Livet kan bara förstås bakåt men måste levas framåt
En undersökning om interkulturell vägledning med fokus på migrationsberättelser – ur vägledarnas synvinkel
Marielle Erdin Persson
Stockholms Universitet
Institutionen för pedagogik och didaktik Examensarbete 30 hp
Mastersprogrammet i Karriärutveckling och vägledning (120 hp) Vårterminen 2019
Handledare: Elisabeth Hultqvist Examinator: Fredrik Hetzberg
English title: Life can only be understood backwards, but must lived forwards
Sammanfattning
Uppsatsarbetet syftar till en förförståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar och reflektera kring vägledningssamtal med elever i migration. Ett annat syfte är att lyfta fram elevernas migrationsberättelser som en del i vägledningssamtalet.
Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Sju av studie- och yrkesvägledarna har intervjuats två gånger samt har en djupare intervju genomförts en gång med en studie- och yrkesvägledare. Den första intervjun ägde rum innan vägledarna hade vägledningssamtal med nyanlända elever och den andra intervjun efter vägledningssamtal med fokus på deras migrationsberättelser.
De forskningsperspektiv som användes behandlar främst interkulturell vägledning. De vägledningsmodeller som framför allt används finns inom konstruktivistisk vägledning och förklarar en individs livsberättelser samt vilka perspektiv som kan ha betydelser i
beslutsprocessen.
Resultatet från första intervju visar på att alla vägledarna till en viss del lyfter fram elevernas bakgrundsberättelse i vägledningssamtalet genom att ställa frågor om elevernas skolbakgrund och yrkeserfarenheter. Resultatet visar även på skilda metoder att framföra elevernas
bakgrundsberättelser i vägledningssamtalet samt att det finns skillnader på en av vägledarnas metoder och förhållningssätt i förhållande till de andra intervjuade vägledarna.
I analysen uppmärksammades betydelsen av migrationsberättelser som vidgande synsätt för elever och för vägledaren i samtalet. Det visar sig dessutom att alla vägledarna är nöjda med att lyfta fram elevernas migration och ser behovet inför elevens kommande studie- och yrkesval.
Nyckelord
interkulturell vägledning, kartläggning, vägledning, migration, vägledningsmodeller
Life can only be understood backwards but it must be lived forwards
A study on intercultural guidance with a focus on migration stories – from the perspective of the counselors
Author: Marielle Erdin Persson
Summary
The thesis work aims at an understanding of how study and vocational counselors work and reflect on counseling discussions with students in migration. Another aim is to highlight the students' migration stories as part of the counseling discussion.
The degree project is a qualitative interview study with eight study and professional counselors.
Seven of the study and vocational guidance counselors have been interviewed twice and have conducted a deeper interview once with a study and professional counselor. The first interview took place before the counselors had counseling talks with newly arrived students and the second interview after counseling talks focused on their migration stories.
The research perspectives used mainly deal with intercultural guidance. The guidance models that are used above all are within constructivist guidance and explain an individual's life stories and which perspectives can have significance in the decision-making process.
The result of the first interview shows that all the guides to some extent highlight the students 'background story in the guidance discussion by asking questions about the students' school background and professional experience. The results also show different methods for presenting the students 'background stories in the guidance interview, and that there are differences in one of the counselors' methods and approaches in relation to the other interviewees surveyed.
In the analysis, attention was paid to the importance of migration stories as a broader perspective for pupils and for the counselor in the conversation. It also turns out that all the guides are happy to highlight the pupils' migration and see the need for the pupil's upcoming study and career choices.
Keyword
Multicultural guidance, intercultural guidance, mapping, guidance
Förord
Det är med stor glädje och tacksamhet jag nu skriver dessa rader. Fjärde gången gillt men nu har jag äntligen skrivit klart min mastersuppsats. Det har varit många känslor och tankar under vägen men så värt det. Under uppsatsens väg har jag lärt mig så mycket om mitt yrke som studie- och yrkesvägledare och fått så mycket tillbaka genom mina intervjuer som gjort att jag utvecklats som människa.
Ett ödmjukt tack till er deltagare som har låtit mig ta del av era tankar och skildringar! Vi borde alla inom yrket studie- och yrkesvägledare intervjua varandra!
Hjältar finns på riktigt, tack bästa vännen Anita för ditt enorma stöd och all peppning!
Till dig, mamma i himlen! Tack för att du lärde mig att aldrig ge upp! Älskar dig till månen och tillbaka!
Tills sist men inte minst ett stort tack till min älskade familj, finaste döttrar och bästa man. Ni har aldrig slutat tror på min förmåga trots att jag många gånger själv gjort det. Älskar er alla så mycket och är så tacksam att just ni är min familj!!
Marielle Erdin Persson
Innehållsförteckning
Inledning ... 1.
Problemområde ... 2.
Förförståelse ... 3.
Kunskapsyn och grundsyn ... 4.
Syfte och forskningsfrågor ... 5.
Avgränsningar ... 5.
Styrdokument ... 6.
Definitioner av centrala begrepp ... 7.
Migration ... 7.
Nyanlända ... 7.
Studie-och yrkesvägledning ... 8.
Interkulturellvägledning ... 8.
Berättelser ... 9.
Mångkulturalitet - en definition ... 9.
Förhållningssätt ...10.
Obligatoriska skolan ...10.
Bakgrund ... 11.
Migrationens dilemma ...11.
Kartläggning av tidigare kunskaper ...12.
Interkulturella vägledarperspektiv ...12.
Vägledarperspektiv ...13.
Migrationsbakgrunden i vägledningssamtalet ...14.
Vägledning som berättelser ...14.
Litteraturgenomgång ... 15.
Vägledningens allmänhet ...15.
Vägledning med nyanlända elever ...16.
Nyanländ i den svenska skolan ...19.
Karriärskapsberättelser ...20.
Sammanfattning ...21.
Vägledningsmodeller ...22.
Konstruktivistisk vägledning ... 22.
Amundson karriärvägledningsmodell ... 24.
Sammanfattning ... 25.
Metod ... 26.
Vetenskapligt synsätt ...26.
Metodval ...27.
Urval av informanterna...28.
Presentation av informanterna ...29.
Tillvägagångsätt ...30.
Metodmaterial ...31.
Datainsamling ...31.
Tillförliglighet ...32.
Validitet ... 32.
Reliabilitet ... 33.
Etiska riklinjer ...33.
Bearbetning och analys av resultatdata ...34.
Resultat ... 35.
Elevernas bakgrund i vägledningssamtalet ...35.
Kartläggning av bakgrund ... 35.
Migrationsberättelser ... 38.
Sammanfattning ... 39.
Verktyg som används i vägledningssamtalet ...40.
Språkstöd ... 40.
Teoretiska metoder ... 42.
Kompetenser och förhållningssätt ... 45.
Utmaningar ... 46.
Utveckling ... 48.
Sammanfattning ... 50.
Migrationsberättelser i vägledningssamtalet ...51.
Elevernas migrationsberättelser ... 51.
Verktyg i migrationsberättelsen ... 55.
Vägledningssamtal med fokus på migrationsberättelser ... 56.
Sammanfattning ... 58.
Analys ... 60.
Migrationsbakgrunden i vägledningssamtalet ...60.
Kartläggning av nyanlända elevers bakgrund ... 60.
Relationsskapande ... 62.
Verktyg som används i vägledningssamtalet ...63.
Metodiska verktyg ... 63.
Språkstöd som verktyg ... 64.
Vägledarnas förhållningssätt och kompetenser ... 65.
Utmaningar i vägledningssamtalet ... 66.
Möjligheter och begränsningar i migrationsberättelser ...66.
Diskussion och slutsats ... 68.
Diskussion ...68.
Elevernas bakgrund i vägledningssamtalet ... 68.
Verktyg som används i vägledningssamtalet ... 70.
Möjligheter och begränsningar med migrationsberättelser ... 72.
Slutsats ...73.
Metoddiskussion ...74.
Förslag till vidare forskning ...75.
Litteraturförteckning ...76.
Annan litteratur ... 78.
Fotnot ... 78.
Bilaga 1 ... 79.
Bilaga 2 ... 80.
Bilaga 3 ... 82.
Bilaga 4 ... 84.
0
”Varje oro och problem, stor och liten, som en person kan uppleva har en
etisk-moralisk dimension. Att fråga: vilken typ av karriär är bäst och möjligt för mig är att fråga: Hur borde jag leva mitt liv? Vi hjälpare bör hjälpa människor för att hitta svar på denna grundläggande moralisk och existentiell fråga. "
(Från: Visdombaserad hjälppraxis , Human Science Research Conference, Victoria, BC, juni 2002) http://www.sociodynamic- constructivist-counselling.co).
1
Inledning
Att vägleda unga med en annan etnisk bakgrund handlar om kulturmöten, språk och kommunikation. Om att förstå och bli förstådd. Om att begripa sig på den ungas verklighet i flera kulturer. Om att förstå familjens resurser och syn på utbildning och framtid. Om att vara klar och tydlig om krav och möjligheter inom utbildning och arbete och om att vara en trovärdig och engagerad del av den unges nätverk
- Lone Mølholm, vägledare för tvåspråkiga i Köpenhamn (Gränslös vägledning – en dansk-svensk publikation om vägledning i ett internationellt perspektiv 2007:25)
En rapport från Ung idag (2019) visar att lägesbilden av ungas väg genom utbildningssystemet och etablering i arbetslivet finns det en skillnad mellan grupperna inrikes och utrikes födda. Generellt har unga utrikesfödda större risk att gå ut i arbetslöshet och riskera att vara utan yrken längre än inrikes födda unga. Det man emellertid har sett sedan 2011 är en positiv skillnad och framför allt mellan 2017-2018 har man sett märkbara resultat.
Regeringen beslutade i slutet på 2017 att genomföra en särskild utredning med syfte att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att alla elever ges likvärdiga förutsättningar. Utredningen SOU 2019, Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle har bland annat skapats för att utreda och föreslå åtgärder för att minska betydelsen av kön, social bakgrund och funktionsnedsättning vid utbildnings- och yrkesval.
I mer än 20 år har behovet av en mer utvecklad studie- och yrkesvägledning lyfts fram i olika sammanhang till exempel Skolverkets ”Utvärdering av Grundskolan (UG 95) och
Utbildningsutskottets uppföljning (2018). De här utredningarna visar att målet med en bred och integrerad studie- och yrkesvägledning inte fått något reell genomslag. Utredningarna visar även att det fortfarande finns stora brister och omfattande variationer i kvalitén på den vägledning som erbjuds.
SOU (2019) påvisar att samhällsutvecklingen och de snabba förändringarna på arbetsmarknaden medför att individer ställs inför allt svårare vägval samt högre krav på att utbilda sig. För att klara detta krävs det att eleverna utvecklar särskilda kompetenser så kallade valkompetenser. Därför förslå skolverket att den snäva vägledningen eller det nya namnet som utredningen föreslår, individuell karriärvägledning bland annat lyfts fram för att säkerhetsställa att alla elever få den vägledning som de behöver och ha rätt till. Eleverna ska även få vägledning som gör att eleverna på ett strukturerat kan sätta samman utbildnings- och yrkesinformation i relation till egna intressen, förmågor och drivkrafter (Ibid.).
2
Problemområde
Regeringens ungdomspolitiska målsättning är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, inflytande över samhällsutvecklingen och en möjlighet att forma sina liv. Sverige kommer inom de närmaste åren att ha stora utmaningar när det gäller arbetsmarknaden, bland annat en åldrad befolkning och problem att hitta rätt personal med rätt kompetens i många yrkesgrupper. För att kunna lösa denna utmaning krävs det att de resurser som unga utgörs av ges rätt förutsättningar för att kunna bidrar till etableringen på arbetsmarknaden. Antalet unga som är födda i Sverige har minskat under flera år men istället har en annan ungdomsgrupp kommit som en komplettering, unga utrikesfödda, nyanlända i varierade åldrar.
Nyanlända möter emellertid andra utmaningar i skolsystemet och har andra villkor genom
utbildningssystemet. Detta är på grund av att de har olika skolbakgrunder, språk samt har ofta längre väg för att kunna klara ett gymnasium eller möjlighet till andra utbildningar (Mucf.se 2019).
Inom skolans verksamhet ska all skolpersonal inom skolan verka för att den nyanlända eleven blir socialt delaktig och få möjlighet att skapa goda förutsättningar för utveckling och lärande. Eleven och dess vårdnadshavare ska också få kunskap om skolans värdegrund och kunskapsuppdrag. Skolans uppdrag oavsett skolform är att alla elever oavsett bakgrund ska får ta del av studie- och
yrkesvägledning. Nyanlända behöver en mer nyanserad vägledning, information om utbildningsystem och kunskap om vilka möjligheter till studier och arbete det finns. Studie- och yrkesvägledning innebär att alla elever ska få kunskap om sig själv, alternativen och ta till vara de kunskaper eleven tidigare skapat sig genom studier och yrken (Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:180).
Syftet med utbildning inom skolväsendet är att alla barn och elever ska inhämta och utveckla
kunskaper, värden samt genom utveckling och lärande få en livslång lust att lära. Utbildningen ska ta till vara allas olika behov, ge stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt och uppväga skillnader att tillgodogöra sig utbildning (1kap, 4 § skollagen, 2010:800). Utrikesfödda, nyanlända har många gånger svårigheter att slutföra grundskolan och gymnasium med godkända resultat samt har svårare att komma ut i arbetslivet. Dessa personer är överpresenterade bland unga som varken arbeta eller studera (Mucf.se 2019).
I Pisas (Programme for International Students Assessment) undersökningar kan man se att Sveriges resultat när det gäller kunskapsutvärderingar har kraftig fallit sedan Pisa påbörjade sina
undersökningar i början på 2000-talet. Det finns många förklaringar till denna resultatförsämring och vissa förklaringar finner direkt stöd även i andra undersökningar. En av orsakerna hänger ihop med den förändrade elevsammansättningen som härleds till invandringen (Ibid.). Statistik indikerar på att Sverige har haft den största flyktinginvandringen per capita i Europa sedan 1983 och det här kan också vara en av orsakerna till försämringen. Förändringen i elevsammansättningen som uppstått på grund av invandringen antas ha negativa effekter på det genomsnittliga resultatet samt att elever med utländsk bakgrund mestadels presterar sämre än infödda elever (OECD 2015).
Myndigheten har konstaterat att stöd tidigt i ungas liv ger effekt för att nyanlända ska ges samma förutsättningar att uppnå behörighet till gymnasieskolan samt en möjlighet att klara gymnasieskolan med godkända resultat. Många utredningar föreslår insatser som påverkar de nyanlända i positiv riktning och som har potential att påverka skolgången. Utredning om utvecklad studie- och
yrkesvägledning, ”Framtidsval-karriärvägledning för individ och samhälle” (SOU 2019:4) är en av utredningar som lyfts fram som en insats för nyanlända elever (Mucf.se 2019).
3
Behovet av stöd och vägledning betraktas som särskilt stor för nyanlända elever, framför allt
nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledning har stor betydelser inför studie- och yrkesval för alla elever oavsett bakgrund. Alla barn och ungdomar har samma behov men generellt behöver vägledningen vara mer omfattande och ha ett bredare perspektiv i vägledning med nyanlända. Detta gäller både när man talar om den snäva vägledningen och den vida vägledningen.
Nyanlända elever behöver även en större förståelser för svenska utbildningssystemet, den svenska arbetsmarknadens utformning och vilka kompetenser som krävs i de olika yrkena. Flera
undersökningar visar på att studie- och yrkesvägledare efterfrågar ett bättre nationellt stöd för arbetet med denna generellt sett resurskrävande grupp samt så eftersträvas verktyg, vägledningsmaterial som är anpassade efter nyanlända, vilket idag är obefintlig (SOU 2019:4).
Villkoren för studie- och yrkesvägledning förändrades i större utsträckning i och med den stora flyktingvågen som kom 2015-2016 och förändras fortfarande i och med den fortsatta invandringen som sker nu och i framtiden. För vägledarna innebär det ett ökat behov av nya förhållningssätt och nya metoder i vägledningen i mötet med nyanlända elever, elever från olika kulturer i ett globaliserat samhälle. Det innebär även ökade kunskaper om andra kulturer och större kunskaper om elevernas skolbakgrund samt utvidgande kunskaper om elevernas tidigare bakgrund, migration i vägledningen (Sundelin, 2015).
Studie- och yrkesvägledning kan ha stor betydelse för framtida val till utbildning och yrkesliv och där vägledningssamtal är ett metodiskt verktyg i vägledningen. En förutsättning för ett lyckat
vägledningssamtal är att personerna i samtalet förstår varandra. Förståelse är inte givet i samtal med andraspråkstalare men ibland är det en utmaning att uppnå delad förståelser. De svårigheter som måste övervinnas för att samtal ska uppnå delad förståelser kräver insatser från båda individerna och det krävs en aktiv samtalsstil. Som vägledaren och samtalsledare gäller det att effektivt utnyttja situationens resurser i samtalet och ha en betydande roll för att få en delad förståelse i vägledningssamtal med en vägledd (Sheikhi, 2013).
Förförståelse
Inom hermeneutiken är förförståelse ett grundläggande begrepp. Vägledarens förförståelse i vägledningssamtal är att se till varje individs unika livsvärld och utgå från individens egen agenda.
Som nybliven studie- och yrkesvägledare för snart tio år sedan fick jag mitt första arbete inom
grundskolans skolform. Min heltidstjänst delades på tre olika skolor och alla hade olika sociokulturella förutsättningar. En av skolorna räknades som en interkulturell skola och var en skola där få elever var behöriga till gymnasiet. Mina tidigare förkunskaper om mångkulturell vägledning var inte större än en liten kurs om just ”mångkulturell vägledning” som jag läste på min grundutbildning till studie- och yrkesvägledare. Utmaningarna på den interkulturella skola och mina få litterära kunskaper från utbildningen upplevde jag dagligen mitt arbete som svårt och med en stor osäkerhet. Jag kände att i vägledningen med nyanlända elever hade andra förutsättningar och andra förhållningssätt än på de andra skolorna och jag saknade rätt verktyg i studie- och yrkesvägledningen.
4
Det övergripande målet för studie- och yrkesvägledning är att alla elever skall ha tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att de gör väl medvetna och underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesval. Avsaknaden av kunskaper och erfarenhet upplevde jag arbetet som studie- och yrkesvägledare att det var svårt att uppnå detta mål för eleverna. Upplevde att det saknades förförståelse och kunskaper om olika kulturer, värderingar och en förståelse för elevernas eget sammanhang från deras hemland i förhållande till nya landet. Intresset och bristen på kunskaper för interkulturell vägledning ledde till att jag har läst andra fristående kurser inom ämnet och genom erfarenhet skapat mig en större förståelse. De här utmaningarna och intresset har gjort att jag valde en uppsats med det här temat i min mastersutbildning inom ”Karriärutveckling och vägledning” samt för att öka mina kompetenser med ännu ett steg.
Förförståelse utifrån litteraturen om interkulturell vägledning är att studie- och yrkesvägledare behöver kunskaper om olika kulturer och dess värderingar för att undvika den kulturkrock som kan uppkomma mellan den sökande och studie- och yrkesvägledare. Kulturkrockarna kan vara på grund av dålig kommunikation och missförståelse mellan den sökande och vägledaren. Vägledaren bör även ta hänsyn till social bakgrund, kön och etnicitet i och med att det kan vara faktorer som påverkar individers val av utbildning och yrke. Interkulturell vägledning bör belysas utifrån ett globaliserat perspektiv. Vägledningen utgår från ett eklektiskt synsätt, det vill säga från sociologin, psykologin, pedagogiken och med detta synsätt så kan vägledaren använda sig av metoder och verktyg som känns rätt i mötet med olika elever. Genom att öka sin egen självreflektion i vägledningssamtalet kan man stödja och hjälpa eleven att se sitt framtida val ur ett holistiskt synsätt och perspektiv samt så kan man genom kunskapsutveckling få en ökad förståelse för elevens hela situation, både utifrån sig själv, ”vem är jag”, egenskaper, intresse med mera samt utbildning och yrkesvägar. Eleverna ges en ökad
förståelse för sitt eget sammanhang från hemlandet i förhållandet till det nya landet.
Utifrån detta synsätt och perspektiv anser jag att vägledaren bör i vägledningssamtalet se till hela individens liv, dåtid, nutid och framtid samt reflektera över vilka värderingar och förhållningssätt man som vägledare bär med sig in i vägledningssamtalet med alla individer man vägleder. Vägledaren i samtal bör också reflektera över vilka modeller, metoder och teorier man som vägledare använder i vägledningssamtalet för att vägledningen ska bli så bra som möjlighet och anpassas efter individens agenda.
Kunskapssyn och grundsyn
En professionell vägledare ska ha kunskaper inom områden som berör mänskliga möten och relationer och verka med avsikt att uppfylla de mål och de behov som den vägledningssökande efterfrågar i ett vägledningssamtal. Min kunskapssyn och grundsyn utgå från vägledarföreningens etiska riktlinjer och då främst från punkt (1.1) som säger att vägledarens profession konstrueras på vetenskap och
beprövad erfarenhet. Vägledaren ska även utveckla och följa den utveckling som sker avseende teorier och metoder för vägledning. Vägledaren ska också respektera varje människas unika och lika värde, (1.2) och att vägledaren ska sträva efter en god självkännedom och medvetenhet om de egna
attityderna och värderingar gentemot individ och samhälle, (1.4). Vägledaren skall även anpassa insatser efter den sökandes behov, (2.2). Dessa etiska riktlinjer finns med i min kunskapssyn och
5
grundsyn och dessa riktlinjer är något som jag värdesätter och anser ha betydelse för att all vägledning ska bli så bra som möjligt utifrån varje individs förutsättningar (Vägledarföreningens etiska
riktlinjer)1.
Syfte och forskningsfrågor
Övergripande syfte med studien är genom en kvalitativ ansats undersöka studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elever. Fokus kommer att uppehålla sig på hur studie- och yrkesvägledare tillämpar och reflektera kring samtal med elever i migration genom att lyfta fram elevernas migrationsberättelser som en del i vägledningssamtalet.
Forskningsfrågorna som ställs i studien grundar sig från syftet med studien.
Hur framställs nyanlända elevers tidigare bakgrund i vägledningssamtalet?
Vilka verktyg i vägledningssamtalet använder sig studie- och yrkesvägledare med nyanlända elever?
Vilka möjligheter och begränsningar har nyanländas migrationsberättelser i vägledningssamtalet?
Avgränsningar
Undersökningen begränsas till studie- och yrkesvägledare som arbeta inom grundskolans skolform samt gymnasieskolans introduktionsprogram. Dessutom har en djupare intervju genomförts med en studie- och yrkesvägledare som arbeta inom folkhögskolans skolform. En annan avgränsning i denna undersökning var att inte intervjua individer.
Eftersom undersökningen riktar sig till studie- och yrkesvägledarnas upplevelser av
vägledningssamtalet med nyanlända elever samt ökade kunskaper om migrationsberättelser i vägledningssamtalet anknyter resonemangen till R, Vance Peavy konstruktivistisk vägledning och Norman Amundson karriärvägledningsmodell.
Det finns andra vägledningsteorier, modeller och metoder som också hade kunnat förklara studiens syfte och kunnat användas i analysen men dessa valdes bort utifrån att de valda resonemangen komplettera varandra och förklara det anses vara mest betydelsefullt för studien.
1 www.vagledarforeningen.org
6
Styrdokument
Enligt skolverkets riktlinjer och allmänna råd (2013) definieras studie- och yrkesvägledning inom skolväsendet att eleverna ges förutsättningar att hantera val och beslut av studier och yrken. Eleven ska även få verktyg för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval samt få konkreta svar på de frågor som är relaterade till val. Skolan och studie- och yrkesvägledningen ska ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om sig själv, olika utbildningsalternativ och tillgängliga yrken. Eleven ska även ges möjlighet att utveckla förmågor utifrån sina personliga egenskaper.
Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och betydelsefullt är att skolan har en övergripande planering för hur undervisning, information samt vägledledningssamtal.
I skolans läroplan står det att syftet med studie- och yrkesvägledningen är att underlätta övergångar mellan skolformer och arbetsliv. All personal inom skolan ska motverka begränsningar i elevens val som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund (SKOLFS 2013:148).
Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan samt få underlag för att välja fortsatt utbildning.
En förutsättning i den obligatoriska skolan är nära samverkan med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till samt förutsätter en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.
Målet är att varje elev:
Kan granska valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden.
Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
Riktlinjer är att alla som arbetar i skolan ska:
Bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund.
Studie – och yrkesvägledaren eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter ska:
Informera och vägleda eleverna för fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2.6. Skolan och omvärlden).
7
Definitioner av centrala begrepp
I detta avsnitt redogörs centrala begrepp som använts i studien. För att få en större förståelse och kunskap har jag valt att beskriva varje begrepp lite mer ingående.
Migration
Ordet migration är ett samlingsnamn för invandring (immigration) och utvandring (emigration).
Migrant avser en person som flyttat till ett annat land oavsett om personen flyttar frivilligt, av tvingande skäl eller flytten sker enligt reglerna eller inte (Migrationsverket, EMN, Europeiska migrationsnätverket samt EU).
Det finns skillnader mellan att migrera till ett land frivilligt eller tvingas bort från sitt hemland av olika skäl. Individer som dras till ett land frivilligt, pulleffekten hoppas på att få ett bättre liv medan de individer som tvingas bort, pusheffekten griper en möjlighet att få fortsätta leva. Pulleffekten kan förklaras att den som flyttar från ett land till ett annat land gör det för arbete, fred, politisk frihet, religionsfrihet samt bättre materiella villkor. Pusheffekten kan förklaras som beror på krig, hot, överbefolkning, förföljer, arbetsbrist, missväxt eller andra orsaker (Elmeroth & Häge, 2016).
Vanligaste anledningen till migration i Sverige är familjeanknytning men det finns fler anledningar till att människor får uppehållstillstånd i Sverige (migrationsverket)2. För att få uppehållstillstånd i Sverige krävs det att den asylsökande har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelser på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhör en viss
samhällsgrupp. Man kan även få skydd om antingen hemlandet förföljer en eller för att dessa inte vill eller kan erbjuda skydd (Ekonomifakta, 2017).
Nyanlända
Nyanlända beskrivs som personer som beviljats uppehållstillstånd oftast på grund av flyktingskäl eller att det finns andra skyddsskäl. En person är nyanländ under tiden som personen omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga under två till tre år (Migrationsverket, EMN, Europeiska
migrationsnätverket samt EU). Beskrivningen på nyanlända är elever som invandrat till Sverige oavsett invandringskälet, är elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket oavsett tidigare skolbakgrund i hemlandet samt kommer till Sverige under skoltiden, 0-18 år (Bunar, 2016).
2 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige.html (2018-11-22).
8
Nyanländ elev benämns om man gått i svensk skola i mindre än fyra år och är flerspråkig, det vill säga är mångkulturell och har ett annat modersmål än svenska språket (Otterup & Kästen-Ebeling, 2018).
Studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledning definieras som en företeelse som ses i vid och snäv bemärkelse och inkludera hela skolans verksamhet. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som erbjuder olika aktiviteter som förbereder eleven till framtida val av utbildning, yrke och arbete. Aktiviteter inom skolämnena, prao samt andra aktiviteter som handlar om skola/arbetsliv.
Vägledning i snäv bemärkelse innebär personlig vägledning, enskilt eller i grupp, det vill säga i vägledningssamtal. Snäv vägledning är den interaktionsprocess som bedrivs inom verksamheter där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sin unika problemställning hantera och lösa dilemman som finns inför val. Den personliga studie- och yrkesvägledningen är en del i en karriär- och socialisationsprocess som pågår under en individs livstid (Lindh, 1997).
Interkulturellvägledning
Interkulturell vägledning kan beskrivas som ett samtal där man inte delar kulturell bakgrund. Alla vägledningsmöten ska betraktas som interkulturella oavsett deltagarnas språkliga och kulturella hemvist (Sheiki, 2013). Utifrån en globaliserad värld förklara Peavy och Li (2003) interkulturell vägledning, ”multicultural cross-cultural” eller ”intercultural counselling” som samtal där de samtalade inte delar kulturell bakgrund (Ibid.).
Nyckeln till kompetens i interkulturell interaktion är att kunna ”lära sig av den andra” och stegvis bygga en gemensam grund i samtalet (Berggren, Odén, 2018, Sheiki, 2013). Amundson liknar det med brobyggen mellan vägledaren och den sökande (Amundson, 2000). Interkulturella vägledningens antagande är att människor är lika men samtidigt väldigt olika och att dessa olikheter kan förklaras bland annat i de kulturella skillnaderna mellan människor. Interkulturell vägledning har som syfte att förstå olikheterna och inte begränsas av dessa olikheter samt förståelse för likheterna mellan individer.
Genom denna förståelse kan vägledaren och den sökande sen förstå varandra genom den gemensamma kommunikationen3.
3 https://ufm.dk/publikationer/2007/graenselos-vejledning-granslos-vagledning-web-version/multikulturel-vejledning/mangkulturell- vagledning (2019-02-14).
9
Berättelser
Generellt kan man beskriva berättelser som ett skapande och kommunicerade i en kulturell praktik och som kan relateras till kultur och livserfarenheter. Berättelser se till den sociala verkligheten som en individ upplever eller upplevt. Begreppet berättelser kan ses som ett fullständigt pågående samtal eller en språklig framställning i en individs livsberättelse. Livshistoria och berättelser är framsprungna i relation till ett socialt sammanhang, kontextbundna, relationellt utvecklande samt socialt uppbyggda av situationsbundna versioner (Lundqvist, 2010).
Man skiljer mellan livsberättelse och livshistoria. Med livshistoria menas berättelser om en individs liv som individen delar med sig till en forskare i intervjuer, brev, fotografer, dagböcker och föremål, det vill säga det som kan tolkas och sättas in i ett socialt och kulturellt sammanhang. Med livberättelse menas när berättaren låter sin egen berättelse tala för sig själv och inte påverkas av till exempel en forskare. I en livshistoria söker man något kollektivt som den intervjuade ingår i medan i livsberättelse återger man en människas liv. Livshistoria kan också kompletteras med andra människors berättelser för att få en större bild av huvudpersonen.
En berättelses fakta kan till exempel innehålla individens tidigare livserfarenheter, livsstil, livscykel, yrkesbana samt även betydelsefulla karriärstadier till exempel kritiska händelser som påverkat individens synsätt. Berättelser sammanfogar olika händelser av flera människors liv och erfarenheter till en sammanhängande berättelser (Stensmo, 2002). Människor är ständigt inbegripna i att skapa mening om sitt eget liv genom att berätta om detta även till vardags. Berättandet skapar bilder av oss själva, säger något om oss själva och vilka vi är. Livsberättelse berättar inte om ren fakta utan är ett sätt att förstå aspekter av människors liv utifrån det människan minns och vill berätta. Livsberättelser ger också kunskaper om individers upplevelser, minnen, tankar samt andra strukturer (Jepson Wigg, 2011).
Mångkulturalitet – en definition
Mångkulturalitet, mångkulturellt används i många olika sammanhang och kan ha olika innebörden och syfte och används av många olika aktörer i samhället. Mångkulturalitet kan ses från olika perspektiv, individperspektivet, grupperspektiv, strukturellt perspektiv samt från ett globalt perspektiv. När man pratar om mångkulturell utifrån vägledningssammanhang så pratar man utifrån individperspektivet (Hailemariam, 2007).
Ordet kultur är ett neutralt begrepp som innefattar en grupps samlade erfarenheter och det som kännetecknar just den speciella gruppen. Kultur kan definieras som livsmönster inom till exempel konst, språk, värderingar och institutioner och överförs socialt från generation till generation. Kultur kan förklaras som levnadssättet hos ett helt samhälle, samhällen med lika seder, klädsel, religion, normer, ritualer, lagar och moraliska system. Hos människan klassificeras det genom kommunikativa erfarenheter, symboliskt och materiellt (Ibid., Jepson Wigg, 2011) Ofta definieras kultur som en verksamhet där man drar gränser och indikera på olika skillnader. Kultur kopplas samman med etnisk eller nationell tillhörighet när det upprätthålls av en grupp människor (Jepson Wigg, 2011).
10
Förhållningssätt
Studie och -yrkesvägledarens etiska förhållningssätt ingår i yrkesrollen och visar att vägledaren är en professionell samtalsledare. Etiska förhållningssätt är grundläggande kunskaper för ett etiskt och lagligt utövande av vägledning. För studie- och yrkesvägledaren gäller de etiska riktlinjer som beslutats av Sveriges vägledarförening (Andergren, 2014).
1. Profession
1.1. Vägledning bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vägledaren strävar efter att utveckla sin verksamhet samt följa den utveckling som sker avseende teorier och metoder för vägledning.
1.2. Vägledaren respektera varje människas unika och lika värde, främja rättvisa och likabehandling och motverka aktivt all form av diskriminering.
1.3. Vägledaren främjar individers fria och övervägda studie- och yrkesval.
1.4. Vägledaren strävare efter en god självkännedom och medvetenhet om de egna attityderna och värderingarna gentemot individ och samhälle.
1.5. Vägledaren har kunskaper om och följer gällande regler om tystnadsplikt och sekretess.
1.6. Vägledare är medveten om gränserna för den egna kompetensen och hänvisar till annan kompetens när sådan erfordras. 4
Obligatoriska skolan
Barn och ungdomar som är bosatta i Sverige har skolplikt och rätt till utbildning. Skolplikten innebär att barn ska delta i skolans verksamhet och delta i den verksamhet som skolan anordnar. Rätt till utbildning innebär att skolplikten är en kostnadsfri utbildning enligt 7 kapitlet 2-7 och 15 §§ skollagen.
2 kapitlet 18 § regeringsformen. Skolplikten gäller från höstterminen i förskoleklassen, det vill säga det år barnet fyller 6 år fram till år ungdomen fyller 16 år. En elev kan förlänga sin skolgång på grundskolan till 18 år. Skolplikten gäller från förskoleklass till grundskolans åk 9. Gäller även grundsärskolan, specialsärkolan och sameskolan5.
Den obligatoriska skolan gäller även för elever som kommer från annat land och som har asyl eller är EU-medborgaren. Efter 16 år upp till 20 år är det den frivilliga skolan, gymnasieskolan om eleven har asyl. Mellan 16-18 år kan elever gå grundskolan om de är asylsökande. Elever som inte har sina grundskolebetyg kan fortsätta att läsa in sina betyg på ett av introduktionsprogrammen på gymnasiet tills de är 20 år. Därefter kan eleven fortsätta att läsa in sina betyg på vuxenutbildningen eller folkhögskolan (Jepson Wigg, 2011).
4 http://www.vagledarforeningen.se/wp-content/uploads/2016/12/SVF-Etisk-deklaration-2017.pdf (2019-05-14)
5 https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolplikt-och-ratt-till-utbildning (2019-03-18)
11
Bakgrund
Migrationens dilemma
Idag lever människorna i Europa och i Sverige i en helt ny historisk era i och med de senaste flyktingströmmarna. Ett stort antal människor har migrerat framför allt från Mellanöstern och medelhavsområdet och detta har inneburit att det krävts både behov av mottagning och inkludering i det nya samhället. I och med detta migrationsflöde har samhället har fått många utmaningar att lösa, likaså inom skolväsendet (Sheiki, 2013).
Migrationen kan ses som en av samtidens mest angelägna och aktuella frågor i samhället, särskilt nyanlända elever inom skolväsendet. Studie- och yrkesvägledning i det svenska samhället har en central roll i människors etablering i skolsystemet och senare ut i arbetslivet. Studie- och
yrkesvägledande samtal med elever i migration har andra förhållningssätt och andra utmaningar.
Eleverna har svårigheter att uttrycka sig i det nya språket, vilka utbildningsvägar som finns samt kunskaper om arbetslivet i Sverige. För att nyanlända ska få rätt förutsättningar att skapa sin egen väg till utbildning och arbete krävs rätt kompetens och engagemang av studie- och yrkesvägledare samt annan yrkessam personal inom skolväsendet (Sundelin, 2015).
I snitt gör varje individ fyra till fem olika karriärval, brytpunkter under ett yrkesliv. Studie- och yrkesval är en process som ständigt pågår på olika sätt under hela livet. Att immigrera till ett annat land är en brytpunkt för individen, livsberättelsen förändras och kan innebära nya karriärval när det gäller studie och yrke. För att kunna hantera dessa valsituationer behöver varje individ utveckla förmågor som att fatta beslut och genomför dem samt även hantera övergångarna i livet. I nordiska sammanhang kallas detta för valkompetens eller karriärkompetens6. Migrera, bryta upp från sitt hemland, lämna hem, vänner, kanske familj och det som tidigare utgjort vardagen är oavsett orsak en dramatisk händelse men framför allt är det en livs brytpunkt. En individ som migrerat har kanske åkt långt, många osäkra vägar till det nya landet och slutligen hamnar individen i ett nytt land där nya människor, annat språk och kultur skapar många dilemman. Många nyanlända berättar att det är en förlust av sammanhang som man haft tidigare i sitt hemland. I det nya landet väntar en ny tid av väntan, väntan på asyl, väntan på att få lära sig det nya språket, väntan på att få börja om i det nya landet. Hos många individer präglas denna väntan ofta av oro, förvirring, ovisshet och ilska. Största anledningen under denna period av frustation beror till största del av bristen på information från myndigheter, osäkerheten om vad som ska hända, längtan att få börja ett vardagligt liv men oftast brist på information. Brist på information och språkliga förbristningar när individen får den knapphändiga informationen kan göra att individen upplever frustation men framför allt isolerade från omgivningen (Jepson Wigg, 2011).
6 http://lrbloggar.se/vagledarna/valkompetens-vad-innebar-det-egentligen/ (2018-11-30)
12
Kartläggning av tidigare kunskaper
Omställningen i det nya landet kan innebära för individen att den person som personen var innan migrationen förändras. Individens självbild och självförtroende kan se annorlunda ut i och med flytten till ett annat land. För en nyanländ ungdom innebär detta en brytpunkt i livet. Den nyanlända lämnar ett tidigare skolsystem i sitt hemland till ett nytt i det nya landet. Det innebär en avbruten dåtid, som kan innebära att tidigare kunskaper och erfarenheter kanske glöms bort i det nya landet och kunskaper som fanns innan försvinner. I det nya landet innebär det ett nytt skolsystem, nya yrken, nya villkor och andra förutsättningar. Ett sätt att underlätta övergången från det gamla landets skolsystem till det nya är kartläggningen av elevernas tidigare kunskaper. Skolverket har utarbetat fram ett material, ett hjälpmedel i just kartläggning av tidigare kunskaper. Oftast görs denna kartläggning av en lärare på skolan eller någon annan till exempel någon på uppsamlingsenheten (Jepson Wigg, 2011).
Betydelsen av tidig och tydlig vägledning är av största vikt för elevens självbild och självförtroendet.
Kartläggning i vägledningssamtalet kan lyfta fram tidigare kunskaper och erfarenheter och vara till hjälp att se vilka vägar det finns framåt i det nya landet. Detta är ett hjälpmedel för att navigera i det nya skolsystemet och vara till stöd att hitta elevernas individuella styrkor samt kan visa att det är betydelsefullt för att minska den frustation som eleven kan uppleva om inte kunskaper tas till vara (Ibid).
Interkulturella vägledarperspektiv
Den interkulturella vägledaren utgår från samma vägledningsmetoder och modeller som med andra individer i studie- och yrkesvägledning och i vägledningssamtal. Skillnaden i dessa samtal är emellertid att vägledaren bör ha större och bredare kunskaper om att migration skapar avbrott individens liv. Individen kommer av sig och tappa fart i den nya situationen och det krävs mycket energi att hitta tillbaka till sig själv och försöka skapa ett nytt liv i det nya landet. En interkulturell vägledare bör känna till detta och vara behjälplig i vägledningssamtalet (Hailemariam, 2007).
Den interkulturella vägledaren bör också känna till att migrationen innebär att individen lämnar betydelsefulla personer bakom sig, personer som speglat individens tidigare liv och hjälpt till att skapa den självbild som fanns i hemlandet. En självbild som kanske nu är raserad i det nya landet.
Vägledaren bör vara förstående och medveten om detta i vägledningssamtalet och behjälplig i denna process (Folke Nilsson, 2019). Vägledaren bör också vara medveten och inneha viss kunskap om individens egen kultur, det tidigare landets skolsystem, samhällsstrukturer och kanske en viss kunskap om individens orsak till migrationen, krig, svält med mera (Launikari och Puukari, 2005).
Vägledaren ska också ha ett gott samarbete mellan betydelsefulla personer runt individen, familj, vänner eller andra myndighetspersoner. Vägledare ska även vara en nyckelperson till de referensramar som råder i Sverige. Vägledare bör också ha viss kunskap om vilka krafter i samhället som försöker särbehandla eller diskriminera människor med annan etnisk och kulturell härkomst samt vilken invandrapolitik som råder just nu (Hailemariam, 2007).
13
En interkulturell vägledare behöver också ha en bra självkännedom om sig själv, förhålla sig till egna värderingar, fördomar och tankar om individer med annan kulturell bakgrund. Förståelser för andra individers världsbild men framför allt skapa egna användbara strategier i vägledningen för att
underlätta kommunikationen. Förståelse för varandra och vilka komplexa processer som en individ bär med sig när det gäller värderingar, attityder, normer som individen värdesätter är också bra
kompetenser. Kortfattat kan man säga att den interkulturella vägledaren behöver förstå sig själv, sin egen kultur för att kunna ha en större förståelse för andras kulturer och värderingar. Genom detta synsätt kan vägledaren stödja och hjälpa andra bättre att förstå sig själva och sin kultur (Hailemariam, 2007).
Vägledarperspektiv
I arbetet som en professionell vägledare använder sig vägledaren av olika vägledningsmodeller som utgår både från teoretiska och metodiska aspekter och för att kunna hantera komplexa dilemman som den vägledningssökande har. Vägledningsmodellerna är eklektiska genom att de förenar olika synsätt och teorier och utgår från individens situation. Genom detta synsätt kan individen få stöd att se nya perspektiv och formulera en handlingsplan gällande utbildning och yrke. Vägledning är en
meningsskapande aktivitet som ger en möjlighet för individen att utforma en dialog med sig själva men även utifrån samhällsperspektivet (Lindh, 2007).
Vägledningssamtal ses som ett reflekterande förhållningssätt där syftet är en hjälpande funktion och där individen får hjälp med eventuella svårigheter samt se vilka möjligheter som varje individ innehar.
Vägledarens samtalsfärdigheter handlar om att lyssna samt ge utrymme till den sökandes berättelser.
Vägledaren ska vara lyhörd för kulturella skillnader, normer och värderingar som den sökande bär med sig. Verktyg till exempel i vägledningssamtalet är omformuleringar och sammanfattningar, detta är för att vägledare och den vägledde ska förstå vad som sägs eller inte sagts under samtalet (Hägg &
Kuoppa, 1997).
Studie- och yrkesvägledaren i vägledningssamtal har som aspekt att eleven ska få ökad kännedom om sig själv, utbildningsvägar, yrken, vidgande perspektiv samt kunskap om alternativen med mera.
Vägledningssamtalen ska ge stöd i individens val och karriärfrågor. Studie- och yrkesvägledningen har som syfte inom den svenska skolan att ge eleverna förutsättningar att kunna fatta väl grundade val i studie- och yrkesval och målet är att ge eleverna förutsättningar att hantera val, karriärval inför
framtiden. Vägledningen ska bidra till individens karriärlärande och utveckla de kompentenser som ett val innebär (Sundelin, 2015). Vägledningen ses som en trygghetsskapande verksamhet där individen får nya perspektiv på livsvillkoren genom att vägledaren ger stöd, skapar klarhet och hjälper individen att påbörja ett handlade. Väl fungerande vägledning hjälper individen att tillgodose individuella behov samt hjälp till självhjälp. I vägledningsprocessen är det viktigt att vägledaren är flexibel och lyhörd för individens berättelser och att vägledaren anpassar sina metoder efter varje enskild individ (Peavy, 1998).
Vägledning ger en människa möjlighet att undersöka närmare vad det innebär att hon lever sitt liv som hon gör just nu – och därmed reflektera över alternativa sätt som hon skulle kunna liver livet på i framtiden (Peavy, 1998).
14
Migrationsbakgrunden i vägledningssamtalet
I första mötet med en studie- och yrkesvägledare är det av största betydelse att vägledaren ger en konkret och en beskrivande information om vad en studie- och yrkesvägledare är och har för roll för den sökande. I många andra länder så finns det ingen motsvarande roll och yrke som studie- och yrkesvägledare. Det här innebär att samtalsformen vägledningssamtal har nyanlända elever oftast inga kunskaper om, inte heller om vad vägledning är, vad det innebär och syftet med samtalet vilket kan bli ett hinder. För att undvika detta hinder behöver studie- och yrkesvägledaren inleda
vägledningssamtalets med att noggrant och tydligt förklara för den sökande om syfte och mål med vägledningssamtalet samt ge en tydlig bild om vad funktionen studie- och yrkesvägledare är för profession (Sundelin, 2015).
En annan aspekt av förståelsen av en individs migrationsbakgrund, ungdomens migration och mångkulturalitet i vägledningen är att vägledaren bör ha en ökad förståelser av hur betydande vägledningen och vägledningssamtalet är för individens studie- och yrkesval Andra faktorer som är kopplade till individens bakgrund är många gånger att individen eller deras föräldrar har ”orealistiska mål” eller felaktig påverkan i ungdomens studie- och yrkesval och okunskap om det svenska
utbildningsväsendet. Den interkulturella vägledaren bör därför ha en god kulturkompetens för en bättre förståelser för de faktorer som är betydelsefulla för ungdomen och deras föräldrar när det gäller tidigare kunskaper, kultur, värderingar och normer från hemlandet (Dresch & Lovén, 2015).
Vägledning som berättelse
Varje vägledningssamtal är en ny berättelse, en ny livsberättelse i och med att varje individ är unik och bär med sig drömmar, funderingar och tidigare erfarenheter när det gäller studier och yrkesval. En berättelse som berättas är i samverkan mellan berättaren och den som lyssnar. Syftet i
vägledningssamtalet är att så nya frön för en bättre framtid för individen som vägleds.
Vägledningssamtalet ska även utgå från individens levnadsrum och innebär en kartläggning av många verkligheter, personliga, sociala och kulturella arv. Genom att vägledaren har detta som utgångspunkt kan vägledningssamtalet lyfta fram individens unika livshistoria, en livshistoria som många gånger är så lika andra individer men ändå så olika andra samt vidga individens perspektiv inför framtiden (Berggren Odén, 2018).
15
Litteraturgenomgång
I detta avsnitt presenteras litteraturgenomgången och tidigare forskning som är relaterat till studien.
Litteratur och tidigare forskning inom området har jag använt mig av litteratur från studie- och yrkesutbildningen, masterutbildningen, fristående kurser samt biblioteket. Här även använt mig av databasen DIVA-portal och sökt på nyckelord: mångkulturell vägledning, interkulturell vägledning, kartläggning, vägledning, nyanlända, migration. I Sökningen hittades avhandlingar, rapporter och utredningar inom området som har varit relevant för studien.
Vägledningens allmänhet
Lovén (2000) belyser i en undersökning vägledningssamtal i samband med gymnasieval genom elevenkäter samt videoinspelade vägledningssamtal mellan elev och vägledare. Syftet var att se relationen mellan vägledare och elever före interaktionen i samtalet. Undersökningen visade att vägledarna generellt lyssnade och var engagerade i sina elever och samtalen kunde till viss del bredda elevernas perspektiv inför valet. Det visades sig emellertid att vägledarna ofta tog över talutrymmet i samtalet och elevernas självkännedom i relation till frågor om utbildning hade för lite utrymme.
Samtalen var också ofta i stor utsträckning ostrukturerade samt så använder sig vägledarna inte av några vägledningsmetoder eller vägledningsmodeller i samtalen. Samtalen hade för stor instrumental funktion och fokuserade mycket på kommande val till gymnasiet. Sammanfattningsvis i Lovéns undersökning visade det att det behövs en vägledning som avviker från traditionell vägledning, eleverna måste sättas i mer fokus och framför allt måste vägledningen utgå från individens agenda och har ett större framtidsperspektiv.
En annan undersökning som gjorts av Hirasawa (1993) visade att om vägledaren talar lättförståelig svenska och ha täta kontrollfrågor kan man förebygga förståelseproblem orsakade av den sökande minde kunskaper i svenska. Sammanfattningen i Hirasawas undersökning visar att vägledarna ofta gav den sökande för mycket information om utbildning och arbetsmarknad och detta har
andrahandspråkaren svårare att ta in. Svårigheterna med interkulturella möten med andrahandspråkare, nyanlända visar ofta i olika forskningsunderlag har språkliga aspekter, vilket man också kan se i Sundelins (2015) undersökning. Språkliga problem kan i vis mån undvikas om vägledaren håller ett någorlunda lätt språk samt använder sig av tolk eller annat språkstöd (Ibid).
En utmaning i vägledningen och i vägledningssamtalet är att vägledaren ska ge både saklig och allsidig information, utgår från individens egna tankar och erfarenheter samt individens tidigare erfarenheter. Vägledaren ska även utgå från var individen befinner sig just nu och individens
dilemman, det vill säga anpassa innehållet i samtalet efter individens behov samt balansera mellan vad individen vill veta och vad vägledaren anser att individen behöver känna till. Vägledaren ska också känna in om den vägledningssökande uppfattar vad som sägs och få den hjälp som den sökande behöver eller eftersträva (Sundelin 2015).
16
Dresch och Lovén (2010) undersökte i en studie elevers upplevelser i vägledningsprocessen. Några av frågeställningarna som ställdes i undersökningen var hur medvetna är ungdomarna är om vad eller vem som påverkar dem inför valet? Vilken roll spelar socialgrupp, etnicitet och genus för valet?
Undersökningen följde elever från årskurs nio på grundskolan till årskurs två på gymnasiet. En grupp i studien var elever födda i en annan kultur och fokus i denna grupp var etnicitet i relation till
vägledningssamtal. Författarna anser att övergången mellan grundskola och gymnasium präglas av utmaningar och oro inför framtiden. De mest relevanta diskussionerna under vägledningssamtalen handlade om elevens starka och svaga sidor, personliga situationer, yrke och arbetsmarknad och information om utbildningar. Resultatet i Dresch och Lovéns studie visade även att eleverna betonar betydelsen av att få prata med en studie- och yrkesvägledare samt att eleverna hade velat ha flera vägledningssamtal. Eleverna ville även att vägledaren hade visat på fler valmöjligheter än de som eleverna redan kände till samt hjälpt till att kartlägga fler intressen. Vägledaren i vägledningssamtalet ska vidga perspektiv, ge bekräftelse, informera, motivera samt ge eleverna verktyg för att kunna fatta beslut, vilket eleverna i studien ofta saknade. Ofta upplevde eleverna att samtalen mer informativa och många gånger blev det för övermäktigt och svårt för eleverna att hantera alla information.
Sammanfattningen av undersökningen visade i framträdande drag att eleverna var osäkra kring sin egen identitet och vad det betyder för individens framtid. Denna osäkerhet kan inte avhjälpas av digital eller annan information, utan eleverna söker själva en mer personligt kontakt såväl med studie- och yrkesvägledare såväl med föräldrar. Studien visade även att flera av ungdomarna som kom från andra länder inte visste vad vägledning var för något samt vilken funktion studie- och yrkesvägledare hade för roll inom skolans verksamhet. Vägledarnas strategier borde i högre grad vara att göra eleverna medvetna om vilka faktorer som styr och påverkar i väljandet. Eleverna behöver utforska sina starka och svaga sidor och erfarenheter från arbetslivet till exempel prao kan bidra i detta. Framför allt behöver vägledarna ge eleverna en större insikt om vad vägledning är och förtydliga vilka tjänster en vägledare kan bidra med (Dresch & Lovén, 2010).
Vägledning med nyanlända elever
Sundelin (2015) har i sin avhandling belyst mångkulturell vägledning genom att intervjua elever och vägledare på språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet. Eleverna som intervjuades står inför valet att välja till gymnasiet. Avhandlingen handlar främst om interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration. Ambitionen har varit att belysa vilka möjligheter till meningsskapande i framtiden som dessa unga i migration erbjuds i vägledningssamtal. Författaren försöker förstå vilka förutsättningarna för de mellanmänskliga möten som sker i studie- och yrkesvägledande samtal samt vilka frågor som tas upp i vägledningssamtalet och som berör migrationen.
Studie- och yrkesvägledande samtal med elever i migration kan anses vara sårbar och utsatt på flera olika sätt. Eleverna har svårigheter att uttrycka sig i det nya språket och få förståelse om vilka utbildningsvägar som finns samt kunskaper om arbetslivet. Mångkulturell vägledning har andra förutsättningar än vanlig vägledning även om all vägledning skulle kunna ses som mångkulturell.
Kultur, normer och språk kan ses som skillnaden i tro, beteenden och värderingar och det krävs av vägledaren en interkulturell anpassning (Ibid.).
17
Tidigare forskning visar att kartläggning av nyanlända elevers kunskaper både i Sverige och internationellt ofta handlar om elevernas brister och vad de saknar i utbildningssystemet än om det som eleverna har med sig. Ofta hamnar elevernas tidigare kunskap i skymundan. Behovet av
kartläggning har uppmärksammats inte bara i forskning utan även från politiskt håll. I Sverige blev det lagstadgat att elevernas kunskaper ska kartläggas i två olika obligatoriska steg. Kartläggningen är ett material från skolverket och består av olika delar, främst för att få fram vilken skolnivå och
kunskapsnivå eleven befinner sig i (Folke Nilsson, 2019).
Sundelin (2015) tar upp i sin undersökning konsekvenserna av bristen av att migrationserfarenheterna inte lyfts fram under vägledningssamtalet. Om villkoren, förutsättningarna och erfarenheter förbises kan det begränsa elevernas meningsskapande för framtiden, vilket är grundläggande. Det kan även motverka det hoppingivande projektet som den vägledde verkligen behöver i migrationen. Frågor om utbildning och arbetsliv är ofta centrala i studie- och yrkesvägledningen och bristen på vägledning visar ofta att eleverna brister i relation till det svenska samhällets villkor. Även elevernas tidigare erfarenheter hamnar i skymundan i vägledningen och det här det kan få konsekvenser senare i
framtiden och inför studie- och yrkesval. Det är också av stor betydelse i vägledningssamtalet att lyfta fram individens tidigare bakgrund. Frånvaron på att inte lyfta fram individens migration, det vill säga personens tidigare skolbakgrund, studie- och yrkeserfarenhet samt tidigare tankar om studie- och yrke kan innebära att individen begränsas inför framtiden. Andra faktorer som bör lyftas fram är elevernas framtidsdrömmar, normer och värderingar. Detta är för att individen ska se vilka möjligheter det finns i det nya landet. Det finns många anledningar till att vägledarna inte lyfter fram elevernas
migrationsbakgrund i vägledningssamtalet skriver Sundelin. En anledning kan bero på själva
sammanhanget, brist på utrymmet under samtalet och att bakgrunden är redan känd. Det kan även vara så att vägledaren och den sökande kanske redan haft samtal samt att vägledarens agenda var kanske att eleven skulle tänka framåt eller inte ville ”väcka” hemska upplevelser”. Det kan också vara till följd av vägledarens känsla av otillräcklighet i att hantera individernas migrationsbakgrund (Ibid.).
Slutresultatet i Sundelins avhandling visar att i vägledarnas samtal med eleverna fokuseras det på frågor om nuläge och framtid och de övervägande berättelserna i första hand är kopplat till framtiden, utbildningar och yrken. Eleverna talar parallellt om värderingar, normer och kulturell bakgrund men det är inget i vägledningssamtalet som läggs någon större vikt på av vägledaren. Däremot läggs en del på informationssökande vid dator. Vägledarna fokusera främst på elevernas kunskapsbakgrund, det vill säga hur många år eleven läst gått i skolan, nuvarande situation och deras framtid. Eleverna visade ofta att de kände sig osäkra och otillräckliga när de inte kan formulera sig i vägledningssamtalet och inte få fram de önskningar om framtiden eleverna har. Eleverna utrycker också stor oro inför framtiden och de svårigheter att navigera sig i de olika systemen när det gällde studie- och yrkesliv. För att motverka denna oro är det viktigt att vägledaren tidigt i vägledningssamtalet tar reda på var eleven befinner sig just nu men även lyfter fram tidigare tankar och funderingar eleven hade i sitt hemland (Ibid.).
Launikari och Puukari (2005) berör olika delar av mångkulturell vägledning i sin forskningsrapport.
Att migrera till ett annat land kan innebära flera långsiktiga konsekvenser både ur individperspektiv men även utifrån sociala kostnader. Författarna menar att det är här som den mångkulturella
vägledningen har stor betydelse och har en nyckelposition för att stödja den nyanländas integration i samhället. För vägledaren krävs det ett flertal olika kompetenser i vägledningen för att individen ska får en så bra kvalitetsmässig vägledning som möjligt. Vägledaren bör ha goda kunskaper om olika kulturer, en god världsbild och medveten om de egna värderingarna. Vägledaren behöver inte bara utveckla kunskaper om olika kulturer utan det är även betydelsefullt att ha kunskaper om dess bredd i vägledningsarbetet. Vägledaren bör ha förståelse för kulturella skillnader både ur ett individualistiskt
18
tänk men även ur ett kollektivistiskt perspektiv. Författarna anser att en vägledare som inte har tillräckliga kunskaper om mångkultur kan försvåra den vägleddes situation istället för att vidga och underlätta. För att en kvalitetsmässigt tillfredställande vägledning behöver vägledaren i mötet med en mångkulturell individ inse vilka kulturella begränsningar som finns i användandet av traditionella metoder och vara öppen för att vilja lära sig nya metoder i samtal med nyanlända (Launikari och Puukari, 2005).
Sheikhi (2013) har i sin avhandling inom området svenska som andraspråk fokuserat sig på vägledningssamtal med vuxna andraspråkstalare. Sammanfattningen i undersökning visade bland annat att språket svenska inte var avgörande i vägledning med andrahandspråktalare. Samtalsaktivitet där följdfrågor, omformuleringar och kontrollfrågor gav återkoppling verbalt och icke-verbalt ökade den gemensamma förståelser och hade stor betydelse. Samtalsaktiviteten såg olika ut men vid ökad aktivitet var det skillnad i förståelsen mellan den sökande och vägledaren. De interaktionella kraven på andrahandspråkstalare visades i vägledningssamtalet att den vägledde har viss mått av social förmåga samt en viss förmåga att vilja prata. Vägledaren däremot behöver en bred samtalsfärdighet för att den vägledde ska kunna lyfta fram dessa förmågor, men andra ord det kommunikativa språket. Vägledaren behöver till exempel vänta ut den sökande när den sökande tvekar, dröjer eller på annat sätt visa att inte den sökande behärska kommunikationsspråket. I avhandlingen kunde man se i resultatet att innehållet i samtalet berör till största del den sökandes framtid, val och önskningar. Framför allt så nämndes det väldigt lite om den sökandes tidigare liv, endast kort information om den sökandes familj eller tidigare idrottsengagemang. Några gånger i samtalen delas kunskaper om tidigare upplevelser av sjukdomstillstånd eller möten med vården (Ibid.). En av vägledarna i Sheikhis undersökningen ställde frågor om hemlandet men oftast då i samtal med som handlade om tidigare utbildning och arbete men också som ett allmänt intresse. Typisk annars för samtalen kunde man i se i undersökningen är att samtalen oftast är rent informativa om till exempel information om olika utbildningar och
utbildningsformer samt information om arbetsmarknaden. Även information om var den sökande hittar information hade en central del i vägledningssamtalen. Avhandlingens slutsats är att de svårigheter som uppnås i samsyn ofta inte beror på språkliga brister utan skillnaden i kunskap om utbildning och arbetsmarknad samt den kulturella förståelsen. Betydelsefullt för att få ett lyckat vägledningssamtal är att vägledaren är lyhörd för vad som sägs, ge utrymme för längre pauser och ibland även använda en mer vardaglig samtalsstil i samtalet vilket kan ge en ökad förståelser för varandra (Ibid.).
Det finns fyra olika ursprung till svårigheterna i vägledningen med andrahandspråkstalare skriver Sundelin (2015) om i sin avhandling. Problem med kommunikationen mellan vägledaren och den vägledningssökande, bristande kunskaper om kulturella konventioner, vägledaren och den
vägledningssökande har olika kulturbakgrund, språkliga brister hos den vägledningssökande samt institutionella ramen. Vägledningssamtalets struktur kan samverka och förstärka varandra i dess kontext. Mellan vägledaren och den sökande kan det uppstå en rollkonflikt då vägledaren ska se den sökandes intresse, vara advokat men samtidigt vara dess domare. Vägledaren ska även se till
institutionens intresse, att eleverna läser för att få betyg eller råda till att eleverna inte läser olika ämnen på grund av språkbristerna. Eleverna kanske ändå inte klara att få betyg och att det är där som vägledaren hamnar en i en rollkonflikt (Ibid.).
Hertzberg (2015) tar upp i sin undersökning att vägledarna ofta har uppfattningen att ungdomarnas tidigare yrkeskunskaper är begränsade och att ungdomarna endast känner till ett fåtal yrken som till exempel läkare, tandläkare advokat och apotekare. Vägledarna har ofta en förutfattad mening om att eleverna har goda kunskaper om yrkenas innehåll och kunskapskrav. Även kunskaper om samhället i stort, vägar till olika studie- och yrke och vad som krävs är en förutfattad mening. För vägledarna
