Teknologie kandidatexamen med huvudområde textilteknologi Textilhögskolan
2012-05-22 2012.2.3
En tvättrådsetikett Dess kvalitetsegenskaper och miljöpåverkan
En litterturstudie & kvalitetstestning av textila etiketter
Sofia Seving & Karin Engström
SAMMANFATTNING
Tvättrådsetiketter är en relativt liten detalj på plagg, som dock har en stor betydelse för plaggets livslängd och dess miljöpåverkan. De flesta har nog upplevt att en tvättrådsetikett har blivit oläslig i ett plagg. Det är viktigt att etiketten förblir läslig under hela plaggets livslängd, för att skötseln av plagget ska utföras på ett korrekt sätt och med en så liten inverkan på miljön som möjligt. Därför har kvalitén på ett antal etiketter av olika material och olika framställningsmetoder testats. Det för att se vilken av dessa som är det bästa alternativet kvalitets- och miljömässigt.
Litteraturstudier, intervjuer, studiebesök samt kvalitetstester har legat till grund för arbetets framtagning.
Konfektionsföretag som har sin produktion av etiketter outsoursad till flera företag har upplevt att tvättrådsetiketterna inte håller en jämn kvalité då de kommer från flera olika leverantörer. Vissa etiketter håller inte mer än ett fåtal tvättar och andra kan förlora sitt tryck vid minsta gnidrörelse på etiketten.
Företags kvalitetskrav på sina produkter skiljer sig alltifrån högt till lågt. Gemensamt är dock att den upplevda kvaliten av företagets produkter skapar mervärde och uppfyller kundens omedvetna behov. Att ett företag inte satsar på god kvalitet gällande tvättrådsetiketter, kan innebära att kunden efter användning inte kan utläsa den informationen som är till förfogande. Etikettens kvalitet har betydelse för hur plagget kommer att skötas och tvättas.
I denna undersökning har kvalitetstester genomförts för att kunna ta fram den bästa kvalitén på etiketten i sin helhet. Parametrar som undersökts och jämförts är
materialet på etiketten, dess vävbindning och tryckmetod. Kvalitetstesterna visade att en vävd etikett har överlägset bäst kvalitet, gällande anfärgning och färg- och
gnidhärdighet . För de tryckta etiketterna visade att etikett med flexotryck gav bra färghärdighet i trycket, men sämre gnidhärdighet. Olika tryckfärg från olika leverantörer kan vara källan till problemet.
Miljövänligare alternativ till framställningen av etiketterna har analyserats, där bland annat miljövänligare materialval och olika tryckmetoder har jämförts, som skulle kunna reducera etikett tillverkningens negativa inverkan på miljön.
Nyckelord: Tvättrådsetikett, kvalitet, hållbarhet, tryckmetoder, GANT, NILÖRN AB, Nordiska Etikettbolaget AB
Abstract
Care Labels are a relatively small detail of the garment, although these have a significant impact on the garment's life and its environmental affect.
Most people have probably experienced that a care label has become illegible in a garment. It is important that the label remains legible throughout the life of the garment, to the management of the garment to be performed correctly and with as little environmental impact as possible. Therefore, the qualities of a several labels of different materials and various manufacturing techniques have been tested. It is to see which of these is the best choice of quality and environmentally. Literature studies, interviews, field visits and quality testing have been the basis for job creation.
Garment Companies that have their production of labels outsourced to several companies have experienced that care labels do not maintain a uniform quality when they come from several different suppliers. Some labels last no longer than a few washes and some may lose their pressure at least rubbing on the label.
Corporate quality of their products differs from high to low. The thing that perceived quality of its products adds value and meet customer's subconscious needs. The fact that a company does not invest in good quality existing care labels, may require the customer after use can not read the information that is available. Label quality is relevant to how the garment will be managed and washed.
In this study, quality tests conducted in order to produce the best quality on the label in its entirety. Parameters examined and compared, were the material on the label, its weave and printing method. Quality tests showed that a woven label has by far the best quality, current staining and paint and rubbing. For the printed labels showed that the label using flexoprint gave good color fastness of the print, but worse rubbing.
Different inks from different vendors can be the source of the problem.
More environmentally friendly alternatives to the production of labels have been analyzed, which include environmentally friendly materials and different techniques have been compared, which could limit the label to manufacture negative impact on the environment.
Keywords: Care label, quality, sustainability, printing methods, GANT, Nilorn AB, Nordiska Etikettbolaget AB
FÖRORD
Vi har genomfört intervjuer och studiebesök på Gants huvudkontor genom vår externa handledare Mia Olofsdottir, samt på Nilörn och Nordiska etikettbolaget. Vi har också fått en stor hjälp från vår interna handledare på Textilhögskolan, Kristina Gutfelt.
Tack vare handledning från både intern och extern handledare har arbetet byggts upp med en teori- och kvalitetstestningsdel för att få en så bra helhetsbild som möjligt av undersökningen. Personalen i skolans laboratorium har varit till stor hjälp vid val av kvalitetstester och utförande.
Ett stort tack till Mia Olafsdottir på GANT, som tillhandahållit information och dokument om företaget och leverantörer. Vi vill även tacka Kristina Gutfelt för alla råd och hjälp, samt till personalen i skolans laboratorium. Vi vill även tacka Nilörn och Nordiska etikettbolaget som gav oss en inblick i framtagningen och produktionen av etiketter går till.
Trevlig läsning!
Borås den 22 maj 2012
Sofia Seving Karin Engström
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund………...….8
1.2 Problemformulering………..…………...…….9
1.3 Syfte……….…………...……...9
1.4 Frågeställningar………...…………...…….9
1.5 Avgränsningar………...9
2 METOD………11
2.1 Sökmetoder……….…………...…..11
2.2 Material………...…....11
2.3 Kvalititetstester………...…...12
2.3.1 Gnidhärdighetstest………..………...…..….13
2.3.2 Anfärgningtest………...…….…….13
2.3.3 Dimensionsändring………..……14
2.3.4 Färghärdighetstest………...…..…..15
2.3 Källkritik………...…...15
3 UPPDRAGSFÖRETAG 3.1 Företagsinfo Gant AB………...16
4 LEVERANTÖRER 4.1 Nordiska etikettbolaget AB……….…..…..…18
4.2 Nilörn AB………...….…….…...18
5 TEORI 5.1 KVALITET………...…..…...19
5.1.1 Definitioner……….…………...19
5.1.2 Kvaliteten av en tvättrådsetikett………...19
5.2 ANVÄNDANDET AV TVÄTTRÅDSETIKETTER & SYMBOLER………..20
5.2.1 System för märkning av tvättråd………..20
5.2.2 Symboler………..21
5.2.3 GINETEX……….…..22
5.3 ISO STANDARDER & LAGKRAV…………..……….23
5.3.1 Textil märkning & symboler………..23
5.3.2 Allmänna grundregler för provning ….………...……...23
5.3.3 GINETEX……….………...24
5.3.4 Lag om märkning för textilier……….25
5.4 MATERIAL & BINDNING……….………..25
5.4.1 Etikettens kant…….………25
5.4.2 Polyester……….……….25
5.4.3 Damastbindning………..25
5.4.4 Satinbindning……….……..25
5.5 VATTENTVÄTT 5.5.1 Vattnets hårdhet……….26
5.5.2 Tvättmedel……….26
5.6 FÄRGNING 5.6.1 Färgning av textila fibrer………27
5.6.2 Färgning av polyester………27
5.6.2.1 Dispersionsfärg……….………...……….27
5.6.2.2 Färgningsprocessen………..……….27
5.6.3 Färgning av bomull……….28
5.6.3.1 Reaktivfärg………...…28
5.6.3.2 Kypfärg………...………28
5.6.3 Pantone Matching System………...28
5.7 TRYCKMETODER……….29
5.7.1 Transfertryck………..29
5.7.2 Screentryck………..29
5.7.3 Flexografiskttryck………30
5.8 MILJÖPERSPEKTIV……….31
5.8.1 Val av material………...…31
5.8.1.1Polyester……….31
5.8.1.2 Återvunnen polyester………32
5.8.1.3 Poly lactic acid (PLA)………..…...32
5.8.1.4 Ekologisk bomull……….……….33
5.8.1.5 Färgning……….33
5.8.2 Företagets miljöansvar……….………..…..34
5.8.2.1 Gants Ekologiska Krav………..…....34
5.8.2.2 Öko tex 100………..34
5.8.2.3 REACH………..……..35
5.8.2.4 Sweden Textile Water Initiative (STWI) ………..36
6. RESULTAT……….37
6.1 Resultat teoridelen……….…....37
6.1.1 God kvalitet………..37
6.1.2 Materialval………...37
6.1.3 Val av färgämne………37
6.1.4 Val av tryckmetod………..….37
6.1.5 Vilka miljövänliga möjligheter finns?...38
6.1.6 ISO standarder och förordningar………...38
6.2 Resultat av kvalitetstester………..39
6.2.1 Gnidhärdighetstest………...39
6.2.2 Anfärgningstest ………...40
6.2.3 Dimensionsändring ………...…40
6.2.4 Färghärdighetstest ……….………...40
6.3 Sammanställning av resultat………41
7. DISKUSSION ……….………..42
7.1 Metoddiskussion……….42
7.2 Förslag till vidare studier………...43
8. SLUTSATS………..44
9.REFERENSFÖRTECKNING………..………...………..45
10. Bilagor………..47
10.1 Bilaga 1-‐ Gnidhärdighetest……….47
10.2 Bilaga 2-‐Anfärgningstest……….52
10.3 Bilaga 3-‐Färghärdighetstest………..…57
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
En tvättrådsetikett på ett plagg eller en textil är för oss konsumenter relativt självklar detalj och inget man lägger större vikt vid. Etiketten är tillgänglig för oss då vi behöver ta del av skötselråd av olika slag, då det är dags för tvätt. Etiketten är nödvändig för att ge information om hur vi ska sköta plagget. En tvättrådsetikett anges med symboler med uppgifter om tvätt, blekning, strykning, kemtvätt och torkning. Skötselråd kompletteras ofta med en tilläggstext, som informerar kunden om varan torrfäller, ändrar dimension eller om plagget bör tvättas med tvättpåse exempelvis.1 Utförandet av etiketten och hur den är framtagen har betydelse för hur konsumenten upplever kvalitén av etiketten. I valet av material och tryckmetoder har i sin tur betydelse för hur stort avtryck etiketten har på miljön ur ett långsiktigt
perspektiv.
Idag finns inget lagkrav att ett plagg måste medföra en skötselrådsetikett. Dock har konsumentverket rekommenderat branschen att använda sig av denna typ av märkning, vilket de flesta leverantörer och företag efterföljer. 2
Vid val av material och eventuell tryckfärg är det vissa miljöaspekter man ska ha i åtanke. Idag arbetar fler företag för en hållbar utveckling i produktionen av sina produkter. Tvättrådsetiketter har på senare tid blivit en typ av miljösymbol innehållande information om skötsel av plagget för att användningen ska bli så skonsam mot miljön som möjligt.3 Därför kan det även vara väsentligt att titta på själva tvättrådsetikettens miljöpåverkan.
Tidigare forskning om tvättrådsetiketter är främst gällande användarbarheten, hur väl konsumenten uppfattar symbolerna och hur etiketten i sig påverkar hur konsumenten ser på kvalitet och pris etc. Studier har visat att vi konsumenter är dålig vetskap om vad symbolerna på etiketten har för innebörd eller att många konsumenter inte
uppmärksammar etiketten alls.4 Frågan är om det upp till konsumenten eller om det är företagets ansvar att informera och engagera sina kunder till att bli mer medveten kring hur man ska sköta om sitt plagg.
Om en etikett har så pass dålig kvalitet att informationen inte går att utläsa, kan innebära att plagget inte sköts eller tvättas på ett korrekt sätt. Ur miljösynpunkt kan det innebära att man tvättar på en varmare temperatur än vad som är nödvändigt. Det är därav viktigt att etiketten bibehåller sin kvalitet efter tvätt och användning av plagget.
1 Nadiger, G. S. Care labeling of textile apparels. Journal of the Textile Association May -‐ June 2007
2 Dolceta, Online concumer education, Märkning[elektronisk]
3 Fletcher, Kate(2008), Sustainable Fashion & Textiles, London: Earthscan Ltd
4 Se not 1.
1.2 Problemformulering
Konfektionsföretag som använder sig utav flera olika etikettleverantörer kan uppleva att kvalitén på tvättrådsetiketterna från olika leverantörer är väldigt ojämn, vilket är ett problem då företag gärna vill ha ett så jämnt resultat som möjligt på sina etiketter.
Detta för att visa att varumärket håller en jämn kvalitet även på övriga produkter.
Etiketterna kan framställas i olika material, med olika grundbindning, tryckmetoder och olika tryckfärger, vilka alla är parametrar som ger olika kvalitéer på
tvättrådsetiketterna. Valet av tryckmetod styrs av kvantiteten och kan vara svårt att ändra då vissa tryckmetoder kräver att orden har en viss minimi kvantitet.
Företag i konfektionsbranschen strävar efter hitta metoder med hög kvalitet till bästa pris. Därför prioriteras oftast inte de miljövänliga alternativen. Ett annat problem är att de miljövänliga alternativen som finns på marknaden idag inte uppnår samma kvalité som de mindre miljövänliga alternativen eller att företagen inte har tillräckligt med kunskap om vilka alternativ som finns.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka kvalitén av en tryckt och en vävd typ av
tvättrådsetikett, efter att plagget använts och tvättats kontinuerligt, för att komma fram till vilka parametrar som är väsentliga för kvalitén på tvättrådsetiketter och vilka framställningsmetoder som är att föredra i ett hållbarhetsperpektiv.
1.3 Frågeställningar;
1. Vad är god kvalitet på en tvättrådsetikett?
2. Vilka parametrar måste man ta hänsyn till i framtagningen av etiketterna ur ett långsiktigt miljöperspektiv?
3. Vilka ISO standarder och förordningar bör man ta hänsyn till i framtagningen av etiketterna?
Och utifrån svaren på frågorna ovan:
4. Vilka krav ska ett konfektionsföretag ställa på sina leverantörer för att få ut förväntad kvalitet på sina tvättrådsetiketter?
1.4 Avgränsningar
Uppsatsen skrivs under kursen examensarbete för kandidatexamen med huvudområde textilteknologi. Examensarbetet utgör 15 högskolepoäng, vilket motsvarar 10 veckor heltidsstudier. Uppsatsens omfattning är anpassad efter kursens storlek och tidsplan.
Undersökningen berör endast etiketter av vävd polyester och polyester/bomull och därmed inte etiketter tryckta direkt på plagget eller etiketter av helt andra material.
Fokus har legat på tryckta etiketter och dess framtagning, dock har även vävda etiketter tagits med i undersökningen för att kunna se eventuella
kvalitetsskillnader. Rapporten kommer inte att omfatta den ekonomiska aspekten av olika etiketters framtagning, inte heller ledtider. Vi kommer heller inte att undersöka etiketter framtagna i andra länder än i Kina.
2 METOD
För att besvara frågeställningarna och uppfylla målet med rapporten har vi på ett systematiskt sätt
samlat in testmaterial från olika etikettleverantörer och konfektionsföretag, genom bland annat intervjuer och studiebesök. Därefter har vi bestämt vilka kvalitetstester som har varit väsentliga att genomföra. Testerna har sedan analyserats på textil högskolans laboratorium.
Genom att undersöka aktuella tryckmetoder och material ska studeras och
kvalitetstester samt göra studiebesök på lokala etikettföretag i Borås, komma fram till vilka parametrar som är väsentliga för kvalitén på tvättrådsetiketter och vilka
framställningsmetoder som är att föredra. Målet är att undersökningen ska kunna appliceras på vilket konfektionsföretag som helst som använder sig av främst tryckta tvättrådsetiketter, då fokus i rapporten ligger på tryckta etiketter. Uppsatsen ska även omfatta ett miljöperspektiv, där metoder, val av material är avgörande. Etikettens miljöpåverkan från råvara till färdig produkt ska redovisas. Tvätttester i Textil högskolans laboratorium ska ligga till grund för undersökningen.
2.1 Sökmetoder
Informationssökning har genomförts i databaser; World Textiles och World Technolgy Complete för vetenskapliga artiklar inom ämnet och företagshemsidor. Studiebesök och intervjuer har gjorts hos konfektionsföretaget Gant AB och hos
etikettleverantörer; Nilörn, Nordiska Etikettbolaget AB i Borås.
Vi kommer även att använda oss av tidigare kurslitteratur. Främst litteratur från Textilkemi, hållbaraffärs- och produktutveckling, färg och beredning samt textil materiallära. Information gällande etiketternas utförande och material tillhandahålls från etikettleverantörerna. Annan teoretisk information har sökts via internet och söksidor.
Sökord: Care label, care labeling, textile apparels, quality, GINETEX, 2.2 Material
Etikett: Materialkomposition: Bindning: Tryckmetod: Etikettfärg/
tryckfärg:
1 100 % polyester Satin Screentryck Blå
Screenprint Ink
2 100 % polyester Satin Halv
automatiskt Screentryck
Blå Screenprint Ink
3 90% polyester -
10% bomull
Damast - Blå
4 100 % polyester Satin Rotationsschabl
on
Vit
5 100 % polyester Satin Flexotryck Vit
Letterflex Ink 66-10 M- Black
Etiketter nr. 1-5
2.3 Kvalitetstester
Kvalitetstester spelar en viktig roll för att se att materialvalet man gjort uppnår de krav som ställs på produkten. Skulle produktionen sättas igång utan att kvalitetstester genomförts är risken betydligt större att man stöter på problem, vilket kan innebära enorma kostnader och missnöjda kunder som inte får sina produkter i tid eller med sämre kvalitet. Därför brukar man genomföra olika kvalitetstester innan man sätter igång produktionen av produkten.
Kvalitetstester som kommer att genomföras för tvättrådsetiketterna i det här projektet är Gnid-, anfärgning-, dimensionsändring- och färghärdighetstest. Tester och
kvalitetsanalys av material i kommer att genomföras i Textilhögskolans laboratorium enligt standarder för respektive test.
2.3.1 Gnidtest (enl. standard SS-EN ISO 105X12)
Ett gnidtest utförs för att se hur mycket materialet färgar av sig då det gnids mot ett annat material, vilket man gör manuellt 10 ggr. För tvättrådsetiketten är det viktigt att den inte tappar färg när den gnids mot ett annat material, då tvättrådsetiketten sitter i nära kontakt med materialet på plagget. För att minska risken för att tvättrådsetiketten färgar av sig på plagget kan man även försöka välja en ljus etikett för ljusare plagg och en mörk etikett till ett mörkare plagg.
Genomförande
Gnidtestet utfördes genom att etiketterna syddes fast på en rå bomullsväv, för att enkelt kunna placera ut testmaterialet. I det här testet användes en Crockmeter. Till
”gnidmaterialet” användes en 100% bomullsväv. Materialet testades i torrt och vått tillstånd. Efter testet jämfördes proverna i ett ljusskåp i en 5-gradig gråskala.
Crockmeter Avjoniserat vatten
2.3.2 Anfärgningstest (enl. standard ISO 105-A03:1993)
Anfärgningstestet genomförs för att se hur mycket materialet färgar av sig i tvätt med olika material. Anfärgningstestet är väldigt användbart, då man ser hur mycket materialet färgar av sig på flera olika material samtidigt. Testet genomfördes i en Pyrotec. I Pyrotecen tvättas materialet med en microfiberremsa som är ihopsatt av följande material: diactetat, bomull, polyamid, polyester, akryl och ull i 60°C. Efter testet, studeras proverna i ljusskåp, med dagsljus D65 och mäts med gråskala samt med spektrofotometer.
Genomförande
I anfärgningstestet lades microfiberremsan i ett kärl med 50ml tvättmedelslösning samt en utav de fem etiketterna. Därefter sattes de fem kärlen in i Pyrotecmaskinen som fick gå i 60°C i 30min. Därefter torkades etiketten och fiberremsorna i torkskåp och proverna studerades sedan i ljusskåp, där den anfärgade microfiberremsan jämfördes med en ofärgad microfiberremsa med hjälp av gråskala.
Pyrotec Kärl
Tyngder Torkskåp
2.3.3 Dimensionsändring (enl. standard SS-EN ISO 3759)
Materialets förmåga att krympa är en viktig del att testa, för att försöka undvika reklamation. Det är därför viktigt för tvättlappen att den inte krymper så att den fortfarande kan behålla sin funktion som informatör om plagget och om hur det ska underhållas på bästa sätt. Ett krymptest utförs genom att man gör markeringar i materialet och mäter upp avstånden mellan markeringarna. Etiketterna har endast mätts före och efter tvätt. Därefter tvättas plagget i det antal grader som bestämts, här 60°C. Efter tvätten mäter man samma sträckor som före tvätt och räknar ut i procent hur mycket materialet eventuellt har krympt.
Genomförande
Etiketterna måttades med linjal runt hela etiketten före tvätt och mättes igen efter 20 tvättar.
Det antal procent som etiketten hade krympt räknades sedan ut.
2.3.4 Färghärdighetstest (enl. standard SS-EN ISO 105C06)
För att undersöka hur väl trycket på etiketten håller sig intakt, efter att plagget tvättas regelbundet så är ett färghärdighetstest nödvändigt att utföra. Ett
färghärghärdighetstest innebär att man tvättar materialet man ska testa i bestämd temperatur, här 60°C. Etiketterna syddes på en råväv och tvättades
färgvis tillsammans med fyllnadsmaterial, för att efterlikna en normal tvättsession.
Genomförande
Testet utfördes i en standardiserad tvättmaskin WASCATOR FOM 71 MP och efter varje tvätt torkades materialet i torkskåp. Efter varje tvätt gjordes en bedömning av hur mycket av trycket som var kvar i förhållande till referensprovet.
I testet utfördes 20 tvättar för att försöka efterlikna ett plaggs livslängd. Proverna kontrollerades efter varje tvätt, men i resultatet redovisas efter var 5:e tvätt.
Standardiserad tvättmaskin
Källkritik
Den teoretiska delen i rapporten ska främst bestå av primärkällor. Information och intervjumaterial från företag och etikettleverantörer måste tolkas med viss objektivitet, då företagen har viss ekonomisk vinning i hur och på vilket sätt man framställer sina
produkter.
3 UPPDRAGSFÖRETAG
Rapporten har skrivits på uppdrag för GANT AB, men rapporten ska behandla ämnet generellt och kunna appliceras på andra företag i konfektionsbranschen.
3.1 Företagsinformation Gant AB
Gant AB
GANT är ett globalt livsstilsvarumärke med rötter i den amerikanska östkustens lediga kläd- och livsstil, där varumärket etablerades år 1949 av Bernard Gantmacher.
Affärsidén var att tillverka skjortor av hög kvalitet och sälja dessa till andra företag.
Samtidigt som en efterfrågan växte hos män att klä sig mer ledigt, men samtidigt uppklätt och det var så iden föddes att skapa ett eget varumärke med en sådan nisch.
1949 startades skjortföretaget GANT i New Haven, Connecticut tillsammans med sina söner och de skulle komma att bli föregångare för det uppklädda fritidsmodet. En aktiv och modern livsstil blev mer aktuellt än någonsin och trenden spred sig snabbt på östkustens universitet. Under 60-talet hade Gant växt sig till den näststörsta
skjorttillverkaren i världen. Slutet på 60 talet såldes familjeföretaget och kom att byta ägare ett flertal gånger tills att ett svenskt företag på 80 talet lyckades köpa till sig licensrättigheterna för att sälja på den svenska marknaden. 5
Gant AB har idag 78 anställda och 2010 en nettoomsättning på 946 Mkr. 6
Idag säljs GANT i över 60 länder genom fler än 600 fristående GANT-butiker samt hos drygt 4 000 utvalda återförsäljare. GANT Sweden har idag 32 GANT-butiker, varav sju är franchise-butiker och två är outlets, samt hela 190 återförsäljare landet runt. Företaget har bara det senaste 10 åren öppnat nya butiker i Israel, Kina, Japan, Hong Kong, Sydkorea, Malaysia, Thailand, Indien, Ryssland och Israel. (Gant, 2012) Gant är ett franchiseföretag som har sitt huvudkontor i Nacka Strand, utanför
Stockholm, där organisationen bygger på marknadsföring och varumärkes
positionering, design och produktutveckling, sourcing, produktion, kvalitetskontroll, logistik och utveckling av alla Gant butikers koncept och andra typer av försäljning som shop-in-shop.
Gant har idag kollektioner för dam, herr och barn och en stor vidd av klassiska accessoarer och heminredningsprodukter, som tillverkas på licens under varumärket GANT. 7
Gant står för hög kvalitet på sina produkter och material är ett starkt kännetecken för företagets varumärke. De har noga utvalda leverantörer och agenter, som ligger till grund för produkternas höga kvalitet. Leverantörerna ansvarar för att utföra
nödvändiga kvalitetstester och kontroller på produkterna, enligt Gants krav. All rapportering av kvalitets problem, innehåller information om säsong, artikel, färg, kvantitet och aktuell defekt av materialet. Anses en vara inte uppfyll de krav som ställts på produkten skickar Gant prover och information till leverantören i fråga med ovannämnd information och orsak för ersättning av varan och förfrågan på
kompensation. 8
5 Björk, Mathias, GANT The story
6 Allabolag, Gant AB [elektronisk]
7 GANT [elektronisk]
8 Gant supplier manual
Produktion av etiketter
Gant producerar idag sina tvättrådsetiketter i Kina, Turkiet och Portugal och har idag ca 60 aktiva leverantörer varav ett fåtal beställer tvättrådsetiketter från en leverantör som Gant exklusivt valt att arbeta med. De flesta leverantörer köper dock in etiketter lokalt. För Gant innebär det en stor variation vad gäller utseende och kvalitet. Idag jobbar Gant endast med tryckta tvättrådsetiketter. Kravet är att trycket ska hålla lika länge som plagget används. De använder idag mörkblåa etiketter med vitt tryck eller vita etiketter med svart/mörkgrått tryck. Företaget har upplevt att det är variationer av kvalitén på deras skötselrådsetiketter.
Etiketterna kan produceras antingen i egna etikettfabriker eller direkt i fabriker där företagen har delar av sin produktion. Gant arbetar med ett “running label program”
som sköts av deras “label and production coordinator” på logistik avdelningen. De har även ett “seasonal label program” för speciella säsongsbundna teman och dessa tas fram av grafiska designers och inköparna för tillbehör som arbetar på “Gant graphics department”.9
9 Olafsdottir, Mia, Gant AB
4 ETIKETTLEVERANTÖRER
4.1 Nordiska etikettbolaget AB
Nordiska etikettbolaget är ett företag placerat i Borås som har sin produktion av tvättrådsetiketter i Kina, men även en del andra produkter som t.ex. logoband. De har sin produktion i Borås där de tillverkar sina vävda produkter. Kunderna kan även beställa tryckta produkter, men då sker tillverkningen i Asien. De försöker anpassa sina produkter efter kundens önskemål, men vissa mått kan vara svåra att framställa då vissa vävmaskiner har bestämda mått.
Deras etiketter går att beställa med antingen skurna kanter, skurna invikta kanter eller vävda kanter.
Nordiska etikettbolaget är certifierade enligt Ökotex 100.10
4.2 Nilörn
Nilörn är ett företag som tillverkar tvättrådsetiketter, förpackningar och kassar till många kända varumärken. De arbetar för att få alla detaljer till plaggen perfekta och de anser att bra etiketter och rätt branding kan höja varumärkets värde markant. De använder sig av ett användarvänligt datorbaserat program där kunderna enkelt kan fylla i de olika uppgifter de vill ha på sina etiketter, t.ex. material,
fibersammansättning och tvättsymboler. I deras program kan man även kryssa i vilka språk man önskar att etiketten ska översättas till och översättningen gör Nilörn.11 Kvalitén som används på etiketterna beror helt på kundens önskemål. Majoriteten av de etiketter de tillverkar är tryckta etiketter, då det är enklare att göra förändringar på dessa, samt att det håller kostnaderna nere.
Nilörn genomför färghärdighet, gnid samt ljushärdighetstester på sina etiketter och de testerna är det Swerea som genomför. Testerna genomförs för att Nilörn ska försäkra sig om att de levererar bra produkter till sina kunder.
Nilörn har även miljövänliga alternativ, de har bland annat möjlighet att tillverka etiketter i återvunnen polyester och ekologisk bomull. Kunderna har även möjligheten att välja vegetabiliska tryckfärger istället för de klassiska oljebaserade färgerna. De vegetabiliska tryckfärgerna uppnår idag inte lika hög kvalité som de oljebaserade färgerna. De använder sig endast av PVC fria plaster.
Nilörn är certifierade enlig bland annat Ökotex 100 och REACH.12
10 Svensson, Malin, Nordiska Etikettbolaget
11 Nilorn [elektronisk]
12 Wetterstedt, Claes, Nilörn
5 TEORI
5.1 KVALITET
Begreppet kvalitet kan definieras på många olika sätt. En del menar att det finns både en mätbar sida och en subjektiv sida av kvalitet, dvs hur kunden upplever kvaliteten på en produkt exempelvis. Kvalitet är ett behov som kunden inte förväntar sig bli uppfyllt, eftersom han eller hon inte inser eller är medveten om sina behov. En del företag eller organisationer skapar sina egna definitioner och förhållningsätt till begreppet. Företagets produkter och dess kvalitet speglar vad ett företag eller varumärke står för och vilken kvalitetsnivå man bestämt att uppnå. Exempel på definitioner av begreppet kvalitet:
“Kvalitet på en produkt är dess förmåga att tillfredsställa, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar.” 13
”Den grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav dvs behov eller förväntningar som är angiven, i allmänhet underförstådd eller obligatorisk.” 14
5.2 Kvaliteten av tvättrådsetiketter
En tvättrådsetikett ska hålla lika länge som plaggets ”livslängd” och om trycket redan nöts bort efter ett par tvättar, fallerar företagets upplevda kvalitet på den punkten. Det får även som följd att skötseln av plagget inte kan utföras på ett korrekt sätt, om kunden inte själv besitter den kompetensen. Kvalitets nivån som från början är satt av konfektionsföretaget, har betydelse för hur kunden sedan kan ta del av etikettens information och även hur plagget tvättas. En sämre kvalitet kan innebära att kunden efter användning inte kan utläsa informationen.
Som beskrevs tidigare kan etikettens kvalitet kan mätas i hur pass den bibehåller sin kvalitet i förhållande till hur mycket slitage av olika slag den utsätts för. Slitage av etiketten kan ske i form av nötning vid användning eller vid tvätt. När kunden
använder plagget sker en frekvent nötning mellan materialet och bärararen, vilket har framförallt inverkan på etikettens tryck. Slitage uppkommer även vid rengöring och tvätt av plagget, då tvättmedel och tvättmaskinens centrifugering sliter på etiketten.
En etikettleverantör anpassar kvalitén på etiketten efter kundens/konfektionsföretagets önskemål och pris. Kvalitén och etikettens utförande styrs av val av material,
vävkonstruktion/bindning, tryckmetod och färgämne som väljs i
framtagningsprocessen. För en tryckt etikett är det primära och de mest kritiska att den trycka texten är intakt under användningen och inte nöts bort. För en vävd etikett är etikettens ytfinish och materialfärg det mest kritiska. Etikettens kanter har även betydelse för den upplevda kvalitén.
13 Bergman & Klefsjö, Kvalitet från behov till användning
14 Ledningssystem för kvalitet -‐ Principer och terminologi, ISO 9000:2005
5.2 ANVÄNDANDET AV TVÄTTRÅDSETIKETTER & SYMBOLER
Vid normal användning av textila plagg krävs kontinuerlig skötsel och rengöring. För att plagget ska bibehålla sin ursprungliga önskvärda funktionella egenskaper och komfort, krävs att konsumenten följer angivet tvättråd och utför skötselprocessen på ett riktigt sätt. Textilskötsel omfattar våttvätt, kemtvätt, strykning och vissa fall blekning. Fiberns egenskaper, val av färgämne och ytstruktur styr vilken
reningsprocess som i slutänden ger bäst resultat. Konsumenten kan inte påverka de textila egenskaperna, men för att plagget ska bibehålla önskvärd kvalitet krävs att konsumenten får kunskap om skötselprocessen på ett tydligt sätt.15
En tvättrådsetikett är en permanent etikett, innehållande allmän skötsel information och instruktioner. Etiketten är fastsatt i sidan eller i nacken mittbak och ska vara läslig under plaggets användningsperiod. Tvättrådet kan formuleras i text eller genom symboler. Symbolerna ska ge tillräcklig information för att konsumenten ska kunna utföra skötselprocessen på ett riktigt sätt. I en artikel i Journal of the Textile
Association skriver Nadiger att när symbolerna blir allt mer likartade kan dessa på ett tydligt sätt kommunicera samma information, oberoende land och språk. Symboler underlättar både för konsumenten och tillverkare i jämförelse en etikett med enbart text. Märken med symboler är dessutom mindre och därav billigare att tillverka och medför mindre investerings kostnader, då universella system används.16
Enligt en studie i tidskriften Journal and Textile Association, tittar fyra av fem konsumenter på tvättrådet innan de köper plagget och följer medföljande tvättråd och dess instruktioner. Syftet med studien var att undersöka om skötselrådet påverkar uppfattningen om plaggets kvalitet, dess egenskaper, hållbarhet, pris och kundens beslut om att köpa plagget. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade var medvetna om etiketterna, men att det fanns bristande kännedom vad symbolerna betydde.17
Den tekniska utvecklingen av textila material och konfektion, gör ständigt framsteg, vilket har betydelse för hur viktig skötseln av plagget är och att det krävs alltmer av konsumenten. Det är därav viktigt att en korrekt information framgår och att
konsumenten lär sig att göra medvetna inköp gällande hur plagget ska skötas.18
5.2.2 System för märkning av tvättråd
Idag finns följande system för märkning av tvättråd:
• International Care Labeling System (GINETEX)
• ASTM Care Labeling System
• British Care Labeling System
• Japanese Care Labeling System
• Canadian Care Labeling System
• Indian Care Labeling System19
Symbolerna som används i det internationella systemet motsvarar symbolerna i det
15 Nadiger, G. S. Care labeling of textile apparels. Journal of the Textile Association
16 Se not 15.
17 Gupta, M. & Charankar, S. Creating Consumer Awareness towards Care Labels
18 Se not 15.
19 Ginetex, [elektronisk]
indiska systemet. Systemet bygger på fem symboler i följande ordning: tvätt, blekning, strykning, torkning, kemtvätt. En tvättbalja som anger tvätt, en triangel anger blekning, en fyrkant anger torkning, ett strykjärn anger strykning och en cirkel med bokstav anger kemtvätt. Ett kryss på någon av de ovan nämnda symbolerna anger att behandlingen inte är rekommenderad. Ett sträck under symbolen för tvätt eller kemtvätt anger att man bör tvätta plagget varsamt eller välja ett specialprogram för fintvätt eller syntet. Två streck indikerar mycket känsligt material och behandling.
Punkter i torksymbolen anger gradantalet. En prick är mild torkning då minskad termisk verkan (tid och temperatur) är rekommenderad. Två prickar indikerar normaltorkning. Temperaturen för strykning anges från en till tre prickar. Låg
temperatur är max 110 grader, motsvarande inställningen för polyakryl, polyamid och acetat. Försiktighet ska antas vid ångstrykjärn. Medeltemperatur är max 150 grader, vilket motsvarar inställningen för ull, silke, polyester och viskos. Ångstrykjärn kan användas, men man bör undvika hårt tryck. Högsta temperatur är 200 grader och motsvarar inställningen för bomull och linne. Ångstrykjärn kan
användas. Symbolerna för kemtvätt avser kemisk, torr och vattentvätt. Bokstäverna inne i cirkeln informerar tvätteri typen av lösningsmedel. P står för att alla
lösningsmedel såsom tetrakloretylene är tillåtna. F står för att kemisk tvätt med kolväte. W står för kemiskt tvätt med vatten. Ett kryss över cirkeln står för ej kemiskt tvätt. Ett sträck står för känsligt material, varsam behandling. Två streck under cirkeln står för mycket känsligt material; mycket varsam behandling.20
5.2.3 Symboler 21 Tvätt
Blekning
Strykning
Torkning
Kemtvätt
20 Se not 19.
21 Se not 19.
5.2.3 Ginetex
I Europa används främst symboler som är framtagna av GINETEX, en internationell organisation för textil skötselmärkning. Organisationen grundades 1963 och har sitt huvudkontor i Paris. Dessa återfinns i den internationella standarden ISO 3758 , som gäller som är en svensk och Europeisk standard. I andra länder utanför Europa används fortfarande andra symboler. GINETEX syfte är att definiera de regler för användning av nämnda symboler, främja spridning av skötsel symboler, registrera alla märken, både nationella och internationella och att säkerställa skydd för alla märken och symboler som antagits i alla medlemsländer i organisationen. GINETEX syfte bygger på att användning av symbolerna utförs av eget intresse av konsumenten.
Symbolerna är utformade för att vara enkla nog för att bli förstådda av alla länder, oavsett språk och ger lämplig information till användaren hur skötseln av den textila varan ska utföras. För att förhindra skada vid skötsel är den yrkesverksamma på ett konfektionsföretag ansvarig för val av tvättråd för varan. Symbolerna ska inte användas separat eller enskilt utan avser alla behandlingar i följande ordning:
tvättning, blekning, strykning, kemtvätt och torktumling. Vid behov ska symbolerna anpassas till ekonomiska och tekniska förändringar, dock utan att skapa förvirring för konsumenten.22
22 Nadiger, G. S. Care labeling of textile apparels. Journal of the Textile Association
5.3 ISO STANDARDER & LAGKRAV
Idag finns inget lagkrav att ett plagg måste medföra en skötselrådsetikett. Dock har konsumentverket rekommenderat branschen att använda sig av denna typ av
märkning, vilket de flesta leverantörer och företag efterföljer. Det finns dock krav på att textilen måste märkas med fiberslag, enligt förordningen om märkning av textilier Lag (1992:1231). Förordningen gäller för de textila varor som helt eller delbart består av textiler. 23
5.3.1 Textil märkning & symboler
Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) har utvecklat en internationell standard “ISO 3758:2012”, vilket är den senaste versionen för textil märkning med symboler.
“Tillämpning och användning av symboler - Symbolerna som anges i punkt 3 skall, om möjligt, placeras antingen direkt på artikeln eller direkt på etikett. Om detta inte är möjligt, är det tillräckligt att ange skötselråd på förpackningen bara. Etiketterna skall vara tillverkade av lämpligt material för att klara den skötsel behandlingen som anges på etiketten. Etikett och symboler skall vara tillräckligt stor för att symbolerna ska vara lätta att läsa och vara läsbara under hela livslängden hos artikeln. Etiketterna skall vara permanent fäst på det textila materialet på ett sådant sätt att de lätt kan lokaliseras och läsas av konsumenten och att ingen del av symbolerna är dolt.” 24
“Användning av symboler - Symbolerna skall visas i den ordning tvättning, blekning, torkning, strykning och professionell textil vård. Om mer än en torkning symbol eller mer än en professionell textilskötsel symbol behövs, skall de anges i den ordning tvättning, blekning, torktumling, naturlig torkning, strykning, professionell kemtvätt och professionell våt rengöring. Om ingen information ges om någon av de fem största symbolerna som beskrivs av denna internationella standard, då kan symboler av denna typ användas. Behandlingarna som representeras av de symboler som gäller för hela textil artikeln, om inte annat anges.” 25
23 Dolceta, Online concumer education, Märkning[elektronisk]
24 Textil -‐ Symboler för skötselmärkning, ISO 3758:2012
25 Se not 24.
5.3.3 GINETEX
ISO standarden 3758:2012 har även ett avsnitt gällande GINETEX krav.
“Regionala och nationella krav av skötselråds märkning - B.1. I vissa länder finns bestämmelser eller särskilda krav i samband med skötselråds märkning och vissa skötsel symboler. Följande är information relaterad till dessa krav som exempel i GINETEX länder, Japan och i Förenta staterna. För andra länder, fråga och kontakta de nationella standardiserings organen, eller använda sina webbplatser för att bekräfta de specifika kraven i dessa länder.”26
“Krav i GINETEX länderna - B.2 GINETEX (International Association for Textile Care märkning), har utvecklat systemet språkoberoende symboler. Symbolerna är registrerade i många länder som internationella varumärken. De är registrerade hos WIPO (World Intellectual Property Organization) i Genève. GINETEX, samtidigt som deras varumärkesrättigheter som sådan, inklusive ekonomisk användning, överens om att ISO använder systemet och förkroppsliga den i en internationell standard. I GINETEX land minst fem symboler för tvättning, blekning, torktumling, strykning, och professionell textilvård skall användas.”27
5.3.2 Allmänna grundregler för provning
“Allmänna villkor - Färgbeständighet bedöms separat med avseende på förändring i färgen på provet i testet och med avseende på färgning av angränsande vävnader.
Prover och angränsande tyger ska ha svalnat efter torkning och skall ha återfått sin normala fukthalt före bedömningen, utom då annat anges. Alla lösa fibrer från provet skall avlägsnas innan bedömning av färgning.”
“En enkel metod för att kontrollera färgbeständighet av ett färgat material genom hänvisning till en referens färgning är mycket användbart för myndigheter som tar emot varor i stora mängder, som vill bestämma om dessa är jämförbara med ett accepterat prov.”
“Färghärdighet med avseende på färgning - Graden av färgning av den intilliggande väven, antingen genom absorption av färgämnet från badet eller genom direkt
överföring av färg från provet, utvärderas genom visuell inspektion av den sida av den intilliggande väven som var i kontakt med provet; färgen hos badet ignoreras, om inte annat anges (t ex I kemtvätt-test). För bedömning av färgning är fem-eller nio-
målrelaterad betygsskala enligt ISO 105-A03 används på ett sätt liknande det som beskrivs för bedömning färgförändring i 14,2. Färgning bedömdes för varje typ av intilliggande tyget i testet, färgning vid sömmen ignoreras. Om den intilliggande tyget genomgår någon visuell förändring när de utsattes för ett test i frånvaro av ett prov, ett prov av den intilliggande tyg som har behandlades på detta sätt skall kunna användas som referensprov för bedömning av färgning.”28
26 Textil -‐ Symboler för skötselmärkning, ISO 3758:2012
27 Se not 26.
28 Textil -‐ Färghärdighetsprovning -‐ Del A01: Allmänna grundregler , SS-‐EN ISO 105-‐A01:2010, för provning
5.3.4 Lag om märkning för textilier
Lag (1992:1231) om märkning av textilier ska “..tillämpas på textilier som tillhandahålls i näringsverksamhet. Med textilier avses varor som helt eller delvis består av textila fibrer” Lagen anger den märkningsskyldighet som gäller enligt regeringen eller annan myndighet som regeringen bestämmer. Textilier ska vara märkta med information om innehållet av textila fibrer eller på annat sätt försedda med sådan uppgift. Enligt § 3 får regeringen eller annan myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur textila fibrer får benämnas och beskrivas och vilka metoder för kvantitativ analys av textila fiberblandningar som ska användas vid provning och kontroll. Denna lag infördes 1 maj 1996.29
5.4 MATERIAL OCH BINDNING 5.4.1 Etikettens kant
Tvättrådsetiketter kan beställas med vävda kanter och med skurna kanter. Vävda kanter görs i en s.k. nålmaskin, som inställd på en önskad bredd. Skurna kanter görs i vävmaskinen med hjälp av ett knivblad. 30
5.4.2 Polyester
Det mest använda materialet vid tillverkning av tvättrådsetiketter är polyester, pga. av materialets slitstyrka och låga pris. Det är en fiber som är tålig i många avseende och möjlig att variera i utförande etc. Det är den mest dominerade syntetfibern på
marknaden idag och har en stor vidd av användningsområden och egenskaper.
Materialet kan upplevas ha en syntetisk känsla i jämförelse med naturfibrerna, men dess mångfasetterade egenskaper gör den till en mycket användbar fiber i många avseenden. Materialet uppvisar en hög ljus- och värmetålighet, press-, skrynkel- och färgbeständighet och relativt hög hållfasthet. Den vanligaste typen är
polyetylentereftalat (PET), vilken kan blandas med andra fibertyper och uppnå bra egenskaper inom konfektionsområdet. 31
5.4.3 Damastbindning
Damastbindningen är en slags jaquardbindning, som kräver specialanordningar i vävstolen, men det vanligaste är att man framställer väven i en damastvävstol.
Damastbidningen är en vanlig vävkonstruktion i vävda etiketter och ger en relativt matt finish.
5.4.4 Satinbindning
En satinbindning har endast en bindepunkt på varje varptråd i rapporten.
Bindepunkterna ska aldrig gränsa till varandra hörn mot hörn, eller sida mot sida.
Varpen är dominerande på ena sidan och väften på den andra. De få bindepunkterna gör att en högre trådtäthet bör användas för att tyget ska bli stabilare. Satinbindningen ger en glansig och slät yta. Satinbindningen är en vanlig bindning i tryckta etiketter. 32
29 Notisum, Rättsnätet, [elektronisk]
30 Svensson, Malin, Nordiska Etikettbolaget
31 L. Hatch, Kathryn(1993), Textile Science, Minneapolis/Saint Paul: West Publishing Company.
32 Kärrman,(2005)Väveriteknik
5.5 VATTENTVÄTT 5.5.1 Vattnets hårdhet
Vattnets hårdhet kan påverka rengöringen av en textil och därav påverka testresultatet. Vattnets hårdhet är ett mått på hur stora mängder magnesium och kalcium det innehåller. Hårt vatten innehåller hög halt av dessa joner. Hårdheten skiljer sig från olika länder och områden och har stor betydelse för
rengöringsprocessen av ett textilt material. Ju mjukare vattnet är desto mindre rengöringsmedel krävs för att få rent plagget. I Sverige har över 80% av alla hushåll 0-6 dH ̊ . Dock går det mot att fler och fler får mjukt vatten då kommuner satsar på central avhärdning i vattenverken. Hårdheten mäts enligt skalan nedan i tyska hårdhetsgrader.33
Mjukt vatten Medelhårt vatten Hårt vatten 0-7 dH ̊ 8-14 dH ̊ 15- dH ̊ 5.5.2 Tvättmedel
Tvättmedel består av tensider, vanligen nonjontensider och anjontensider som har olika verkan. Nonjontensider är effektiv på feta fläckar och anjontensider är effektivt på pigmentsmuts. Textilen har vanligen negativ ytladdning i vatten och positivt laddade smutspartiklar. Tillsats av tensider med negativladdning skapar ett
tensidaggregat runt smutspartikeln och resultatet blir en repulsion mellan den negativa fiberytan och aggregatet. Tvättmedel består även av avhärdare, som tar hand om positivt laddade partiklar (Ca 2+ , Mg 2+) som påverkar tvättresultatet genom att de positivt laddade jonerna minskar repulsionen mellan negativt laddade smuts- tensidaggregat. 34
33 Kemikalieinspektionen [elektronisk]
34 Tingsvik, Kompendium i textilkemi för Textilingenjörsprogrammet
5.6 FÄRGNING
5.6.1 Färgning av textilafibrer
Fibrer kan bestå utav stapel- eller filamentfiber. Längden för stapelfiber är bestämd, medan längden för filamentfiber är obestämd. Naturfibrer som t.ex. bomull, lin, ull m.fl. är stapelfibrer.
Syntet- och konstfibrer är filamentfibrer som kan kortas ner till stapelfibrer, vilket kan vara användbart då fiberslag ska blandas som t.ex. när man samspinner polyester och bomull.
Textilfibrer består av två olika områden, amorfa och kristallina. De amorfa områdena ser ut som ett trassligt garnnystan och de har inte speciellt god ordning på sina
kedjemolekyler, vilket ger fibern töjbarhet och flexibilitet. Det är även i de amorfa områdena färgmolekylerna har möjlighet att tränga in, med hjälp av vatten, värme eller en s.k. “carrier”. I de kristallina områdena råder det god ordning på
kedjemolekylerna. Ordningen är mer eller mindre parallell och dessa områden ger styvhet och styrka till fibrerna.35
5.6.2 Färgning av polyester 5.6.2.1Dispersionsfärg
Polyesterfibrer kan endast färgas med dispersionsfärgämnen. Dispersionsfärg är vattenolöslig och därför kräver höga temperaturer vid färgningen. Hydrofoba fibrer som polyester, har negativ ytpotential i kontakt med vattenlösningar och en begränsad förmåga att absorbera vatten. Det innebär att fibern sväller ytterst lite i vatten, vilket försvårar färgningen. Dispersionsfärgämnen är lösliga i organiska lösningsmedel och därav även i hydrofoba organiska fibrer. Färgämnet binds till fiberpolymerarna med van der Waalsbindningar. Polyesterfibern har hög kristallinet och färg kan endast diffundera in i fiberns amorfa delar först över glastemperaturen (Tg). För PET är Tg=ca 80 °C. Därav krävs höga temperaturer vid färgning av polyester. Värmen gör att de amorfa områdena (de områden som kan absorbera färg) blir större och då blir det lättare för färgen att ta sig in i den amorfa områdena och där kan färgen delvis lösa sig. Dispersionsfärger har bra ljus- och tvätthärdighet.36
Vid färgning av polyester krävs endast lite vatten eller inget vatten alls. Däremot kräver det mycket energi. Dispersionsfärgämnen är vanligtvis utav azo- eller antrakinontyp. Azofärgämnen har blivit mycket omdiskuterade i media på grund av den hälsoskadliga risken som färgen medför, genom att de kan bilda cancerogena ämnen. 37
5.6.2.2 Färgningsprocess
Färgningen utförs oftast i en jetmaskin och då krävs en temperatur på 130°C, om färgningen ska ske under lägre temperaturförhållanden t.ex. under 100°C, måste man tillsätta en s.k. “Carrier”, som är en färgbärare, som gör att de amorfa områdena blir
35 Rehnby, Textila beredningsprocesser
36 Se not 37.
37 Tingsvik, Kompendium i textilkemi för Textilingenjörsprogrammet
större och hjälper färgen att diffundera in i fibern. Tillsats av “carrier” ökar fiberns svällningsgrad, färgningshastighet och färgupptagning. Tillsats av “carrier” gör att porstorleken ökar genom att den kemiska föreningen tränger in i fiberns amorfa zoner och där spjälkar sekundära bindningar mellan fiberpolymererna. Det medför även att glastemperaturen minskar. 38
5.6.3 Färgning av bomull 5.6.3.1 Reaktivfärg
Bomull hör till gruppen cellulosafibrer och kan färgas med reaktivfärg. Reaktivfärgen skapar kemiska bindningar till hydroxyl (OH) -grupperna i cellulosamolekylen.
Förutsättningen är att färgbaden har ett alkaliskt PH. Reaktivfärg ger bra tvätthärdighet och ljushärdighet.39
5.6.3.2 Kypfärg
Cellulosafibrer kan även färgas med kypfärg, vilket ger bra färghärdigheter.
Processen är dock något dyrare jämförelse med reaktivfärgen. Kypfärgen är inte vattenlöslig utan genom att tillsätta natriumhydrosulfit reduceras kypfärgen och blir vattenlösning och kan då tränga in i de amorfa delarna. Färgen görs sedan olöslig igen genom att låta den oxideras. 40
5.6.4Pantone Matching System
Pantone Matching System (PMS) är ett standardiserat färgsystem som gör det möjligt att referera till exakt samma färgnyans. Varje färg anges av ett nummer, exempelvis
“PMS 120”. De totalt 1114 färger finns återgivna i katalogen Color System. 15 basfärger inkluderat vitt och svart blandas i bestämd mängd för att uppnå önskad färg.41
38 Tingsvik, Kompendium i textilkemi för Textilingenjörsprogrammet
39 Rehnby, Textila beredningsprocesser
40 Se not 41.
41 Pantone [elektronisk]
5.7 TRYCKMETODER
Tryck är en av de mest komplexa kemiska områdena i textila processer. Det är möjligt att trycka med de flesta färger om man använder hjälpkemikalier.
När man trycker på textilier är det viktigt att man använder exakt rätt mängd färgpasta till trycket och att varan är rätt förbehandlad. Färgpastan består av färg eller pigment, förtjockningsmedel och andra kemikalier. Färganvändningen är begränsad till de specifika områden där trycket ska vara till skillnad från vanlig färgning då färgen används i större utsträckning. Textila tryck förbrukar alltså mindre färg, vilket är bättre för miljön.
Det finns många olika metoder för textiltryck t.ex. transfertryck, ink jet, screentryck, valstryck och flexografiskt tryck. De har alla olika inverkan på miljön. När man gör screentryck kan man t.ex. försöka ta vara på den färg som blir över. 42
5.7.1 Transfertryck
Transfertryck har många fördelar jämfört med andra tryckmetoder. Vid transfertryck trycker man först på ett papper med flyktiga dispersionsfärger, sedan hettas pappret upp ihop med tyget i en termopress. På det sättet överförs färgerna från pappret till tyget genom sublimering. Vid transfertryck är det endast färgen som överförs till tyget och inga kemikalier, därför behöver inte det tryckta tyget tvättas efter tryckning, vilket sparar på vatten, energi och det blir inga utsläpp.
Vattenåtgången vid transfertryck är ca 2kg per kilo tryck material, medan vattenåtgången är ca 250kg per kg tryck material vid screentryck. Transfertryck fungerar dock på ett begränsat antal material och lämpar sig bäst för polyester.43 5.7.2 Screentryck
Processen går till så att man spänner upp en väv eller duk på ett tryckunderlag. På duken sätter man sedan en ram som har det mönster som önskas tryckas. I ramen häller man i färg, som sedan stryks över duken med hjälp av en rakel, så att färgen pressas genom duken. Därefter lyfts ramen från tyget och trycket är klart. Tryckpastan tillförs förhand eller med hel- eller halv automatik. Processen är kostsam och kräver större volymer för att den ska bli kostnadseffektiv. Mönsterrapportens storlek är begränsad av planschablonens mått. Önskar man göra mönstret större kan man använda flera schabloner som tillsammans bildar ett större mönster. Vid
schablontryckning används en färg per ram och därför färgseparerar man mönstret, dvs. varje ram trycker i de olika färger som önskas.44
En mer produktionseffektiv metod är att använda rotationsschabloner, vilket är 3-4 ggr snabbare än plantryckning/schablontryckning. Rotationstryckmaskinen består av rotationsschabloner med perforerade nickelhylsor, som tätats där färgen inte ska tränga igenom. Schablonerna är placerade efter varandra med en färg per schablon.
Tryckningen sker vått i vått och färgen pumpas ut i schablonerna och trycks med en rakel. Gemensamt för plana schabloner och rotationsschabloner är att rakelns form,
42 Rehnby, Textila beredningsprocesser
43 Fletcher, Kate(2008), Sustainable Fashion & Textiles, London: Earthscan Ltd
44 Se not 44
dess tryck, antal hål/cm2 och hastighet har betydelse för hur tryckresultatet kommer att bli.
Framställning av schablonen kan ske genom fotokemisk metod, lasergravering eller genom digital tryckteknik. Fotokemisk metod innebär att schablonerna lackas med UV-känslig polymer som härdar när den belyses. Metoden med lasergravering innebär att man först preparerar schablonen med en polymer/lack och graveringen utförs med datorstyrd laser. Digital tryckteknik innebär att ett datorstyrt munstycke avger droppar med lack för att täta schablonen.
Faktorer som påverkar slutresultat är tryckpastans viskositet. En för tunn tryckpasta kan flyta ut och en för trögflytande kan istället ha svårt att tränga igenom schablonen, klumpa sig eller helt sätta igen schablonen. Schablonvävens täthet eller
schablonhylsans konstruktion påverkar även resultatet. Ju finare väv eller ju mindre hål i schablonhylsan desto finaste konturer. Dock ger en större öppen yta på väven bättre genomtryck. Som nämnts tidigare har rakelns profil och vinkel stor betydelse för resultatet, eftersom det påverkar den nedåtgåendekraften. Ju mindre vinkeln är desto större genomtryck. Även produktionshastigheten styr kvaliteten på trycket, eftersom en högre hastighet ger ett sämre genomtryck. Varukvaliteten påverkar även slutresultatet till stor grad, att varan har en god absorptionsförmåga, är fri från restkemikalier och andra föroreningar, har en jämn bredd och är väftrak är viktiga faktorer. Vävkonstruktionen har även betydelse då tryckpastan sämre kan tränga in genom en tät vara i jämförelse med en öppnare struktur.45
5.7.3 Flexografiskttryck
Kallas även flexotryck, är ett högtrycksförfarande, vilket innebär att de partier som ska trycka på materialet, sticker ut mer än de partier som inte ska trycka. Flexotryck fungerar att trycka på många olika material. Tryckformen består av en flexibel plast- eller gummikliché. En kliché är en specialtillverkad enhet som har den text eller bild som valts till trycket. Klichén fästs sedan på en metallplatta eller ett polyesterband beroende på vilken tryckpress man väljer att använda. Metoden har en mycket hög tryckhastighet.46
45 Rehnby, Textila beredningsprocesser
46 Arctic paper(2012)flexografiskt tryck
