5.8 MILJÖPERSPEKTIV
5.8.1.2 Återvunnen polyester
Syntetiska fibrer återvinns på kemisk väg, genom att bryta ner molekylerna och polymerisering sker på nytt av råmaterialet. Det vanligaste och tillgängliga återvunna syntetiska fibern är dock polyester (PET) återvunnen från plast flaskor. Positivt med denna metod är att energiåtgången och avfall är betydligt lägre än vi framställning av nytt material. PET flaskor rengörs och finfördelas till flis som sedan smälts och processas till garn som sedan spinns till fibrer.
5.8.1.3 Polylactic acid (PLA)
Är en termoplastisk polyester och en helt ny sorts syntetfiber. Den utvinns ur 100%
förnyelsebara energikällor. PLA framställs genom att extrahera stärkelse från majs och omvandla det till socker genom enzymatisk hydrolys sedan jäser den och bildar mjölksyra. Det är det som bildar fibrerna och dessa framställs genom smältspinning.51 Fibrer av PLA har många fördelaktiga egenskaper och ska kunna ersätta många oljebaserade plaster som polyester. Dess mekaniska egenskaper liknar konventionell PET, är en relativt styv polymer vid rumstemperatur, men dess glastemperatur (Tg) är låg (intervallet 55-56 C). Graden av kristallinet och molekylvikt påverkar i stor grad de mekaniska egenskaperna, högre molekylvikt ger ökad draghållfasthet. PLA fiberns mekaniska egenskaper gör att man kan uppnå både elastiska och höghållfasta
material.52
PLA kan framställas som både filament och spunnet garn. Tyger som framställda av spunnet garn får en naturkänsla och känns ungefär som bomull. Tyger framställda från filament får istället en mjuk känsla och en draperad yta. Tyget får även en lägre smältpunkt, vilket skapar problem när man t.ex. ska göra transferprint som kräver hög värme för att kunna fixera trycket. Även strykning kan vara ett problem, då PLA smälter vid de stryktemperaturer som oftast är rekommenderade vid strykning av bomull och polyester idag.53
Det finns dock problem vid färgningen och slutberedningen, eftersom när vatten tränger in i fibern försvagar det bindningarna i molekylen och fiberstyrkan försvagas.
Därför är det viktigt att PLA framställs under rätt förhållanden, dvs med låg
temperatur och i syra förhållanden. Vid blekning och färgning används ofta alkaliska metoder vilket gör det problematiskt vid användningen av PLA.
När man färgar PLA går mer färg till spillo jämfört med färgning av polyester.
Det är svårt att uppnå mörkare nyanser. Men det är ett område som det forskas på och
50 Tingsvik, Kompendium i textilkemi för Textilingenjörsprogrammet
51 Fletcher, Kate(2008), Sustainable Fashion & Textiles, London: Earthscan Ltd
52 Ozan Avinc, Akbar Khoddami, 2010
53 se not 51
PLA anses i alla fall idag vara mer hållbart än andra polymerer på marknaden idag.54 PLA färgas med dispersionsfärgämnen med hög temperatur och tryck, dock krävs en modifierad färgningsmetod p.g.a. av fiberns låga affinitet (dragningskraft mellan kemiska ämnen) till vattenlösliga färgämnen. Även vid slutberedning krävs
modifierade tekniker för att uppnå samma egenskaper. På grund av PLA-fiberns låga affinitet kan starka alkalier orsaka att fibern blir försvagad via hydrolys i
konventionella våtbehandlingar.55
5.8.1.4 Ekologisk bomull
Bomull som är framtagen på ekologisk väg har inte blivit besprutad med några bekämpningsmedel, gödningsmedel eller blivit behandlad med miljöfarliga
kemikalier. En bonde som odlar ekologiskt sätter det naturliga kretsloppet i centrum bland annat genom att hushålla med naturresurser så att minsta möjliga skada på miljön uppstår och man bevarar jordens bördighet på lång sikt.
Den största utmaningen med bomullsodlingen är användningen av
bekämpningsmedel, gödningsmedel och den enorma mängden vatten som förbrukas i samband med odlingen. Det är även viktigt att se till att odlarna får den information som krävs för att driva ekologiskt jordbruk.
Kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel kan ersättas av naturliga metoder för att motverka skadedjur, ogräs och skadade plantor. Tillskottsgödning kan ske i forma av organisk gödsel från exempelvis höns eller kor.
Ett ekologiskt jordbruk bygger på att skapa största möjliga återcirkulation av
näringsämnen och att odlingen ska baseras på lokala och förnyelsebara resurser. Rent praktiskt innebär det bland annat att bonden odlar med så kallad varierad växtföljd, genom att odla olika grödor T.ex. kan bomull odlas med majs mellan bomullsraderna eller mellan bomullsskördarna. Detta försvårar insektsangrepp och ger en mer bördig jord.56
Användningen av den organiska bomullen istället för konventionell bomull leder till att mängden gifter minskar markant, eftersom det används minimalt med kemikalier.
Den organiska bomullen inkluderar även Fair Trade och etiska produktions principer, så det är även ett verktyg för sociala förändringar. T.ex. har små odlare fått bidrag om de använder sig av organisk bomull, för att de ska kunna konkurrera med de stora kommersiella odlarna.
Det som förhindrar användningen av organisk bomull är att odlingarna finns i begränsad mängd. Den organiska bomullsodlingen är idag ca 1 % av den totala bomullsodlingen i världen. Alltfler odlare blir ackrediterade att odla organisk bomull.
Produktionshastigheten är låg och tar ca tre år, produktionen är även kostsam och innebär en riskfylld ekonomisk satsning. Produktiviteten för den organiska bomullen är ca 50 % lägre än för den konventionella bomullen, vilket gör att den kräver större
54 Se not 51
55 Avinc & Khoddami, Overview of Poly lactic acid (PLA) fibre
56 Naturskyddsföreningen, Bomull – en ren naturprodukt? [elektronisk]
odlingsmarker och därför är många skeptiska till att den organiska bomullen helt skulle kunna ersätta den konventionella.57
5.8.1.5 Färgning
Ett generellt problem med färgning av tyger är att det är svårt att få all färg att fixera på tyget och därför blir det ett stort överskott av färg i färgbadet, vilket sedan går ut i miljön. Dispersionsfärger har ett överskott av färg på 5-20%, vilket är något lägre än reaktiv- och sulfurfärgämnen som har ett färgöverskott på 40-50%.
Carriers som används vid dispersionsfärgning har en negativ inverkan på miljön, då de är flyktiga, aromatiska föreningar och ibland är de klorerande. De klorerande föreningarna är de som är farligast för hälsan och miljön. Vanliga “carrier” som idag inte är förbjuda inom EU är o-fenylfenol, butylbensoesyra eller metylsalicylsyra. En ny typ av polyester, polytrimetylentereftalat, PTT har börjat få större kommersiell spridning, vilken kan färgas utan “carrier” eller höga temperaturer, eftersom fibern har en öppnare struktur än PET fibern. 58
5.8.2 Företags miljöansvar
Idag har efterfrågan växt att företag tar sitt ansvar i miljöfrågor. Det finns ett flertal organisationer och riktlinjer ett företag kan följa.
5.8.2.1 Gants Ekologiska Krav
Gants leverantörer måste förbinda sig till GANT Ecological Requirements, vilket är baserade på Ökotex 100. Kontroll att kraven efterföljs hos leverantörerna sker slumpvis varje säsong.
Företaget efterföljer även REACH, en EU förordning angående produktionen och säkert användande av kemikalier. Det gäller även ett säkerställande att
kemikalierestriktionen efterföljs i tvätt och färgprocesser samt att det inte kan påvisas i Gant slutprodukt.59
5.8.2.3 Ökotex 100
Ökotex100 är en humanekologisk märkning, där man garanterar att den textila produkten inte innehåller några restsubstanser som är hälsoskadliga för människan.
Ökotex 100 är ett globalt enhetligt provnings- och certifieringssystem för textilfibrer och produkter genom hela ledet. Man provar material, för att se att de inte innehåller hälsoskadliga ämnen. De ämnen som anses som skadliga är de som är förbjudna eller kontrollerade enligt lag, samt övriga hälsoskadliga ämnen.
Ökotex 100 är indelat i fyra produktklasser, där man utgår från hur varan används.
Har produkten intensivare hudkontakt får produkten strängare humanekologiska krav den måste uppfylla.60
Produktklasserna är följande:
57 Fletcher, Kate(2008), Sustainable Fashion & Textiles, London: Earthscan Ltd
58L. Hatch, Kathryn(1993), Textile Science, Minneapolis/Saint Paul: West Publishing Company
59 Gant Supplier Manual, 2012
60 Oeko-tex Standard 100 (2012)
Produktklass 1
Textilier och textilleksaker som används av bebisar och småbarn upp till fyllda tre år, t.ex. underkläder, sparkbyxor, sänglinne, sängkläder, gosedjur.
Produktklass 2
Textilier där en stor del av ytan kommer i direkt hudkontakt vid användning, t.ex.
underkläder, frottévaror, skjortor, blusar.
Produktklass 3
Textilier där materialet vid användning antingen inte kommer i kontakt med huden eller endast en ringa del kommer i direkt hudkontakt t.ex. jackor, kappor och fyllnadsmaterial.
Produktklass 4
Omfattar inredningsmaterial, bland annat dukar och draperier samt vägg- och golvtextilier.
För att bli certifierad enligt Ökotex 100, ska produkterna och artikelgruppernas samtliga beståndsdelar och tillbehör uppfylla Ökotex provningskriterier. Ett utfärdat certifikat gäller i ett år och kan förnyas när som helst.61
5.8.2.4 REACH
REACH står för Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals och är EU´s relativt nya kemikalielagstiftning och är ett generellt krav i EU. På svenska kallas den EG-förordningen om kemikalieregistrering.
REACH ser till att importörer, tillverkare och nedströmsanvändare bär ett ansvar att de ämnen de tillverkar eller släpper ut på marknaden inte får ha några skadliga hälso- och miljöeffekter.
Ämnen som redan finns på marknaden idag och nya ämnen som tillverkas ska registreras, riskbedömas och godkännas.
Det framgår att om det är möjligt ska farliga ämnen ersättas med mindre farliga alternativ.
Det är industrins ansvar att ta fram kunskap om kemiska ämnens egenskaper.
Informationen registreras sedan i ett gemensamt EU-register.
När man då t.ex. ska framställa en textil produkt, är det alltså viktigt att se till att alla processer görs på ett så miljövänligt sätt som möjligt och att man ser till att
kemikalierna som används är godkända enligt REACH. 62
61 ECHA, European chemicals agency [elektronisk]
62 se not 61
5.8.2.5 Sweden Textile Water Initiative (STWI)
STWI är en organisation som vill vara med och påverka den lokala vatten situationen i de länder där de låter producera sina produkter. Initiativet STWI, startade 2010 med syfte att vara en länk mellan textil och läder företag i Sverige och Sveriges vatten institut. Idag är 32 företag medlemmar i organisationen, som arbetar med projekt som vattenrening, produktionsteknik, slam hantering och även politiska engagemang. 63
63 Swedish water house, [elektronisk]
6. RESULTAT
6.1 Resultat av teoridelen 6.1.1 God kvalitet
En tvättrådsetikett med god kvalitet innebär att etiketten har hög gnidhållfasthet, färghärdighet och dimensionstabiliet. I praktiken innebär det att att trycket inte nöts bort eller att etiketten inte anfärgar andra textilier vid tvätt eller användning. Etiketten bibehåller även sina dimensioner, ytfinish och dess vävda eller skurna kanter rispas inte upp efter tvätt. Kvalitén och etikettens utförande styrs av val av material, vävkonstruktion/bindning, tryckmetod och färgämne som väljs i
framtagningsprocessen.
6.1.2 Materialval
Polyester (PET) är en lämplig fiber för tvättrådsetiktter, pga. av sin färgbeständighet, skrynkelhärdighet och relativt höga hållfasthet. Eftersom materialets utseende går att påverka i spinning och beredningsprocesser, kan etikettleverantören få ut önskat resultat och exklusivitet.
6.1.3 Val av färgämne
Dispersionsfärg har bra ljus och tvätthärdighet och är lämplig för att färga polyester.
För etiketter av fiberblandningar bestående av cellulosa baserade fiber är har både reaktiv- och kypfärgen bra färg- och tvätthärdigheter. Dock är reaktivfärgen ett billigare alternativ.
6.1.4 Val av tryckmetod
Transfertryck är ett miljövänligare alternativ till flexotryck och screentryck, eftersom trycket överförs direkt och att det inte krävs några kemikalier annat än färgämnet.
Åtgången på energi, vatten och utsläpp är därav betydligt mindre än till de metoder nämnda ovan. Transfertryck kan dock endast används för syntetmaterial. Dock har transfertryck en tendens att krackelera efter tvätt och användning och är därav en mindre bra metod att använda för tvättrådsetiketter.
Flexotryck går i jämförelse med tranfertryck att trycka på många olika material.
Metoden har en mycket hög tryckhastighet.
Screentryck är kostsamt och kräver stora volymer. Hel eller halv automatiskta s.k.
rotationsschabloner är mer produktionseffektivt än screentryck gjort förhand.
Gemensamt för plana schabloner och rotationsschabloner är att rakelns form, dess tryck, antal hål/cm2 och hastighet har betydelse för hur tryckresultatet kommer att bli.
6.1.5 Vilka miljövänliga möjligheter finns?
Vid val av material för en tvättrådsetikett utifrån ett kvalitets- och miljösynpunkt kan man börja med att jämföra polyester och PLA fibern som är miljövänligare alternativ till polyester.
PLA är tillskillnad från polyester, utvunnen av 100% förnyelsebara energikälla och kan ersätta många oljebaserade plaster. Fibern har likande mekaniska egenskaper som polyester. Dock finns vissa nackdelar med PLA fibern i jämförelse med
polyesterfibern. PLA fiberns lägre smältpunkt skapar problem vid tryck av t.ex.
transfertryck då det krävs högre temperaturer. Vid strykning kan det förekomma att fibern helt enkelt smälter. Vid färgning och slutberedningen har även fiber svagheter.
Fiberstyrkan försvagas, en mängd färg går till spillo i jämförelse med polyester och det är svårare att uppnå mörkare nyanser.
En annan ersättare av polyester är återvunnen polyester. Energiåtgången och avfall är betydligt lägre än vi framställning av nya polyester fibrer. Fördelen med återvunnen polyester framför PLA är att polyesterfiberns egenskaper bibålls och att den är värmetålig vid färgning och tryck.
Bomull i tvättrådsetiketter förekommer oftast i en fiberblandning. Ekologisk bomull är att då att föredra då fibern har framtagits på ekologisk väg utan att blivit besprutad med bekämpningsmedel, gödningsmedel eller blivit behandlad med miljöfarliga kemikalier. Det som försvårar användningen av organisk bomull är att odlingarna finns i begränsad mängd, ca 1% av den totala bomullsodlingen i världen. Dock är produktionshastigheten låg och produktionen är kostsam och innebär en riskfylld satsning för bonden.
Gällnade färgning av textiler är det största miljörelaterade problemet att det blir ett stort överskott på färg eftersom det är svårt att få all färg att fixera på tyget. Detta resulterar i att färg går ut i miljön. Jämför man de olika färgningsmetoderna som är nämnda under teoriavsnittet har dispersionsfärg ett något lägre överskott på färg.
Hjälpkemikalien “carrier” har stor negativ verkan på miljön. Dock har en ny typ av polyester PTT framtagits, som gör det möjligt att färga utan carrier p.g.a. fiberns öppna struktur, vilket är ett miljövänligare alternativ.
6.1.6 ISO standarder och förordningar
Vid framtagningen av en etikett för tvättråd bör konfektionsföretaget och/eller etikettleverantörern ta hänsyn till följande ISO standarder och förordningar. Dessa även med avseende på kvalitetstestning.
• Textil - Symboler för skötselmärkning, ISO 3758:2012
• Lag (1992:1231) om märkning av textilier
• Textil - Färghärdighetsprovning - Del A01: Allmänna grundregler , SS-EN ISO 105-A01:2010, för provning
• Textil - Färghärdighetsprovning - Del X12:Färghärdighet vid gnidning (ISO 105-X12:2001)
• Textil - Färghärdighetsprovning - Del C06: Färghärdighet mot hushålls- och kommersiell tvättning (ISO
105-C06:1994/Cor 1:2002)
• Textiles - Preparation, marking and measuring of fabric specimens and garments in tests for determination of dimensional change.
• Textil - Färghärdighetsprovning - Del A03: Gråskala för bedömning av anfärgning (ISO 105-A03:1993)
6.2 Resultat av kvalitetstester
Etiketterna med vävda stadkanter behöll sitt exklusiva utseende efter testerna, medan etiketterna med skurna stadkanter hade fransat sig och ändrats betydligt från etikettens ursprungliga utseende. Fördelen med de vävda kanterna är att de klarar större slitage, vilket leder till att de håller dimensionerna bättre, men nackdelen dock ett högre pris.
Skurna etiketter är billigare att producera, men håller inte samma höga kvalité, utan har tendens att fransa upp sig efter användning och tvätt.
Den vävda etiketten med damastbindning, visade på bra resultat i kvalitetstesterna.
Den vävda etiketten visade på både bra färg- och gnidhärdighet. Satinbindningen har i jämförelse dock en slätare och glansigare yta än damastbindningen.
6.2.1 Gnidhärdighetstest
Proverna studerats i ljusskåp i en 5-gradig gråskala.
Gnidhärdighetstestet visade att etiketterna nr. 2 (blå screentryckt), nr. 3 (blå vävd) och nr. 4 (vit rotationstryckt) inte gav upphov till någon märkbar nötning. Däremot etikett nummer 1 (blå screentryckt) gav upphov till nötning i torrt och vått tillstånd. Etikett nr. 5 (vit flexotryckt) visade på nötning i torrt tillstånd. Detta visar att screentryckt
Etikett Torr Våt Kommentar
etikett med den vita tryckfärgen, har sämre nöthärdighet. Det visar även på att flexotrycket har sämre nötningshärdighet.
6.2.2 Anfärgningstest
Se bilaga 2
I anfärgningstestet visade det sig att etikett nr.1 (blå screentryckt) och etikett nr.2 (blå screentryck) anfärgade polyester och polyamid. Dock anfärgade etikett nr. 1 (blå screentryckt) i större utsträckning.
6.2.3 Dimensionsändrigstest
Dimensionsändringstestet visade att ingen av etiketterna ändrade dimension i varken väft eller varpled.
2 Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad 3 Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad
4 Trycket
5 Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad Oförändrad
I färghärdighetstestet visade att etikett nr. 2 (blå screentryckt), 3 (blå vävd) och 5 (vit flexotryckt) hade bäst färghärdighet. Det visar på att screentryckt etikett med mörkblå botten och vit text, vävd etikett och flexotrycket har bäst kvalitet i detta avseende. De etiketter med sämst färghärdighet är etikett nr. 1 (blå screentryckt) och nr. 4 (vit rotationsschablontryckt). Etikett nr. 4 visade dock på bra resultat i gnidhärdighet.