En bild säger mer än tusen ord
En semiotisk bildanalys av fritidshems Instagram-konton
Isabelle Ljungkvist & Mathilda Engström
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp
Barn- och ungdomsvetenskap
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (180hp) Vårterminen 2020
Handledare: Malena Janson Examinator: Anna Klerfelt
English title: A picture is worth a thousand words: A semiotic image analysis of leisure-time centres’ Instagram accounts
En bild säger mer än tusen ord
En semiotisk bildanalys av fritidshems Instagram-konton
Isabelle Ljungkvist & Mathilda Engström
Sammanfattning
Syftet med vår studie är att undersöka vad respektive fritidshems Instagram-konto kommunicerar samt synliggöra likheter och skillnader mellan kontona och om de har en geografisk betydelse. 34
Instagram-konton har analyserats med hjälp av en semiotisk bildanalys följt av en konnotation av fem utvalda konton. Vårt resultat visade att fritidshemmen främst använde sina Instagram-konton för att visa upp verksamheten då bilderna till största del bestod av aktiviteter som fritidshemmet arrangerade.
Instagram-kontona används även som en informationskanal där bilder publiceras för att nå ut till vårdnadshavare med information. I analysen synliggjordes teman och vad de fem utvalda kontona kommunicerade där fyra utmärkande teman framträdde: information till vårdnadshavare, IKT med koppling till läroplanen, utomhusaktiviteter i och utanför skolan samt studiebesök med en speciell aktivitet. Som slutsats konstaterar vi att Instagram är ett fungerande komplement till dokumentation och vi ser stora utvecklingsmöjligheter.
Nyckelord
Fritidshem, Instagram, vårdnadshavare, sociala medier, digital kommunikation, dramaturgiskt perspektiv, semiotik
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Beskrivning av författarnas insatser i studien ... 1
Inledning... 2
Tidigare forskning ... 3
Fritidslärare och yrkesprofessionen ... 3
Informationskälla och/eller marknadsföring ... 4
Lärares och elevers inställning till sociala medier ... 5
Vikten av barns kunskap om GDPR ... 5
Syfte och frågeställningar ... 6
Teoretiska perspektiv ... 7
Det dramaturgiska perspektivet ... 7
Kommunikationsteorin ... 8
Metod ... 9
Val av metod ... 9
Urval och avgränsningar ...10
Undersökningsmaterial och genomförande ...11
Databearbetning och analysmetod ...11
Forskningsetiska överväganden ...12
Studiens kvalitet ...12
Resultat och analys ... 13
Synliggjorda teman bland de 34 kontona ...13
Utmärkande teman ...15
Information till vårdnadshavare...15
Användning av IKT med koppling till läroplanen ...17
Utomhusaktiviteter i och utanför skolan ...18
Studiebesök med en speciell aktivitet ...18
Diskussion ... 19
Betydelse för praktiken och professionen ...22
Slutsatser ...22
Vidare forskning ...22
Referenser ... 24
1
Förord
Vi studerar sista terminen på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på Stockholm Universitet. Vårt intresse kring digitaliseringen och sociala medier gav oss idén om att söka kunskap om vad fritidshemmen kommunicerar med sina bilder på Instagram. Företag använder idag Instagram som en plats för att marknadsföra sig på, därför tycker vi det är intressant att undersöka om det är något fritidshem också gör i och med skolvalet.
Vi vill tillägna ett tack till vår handledare Malena Janson som under processen varit stöttande och givit oss goda råd under vägens gång.
Beskrivning av författarnas insatser i studien
Under vårt självständiga arbete har vi tillsammans arbetat med uppsatsens alla delar där vi båda varit lika delaktiga och haft lika stort ansvar. Innehållet har gemensamt utformats och sedan undersökts samt arbetats om av oss båda. Genom diskussion har innehållet i vårt självständiga arbete växt fram och redovisar vårt gemensamma arbete.
2
Inledning
Veckobrev, lovlappar och upplysningar om diverse saker är bara en del av all den information fritidshemmen behöver nå ut med till vårdnadshavare. Under tidigt 00-tal när vi själva gick på fritids och ända fram till nu är detta något som utfärdas i fysisk form och våra tidigare erfarenheter säger att de ofta kommer på villovägar. Tanken slår oss, för att slippa alla dessa papper, varför inte ha allt digitalt? Vi lever i en digitaliserad värld där det blir vanligare att använda sociala plattformar och andra digitala verktyg för att kommunicera och visa upp sig. De flesta vårdnadshavare har idag en smartphone som används flitigt under hela dagen där fritidshemmen har möjlighet att nå ut till dem genom att visa upp bilder på Instagram. Detta kan gynna båda parter då fritidshemmen på ett enkelt sätt kan visa sin verksamhet i form av bilder samtidigt som vårdnadshavarna får en bättre inblick i barnens vardag och snabbt ta del av nödvändig information.
I Anderssons (2013) avhandling menar fritidspedagogerna att det är nödvändigt att dokumentera fritidshemmets verksamhet för att kunna visa upp för kollegor, vårdnadshavare och beslutsfattare.
Anledningen till detta är att fritidspedagogerna upplever att det är brist på förståelse för arbetet inom fritidshemmens ramar. Informanterna menar att kunskapen om fritidshemsverksamheten är otillräcklig från allmänhetens håll vilket resulterar i att fritidspedagogerna känner behov av att synliggöra
verksamheten (Andersson, 2013). Vi anser att sociala plattformar, som Instagram, är ett lättillgängligt och roligt sätt att lyfta fram verksamheten genom bild och text där alla som vill kan gå in och följa. Då det finns ett behov av att synliggöra verksamheten tycker vi det är intressant att se om Instagram är en lämplig plattform för detta samtidigt som det saknas forskning inom detta område.
I takt med att digitaliseringen utvecklas, påverkas samhället och i allra högsta grad skolan och det är viktigt att hänga med i förändringarna där Instagram är en del av detta. Skolverket (2017) skriver om hur individen påverkas som samhällsmedborgare och vikten av att själv förstå vad man som individ har för möjligheter att påverka sin egen situation. Det är också viktigt att förstå hur digitaliseringen förändrar värderingar, attityder, arbetsmarknaden och infrastrukturen i samhället. I och med
digitaliseringen är det mer vanligt att använda digitala verktyg och andra medier inom skolan. Detta innebär att eleverna får ökad kunskap i hur det är att leva i en globaliserad värld. Skolverket (2019) menar att ”alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik”
(Skolverket, 2019, s. 8). Förändringen samhället genomgår i och med digitaliseringen medför både möjligheter och risker (Skolverket, 2017). En risk skulle kunna vara att obehöriga får tillgång till individers personuppgifter vilket leder oss in på lagen om GDPR och dess betydelse.
Den 25 maj 2018 fastställdes den nya lagen om dataskyddsregler, också kallad GDPR som står för
”General data protection regulation”. Lagen är till för att skydda personuppgifter och rätten till privatliv. Ett annat syfte är att uppgradera de tidigare reglerna från dataskyddsdirektivet i och med det digitaliserade samhället (Datainspektionen, 2020; Zimmerle & Wall, 2019). I och med detta menar Skolverket (2019) att skolan har ett viktigt uppdrag att få eleverna att bilda sig en förståelse för hur digitaliseringen berör samhällets och individens utveckling. Eleverna ”… ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information” (Skolverket, 2019, s. 8).
Instagram är en plattform som många använder, oavsett ålder (Internetstiftelsen, 2019), vilket gör det till ett lämpligt forum för fritidshemmet att enkelt dokumentera genom bilder på verksamheten.
Däremot ställer detta krav på vårdnadshavare och deras användning av denna plattform vilket innebär
3
att de vårdnadshavare som väljer att inte vara användare av Instagram går miste om nödvändig information. Likaså de som inte har den ekonomiska möjligheten till att äga en smartphone missar då denna information ofrivilligt. Vi förmodar att Instagram används som ett komplement vid
dokumentation men att samma information finns tillgänglig på andra ställen såsom fritidshemmens anslagstavlor.
Innan denna studie inleddes utforskades om det fanns fritidshem på Instagram, vilket det gjorde. Vi ville titta närmre på vad dessa konton kommunicerade och om de skilde mycket mellan dem. Lind (2017) menar att vi alla lever i en visuell kultur där vi möter bilder dagligen och ser bilderna på olika sätt. Bilder och innehåll kan ändras och vår inställning till vad en bild visar eller berättar kan förändras (Lind, 2017). Vi kommer att se och analysera vad bilderna kommunicerar till mottagarna utifrån ett perspektiv som fritidslärarstudenter. Vi tycker det är intressant att synliggöra hur Instagram används inom verksamheten för att underlätta kommunikationen mellan fritidshem och vårdnadshavare samt hur fritidshemmen kan inspirera varandra.
Tidigare forskning
Inom tidigare forskning har vi valt att undersöka olika inriktningar med fokus på sociala medier och dokumentation. Forskningen grundar sig i de olika inriktningarna och är indelad i fyra kategorier:
fritidslärare och yrkesprofessionen, informationskälla och/eller marknadsföring, lärares och elevers inställning till sociala medier och vikten av barnens kunskap om GDPR. Alla fyra kategorier har en koppling till vårt syfte och frågeställningar och kommer att få en betydelse i studiens slutliga diskussion. Vår studie utgår från fritidshemmet och användningen av Instagram i verksamheten.
Eftersom det finns en brist på tidigare forskning kring dessa ämnen har vi hämtat forskning som riktar in sig på skolans verksamhet och sociala medier i stort, då Instagram fortfarande är en relativt ny plattform och fritidshemmet ännu inte är tillräckligt beforskat.
Fritidslärare och yrkesprofessionen
Andersson (2013) skriver i sin doktorsavhandling Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer om vikten av att dokumentera på fritidshemmet. I studien har olika rektorer intervjuats om fritidspedagogers förmågor och kunskaper kring dokumentation och det visar sig vara en viss skillnad mellan de olika skolorna. En av rektorerna ser positivt på fritidspedagogernas förmågor att dokumentera och utvärdera verksamheten medan en annan rektor poängterar att det måste bli bättre. En av kommunerna i studien har dessutom ett lönekriterium på pedagogisk dokumentation, där rektorn menar att nio av tio fritidspedagoger själva menar att de måste bli bättre på just
dokumentationsdelen. Alla rektorer i studien påpekar att fritidspedagogerna är mångsidiga i sina arbetsuppgifter vilket innebär att de passar in på fler olika ställen under skoldagen (Andersson, 2013).
Berglund, Lager, Lundqvist och Gustafsson Nyckel (2019) undersöker lärarstudenters
kompetensutveckling inom lärarutbildningen där fokus är på grundlärarstudenter med inriktning mot arbete i fritidshem. Studien utgår från en tematisk analys där tre olika kompetenser blir synliga:
”Medskapare”, ”Återskapare” och ”Nyskapare”. De olika kompetenserna skiljer sig åt trots vissa likheter. ”Medskapare” innebär att studenten anpassar sig till båda kompetenserna utbildningen ger,
4
det vill säga undervisar i både fritidshemmet och det valda estetiska ämnet. ”Återskapare” innebär att studenten väljer det ena eller det andra, alltså lärare i fritidshemmet eller lärare i det praktiska ämnet.
”Nyskapare”, likt ”Medskapare”, innebär att studenten blir lärare inom båda professionerna men använder sina fritidspedagogiska kompetenser i ämnesundervisningen och ämneskunskaperna används praktiskt i fritidshemmets verksamhet. Syftet med utbildningen är ”Nyskaparens” perspektiv men enligt författarna är det den mest ovanliga. Detta kan bero på att utbildningen fortfarande är relativt ny och att få lärare med den dubbla kompetensen är verksamma i samhället vilket leder till att en ny profession med kreativ kompetens bromsas. När utbildningen förnyades var det i hopp om att
studenterna skulle få en stärkt professionsidentitet men istället blev den ännu mer splittrad. Författarna ställer sig frågan om det inte vore lägligt ” … att diskutera en ny lärarutbildning med inriktning mot fritidshem i syfte att stärka och inte splittra yrkesidentiteten?” (Berglund mfl., 2019, s. 100).
Informationskälla och/eller marknadsföring
Bunar och Ambrose (2016) har gjort en studie som är baserad på tre grundskolor i Stockholm som ligger nära varandra geografiskt men har olika status. Studien utforskar hur områden utefter klass och etnicitet ligger till grund för hur utvecklingen i de lokala skolorna ser ut. De undersöker hur
fördelningen av symboliskt kapital påverkar marknaden, skolor och stadsområden. I polariserade stadsområden handlar det främst om vilket rykte skolan har när elever och föräldrar ska välja skola.
Föräldrar som intervjuades i studien menar att de väljer bort skolor som inte ger sina barn ”rätt”
nätverk då det är viktigt att hamna i ”rätt” miljö och grupper. Vissa menar att de kommer leta tills de hittar den ”rätta” skolan för sitt barn. Det är inte minoriteten i samhället som skapar segregering bland bostäder och i utbildningen utan det är enligt Bunar och Ambrose (2016) medelklassen som desperat drivs av att bo i ”bra” områden och ha sina barn i de ”bästa” skolorna. Att ge sitt barn den rätta utbildningsmiljön ses som en av föräldrarnas viktigaste uppgift vilket gör dem väldigt engagerade i denna fråga. För att ta reda på detta krävs det inte bara att föräldrarna ser över den akademiska kvaliteten på skolan utan också tittar på olika informationskanaler för att få en bild av skolan och dess rykte (Bunar & Ambrose, 2016).
I Spanien gjorde Fernandez-Rio och Bernabe-Martin (2020) en studie på en idrottsutbildning där målet var att utöka utbildningen med ett socialt nätverk, Facebook, och för att få engagemangsnivån hos föräldrar att främjas. Sociala medier är idag en viktig del i individens vardag och samhället är i stort sett alltid anslutet medan klassrummet fortfarande är rätt isolerat. Efter intervjuer med föräldrar kom de fram till att Facebook hade bidragit till att delaktigheten hos föräldrarna hade stärkts och de kände mer tillhörighet samt engagemang. Nivån av engagemang var särskilt högt hos mammorna med en medelhög socioekonomisk bakgrund då det var de som var mest aktiva på Facebook och även de som var mest involverade i sitt barns utbildning. En viktig anledning till att Facebook blev en positiv och effektiv påverkan på utbildningen var antalet och typen av inlägg som läraren publicerade (Fernandez- Rio & Bernabe-Martin, 2020).
Gu (2017) har gjort en studie på tolv skolor (i tre kommuner) i Sverige och deras webbplatser. Syftet var att utforska, beskriva och jämföra webbsidornas information till föräldrarna vilket speglar deras avsikter och strategier för att nå ut och samarbeta med familjerna. Resultatet på studien visar att informationen till föräldrarna på skolans webbsida är begränsad. Studien menar att skolan bygger sina hemsidor på hur skolan är och vad de gör utifrån det sociala snarare än det pedagogiska. Anledningen till det är att skolan tror att det är vad föräldrarna vill se. Vad gäller kvalitén på informationen på webbsidorna är fristående skolor mer attraktiva då de har en annan variation. Att ha en attraktiv och
5
informativ webbsida har blivit en utmaning för skolorna då de behöver arbeta
marknadsföringsstrategiskt för att dra till sig elever och föräldrar eftersom konkurrensen är hög.
Studien visar också att webbplatserna bör utvecklas för att nå ut till föräldrar som inte talar svenska och har invandrarbakgrund (Gu, 2017).
Lärares och elevers inställning till sociala medier
I Hong Kong gjordes en studie av Lu, Hao och Jing (2016) för att jämföra elevernas användning av sociala medier på två lokala skolor. De skulle undersöka hur och varför eleverna använde sociala medier i och utanför skolan för att dela, konsumera och skapa innehåll. Sociala medierna kom inte bara till att användas som sociala och underhållande medel utan utgjorde en stor roll i lärandet både i och utanför skolan. Studien försöker också se sambandet mellan användningen utanför och i skolan genom att försöka kategorisera detta. Lu m.fl. (2016) menar också att resultatet visar att lärarna bör anstränga sig för att stödja elevernas användning av sociala medier då det är viktigt att de lär sig det korrekt från början. Detta är dock fortfarande en utmaning för lärarna men kommer i slutändan att främja elevernas lärande (Lu m.fl., 2016).
I Ekbergs (2012) avhandling Lärares möten med sociala medier: applikationer i behov av
explikationer kartläggs lärare hur de använder sociala medier i sin undervisning och hur de ställer sig till detta. Lärarna som har blivit intervjuade och deltar i studien har olika uppfattningar om hur det är att använda sig av sociala medier. Vissa känner en oro medan andra menar att det blir mer
avdramatiserat när eleverna ska dela med sig av sina arbeten offentligt genom till exempel en blogg.
Att få ut något bra av att använda sociala medier i undervisningen beror mycket på vilken ålder eleverna är i. Lärarna i studien menar att de flesta elever tycker om att synas och genom att erbjuda dem möjligheten att kunna publicera sina arbeten på sociala medier får de chans att visa upp sig själva och sin kunskap, inte bara för läraren utan också för fler ögon. Att använda en blogg som verktyg medför en lust i undervisningen och elevernas intressen kan väckas vilket bidrar till mer motivation till ämnesområden som annars inte är lika stimulerande för eleverna. Lärarna anser också att det är viktigt att kunna motivera och argumentera för detta arbetssätt i undervisningen för både elever, andra lärare och vårdnadshavare. Oftast räcker det att bara berätta värdet av det då den enligt många är en självklar utgångspunkt i undervisningen (Ekberg, 2016).
Vikten av barns kunskap om GDPR
Lievens och Verdoodt (2018) skriver om vikten av att i tidig ålder inkludera digital mediekunskap i skolan. Detta för att eleverna ska få kunskap om deras rätt till dataskydd. Det är också viktigt att sociala nätverk och mobilappar anpassar sin policy för dataskydd när det högsta användarantalet är barn. Facebook och Google har en utökad expertis och teknisk kapacitet att man som användare kan skapa en detaljerad användarprofil, vilket författarna menar att fler sociala plattformar borde uppmuntras att använda (Lievens & Verdoodt, 2018).
Enligt Zimmerle och Wall (2019) har många webbplatser och appar, vars användare främst är barn, uppdaterat sin privatpolicy i och med GDPR. Författarna menar att lärare och vårdnadshavare bör ta hänsyn till vissa punkter i samband med det förnyade fokuset på integritetsfrågor. Barnens användande av appar och webbplatser hemma och i skolan ökar eftersom tekniken är under utveckling.
Användandet av sociala plattformar i undervisningssyfte bör beslutas av skolan snarare än lärarna samt att skolan bör informera vårdnadshavarna om vilka beslut som tas. En annan aspekt är att lärare och
6
vårdnadshavare bör fråga sig själva om en webbplats eller app är värd elevernas personliga data.
Eftersom många appar är gratis kräver de istället användardata som en typ av ”betalning”, detta är viktigt för användarna att veta om innan (Zimmerle & Wall, 2019).
Gligora Marković, Debeljak och Kadoić (2019) studie har två utgångspunkter vilka är elevers kunskap om GDPR samt möjliga risker vilket kan relateras till missförstånd av GDPR-förordningarna av studenterna. Studien är gjord på studenter som går på högskolor eller liknande utbildningsform. Det är viktigt att känna till de grundläggande begreppen inom GDPR för att kunna ha en förståelse för vad de innebär, studien visar att kunskapen hos studenterna är bristfällig då alla inte förstår begreppen. För att eleverna ska få mer kunskap kring ämnet krävs det organiserade workshops och föreläsningar om GDPR (Gligora Marković m.fl., 2019).
Sammanfattningsvis tar tidigare forskning upp vikten av dokumentation (Andersson, 2013) och synliggör fritidslärares olika kompetenser (Berglund mfl., 2019). Vidare påpekar forskningen att engagemanget hos föräldrar är stort gällande att hitta ”rätt” skola för sitt barn där informationskanaler spelar en viktig roll (Bunar & Ambrose, 2016). Det är viktigt att skolan kommer ut med bra
information som är attraktiv för föräldrar och barn när de ska välja skola och hur skolor använder sig av sociala plattformar är avgörande (Gu, 2017). Forskning visar också på att skolans användande av sociala plattformar ökar delaktigheten hos föräldrarna vars barn går på skolan (Fernandez-Rio &
Bernabe-Martin, 2020). Eleverna uppmuntras att använda sociala medier i undervisningen (Ekberg, 2016) och deras användning ska stödjas av lärarna då det kan främja elevernas lärande (Lu m.fl., 2016). I och med elevernas användning av sociala medier visar forskning på vikten av digital mediekunskap hos eleverna (Lievens & Verdoodt, 2018) samt deras kunskaper om GDPR (Gligora Marković m.fl., 2019). Lärare bör också ifrågasätta vilka appar och webbplatser som är värda att använda för att skydda elevernas personliga data (Zimmerle & Wall, 2019).
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vad respektive fritidshems Instagram-konto kommunicerar med hjälp av det dramaturgiska perspektivet och kommunikationsteorin. Studien kommer synliggöra likheter och skillnader mellan kontona samt om de har en geografisk betydelse, vilket görs genom en semiotisk bildanalys. Vi kommer utgå från följande frågeställningar:
Vad är fritidshemmens huvudsakliga ändamål med deras Instagram-konto?
Vilka teman förekommer på fritidshemmens Instagram-konton?
Vilka likheter och skillnader finns med kontona?
Har den geografiska placeringen en påverkan på innehållet?
7
Teoretiska perspektiv
Studien kommer utgå från två olika teoretiska perspektiv: det dramaturgiska perspektivet och kommunikationsteorin. Det förstnämnda perspektivet grundar sig i Goffmans (2014) teorier som handlar om att alla människor spelar teater och vill göra intryck på sin publik. På scenen som i vårt fall är Instagram har fritidshemmen möjlighet att visa upp sin verksamhet och göra intryck på sina följare.
Perspektivet bygger på att man väljer vad man vill visa upp för att skapa en identitet och visa sig från sitt bästa jag. Goffman använder ett ”teaterspråk” där vi väljer att koppla begreppet scenen till Instagram, skådespelarna till eleverna och framträdandet är bilderna de väljer att publicera.
Det andra perspektivet är kommunikationsteorin som bygger på två olika inriktningar vilka är semiotik och processinriktning. Teorin använder även begreppen flaming och koder. Perspektivet grundar sig i de samtal som sker i verkligheten och digitalt där den datormedierade kommunikationen är mest effektiv vid informationsutbyte trots riskerna för missförstånd. Med hjälp av koderna som Fiske (1997) skriver om kan vi analysera vad Instagram-kontona kommunicerar. I denna teori är sändaren fritidshemmen och mottagarna är följarna. Dessa teoretiska perspektiv som vi redogör för nedan kommer hjälpa oss att analysera de svar vi erhållit på våra frågeställningar.
Det dramaturgiska perspektivet
Den här studien tar utgångspunkt i det dramaturgiska perspektivet som i det här avsnittet grundar sig i Erving Goffmans (2014) teorier. Han var en professor i sociologi och antropologi från Pennsylvania.
Goffmans (2014) teorier kallas för det dramaturgiska perspektivet och bygger på hans syn på
samhället. Enligt Goffman (2014) spelar alla människor teater, vilket innebär att vi vill göra intryck på varandra likt skådespelare inför sin publik. Han använder sig av begrepp kopplade till ”teaterspråket”
och skådespelare/aktör i detta fall är den som utför handlingen och publiken är mottagarna. När vi människor möter varandra presenterar vi oss själva utifrån hur vi vill framstå och vi kontrollerar informationen som överförs vilket lägger grunden till andras uppfattning av oss. I denna process bygger vi våra identiteter och befäster våra ”jag”. I teorin finns en scen där vi har chans att visa upp bilden vi har skapat av oss själva. Scenen är den plattform där skådespelaren utför sin handling vilket kan kopplas till vardagliga händelser. Egenskaper vi är stolta över framställs gärna medan de andra egenskaperna undanhålls när människan vistas i sociala sammanhang. Människan måste under sitt framträdande anpassa sig för att rikta sig till den sociala miljön för att man som aktör vill verka betydelsefull och intressant (Goffman, 2014).
Goffman (2014) menar att den handling som utförs på scenen också kallas för framträdande. Under aktörens framträdande används fasader som kan delas upp i personlig fasad och inramning. Den personliga fasaden framställer de specifika detaljerna som aktören besitter, medan inramningen syftar till rekvisitan som används på scenen. Skillnaden mellan dessa fasader är att inramningen är
platsbunden och den personliga fasaden hänger samman med aktörens handlande oavsett plats. Ett annat begrepp som Goffman (2014) använder är regioner, som kan delas upp i två delar: främre och bakre. Den främre regionen är den plats där det faktiska framträdandet äger rum där individerna får möjlighet att iaktta och influeras. Till skillnad från den främre regionen kan aktörerna som befinner sig i den bakre regionen slappna av, lägga ifrån sig sin fasad samt kliva ur sin roll då framförandet är över.
I denna region vistas alltså inga mottagare då detta sker ”bakom stängda dörrar”. Om man sätter detta i
8
ett vardagligt sammanhang kan det liknas med en servitör på en restaurang. Bland gästerna är servitören lugn och tillmötesgående trots den stressiga miljön som pågår i köket (Goffman, 2014).
Eftersom teorin utgår från den enskilda individen kan överföringen av detta till en verksamhet bli problematisk i och med att fritidshemmet består av flera olika individer. Teorin utgår också från vad som sker i verkligheten medan vår studie är mer baserad på digitala bilder och det som sker framför och bakom kameran vilket kan ses som en svårighet. Däremot anser vi att den enskilda individen kan appliceras på fritidspersonalen som publicerar bilder på Instagram-kontot för att skapa en identitet då bilderna i vår studie får spegla verkligheten på fritidshemmet. Teorin blir relevant i vår studie då Instagram tolkas som scenen och kontots följare är publiken som ser framträdandet, vilket sker genom bilder.
Kommunikationsteorin
Inom kommunikationsteori finns det två inriktningar som kallas för semiotik och processinriktning.
Semiotik är en överföring av olika budskap mellan individer där språket, vilken roll budskap i tal och skrift har i samhället samt syftet med kommunikationen är i fokus. Språkvetenskapen är det som ligger till grund för semiotiken där koder och symboler används i kommunikationen (Nilsson &
Waldemarson, 2016).
Den andra inriktningen som Nilsson och Waldemarson (2016) beskriver heter processinriktning och handlar om det sociala samspelet och grundas på social kunskap. Psykologi och sociologi är
vetenskaper som inriktningen är kopplad till, där fokus ligger på handlingar och upplevelser för kunskapsutveckling och analys. Kommunikationen kan också ses utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv som handlar om grupper och hur individen fungerar i grupper och organisationer. Fokus ligger bland annat på personlighet och socialt samspel samt betydelsen av omgivningen.
Kommunikationen ses som att människor i samtal samtidigt är sändare och mottagare, alltså inte en i taget. När man talar är man på samma gång uppmärksam på den feedback som mottagaren ger och vice versa (Nilsson & Waldemarson, 2016). Denna kommunikation är den som sker mellan människor i ett rum och det blir svårare att uppnå samma form av kommunikation när det sker digitalt i text, då det blir mer som Nilsson och Waldemarson (2016) skriver, ett ”ping-pong-bollande”. Till exempel kan detta liknas med en mejlkonversation där sändaren skickar över bollen till mottagaren och inväntar svar (bollen) innan sändaren svarar ytterligare en gång utan någon feedback däremellan.
Fiske (1997) menar att så kallade återgivande koder är byggstenar till kommunikationen som sker genom informationsteknik. För att öka tillgängligheten används digital kommunikation, vilket möjliggör ett mer effektivt informationsutbyte istället för kommunikation i form av traditionella brev.
Författaren menar också att detta underlättar då det går att nå ut till flera mottagare samtidigt på ett snabbt och smidigt sätt, samt att det främjar samarbetet genom att använda plattformar som erbjuder gemensamt arbete i samma dokument och dokument-uppladdning på webbplatser. Fiske (1997) tar upp begreppet flaming som kan uppstå vid datormedierad kommunikation. Det är en progressiv emotionell effekt som skapas vid kommunikation över nätet då det är färre koder vilket kan leda till missförstånd. När ett meddelande tolkas av mottagaren uppstår flaming om mottagaren svarar i affekt.
Den ursprungliga sändaren som nu är den nya mottagaren tolkar meddelandet och om den också hamnar i affekt kommer kommunikationen öka känslomässigt. Detta går att förhindra om
kommunikationen istället sker öga mot öga, i ett sådant möte kan individerna läsa av varandra genom koder som utspelar sig i tonfall och mimik. Med hjälp av detta kan något som uppfattas negativt i
9
skrift framstå som skämtsamt. I informationstekniken har verklig mimik utvecklats till digital mimik i form av smiley-ansikten som används vid datormedierad kommunikation (Fiske, 1997).
Kommunikationsteorin blir relevant i vår studie då Fiske (1997) talar om positiva effekter kring digital kommunikation som kan appliceras på Instagram där vårdnadshavare får tillgång till information på ett snabbt och smidigt sätt. Problematiken kring teorin skulle kunna vara att den är skriven under senare delen av 90-talet och utvecklingen av digital kommunikation har förändrats. En annan svårighet är att kommunikationsteorin inte enbart innefattar digital kommunikation utan också kommunikationen som sker mellan människor i ett rum. Däremot anser vi att digital kommunikation fortfarande används på samma sätt trots dess utveckling. Eftersom vår studie utgår från Instagram som är en digital plattform kommer fokus att ligga på den digitala kommunikationen som vi anser blir allt mer frekvent. Teorins delar om digital mimik blir applicerbar på vår studie då vissa ansikten i bilderna har blivit ersatta med smiley-ansikten.
Metod
Val av metod
”I den västerländska kontexten är den visuella kulturen idag inte enbart en del av vår vardag - den är vår vardag” (Eriksson & Göthlund, 2012, s. 30). Eriksson och Göthlund (2012) menar att bildanalys bör vara något som vi människor alltid har tillgängligt när vi möter bilder under vår livstid. Bilder är något som vi ständigt möter till vardags, det börjar på morgonen med tidningen och nyhetsprogram på tv som fortsätter med webbsidor och mobiltelefoner under dagen. Bilder i läroböcker och reklam är också exempel på bilder som vi möter dagligen (Eriksson & Göthlund, 2012).
Den här studien tillämpar en semiotisk bildanalys som tar utgångspunkt i att bilder kan tydas som tecken. Eriksson och Göthlund (2012) menar att ett tecken består av ett uttryck och ett innehåll samt att bilder har en så kallad bildkod som kan liknas med andra språkliga koder. Det är en kulturs gemensamma system som utför tecknen samt ger dem en viss betydelse. För att kunna förstå koder och tecken krävs en förståelse för den specifika kulturen där det används (Eriksson & Göthlund, 2012). Wærn, Pettersson och Svensson (2004) menar att påskpynt är ett exempel på detta då de som bor i Sverige kopplar tuppar och ägg till påsken medan någon från en annan kultur inte skulle förstå den kopplingen. Forskarna inom semiotik talar om två olika nivåer och dessa kallas för denotation och konnotation. I den första nivån som är denotation analyseras vem och vad som porträtteras.
Konnotation som är den andra nivån går ut på att analysera värden, idéer och känslor som är underliggande till det bilden representerar (Wærn m.fl., 2004). Till exempel är denotationen av Sveriges flagga att den har ett gult kors på en blå bakgrund och konnotationen blir då vad flaggan har för betydelse för människan.
En semiotisk bildanalys har valts för att kunna analysera bilderna som verksamheterna har lagt upp på sina Instagram-konton. Syftet med studien är att undersöka vad fritidshemmen kommunicerar på sina Instagram-konton samt synliggöra likheter och skillnader mellan dem. Med hjälp av en semiotisk bildanalys kommer studien också undersöka om den geografiska platsen har en betydelse av vad bilderna föreställer. Wærn m.fl. (2004) menar att det är lätt att tyda hur en bild ser ut men det är svårare att förstå betydelsen bakom bilden. Som i vår studie har vårdnadshavarna en relation till
10
fritidshemmet där deras barn går, vilket bidrar till att de har en annan förståelse för vad bilden säger än vad vi utomstående har, som genom en analys försöker tolka innehållet.
Med hjälp av metoden får vi en djupare inblick i vad för bilder fritidshemmen lägger upp på sina konton som svarar på vår frågeställning. Eftersom det är bilder som utgör vår studie menar Ahrne och Svensson (2015) att det blir en kvalitativ datainsamling då vi tolkar materialet utifrån känslor och tankar. Författarna menar också att man kan använda kvalitativa data men att man då och då nämner kvantiteten i form av till exempel andelar (Ahrne & Svensson, 2015) och detta är något vi delvis använder i vår studie. Till skillnad från en enkätundersökning som skulle kunna ge oss svar på fritidshemmens faktiska syfte med kontot kommer istället en semiotisk bildanalys svara på hur det framställs från en mottagares sida. Hansson, Karlsson och Nordström (2006) menar att det är skillnad på att analysera bilder utifrån ett sändarperspektiv och ett mottagarperspektiv. För att svara på frågeställningen om hur bilderna tolkas behöver vi inta ett mottagarperspektiv och därför använder vi en semiotisk bildanalys.
Urval och avgränsningar
Det empiriska material som vi använder i vår studie är ett urval av fritidshems konton på Instagram. Instagram-kontonas bilder och tillhörande bildtext har använts som analys- och tolkningsunderlag. För att få fram vårt urval använde vi sökorden ”fritidshem” och ”fritids” i sökfunktionen på Instagram för att hitta de fritidshem som har med de orden i sitt användarnamn eller i sin beskrivning. Sökorden gav flera träffar på både privata och offentliga konton där 34 konton var offentliga. Anledningen till att vi enbart valde att följa de offentliga kontona var för att de fanns tillgängliga för alla utan att godkännande från ägaren av kontot krävs. Vi delade sedan in urvalet i landsdelar för att se den geografiska spridningen på fritidshemmen och använde oss av visuellt stöd i form av en Sverigekarta där alla fritidshem blev utmärkta med en röd prick (figur 1). Efter en semiotisk bildanalys av alla konton framställdes teman som låg till grund för nästa urval för att få fram vilka fritidshem som skiljde sig mest ur mängden.
Anledningen till detta var att vi ville få en spridning på innehållet. Detta resulterade i fem konton uppdelade på fyra utmärkande teman. Urvalet av de fem konton prickades ut med en grön prick istället för röd på tidigare nämnd Sverigekarta (figur 1) för att få en tydligare överblick på fritidshemmens placering. För att inte kunna identifiera dessa
fem konton har fritidshemmets användarnamn bytts ut till stadens namn i vår studie.
Örebro - fritidshemmet ligger i ett stadsområde i Örebro. På fritidshemmets Instagram finns en kort beskrivning som innehåller ett välkomnande, vad som kommer visas på kontot samt en länk till skolans hemsida. Fritidshemmet valdes ut på grund av antalet bilder med information till vårdnadshavare.
Figur 1.
11
Göteborg - fritidshemmet ligger i ett storstadsområde i Göteborg. Det finns ingen beskrivning på fritidshemmets Instagram-konto men valdes ut på grund av antalet bilder med information till vårdnadshavare.
Eksjö - fritidshemmet ligger på landsbygden i Eksjö. Fritidshemmet presenterar sitt Instagram- konto som en informationskanal och att de vill informera och synliggöra verksamheten samt en länk till skolans hemsida. Fritidshemmet valdes ut på grund av deras koppling till läroplanen till varje bild/aktivitet.
Stockholm - fritidshemmet ligger i ett storstadsområde i Stockholm. Instagram-kontot har ingen beskrivning men valdes ut på grund av antalet bilder på utomhusaktiviteter.
Bollnäs - fritidshemmet ligger i Bollnäs som är en gles landsbygd. Beskrivningen har enbart en länk till en artikel om ”fritidshemmens dag” i kommunens tidning. Fritidshemmet valdes ut på grund av variationen på aktiviteter.
Uppgifter om städernas placering är tagna från Jordbruksverket (2020). I vår analys har vi använt citat från bildens tillhörande text samt text som finns i fritidshemmens bilder. På grund av att vissa
Instagram-konton är mer innehållsrika vad det gäller bild och text så varierar förekomsten av kontona.
Undersökningsmaterial och genomförande
Studiens undersökningsmaterial består av offentliga Instagram-konton som drivs av fritidshem runt om i Sverige. Huvudsyftet var att studera bilderna som fritidshemmen har lagt ut vid tidpunkten för vår datainsamling. Tillhörande text till bilderna har också studerats som ett komplement.
Vi började med att skapa ett nytt konto på Instagram som vi båda har tillgång till för att kunna börja följa fritidshemmens konton. Genom att använda sökorden “fritidshem” och “fritids” fick vi fram 34 offentliga konton som vi sedan började följa. Vi gick igenom alla konton och noterade var i Sverige fritidshemmen finns geografiskt. På så sätt fick vi en bättre överblick på spridningen av kontona. För att göra en första indelning delade vi upp kontona utifrån vilken landsdel (Norrland, Svealand eller Götaland) fritidshemmet ligger i. Därefter gick vi in på alla konton och tog en skärmdump på de nio senaste publicerade bilderna för att sedan utgå från de bilderna oavsett om bilder publiceras i efterhand. Nio bilder valdes för att få en bra överblick på kontots innehåll samt att det är de första bilderna som syns när man besöker kontot. Skärmdumparna lades in i ett Word-dokument som sedan skrevs ut och användes tillsammans med ett Excel-dokument när vi dokumenterade vad som fanns i bilderna och tillhörande text. Sedan hittades olika teman som består av skillnader och likheter med kontona. Efter vi fastställt alla teman valde vi ut de fem konton där innehållet skiljde sig mest åt för att sedan kunna göra en djupare analys av dessa. Vi gjorde en denotation och konnotation av en bild på respektive konto för att undersöka vad bilderna kommunicerar.
Databearbetning och analysmetod
För att lättare få en överblick av det empiriska materialet valde vi att skriva ut våra skärmdumpar på fritidshemmens Instagram-konton. Som ett komplement använde vi oss av ett Excel-dokument där vi förde in all information som till exempel städernas namn och fritidshemmens användarnamn uppdelat i landsdelarna. Till en början gick vi igenom och tittade på alla bilder som kontona hade lagt upp.
Eftersom vårt empiriska material är offentligt har vi under hela processens gång haft tillgång till
12
materialet. Det har även underlättat att vi skapat ett konto för att kunna följa samtliga fritidshem och ha dem samlade på samma ställe för att undvika det ständiga sökandet.
Med hjälp av en semiotisk bildanalytisk metod har vi sökt efter koder som fanns i bilderna och tillhörande text för att kunna göra en denotation (Wærn m.fl., 2004). Vi delade upp konton mellan oss för att ta fram koder. Dessa koder skrevs in i Excel-dokumentet för att sedan kunde diskutera muntligt och ta fram återkommande teman. Till en början fick vi fram tolv teman som sedan sammanställdes till hälften så många sammansatta teman. Anledningen till det var att många teman liknade varandra och kunde innebära samma sak. Till exempel innefattade temat skapande många olika delar och tillsammans med utomhusaktiviteter visade sig dessa vara de som förekom mest. Efter vi fastställt alla teman valde vi ut de fem konton där innehållet skiljde sig mest åt för att sedan kunna göra en djupare analys av dessa. För att kunna göra en djupare analys använde vi oss av det Wærn m.fl. (2004) beskriver som konnotation där bildens känslor, idéer och värden blir synliga. Genom detta kan vi besvara vår frågeställning som handlar om vad kontots huvudsakliga ändamål är då vi får fram vad bilderna kommunicerar. Analysen är uppdelad i underrubriker där första rubriken sammanfattar innehållet av samtliga 34 fritidshem där fokus ligger på de olika teman samt likheter och skillnader med dessa. Resterande rubriker handlar om enskilda bilder från respektive konto från vårt urval.
Forskningsetiska överväganden
Fritidshemmens Instagram-konton är offentliga och kan därför ses och följas av vem som helst. Detta innebär att vi inte behöver fråga om lov vid insamlingen av det empiriska materialet. Fastän att dessa konton är offentliga är det viktigt att tänka på att hålla en god forskningssed. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska namn som ingår i studien tas bort för att fritidshemmen inte ska kunna identifieras eller ta skada. Istället för att nämna fritidshemmens riktiga namn kommer de fem skolor som analyseras djupare namnges med stadens namn. Vi kommer varken nämna deras användarnamn på Instagram eller fritidshemmens riktiga namn då detta inte är relevant information för vår studie. Dock kan läsaren identifiera via kartan vart de olika skolorna ligger om det önskas. Eftersom vi använder oss av en semiotisk bildanalys kommer bilderna att analyseras genom att se vad de kommunicerar, därför lägger vi ingen vikt vid vilka individer som visas. Utöver detta kommer vi använda resterande riktlinjer som Vetenskapsrådet (2017) rekommenderar för att hålla en god forskningssed som bl.a. handlar om att tala sanning, öppet redovisa metoder och resultat, inte stjäla forskningsresultat från andra och så vidare. När studien är avslutad och uppsatsen godkänd kommer vi förstöra vårt empiriska material samt radera vårt konto från Instagram som skapats enbart för den här studien.
Studiens kvalitet
Enligt Wærn m.fl. (2004) är en styrka med semiotisk bildanalys att det fås en djupare förståelse vid en konnotation kring vad bilderna kommunicerar. Dock kan detta ses som en svaghet då vi är omedvetna om tolkningen av bilderna är det som fritidshemmen vill förmedla med innehållet. En annan svaghet med metoden skulle kunna vara att vi inte använder ett objektivt synsätt utan lägger egna värderingar i bilderna. Hansson m.fl. (2006) menar att det är viktigt att personen som utför analysen är opartisk i sin beskrivning av avsikter och upplevelser. Vid en konnotation finns det risk att egna värderingar
framkommer även om vi försöker vara så objektiva som möjligt.
För att öka tillförlitligheten på vår studie hade en kombination av semiotisk bildanalys samt
enkätundersökning varit ett alternativ. Då hade vi kunnat jämföra resultaten för att få två sidor av vad
13
fritidshemmet kommunicerar, dels hur en mottagare uppfattar bilden men också vad fritidshemmets syfte är. Detta svarar dock inte på vår frågeställning då vi undersöker vad fritidshemmens
kommunicerar utifrån ett mottagarperspektiv. Samtidigt förmodar vi att en enkätundersökning kan leda till att resultatet inte överensstämmer med verkligheten utan att personerna som deltar svarar på ett sådant sätt som de tror att vi vill läsa.
Under processens gång har vi haft obegränsad tillgång till vårt empiriska material och har då enkelt kunnat gå tillbaka till källan för att göra nya upptäckter. Vid intervjuer eller enkätundersökningar ger informanterna svar på utvalda frågor medan vi i vår databearbetning gör egna tolkningar för att svara på vår frågeställning. Urvalet av vårt empiriska material har bestått av offentliga Instagram-konton för att de finns tillgängliga för alla och vi inte behöver samtycke från fritidshemmet. Om vi däremot hade använt privata konton hade det förmodligen funnits en viss skillnad på vad bilderna kommunicerar då fritidshemmen kan vara mer privata när det gäller information. Eftersom kontona är privata krävs ett samtycke från fritidshemmet då de troligtvis bara är vårdnadshavare som får följa kontot vilket kan bero på att eleverna kan identifieras. Vi hade också behövt vara mer försiktiga i vårt resultat och analys för att inte avslöja identiteten på fritidshemmet och eleverna.
Under insamlingen av data använde vi oss två sökord som lade grunden till vilka Instagram-konton vi analyserade. Om vi hade använt oss av andra sökord, alternativt fler ord, hade vi eventuellt fått ett annat resultat i antalet offentliga konton och vad de kommunicerar. Resultatet hade också blivit annorlunda om vårt urval inte var begränsat till fritidshemmens nio senast publicerade bilder vid datainsamlingen. Om fler bilder hade använts hade vi eventuellt fått en annan syn på deras konto och vad de kommunicerar.
Resultat och analys
Vårt empiriska material visade att fritidshemmen främst använde sina Instagram-konton för att visa upp verksamheten då bilderna till största del bestod av aktiviteter som fritidshemmet arrangerade.
Instagram-kontona används även som en informationskanal där bilder publiceras för att nå ut till vårdnadshavare med information om exempelvis lovdagar och APT (arbetsplatsträff). Analysen går ut på hur man kan synliggöra de teman som finns i det empiriska materialet i relation till vad det
dramaturgiska perspektivet (Goffman, 2014) och kommunikationsteorin (Fiske, 1997; Nilsson &
Waldemarson, 2016) står för.
Synliggjorda teman bland de 34 kontona
Fritidshemsverksamheten genomsyras av skapande där pyssel i alla dess former är väldigt populärt då detta förekommer på nästan alla fritidshems Instagram-konton. I den här studien ingår inte bara pyssel i skapande utan också bakning, bygg och konstruktion samt bild och form, då alla dessa kategorier innefattar någon form av skapande i olika material. Majoriteten av alla 34 fritidshem har publicerat minst en bild på något slags skapande men däremot skiljer sig bilderna åt. Vi tolkar att personalens kompetenser och fritidshemmens resurser har stor påverkan på detta vilket kan bero på den
geografiska placeringen på skolan. En skola belägen i en rik kommun har förmodligen mer resurser och bättre förutsättningar för att kunna erbjuda eleverna mer variation på skapande aktiviteter. De mest
14
förekommande bilderna på skapande är på elever när de utför aktiviteten eller på slutprodukten.
Goffman (2014) menar att vi framställer de egenskaper vi är stolta över, i detta fall slutprodukten av aktiviteten som eleverna har gjort, medan andra egenskaper man är mindre stolt över undanhålls och inte publiceras på Instagram. Exempelvis framställs bilder som förmedlar en positiv känsla och aktiviteter som visar att eleverna har roligt, medan bilder som visar det negativa som också händer på fritidshemmen förmodligen inte publiceras.
Ett annat förekommande tema är utomhusaktiviteter i och utanför skolan, vilket i denna studie
innefattar utflykter, studiebesök och utomhuslek. Det var endast fem konton som inte hade bilder med detta tema. Vi upplever att en stor del av fritidshemmets verksamhet sker utomhus och därför var resultatet kring detta tema inte helt oväntat. Däremot var studiebesök/utflykter inte lika vanligt som utomhuslek då det kan vara svårare för fritidshemmen att ha tid och möjlighet för detta under skoldagar och vi uppfattar att studiebesök/utflykter är något som ofta sker under lov. En annan orsak kring färre studiebesök/utflykter kan vara den geografiska placeringen då alla fritidshem inte har samma tillgänglighet att ta sig till olika utflyktsmål. De fritidshem som har möjlighet till detta kan vi se är skolor som ligger i större städer men däremot kan de skolor som har nära till naturen göra sådana utflykter vilket större städer kan ha svårare för.
I och med digitaliseringen har IKT blivit allt vanligare på fritidshemmen och i den här studien innefattas IKT av film, Ipads, powerpointpresentationer, Youtube-klipp och tv-spel. Det blir synligt i vår studie att detta är under utveckling då knappt hälften av fritidshemmen har publicerat bilder där IKT används. Indirekt använder alla 34 fritidshemmen IKT då alla har ett Instagram-konto men där ligger fokuset på personalens användning istället för elevernas. En annan tolkning är att IKT används flitigt i fritidshemmets verksamhet men personalen väljer att publicera bilder på andra aktiviteter då det kan finnas en tabu kring ämnet. Vi föreställer oss att tabun grundar sig i att en del vårdnadshavare ställer sig kritiskt till digitaliseringen samt elevernas ökade användning av digitala verktyg och därför tolkar vi att fritidspersonalen undviker att publicera sådana bilder. Fritidshemmets verksamhet präglas av den fria leken inomhus och utomhus där användningen av IKT inte står i fokus. Goffman (2014) menar att det som syns i den främre regionen är det publiken får ta del av medan den bakre regionen är det som sker ”bakom stängda dörrar”. I denna studie är den främre regionen de publicerade bilderna på Instagram och den bakre regionen är det som pågår i verksamheten utan att publiceras.
Två mindre teman som blev synliga under vår databearbetning var uttrycksformer som innefattar musik, framträdanden, idrottshall och gymnastik samt lek och rekreation som omfattar böcker, spel och inomhuslek. Temat uttrycksformer förekom hos cirka en tredjedel av fritidshemmen där idrottshall och gymnastik var populärast. Anledningen till att dessa aktiviteter inte publiceras oftare kan enligt oss vara en fråga om tillgängligheten till en idrottshall som kan bero på storleken på skolan. I de andra uttrycksformerna som är musik och framträdande bestod många bilder av melodifestivalen-tema.
Datainsamlingen gjordes i samband med den första deltävlingen av melodifestivalen vilket gör att resultatet kunde blivit annorlunda om insamlingen hade skett tidigare eller senare. Eftersom elever ofta har ett intresse av melodifestivalen är det viktigt att personalen tillgodoser detta oavsett deras kunskap och intressen. Det andra temat, lek och rekreation, förekommer mest sällan av alla de teman vi tagit fram. Anledningen till detta kan vara att dessa aktiviteter är något som sker löpande i fritidshemmens verksamhet och blir inte uppmärksammade på samma sätt. Eleverna har rätt till vila och rekreation vilket fritidshemmen bör uppmuntra, vilket kan leda till att personalen inte är där och fotar allt
eleverna gör under den tiden. En annan aspekt är att det krävs en viss plats och tillgång till material för att erbjuda eleverna detta. Goffman (2014) kallar det för inramning som innebär att framträdande är platsbundet och beroende av rekvisitan som används.
15
Alla fritidshem som visar upp bilder där barn och vuxna syns är ansiktet utsuddat eller täckt av en smiley. När man plockar bort ansikten blir det svårt att se vad personerna kommunicerar för känslor vilket Fiske (1997) menar är en viktig del i en kommunikation. Han menar också att man kan få in mimik genom en datormedierad kommunikation genom att använda smiley-ansikten (Fiske, 1997).
Fritidshemmen som använder smileys i bilderna väljer vilket ansiktsuttryck personerna ska ha samt vilken känsla de vill att bilden förmedlar. På så sätt kan verkligheten förskönas om en elev är på dåligt humör men har en glad smiley som ansiktsuttryck. Detta kan liknas med det Goffman (2014) beskriver som den bakre regionen där publiken inte ser vad som egentligen händer “bakom stängda dörrar”.
Utmärkande teman
Analysen fortsätter att undersöka vad de fem utvalda kontona kommunicerar. I de fem kontona
framträdde fyra utmärkande teman: information till vårdnadshavare, användning av IKT med koppling till läroplanen, utomhusaktiviteter i och utanför skolan samt studiebesök med en speciell aktivitet.
Information till vårdnadshavare
Att använda Instagram som en plattform för att ge ut information till vårdnadshavare visade sig vara populärt bland hälften av alla fritidshem i vår datainsamling. Två av de som hade flest
informationsbilder var Örebro som är ett stadsområde och Göteborg som är en storstad. Fiske (1997) menar att datormedierad kommunikation, i detta fall Instagram, gör det effektivt att förmedla
information och det går att nå ut till fler mottagare samtidigt. Genom bildbeskrivningarna kan vi tyda att informationen är till vårdnadshavarna och det är de som är mottagare. Här nedan är en beskrivning på en av Örebros informationsbilder:
Foto taget på ett vitt papper med informationstext till vårdnadshavare. I texten finns information om att det är dags att anmäla närvaro till sportlovet vecka 8. Lappen ska vara inlämnad senast fredagen den 31 januari och påminnelse att det är studiedag den 24 februari men att fritids är öppet som vanligt. Eventuella frågor kan mejlas till skolans rektor och om närvaro är anmält men barnet blir ledigt måste det meddelas till fritidshemmet. Längre ner på pappret finns ett rutmönster med sportlovets dagar där tiden barnet ska vara på fritids ska skrivas in på respektive dag. Det finns också en digitalt inklistrad bild på en snögubbe med texten ”Happy sportlov”. Längst ner står en påminnelse om att lappen ska vara inlämnad senast 31/1 skrivet med stora bokstäver följt av små bokstäver ”även om ert barn är ledigt hela lovet!”.
Tillhörande bildtext: ”Hej! Tänkte glädja alla med att en ny lapp sitter uppe på elevernas hyllor med information om sportlovet v 8. Nytt för i år är att det är en studiedag måndag v 9. Ingen skola, men fritids är öppet som vanligt.”
Helhetsintrycket av bilden är att det är mycket och liten text som blir svårläst, i en vårdnadshavares flöde hade denna bild riskerats att scrollas förbi då den inte väcker uppmärksamhet. Den digitalt inklistrade bilden på snögubben fyller inte samma funktion på Instagram men i fysisk pappersform hade det förmodligen upplevts annorlunda. Konnotationen av bilden är att fritidshemmet har svårt att få in lappar om lovdagar i tid då texten i bilden påminner om inlämningsdatum två gånger samt den tillhörande bildtext som också förtydligar att det finns en ny lapp som ska fyllas i. Om inte bilden hade publicerats på fritidshemmets Instagram hade personalen behövt sätta upp ytterligare en lapp på fritidshemmet eller muntligt behövt påminna alla vårdnadshavare. Vår tolkning är att fritidshemmet
16
väljer att påminna genom en digital bild där de når ut till de flesta vårdnadshavare eftersom
plattformen används för just informationsspridning. Om informationen däremot hade skett muntligt hade det enligt Nilsson och Waldemarson (2016) varit lättare att ge feedback och kommentarer än vid information genom text.
Vid första anblick av bildtexten förmedlar orden en ironisk känsla då personalen skriver att de vill glädja alla med en ny lapp. Vår uppfattning är att fysiska lappar med denna typ av information är något vårdnadshavare inte ”gläds” över. Denna text kan vårdnadshavarna misstolka och då kan det enligt Fiske (1997) uppstå flaming som innebär att mottagaren svarar i affekt. För att undvika att detta uppstår är det enligt Nilsson och Waldemarson (2016) viktigt att kommunikationen fokuserar på det sociala samspelet och att känna in omgivningen. Om personalen känner vårdnadshavarna väl och har en bra relation till dem kanske de klarar av denna ironiska jargong. En annan tolkning är att
personalens ordval syftar till att de vill glädja att det snart är sportlov och inte att själva lappen finns tillgänglig. För vissa vårdnadshavare är kanske denna lapp påfrestande då de inte kan vara lediga med sina barn. Å ena sidan betyder lappen för vissa elever en veckas ledighet medan den för andra betyder att de får delta i aktiviteterna som fritidshemmet erbjuder under lovet. Å andra sidan är lappen en jobbig påminnelse för de elever som aldrig får vara helt lediga.
Det andra fritidshemmet som använde sig av informationsbilder på sitt Instagram-konto var Göteborg och beskrivningen på en av deras bilder kommer nedan:
En suddig bild på en egengjord informationsskylt om att det är APT. Det är en rosa bakgrund där APT är utklippt i stora bokstäver gjorda av papper som täcker halva skylten. A:et är ljusrosa med svarta prickar i, P:et är gult och T:et är blått med ett svart streck i. Under det är det ett ljusblått papper med texten: Nu på torsdag! Under det stora P:et står datumet 19/12 och under det ljusblåa pappret står det skrivet: Fritids stänger 15.45. Diagonalt i nedersta högra hörnet är det ett vitt papper med en liten text: Info till alla föräldrar och vårdnadshavare.
Ingen tillhörande bildtext.
Första intrycket av bilden är, till skillnad från den tidigare nämnda, att den fångar ens uppmärksamhet i flödet tack vare de starka färgerna. Informationen är tydlig men att ha APT stort är irrelevant för vårdnadshavarna då det är något fritidspersonalen ska göra. Det som blir relevant för vårdnadshavarna är istället att fritids stänger tidigare på grund av detta samt vilken tid och dag detta sker och det är den informationen som tar minst plats på skylten. På samma sätt som Örebro använder sig av Instagram som en informationskanal gör detta fritidshem också det vilket gör att vi tolkar det som att båda fritidshemmen förväntar sig att vårdnadshavarna följer deras konton. Något vi funderade över var varför bilden var suddig. Om fritidshemmet använder sitt Instagram-konto som en informationskälla, varför inte då lägga ned lite extra tid på fokuset i bilden? Beror detta på brist på kunskaper eller hade personalen som lade ut denna tidsbrist? För att fortsätta på bildens textinnehåll gör texten om ”info till alla föräldrar och vårdnadshavare” oss frågande varför man väljer att skriva både och. Detta känns exkluderande för de som är vårdnadshavare och inte föräldrar. Det hade räckt med att bara använda ordet vårdnadshavare då det inkluderar alla. Förmodligen är det här en skylt som sitter uppe på fritidshemmet där vårdnadshavarna ofta befinner sig vilket gör att den texten blir överflödig då informationen inte syftar till någon annan.
Båda fritidshemmen har publicerat bilder som är informationsrika utan ett behov av att komplettera med en bildtext på grund av att bilden endast består av text. Fiske (1997) menar som tidigare nämnt att genom datormedierad kommunikation kan fler mottagare nås samtidigt. Vår tolkning är då att
17
fritidshemmen anser att Instagram är ett effektivt sätt att skicka ut en påminnelse om denna slags information.
Användning av IKT med koppling till läroplanen
Vårt empiriska material tyder på att det är vanligt att använda tillhörande text till bilden. Däremot är det ovanligt att fritidshemmen kopplar sina aktiviteter som sker i bilderna till läroplanen. Av 34 konton var det endast två fritidshem som gjorde detta där Eksjö var ett av dem. Fritidshemmet i Eksjö kopplade majoriteten av sina bilder till läroplanen och för att påvisa detta har en beskrivning gjorts på en av bilderna:
Ett klassrum med en fritidspersonal som håller i en Powerpoint för eleverna.
Fritidspersonalen står vid ett ståbord med en dator och bredvid sig har hon en tavla med en projektor. Framför sig har hon två elever som sitter vid ett bord som man bara ser ryggen av. Främre delen av klassrummet som syns är inrett med olika bilder, bokstäver, siffror, hyllor med pärmar och en stor kalender.
Tillhörande bildtext: ”Idag var det dags för månadens quiz (smiley som funderar- emoji) Ur läroplanen: samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga”.
Helhetsintrycket av bilden och den tillhörande texten säger oss att fritidshemmet utnyttjar digital dokumentation genom att använda Instagram för att styrka deras aktiviteter med hjälp av läroplanens mål och därmed verka mer meningsfulla. Eftersom bilden är tagen i ett klassrum får vi känslan av att det mer liknar en lektion i skolan än en fritidsaktivitet. Fritidspersonalen som står längst fram i klassrummet sänder en känsla av auktoritet då eleverna sitter ned på sina platser och lyssnar. Bilden förmedlar respekt som skulle kunna handla om miljön eller elevernas relation till fritidspersonalen. På bilden syns bara två elever. Speglar det hur verksamheten ser ut eller hade det blivit annorlunda om bilden tagits från en annan vinkel? Den del av rummet som inte syns i bilden kan liknas med det Goffman (2014) beskriver som den bakre regionen då vi mottagare inte vet vad som sker i
bakgrunden. Fritidspersonalen verkar ha koll utifrån de elever som syns på bilden men det är omöjligt att veta vad som pågår bortom kamerans vinkel.
Till denna bild tillförde bildtexten väldigt mycket då det var svårt att tyda vad för typ av aktivitet som utfördes. Bilden i sig förmedlar inte vilka kunskaper eleverna får med sig däremot kan man genom bildtexten som beskriver läroplanens mål få en bättre förståelse för aktivitetens syfte. Eftersom fritidshemmet kopplar de flesta av sina bilder till läroplanens mål ställer vi oss frågan om de enbart lägger ut bilder på aktiviteter som går att koppla ihop med läroplanen. Något annat vi ställer oss frågande till är om fritidshemmet först planerar sina aktiviteter utifrån elevernas intressen och behov för att sedan försöka koppla det till läroplansmålen eller om läroplanens mål är utgångspunkten i planeringen av aktiviteterna? Oavsett anser vi att denna typ av dokumentation av verksamheten är nytänkande och effektiv för att dels delge information men också synliggöra fritidshemmets verksamhet. Instagram blir då den scen som Goffman (2014) beskriver, där fritidshemmet väljer att skapa en bild som visar upp deras bästa egenskaper. Eftersom Eksjö ligger på landsbygden tänker vi att konkurrensen mellan skolor inte är lika hög på grund av ett mindre antal skolor än storstäder. Vår tolkning blir då att fritidshemmet inte behöver marknadsföra sig för att locka till nya elever utan använder sitt Instagram-konto för att inspirera andra.
18 Utomhusaktiviteter i och utanför skolan
Som tidigare nämnt är utomhusaktiviteter i och utanför skolan det som förekom mest på
fritidshemmens Instagram-konton. Eftersom det var väldigt vanligt, speciellt bland fritidshem på landsbygden och utanför större städer, var det kanske oväntat att en skola i ett storstadsområde i Stockholm hade mycket utomhusaktiviteter i skogen. En av fritidshemmets utomhusbilder har beskrivits nedan:
Bilden är ett foto av åtta elever ute i skogen, tre av eleverna har ögonbindel, fyra har utsuddat ansikte och en är bortvänd från kameran. Längst fram på fotot går två elever hand i hand varav den ena har en ögonbindel på sig och det andra har utsuddat ansikte, båda eleverna kliver över en liggande trädstam. Till höger på fotot står fem elever i en klunga, den åttonde eleven står bakom de två längst fram och tittar fram bakom ett träd. På bilden syns massa träd och höstlöv liggandes på backen.
Tillhörande bildtext: ”Skogsäventyr i eftermiddagssolen med fokus på samarbete och tillit! (sol-emoji)”.
Intrycket vi får av bilden är att det är en spontan bild som är fångad i nuet under en solig höstdag i skogen då det ligger fullt med rödbruna löv på marken. Eleverna verkar vara engagerade i det de gör vilket är en tillitsövning där de fem eleverna ska leda de tre andra som har ögonbindel på sig. De har förmodligen fått tydliga instruktioner av personalen att de måste hålla i varandra då de går i skogen bland nedfallna träd och grenar. Att aktiviteten handlar om samarbete och tillit blir extra tydligt tack vare bildtexten då detta kanske inte hade uppmärksammats av t.ex. vårdnadshavare ifall de sett bilden lite snabbt i flödet. Likt de andra bilderna i vårt empiriska material, som eleverna är med i, har detta fritidshem suddat ut ansiktena vilket gör det svårare att identifiera dem.
Det kan anses vara ovanligt att ha nära till naturen då fritidshemmet ligger i ett storstadsområde i Stockholm och eftersom de också lägger ut mycket bilder på när de vistas i skogen känns det som att de gärna vill visa upp detta. Goffman (2014) menar att vi gärna presenterar oss själva som vi vill att andra ska uppfatta oss. Därför tänker vi att de vill visa upp sin närhet till naturen för sina följare för att visa att de är unika i Stockholm och att deras elever får vara utomhus mycket. Detta kan vara för att locka till sig elever och vårdnadshavare till sin skola då konkurrensen i Stockholm kan vara hög under skolvalet. En annan tolkning kan vara att personalen tar tillfället i akt att ta bilder under de få gånger som de är ute i naturen för att kunna upprätthålla den bilden av sig själva. Detta kan ses som det Goffman (2014) beskriver som den främre regionen. Det är där alla framträdande äger rum och i den bakre regionen kan de istället slappna av (Goffman, 2014). Instagram blir då den främre regionen där fritidshemmet visar upp sin verksamhet utåt samtidigt som vi inte får se vad som sker ”bakom stängda dörrar”.
Studiebesök med en speciell aktivitet
En bild som stod ut från majoriteten av vårt empiriska material var publicerad av ett fritidshem i Bollnäs, det var inte bilden i sig som var unik utan snarare aktiviteten som utfördes på bilden.
Fritidshemmet gjorde ett besök på en travbana med ett mindre antal elever och nedan följer en beskrivning av bilden:
En bild på en hästrygg på en travbana, det är grus på banan med gräs runtomkring.
Runt hela banan syns reklamskyltar men det går inte tyda vad som står på. Bakom reklamskyltarna syns träd och till vänster finns sex lyktstolpar. På marken har det bildats lite vattenpölar på olika ställen. Framför hästen syns tre elever och en vuxen.
19
En av eleverna har en hjälm på sig. Hästen är kopplad till en vagn med tömmar att hålla i.
Tillhörande bildtext: ”En härlig eftermiddag på travbanan resulterar i 10 glada barn och 2 nöjda fröknar (tummen upp-emoji)”.
Det första man ser när bilden öppnas är en häst vilket i första stund inte verkar vara något speciellt utan det är främst vid närmare anblick när bakgrunden spelar in man märker att det inte är en vanlig
”ridaktivitet”. Att få göra besök på en travbana hörde inte till vanligheten i vårt empiriska material vilket gjorde att vi började fundera på om detta är något som Bollnäs gör ofta. Den tillhörande bildtexten beskriver inte detta som något ovanligt utan det går snarare att tolka att den här aktiviteten har skett tidigare. Det som skiljer Bollnäs fritidshem från de andra i vår studie är den geografiska placeringen då det är det enda fritidshemmet i Norrland. Frågan vi ställde oss var om det kan vara anledningen till den speciella aktiviteten då alla fritidshem, speciellt de i storstäder, förmodligen inte har tillgång till en travbana. En annan aspekt är att detta inte är en vanlig aktivitet på Bollnäs
fritidshem utan att de bara vill att det ska framstå så. Goffman (2014) menar att människan anpassar sitt framträdande för att verka betydelsefull och intressant inför sin publik. Likt Goffmans (2014) teori kan det tolkas som att Bollnäs visar upp sig från sin bästa sida när möjligheten ges och undanhåller de aktiviteter som inte är lika spännande och unika. Andra tankar som dök upp i databearbetningen var hur ett fritidshem hinner göra en sådan avancerad aktivitet under en eftermiddag som bildtexten säger.
Detta kan återigen handla om fritidshemmets placering vilket gör att vi tolkar att Bollnäs fritidshem ligger nära travbanan för att kunna utföra en sådan utflykt under en eftermiddag. Utöver den speciella aktiviteten anser vi också att antalet elever på utflykten är oväntat litet. Att ta med sig tio elever på två personal känns extra lyxigt vilket återigen får oss frågande om aktiviteten tillhör vanligheten men också antalet elever. Detta kan kopplas samman med Goffmans (2014) teori om den bakre och främre regionen då fritidshemmet kan ha publicerat bilden för att utåt sett visa på att personalantalet är högt givet elevantalet men det är omöjligt för mottagarna att avgöra om det tillhör vanligheten eller inte.
Alltså vet inte mottagarna vad som sker ”bakom stängda dörrar” som Goffman (2014) menar är den bakre regionen vilket i det här fallet är vad som inte publiceras på Instagram.
Bildtexten säger inte bara var någonstans fritidshemmet befinner sig utan det står också att aktiviteten resulterar i ”nöjda fröknar” vilket vi ställer oss frågande till varför de kallar sig själva för fröknar.
Ordvalet ”fröknar” tolkar vi som ett nedvärderande namn på yrkesprofessionen vilket får oss att undra av vilken anledning de valde just det, är det på grund av att det skiljer sig åt i vilken typ av utbildning de två omtalade har? Eller kan det vara att bägge två är outbildade och identifierar sig därför inte som vare sig lärare eller pedagog? Men skulle inte ett då ordval såsom ”personal” vara ett alternativ för att identifiera personerna på bilden?
Diskussion
Syftet med vår studie var att undersöka vad fritidshemmen kommunicerar och vilka teman som förekommer på deras Instagram-konton. Vi ville också synliggöra likheter och skillnader mellan kontona samt om den geografiska placeringen påverkade innehållet. I vår analys fick vi fram att fritidshemmen främst använde sina Instagram-konton för att visa upp verksamheten då bilderna till största del bestod av aktiviteter som fritidshemmet arrangerade. De teman som synliggjordes var
