt att delta samt att de har rätt att avbryta när som

10

helst. Mina kontaktuppgifter informerades om i informationsbrevet om någon kantakt behövdes tas efter undersökningen.

Samtyckeskravet: Det innebär att undersökningspersonerna själva får bestämma om de vill delta utan yttre påtryckningar (Vetenskapsrådet, 2002). Detta har jag svarat an mot genom att ha informerat i informationsbrevet (bilaga 1) att det är frivilligt att delta i undersökningen.

Konfidentialitetskravet: Det innebär att alla undersökningsdeltagare ska få vara anonyma i undersökningen. Det innebär att alla namn som är med i min undersökning har byts ut mot fingerade namn. Allt material ifrån intervjuerna kommer också förvaras på ett sådant sätt där ingen utomstående kommer att få ta del utav undersökningsmaterialet (Vetenskapsrådet, 2002). Jag har svarat mot kravet på så vis att jag har bytt ut undersökningspersonernas namn mot fingerade namn i undersökningen. Jag har också allt material ifrån intervjuerna på ett ställe där ingen utomstående kan ta del utav undersökningsmaterialet.

Nyttjande kravet: Det innebär att allt material som jag får genom intervjuerna kommer bara användas till forskningsändamålet där ingen annan kommer att ta del utav intervjumaterialet.

När undersökningen är genomförd så kommer även materialet att förstöras (Vetenskapsrådet, 2002). Jag förvarar undersökningsmaterialet på så vis att ingen utomstående kan komma i kontakt med det. Samt att jag kommer att förstöra undersökningsmaterialet när undersökningen är genomförd.

3.6 Tillförlitlighet

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn och arbete med, förskolans fysiska miljö, med fokus på dess betydelse för barns lärande och utveckling. För att få svar på mitt syfte så använde jag mig utav intervjuer i min studie. Jag anser att tillförlitligheten i mitt arbete är god, där jag använt mig av samma intervjufrågor till alla mina intervjuer. Det gjorde jag för att alla skulle ha samma förutsättningar och grund i min studie. Jag har beskrivit i

genomförande av metoden var intervjuerna genomfördes samt tid och plats. Jag använde mig av inspelning av intervjuerna vilket jag hade en förförståelse för att intervjusvaren kunde bli för korrekta. Med korrekta menar jag att intervjupersonerna skulle berätta svar som de tror jag är ute efter och inte ser till sitt eget tyckande. Inspelning kan skapa en nervositet hos

intervjupersonen där det kan bli en otrygg miljö. Jag använde mig också av inspelningar av mina intervjuer så att jag kan redovisa dem och därmed visa dess trovärdighet och har därför förvarat intervjuerna på ett ställe där ingen utomstående kan ta del utav dem.

11

4. Resultat

Jag kommer i detta kapitel presentera mitt resultat utifrån mina intervjuer samt koppla det till mitt syfte som är att undersöka förskollärares syn på, och arbete med, förskolans fysiska miljö, med fokus på dess betydelse för barns lärande och utveckling. Jag kopplar också till mina frågeställningar och har sedan valt att utgå ifrån dem i mitt resultat:

 Hur arbetar pedagogerna med miljöns uppbyggnad?

 Hur gör pedagogerna miljön tillgänglig för barnen?

 Hur viktig anser pedagogerna att miljön är för barns utveckling och lärande?

Med hjälp utav mina frågeställningar kommer jag att dela upp mitt resultat genom att använda mig utav delar av frågeställningarna som rubriker för det väsentliga stycket. Detta göra jag för att få en tydligare bild över mina frågeställningar samt dess innehåll.

4.1 Pedagogers syn på miljöns betydelse för barns utveckling och lärande

Förskollärarna säger att miljön har en väldig stor betydelse i förskolan för barnens förutsättningar att ta till ny kunskap. Malin säger att:

Miljön har en väldig stor betydelse tror jag. För om man skulle ha barn i ett sterilt vitt rum så tror jag inte dem skulle komma så långt i sin utveckling.

Det som jag såg som förskollärarnas gemensamma tänkt kring miljöns uppbyggnad är att barns intresse är det som bland annat låg till grund i deras arbete med miljöns uppbyggnad.

När jag ställer frågan om vilken roll miljön har för barns utveckling och lärande så svarade Sofia:

Hmm min roll… Miljön har ju jätte stor roll egentligen… just med det här med barnens kompetensutveckling… att de får känna sig kompetenta, att de känner att dem lika gärna kan ta hjälp utav en kompis än av en vuxen. Att det är tillåtet att ta hjälp men också att hjälpa.

Det är viktigt att miljön är till för barnen och att barnen är intresserade över vad som finns i förskolans miljö. Den ska vara tilltalande och det ska finnas material i miljön som gör att barnen utvecklas i den. Anna säger attmiljön är viktig, det är den som stimulerar barnen och med hjälp utav miljön och leken i förskolan så sker lärandet. Man får också tänka på att man

12

hela tiden måste göra om och tänka nästa steg för det händer mycket på en termin med barns utveckling.

Sofia säger att det kompetenta barnet är ett barn som får möjlighet att växa, att man strävar efter att barnen ska lyckas och känna en självständighet. Det är ett barn som är nyfiket och vill lära sig saker. Därför är det viktigt att ha en miljö där barnen får vara självständiga och nyfikna för att barnen ska få vara ett kompetent barn som utvecklas. Anna säger att:

Det kompetenta barnet är ett barn som man ska acceptera utifrån varje enskilt barns och dess ryggsäck. Man ska se att varje barn har olika förutsättningar för att lära. Man måste alltid utgå ifrån det enskilda barnet. Barnen ska ha en känsla av att pedagogerna tror på barnen och att dem känner att dem lyckas för att utveckla självständigheten hos barnen.

Sofia säger att det är viktigt att barnen får känna att jag kan och att dem tror på att jag kan att barnen inte skall känna ett behov utav en pedagog för att kunna måla i ateljén. Sofia säger att man som pedagog ska tro på barnen att man kan ta tillvara på barnens egna idéer samt se barnen som ”små vuxna” som man ska visa respekt. För barnens kompetens utveckling så ska man låta barnen våga samt låta barnen reflektera med varandra som till exempel problemlösningar där tanken bakom det är att barnen ska få lära sig att våga stå för sin tanke men även kunna ta till sig utav andras tankar och idéer. Malin menar att:

Jag som vuxen inte ska vara där och sopa undan banan utan det får de göra själva eller försöka själva. Kommer det hinder så finns jag där, att det är barnen som styr… och jag är mer en handledare som de kan bolla idéer med men… välja vägen själv. Man ska låta barnen få tycka och att uppmuntra med att det är tillåtet att tycka olika.

Anna säger:

Att min roll är att ställa rätt frågor och ge barnen utmaningar. Man kanske inte behöver svara på frågorna utan att de får tänka igenom själva. Det är ju de… gärna vid 3-4 års ålder säger varför?

Barnen bör dela med sig av sin kunskap, funderingar till något annat barn för då sker ju ett lärande hos dem.

Anna, Sofia och Malin anser att man inte behöver ge svaren till barnen utan ta redan på svaren tillsammans. Malin säger att det är viktigt att som pedagog ta en roll att föreslå att man kan ta hjälp men också hjälpa andra för att visa att det är tillåtet. Malin menar att:

Det är speciellt viktigt för de barn som aldrig frågar om hjälp och inte vågar hjälpa andra barn.

Malin säger att det är när barnen delger varandra sin kompetens… och inte frågar oss(pedagoger) utan varandra. Man lär sig nog av likasinnade och att de är på samma nivå så då tror jag dem lär sig bäst det tycker jag att vi ska låta dem göra också.

Malin säger att barnen utvecklar kompetens genom att man erbjuder barnen stegrande material i miljön som utvecklar alla barnen. Att det inte är samma material på alla avdelningarna utan att det stegrar svårighetsgraden med åldern och dess utveckling. Hon menar att:

13

Om man ändrar miljön utifrån barnens utveckling tror jag gör att barnen utvecklas bäst. Det är viktigt att ha en tilltalande och bra miljö och genom det ha en bra dokumentation där man lyssnar och ser barnen. Anna menar att det kompetenta barnet beror helt på var dem är i sin utveckling…

man ska inte se till deras ålder utan dras utveckling. Det är viktigt att underhålla barnens utveckling så att de inte står på samma ställa och trampar.

Barnen behöver utmaningar, som Anna säger att:

Vi ger frågor eller gåtor när barnen är klara vid maten som kan handla om samlingsord, matematik man anpassar frågorna utifrån var barnen har kommit i sin utveckling.

4.2 Pedagogernas arbete med miljöns uppbyggnad, tillgänglighet och lärande för barnen

Malin anser till exempel att det är viktigt att man har material som passar åldern och som barnen kan ta till sig av och få en mysig miljö. Hon menar också att man reflekterar över miljön där man ser dess positiva sidor och negativa sidor. Anna pratar om att det måste finnas något att göra för barnen i miljön som är intressant för annars blir det bara spring och håll igång. Det är viktigt att ha en miljö som fångar barnen och som är intressant så det inte blir en barngrupp som är stojig och stökig utan man istället då reflekterar kring miljöns uppbyggnad.

Malin säger att miljön blir en väldig resurs när miljön fångar barnens intresse;

Miljön är den tredje pedagogen utifrån ett Reggio Emilia inspirerat tänk, att har man en väll fungerande miljö så vinner man väldigt mycket på det, både med konflikthantering just för att barnen har något att göra.

Sofia anser att det är viktigt att reflektera kring varför barnen inte landar någonstans och att man kritiskt granskar och vågar kritiskt granska det man har i miljön. Man ska vara lyhörd för barnens intressen och tillsammans med barnen utforma miljön i förskolan. Anna menar att om miljön inte är intressant längre så är det viktigt att ändra i miljön så att den blir spännande igen.

Sofia berättar att de har byggt upp sin miljö som så att de har allt material på barnens nivå och att de har genomskinliga backar som de har leksaker i. Detta har de för att miljön ska vara lätt tillgänglig för barnen och för att den ska vara förstålig för dem. Malin pratar om att på hennes avdelning så utgår de ifrån barnens behov och material som passar dem. Sofia och Malin pratar om att de jobbar med åldersindelade grupper så de stegrar miljön efter ålder och därmed får barnen nya utmaningar. De pratar även om att miljön ska vara utmanande, lustfyllt och så att barnen ska få känna sig självständiga och kunna hantera det material som är i verksamheten. Sofia säger att det är viktigt med att det ska vara estetiskt tilltalande också som lockar in barnen som ett ”bling bling” för ögat där barnen sugs in och genom det så skapas ett intresse. Malin säger att:

När man gör en miljö så måste man göra en riskbedömning vad som kan tas in på avdelningen och inte så att det inte blir en farlig miljö för barnen att vistas i. Miljön ska vara föränderlig där miljön

14

ska vara anpassad utifrån varje barns behov och intresse. Att det är upp till pedagogerna att vara lyhörda och reflektera kring miljön samt observera miljön.

Sofia menar att man inte behöver ta bort hela miljön utan att det kan räcka med att tillföra något nytt som väcker ett nytt intresse i den miljön. Sofia och Malin pratar om att de arbetar på sin avdelning med något som de kallar för intelligentmaterial som är ett kreativt material, det kan vara skräpmaterial som inte har något rätt eller fel. Utifrån detta material så är det bara barnens kreativitet och fantasi som sätter gränserna. Sofia säger att:

Om jag får säga personligt så tycker jag bäst om det materialet där barnen själva bestämmer vad det blir. Sofia anser att man inte behöver ha färdigt material i förskolan som barnen kan ha hemma utan kompletterar det färdiga materialet som traktorer, bilar och så vidare med det här ofärdiga materialet.

Malin pratar om det ofärdiga materialet där barnen använder materialet på flera olika sätt vilket hon anser är ett mer utvecklande material. Motorik var något hon prata om att deras avdelnings miljö innehåller bland annat ett bollhav som barnen fick uppleva med sina sinnen.

Motorik nämnde också Anna där hon säger att barn utvecklas olika där det inte beror på ålder om de kan klippa med sax eller pärla med pärlplattor utan att det har med deras utveckling att göra. Där Anna anser att det är viktigt att alla ska få prova oberoende ålder. Sofia säger:

Att man måste introducera miljön för barnen för att de ska få ett intresse samt en förståelse för miljön. Det är samtidigt viktigt att följa med i barnens populärkultur där man kan tillföra och ta hjälp av olika figurer som man tillför in i olika miljöer.

Sofia säger att hon tycker att åldersindelade grupper är bra där hon ger ett exempel över hur hon uppfattar en 1-5 års avdelning. Hon berättar även att:

För om jag skulle gå på en 1-5 års avdelning så skulle inte jag tycka att det vore kul att ha samma leksaker hela tiden i 5 år och det är både svårt att anpassa en bra miljö för alla åldrarna där alla ska få sitt.

Sofia säger att hon tycker att det är viktigt att organisera miljön utifrån barns möten med material och andra barn. Genom möten med andra barn så är det då barnen lär sig när man kan se vad andra barn gör och ta till sig ny kunskap. Utifrån lärplanen så säger Sofia att de jobbar med att väcka barns intresse med matematik, teknik och naturvetenskap. Stödja barnen i sin språkliga utveckling och sin kommunikativa förmåga samt få stöd i sin sociala utveckling.

Malin anser att utifrån arbetssättet Reggio Emilia så grundar sig nästan läroplanen. Där det står att den ska vara t.ex. skapande och tilltalande. För att kunna locka barnen till detta menar Malin att man måste ha en utvecklande miljö som lockar till intresset. Läroplanen utgår de ifrån när de gör sin grundplanering där man alltid har läroplanen i bakhuvudet. Förskollärarna tillsammans menar att materialet ska vara tillgängligt och lättåtkomligt med tydlig struktur i miljöerna där baren skall kunna läsa av vad som förväntas av dem, att det inte finns samma sorts material på flera olika ställen i miljön utan på ett tydligt ställe. Det skall vara tydligt och

15

strukturerat samt sorterat för att barnen ska se materialet genom genomskinliga backar. Malin menar att:

Miljön skall vara i barnens nivå, dem ska kunna se bord, stolar och bänkar och inte bara stolsben när dem kommer in i ett rum. [Skrattar] jag kan tänka mig när småbarnen kommer in och bara ser bordsben, de kan inte vara så roligt. Miljön skall vara anpassad utifrån barnens nivå där barnen ska kunna se materialet så det inte står på höga hyllor där barnen inte ser vad det är för något.

Anna säger att:

Det har blivit en mer tillgänglig miljö när vi inte har så många 1 åringar som med kritor dem äter upp, små pärlor och så vidare. Vi har i alla fall gjort om att pärlorna ligger i en genomskinlig burk så barnen kan se dem även om de står på en hylla.

Anna säger att de stora barnen på hennes avdelning kan ta hjälp utav en pedagog när de vill använda något utav det som finns på hyllorna. Anna berättade också att de har gjort i ordning sitt bilrum så att allt material är ställt så att det är på barnens nivå. När jag ställde frågan till Anna om det finns några utmaningar med att jobba på en 1-4 års avdelning svarar hon att:

Ja det är det ju men jag tycker att det är bra med detta att ha 1-4 års avdelning, där barnen lär sig vilket material till tillhör de yngre respektive de äldre barnen. Att det är så viktigt att barnen ser att och får den respekten att de inte kan ha alla leksaker.

Anna säger också att materialet blir lidande när man har blandade åldrar. Det är för att man måste se till alla barnens behov och utveckling vilket gör att man inte kan ha allt materiel tillgängligt på barnens nivå.

4.3 Sammanfattning av resultatet

Utifrån mina frågeställningar så har jag gjort en kort samanfattning av mitt resultat.

 Hur arbetar pedagogerna med miljöns uppbyggnad?

 Hur gör pedagogerna miljön tillgänglig för barnen?

 Hur viktig anser pedagogerna att miljön är för barns utveckling och lärande?

4.3.1 Hur arbetar pedagogerna med miljöns uppbyggnad?

Pedagogerna arbetar med miljöns uppbyggnad genom att se till barnens intressen. Miljön ska vara stimulerande för barnen där barnen ska få vara självständiga och nyfikna. Pedagogerna jobbar med material i förskolan som är anpassat utifrån ålder och att materialet också är stegrande i deras utveckling. De jobbar också med reflektion i miljön där de använder sig utav ett kritiskt tänkande för att få en mer utvecklad och lärorik miljö.

16

4.3.2 Hur gör pedagogerna miljön tillgänglig för barnen?

Utifrån mitt resultat så anpassar pedagogerna miljön efter barnens nivå. Där allt material är på barnens nivå och har genomskilniga backar som de ha leksaker i för att barnen enkelt ska förstå vilka leksaker som finns var. Miljön ska vara strukturerad och sorterad för att miljön ska vara lättillgänglig och förstålig för barnen.

4.3.3 Hur viktig anser pedagogerna att miljön är för barns utveckling och lärande?

Miljön har en stor betydelse för barn i förskolan och därmed för barnens förutsättningar att ta till ny kunskap. Miljöns roll i förskolan är att den ska vara tillalande och stimulerande hos barnen vilket gör att barnen blir självständiga individer som inte behöver be en pedagog om hjälp i sin vardag på förskolan.

17

5. Avslutande Diskussion

I det här kapitlet kommer jag att diskutera mina resultat utifrån mina intervjuer tillsammans med litteratur och mina egna tankar. Jag kommer även diskutera min studie utifrån den metod jag valde att använda. Slutet av detta kapitel så kommer jag även att skriva en slutsats vad jag kommit fram till i min studie samt förslag på vidare forskning.

5.1 Metoddiskussion

Jag valde att använda mig utav kvalitativa intervjuer som metod i min studie. Det valde jag för att jag kände att intervjuer skulle hjälpa mig att få svar på mitt syfte och frågeställningar.

Jag ville veta förskollärares syn på och arbete med förskolans fysiska miljö, med fokus på dess betydelse för barns utveckling och lärande. Jag ville veta hur förskollärarna ser på miljön och dess uppbyggnad i förskolan.

Jag hade inte några svårigheter med att få tag i förskollärare som kunde tänka sig att bli intervjuade. Jag intervjuade tre förskollärare vilket jag ansåg var ett bra antal för att få tag på information om miljöns betydelse utifrån förskollärarnas syn och erfarenhet. Men jag kände att det även kunde blivit för lite information med tre intervjuer om miljöns betydelse om man vill få en djupare syn om miljöns betydelse. Jag är nöjd med mitt resultat där jag anser att med hjälp utav intervjuerna så har jag fått svar på mitt syfte och frågeställningar. När jag skulle genomföra mina intervjuer så fick jag ett positivt bemötande hos förskollärarna. Jag kontaktade förskollärarna en vecka innan intervjuerna skulle ske vilket jag tyckte var bra för då hade både jag som intervjuperson och förskollärarna tid att förbereda sig inför intervjuerna.

Men något som jag hade kunnat göra annorlunda med mina intervjuer var att jag hade kunnat göra en provintervju innan för att jag själv skulle bli lite mer trygg i rollen som intervjuperson.

Jag valde att använda mig utav intervjuer för att få fram mitt resultat och med hjälp utav kvalitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer menar Dalen är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. En intervju kan användas som huvudmetod för att samla in kunskap men kan också användas som hjälpmedel för att komplettera annat insamlat forskningsmaterial (Dalen, 2008). Jag valde att använda mig av inspelning utav intervjuerna. Detta gjorde jag för att jag skulle få ta del av så mycket som möjligt av förskollärarnas syn och erfarenhet utav miljöns betydelse i förskolan. Dalen rekommenderar att man använder sig utav inspelning när man genomför kvalitativa intervjuer,

18

eftersom det är så viktigt at få med informanternas egna ord (Dalen, 2008). Ljudupptagning anser även Kvale att det är det vanligaste sättet att registrera intervjuer. Genom att man använder sig utav ljudupptagning så kan intervjuaren koncentrera sig på ämnet och stämningen i intervjun (Kvale, 1997).

När jag granskar mina intervjufrågor (se bilaga 2) så anser jag att de svarar på mina frågeställningar men att jag hade kunnat ställa mer följdfrågor som till exempel kan du ge fler ett exempel om hur de jobbar med miljöns uppbyggnad.

Utifrån mitt resultat av intervjuerna så valde jag att bearbeta det som så att jag lyssnade på mina ljudupptagningar som jag sedan skrev ned och tog bort den information som jag inte ansåg var relevant i mitt resultat. Den information som jag ansåg var relevant i mitt resultat valde jag att sammanställa och visa i mitt resultat genom blockcitat samt övergripande vad förskollärarna ansåg om miljöns betydelse.

Det som jag ansåg var bra med mitt metodval var att jag fick svar på mina frågeställningar samt mina intervjufrågor. Genom intervjuerna så fick jag också en inblick i hur förskollärarna tänker i verksamheten utifrån miljön. Jag hade ingen baktanke om vilka intervjupersoner jag tillfrågade utan kände att mina frågeställningar kunde besvaras utav alla förskollärare i verksamheten eftersom att det är något som alla jobbar med. Det jag såg som viktigt var att mina intervjupersoner skulle ha en utbildning samt jobba aktivt i förskolan. Min frågeställning till min undersökning är att se pedagogers syn på förskolans miljö i relation till barns utveckling samt syftet är att se förskollärares syn på och arbete med förskolans fysiska miljö, med fokus på dess betydelse för barns lärande och utveckling. Utifrån min frågeställning samt mitt syfte med undersökningen som handlar om att se på förskollärarnas egen synvinkel så skulle inte någon annan forskningsmetod kunnat ge samma resultat som den metod jag valt till min undersökning. Jag tog del utav de etiska principerna utifrån Vetenskapsrådet (2002) för att de gjorde det tydligt och att jag fick en förståelse av innebörden med de etiska principerna.

5.2 Resultatdiskussion

I detta avsnitt kommer jag presentera mitt resultat tillsammans med den litteratur som jag presenterat tidigare i litteratur kapitlet. Här kommer jag också diskutera det resultat jag tagit del utav och där med mina reflektioner utifrån resultatet, som likheter och skillnader.

5.2.1 Förskollärarnas syn på dess roll utifrån barns utveckling i miljön

Mitt resultat visar att förskollärarna ser till barns intresse när det handlar om arbete med miljöns uppbyggnad. Man ska vara lyhörd för barnens intressen och tillsammans med barnen

19

utforma miljön i förskolan. Johansson menar utifrån sin avhandling att den roll som pedagogen har i förskolan är att utveckla en miljö utifrån barnens mognad. Det innebär att förse barn med lämpligt material som är anpassat efter ålder och i nivå med barnens utveckling (Johansson, 2003). Mitt resultat visar att man inte ska se utifrån barnens ålder när man planerar en miljö utan man ska se till barns utveckling. Jag anser att barnens ålder inte är relevant om man utgår ifrån barns olika utvecklingsstadier. Men att jag anser att det är svårt att bygga upp en miljö i förskolan som bara är uppbyggd på barns utveckling och inte utgår ifrån barnens ålder. Jag tror att det är en utmaning att bygga upp en miljö som är anpassad utifrån alla barns utveckling i samma barngrupp där alla barn utvecklas olika och är olika långt i sin utveckling.

Johansson menar att läroprocessen är viktigt i arbetet med barnen och detta genom att bygga på barnens intresse, kompetens och barnens förmåga att förstå (Johansson, 2003). Mitt resultat visar att barnen utvecklar kompetens genom att man erbjuder barnen stegrande material som utvecklar alla barnen. Det kompetenta barnet är ett barn som man ska acceptera utifrån varje enskilt barns och dess ryggsäck. Man ska även se att varje barn har olika förutsättningar för att lära, där man måste utgå ifrån det enskilda barnet. Johansson menar att det är genom resultat som ett perspektiv på ett lärande framträder där barnen ses som kompetenta bärare där barnen är delaktiga i sin egen kunskapsbildning (Johansson, 2003). Man ändrar miljön utifrån barnens utveckling vilket gör att barnen utvecklas. Det är viktigt att ha en tilltalande och bra miljö för barnen. Pedagogers roll är att se till att underhålla barnens utveckling så att barnen inte står på samma ställe och trampar. Jag anser att det är viktigt att man jobbar mycket med miljöns uppbyggnad för att det ska vara tilltalande för barnen. Miljön behöver hela tiden uppdateras eller ändras om för att barnen inte ska tappa intresset utan istället få nya möjligheter att utvecklas. Mitt resultat visar att förskollärarnas roll är att ställa rätt frågor och ge barnen utmaningar. Man behöver inte ge svaren till barnen utan man kan ta reda på svaren tillsammans för att barnen inte ska bli servade svaren. Gedin och Sjöblom menar att grundläggande hos en pedagog är att den inte ska ge barnen direkta lösningar till barnen utan låta barnen prova sig fram för att finna en lösning på problemet. Det kan ske med hjälp av diskussioner med kamrater och genom frågor ställda av pedagogen som kan leda barnet vidare i sin problemlösning (Gedin & Sjöblom, 1995). Pedagogers roll i barns utveckling menar Johannson att istället för att tala om för barnen hur de ska göra, så ska pedagogerna ställa frågor till barnen för att få dem att reflektera över situationen. Genom att pedagogerna ställer frågor till barnen för att reflektera över situationen så kan de också uppmuntra barnen att pröva sig fram och söka lösningar på olika problem (Johansson, 2003). Min studie visar att

20

som pedagog så ska man tro på barnen där de kan ta tillvara på barnens egna idéer. För barnens kompetens utveckling så ska man låta barnen våga samt låta barnen reflektera med varandra som till exempel problemlösningar, där pedagogernas tanke bakom det är att barnen ska få lära sig att våga stå för sin tanke men även kunna ta till sig utav andras tankar och idéer. Johansson menar att utifrån barns möjlighet till att reflektera samt pröva sig fram för att hitta lösningar så har barnen möjlighet att förstå varför de skall göra olika saker (Johansson, 2003).

Utifrån mitt resultat i min studie så är förskollärarnas roll att ha en föränderlig miljö där den ska vara anpassad utifrån varje barns behov och intresse. Björklid menar att miljön ska kunna användas och förändras på ett flexibelt sätt beroende på vilken verksamhet som pågår och vad som för tillfället intresserar barnen. Pedagoger måste lyssna på barns synpunkter och genom det så ska också barnen känna ett ansvar för sin miljö där barnen blir delaktiga i förändringar i verksamheten (Björklid, 2005). Johansson menar att genom den anpassade miljön i förskolan så blir barnet gradvis mer moget för att ta till sig allt mer avancerade kunskaper (Johansson, 2003). Jag anser att det är viktigt att barnen får möjlighet till att prova sig fram i miljön och där med utvecklas genom att lyckas och misslyckas. Nordin-Hultman menar att det material som finns på förskolan bär på en föreställning om normer över vad barn bör klara utav vid olika åldrar vilket utstrålar vad som betraktas som en sen respektive tidig utveckling (Nordin- Hultman, 2009). Utifrån erfarenheter så anser jag att det gärna är ålders anpassat i verksamheten där man har en tanke bakom vilket material som passar olika åldrar där det speglar en uppfattning om att det är åldern som bestämmer hur långt man kommit i sin utveckling. Jag anser att det är viktigt att man har en tanke bakom miljön och inte tänka utifrån åldern till exempel att klippa med sax får man göra när man är tre år och använda pärplattor när man är tre år utan låta barnen prova sig fram när de är mogna för det.

5.2.2 Miljöns betydelse för barns utveckling och lärande

Mitt resultat visar att miljön har en stor betydelse i förskolan för barnens förutsättningar att ta till ny kunskap. Björklid skriver i sin avhandling att den fysiska miljön har betydelse för barns utveckling men också för hur barn och unga utvecklar en identitet i relation till platsen (Björklid, 2005). Det är viktigt att barnen får känna att de kan och att barnen inte skall känna ett behov utav en pedagog för att kunna göra något i miljön. Nordin- Hultman menar att höga hyllor gör det uppenbart att det är mycket material som är placerat över huvudet på barnen där verksamheten blir vuxen anpassad. Men den låga inredningen som har varit i barnens storlek har varit en symbol för den barnanpassade verksamheten (Nordin-Hultman, 2009). Mitt resultat visar att miljön ska vara tillgänglig som att ha genomskinliga plastbackar med saker i

21

så att barnen ser vad som finns i dem. Materialet ska även vara på barnens nivå så att de ser vad det finns för material i miljön. Johansson menar att barnen skall vara informerade om vilket material som finns i verksamheten, var det finns och vad de kan använda materialet till.

Det är pedagogernas ansvar att informera barnen om vilket material som finns samt hur de kan använda det och genom det så får barnen inflytande i verksamheten. Barnen får inflytande i verksamheten genom att de kan välja material och aktiviteter själva som de önskar (Johansson, 2003). Även Björklid menar att en otydlig fysisk miljö kännetecknas av likformighet, enkelhet och anonymitet. Miljön ska vara självinstruerande så att barnen inte behöver be om hjälp utan kan klara sig själv för att kunna använda verksamhetens material (Björklid, 2005).

Mitt resultat visar att miljön har en stor roll för barnen när de handlar om barns kompetensutveckling. Miljön är viktig för det är den som stimulerar barnen och med hjälp utav miljön och leken så sker lärandet i förskolan. Miljön ska vara tilltalande och ha material som gör att barnen utvecklas i den. Materialet i miljön ska passa barnens ålder men också deras utveckling.

Mitt resultat visar att barnen måste ha något att göra i miljön som intresserar dem. Det är viktigt att ha en miljö som fängslar barnen som är intressant så det inte blir en stojig och stökig barngrupp utan man istället reflekterar kring miljöns uppbyggnad. Man bör reflektera kring varför barnen inte landar någonstans och att man som pedagog kritiskt granskar det som finns i miljön. Miljön är en väldig resurs när miljön fångar barnens intresse. Miljön är den tredje pedagogen utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat tänk, att har man en väl fungerande miljö så vinner man mycket på det som med konflikt hantering. Gedin och Sjöblom menar att miljön skall uppmuntra till kommunikation hos barnen men också skapa ett utforskande och lärande. Rummet ska inte vara ett kalt rum utan det ska vara en plats som barnen kan ha en dialog med där miljön blir den tredje pedagogen. I arbetssättet Reggio Emilia så pratar man om de tre pedagogerna där miljön är den tredje pedagogen tillsammans med förskollärarna och barngruppen (Gedin & Sjöblom, 1995).

Genom att förskolorna jobbar med åldersindelade barngrupper så stegras miljön efter ålder och därmed så får barnen nya utmaningar. Johansson menar att den roll som pedagogen har i förskolan är att utveckla en miljö utifrån barnens mognad. Där det innebär att förse barnen med lämpligt material som är anpassat efter ålder och i nivå med barnens utveckling (Johansson, 2003).

22

Mitt resultat visar också att miljön ska vara utmanande, lustfyllt och så att barnens ska få känna sig självständiga och kunna hantera det material som är i verksamheten. Gedin och Sjöblom menar att miljön är något som ögat ska njuta utav som man blir glad av och som väcker fantasi samt stimulerar nyfikenheten (Gedin & Sjöblom, 1995).

Mitt resultat visar att materialet i förskolans miljö ska vara tillgängligt och lättåtkomligt med tydlig struktur i miljöerna där barnen skall kunna läsa av vad som förväntas av dem. Miljön ska vara i barnens nivå, dem ska kunna se bord, stolar och bänkar. Jag anser att miljön ska vara en plats där barnen inte ska behöva be om lov och hjälp för att genomföra en aktivitet i verksamheten utan att de själva ska kunna ta beslut och initiativ.

5.3 Slutsats

I detta avsnitt kommer jag diskutera om vad jag har för slutsatser utifrån mitt examensarbete.

Om man tittar på vad jag kom fram till i min studie så kan man se att den fysiska miljön har en stor betydelse för barns lärande och utveckling. I den fysiska miljön så får barnen utvecklas genom att samspela med andra barn, ta egna beslut och därmed se till sin egen förmåga, utveckla sin kreativitet, fantasi och motorik. Förskollärarna ser miljön som en viktig del i förskolans verksamhet därför att det är där allt lärande sker. Arbetssättet Reggio Emilia beskriver att miljön ses som den tredje pedagogen vilket gör att miljön blir en stor resurs i verksamheten. Jag har fått en tydligare bild över hur förskollärarna tänker när de planerar sin miljö samt vad de utgår ifrån. Att utgå ifrån barns intresse var något som mitt resultat visade var något som förskollärarna gjorde när de planerade sin miljö. Alla barn har sin egen ryggsäck med olika erfarenheter och möjligheter till utveckling och lärande vilket jag ser som den största utmaningen hos förskollärarna i dess planering utav miljön där de måste utgå ifrån varje enskild individ.

Förskolans fysiska miljö är en miljö som ska vara tillgänglig för barnen och att barnen ska själva kunna föras i miljön utan att behöva be om hjälp. Genom att låta barnen få ta egna beslut och utvecklas till självständiga individer som tror på att de klarar utav att lyckas.

Miljön ska även vara förstålig för barnen där exempel i mitt resultat var att använda sig utav genomskinliga backar för att barnen ska enkelt få veta vad för material som finns där i.

När jag valde att fördjupa mig inom förskolmiljöns betydelse för barns utveckling så visste jag att det var något som jag var intresserad utav. Jag kände även att det var ett ämne som de inte pratas så mycket om i samhället så då valde jag att fördjupa mig inom detta ämne.

23

5.4 Förslag till vidare forskning

Jag anser att jag inte har funnit mer forskning angående miljöns betydelse. Jag anser att för att få en mer djupare syn på hur miljön påverkar barns utveckling så hade jag velat intervjua fler förskollärare för att få en bredare syn. Jag hade också velat ändra min frågeställning för att se barnens syn på miljöns påverkan på barns utveckling och lärande. Detta skulle jag ha gjort genom att observera barnen i förskolemiljön för att få se hur miljön påverkar barnen i dess utveckling och lärande.

Referenslista

Björklid, P. (2005) Lärande och fysisk miljö- En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Dalen, M. (2008) Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Gedin, M. & Sjöblom, Y. (1995) Från Fröbels gåvor till Reggios regnbåge. Stockholm: Bonnier Utbildning Johansson, B. & Svedner, P. (2004) Examensarbetet i lärarutbildningen - undersökningsmetoder och språklig

utformning. Uppsala: kunskapsföretaget

Johansson, E. (2003)Möten för lärande. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Kennedy, B. (1999) Glasfåglar i molnen.Stockholm: Stockholms universitetsförlag Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Nordin- Hultman, E. (2009) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande Stockholm: Liber

Pape, K. (2003) Social kompetens i förskolan- att bygga broar mellan teori och praktik. Stockholm: Liber Sandberg, A. (2008) Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2010) Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket.

Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsveteskaplig forskning.

Vetenskapsrådet: Stockholm. Hämtad 2012-09-16 (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilagor

Bilaga 2

Intervjufrågor till examensarbete 2012

Bakgrund

1. Hur länge har du jobbat som förskollärare?

2. Vad har barnen för ålder på din avdelning?

Miljöns uppbyggnad

3. Hur tror du miljön påverkar barns utveckling?

4. Kan du berätta lite om hur ni planerar förskolans fysiska innermiljö?

5. Vad utgår ni ifrån när ni planerar miljön?

6. Vad anser du är viktigt när man planerar en fysisk innermiljö?

7. Hur är er miljö utformad? Ex. hur tillgängligt är materialet på er avdelning, berätta?

8. Berätta hur ni använder läroplanen när ni utformar förskolans innemiljö?

9. Hur har barnen möjlighet att påverka planering av miljön?

Barns kompetens utveckling utifrån miljön

10. Vad innebär det kompetenta barnet för dig?

11. Vad anser du utvecklar barns kompetens utifrån miljön i förskolan?

12. Hur ser du som förskollärare på din roll i att stimulera barn att utveckla kompetens?

13. Hur viktigt anser du att det är att barn får möjlighet att använda sin kompetens i förskolan? Varför då?

14. Finns det något du vill tillägga? Till exempel om barns utveckling utifrån miljön