TRIVSEL I EN KOMPRIMERAD BOSTAD
En studie om trivsel och att känna sig hemma i komprimerade bostäder
TRIVSEL I EN KOMPRIMERAD BOSTAD
En studie om trivsel och att känna sig hemma i komprimerade bostäder
Malmö universitet
Fakulteten för Kultur och Samhälle Institutionen för urbana studier Kurskod: BY212C
Program: Arkitektur, visualisering och kommunikation Kandidatexamen i byggd miljö
20 Högskolepoäng VT 2021
Handledare: Sissi Ingman Examinator: Sabina Jallow
WELL-BEING IN A COMPACT RESIDENCE
A study on well-being and feeling at home in compact living
SOFIA GOUSSI JOHANSSON
TACK!
Jag vill ge ett stort tack till min handledare Sissi Ingman, med sitt engagemang och stöd varit en hjälpande hand genom hela arbetsprocessen. Dessutom vill jag tacka Jonas Alwall, som har bidragit
med sin kunskap och varit till hjälp under arbetets gång.
Jag vill rikta ett stort tack till min familj som har varit ett stort stöd, hjälpt mig och motiverat mig till ett fortsatt skrivande.
Till sist vill jag tacka alla de som ställde upp på mina intervjuer, för er hjälp
och bidrag till arbetet.
Ämnet för studien uppstod ungefär ett år innan arbetet påbörjades. Genom att själv ha bott/bor i en komprimerad bostad, har mycket tankar kring trivsel och upplevelsen av bostaden cirkulerat. Då studiens tillkomst grundar sig i egna erfarenheter och att själv vara en av de som bor litet, kändes det självklart att det var just detta som studien skulle handla om. Ämnet trivsel har varit otroligt intressant att undersöka och arbeta med vilket även har gett ambition till att vilja fortsätta med det.
Denna studien är en början på en forskning där den tillslut bildar en större helhet.
Studien är en liten del av det som komma skall. Tanken med denna studie är att den ska byggas vidare över en längre tid, med andra ord ses detta som ett kapitel av en hel bok som är under process. Resultatet för denna studien blev för målgruppen av studenter och studien kan fortsätta genom att undersöka fler målgrupper. Alla målgrupper kan tillslut sammanställas, analyseras och skildras om det finns likheter eller skillnader för hur de olika målgrupperna trivs och/eller känner sig hemma.
FÖRORD
Vad är det som gör att ett hem är just ett hem? Det är en fråga som kräver olika svar, ett hem för någon behöver inte vara ett hem för någon annan. ”Hem”
kan definieras på många sätt, men en sak som nog många är enade om är att ett hem är en plats där man ”känner sig hemma”, och där man trivs. Denna uppsats har genomfört etnografiska studier av olika komprimerade bostäder samt sammanställt en litteraturöversikt för att svara på frågeställningarna; “Vad säger litteraturen om komprimerade bostäder och trivsel? Hur gör sig människor hemma i en komprimerad bostad? Hur kan man utforma komprimerade bostäder men samtidigt behålla den trivsamma hemmiljön?”. Som en del av resultatet har ett förslag på en komprimerad bostad tagits fram som har baserats på litteraturen och den etnografiska studien. Studien har även behandlat viktiga begrepp såsom;
komprimerad, trivsel, hem och kvalitet. Uppsatsen diskuterar vilka faktorer som tillför trivsel och hemmakänslan samt hur det kan förbättras när det kommer till komprimerade bostäder. Den tar upp hur man behöver tänka när man designar en komprimerad bostad om vilka delar som man ska lägga huvudvikten vid.
SAMMANFATTNING ABSTRACT
What makes a home to be a home? That is a question that requires different answers, a home for one person doesn’t have to be a home for another. “Home”
can be defined in many ways but one thing that lots of people agree with is that a home is a place where you “feel like home” and a place where you feel well.
This essay has completed ethnographic studies of different compact housing and compiled a literature review to answer the following questions; “ What does the research say about compact living and well-being? How do people make themselves feel like home within compact housing? How can we design compact housing but at the same time maintain a pleasant home environment?”. As a part of the result, a proposal of a compact housing has been made. It has been based on literature and ethnographic study. The essay has also addressed important concepts such as; compact, well-being, home and quality. The essay discusses which aspects that contribute well-being and the homefeeling, also how that can improve with compact housing. It highlights how you should think when you are designing compact housing, which parts to put the main emphasis on.
Nyckelord: komprimerad bostad, trivsel, hem, kvalitet. Keywords: compact housing, well-being, home, quality.
Komprimerad
I denna uppsatsen definieras komprimerad som en översättning av
engelskans compact. När någonting är i en mindre skala än standard och i detta fallet är det bostäder i en mindre skala.
Komprimerad bostad
När en bostad är liten, förtätad och har multifunktionell användning. I denna uppsats klassificeras begreppet som en bostad med högst 35 kvadratmeter.
Trivsel
Någonting som uppstår när man mår bra med sin livskvalitet och sin livsmiljö.
Hem
Den plats där man trivs som mest, där man hämtar energi och finner ro. Där man uppfyller sina dagliga behov, såsom att sova. Det är en plats där man får sitt eget privata utrymme.
BEGREPPSLISTA
Kvalitet
En benämning på huruvida någonting är bra eller dåligt. Det är ett samlingsord för att förklara egenskaper hos olika ting.
Mätbara värden
Det som kan mätas med siffror. Exempelvis; temperatur, luftfuktighet eller luftflödet.
Omätbara värden
Det som inte kan mätas i siffror utan mäts i ord. Exempelvis; bekvämlighet,
känslan och upplevelsen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ...
1.1 Bakgrund ...
1.2 Problemformulering ...
1.3 Syfte ...
1.4 Frågeställningar ...
1.5 Avgränsningar ...
2. METOD ...
2.1 Litteratursökning ...
2.2 Intervjustudie ...
2.3 Skapandet av en komprimerad bostad ...
2.4 Kritik mot vald Metod ...
3. EMPIRI ...
3.1 Litteratur beskrivning ...
3.1.1 Vad är en Komprimerad bostad ...
3.1.2 Vårt Välbefinnande ...
3.1.3 Symbolen för ett Hem ...
3.1.4 Arkitektonisk Kvalitet ...
3.1.5 Form och Design ...
3.1.6 Rörelse och Upplevelse ...
3.1.7 Material och Färg ...
3.1.8 Dagsljuset ...
3.1.9 Tillgänglighet ...
3.2 Kvalitativa Intervjuer ...
3.2.1 Egna observationer ...
3.2.2 Analys av intervjupersonerna ...
3.3.3 Intervju resumé ...
3.3 Egen Gestaltning ...
3.3.1 Analys av komprimerad bostad ...
3.3.2 Ritningar av komprimerad bostad ...
3.3.3 Kritik av egen gestaltning ...
4. SLUTDISKUSSION ...
4.1 Egen tankemodell - Design av Kvalitet och för Lycka ...
4.2 Framtida forskning ...
5. REFERENSER ...
5.1 Litteraturkällor ...
5.2 Internetkällor ...
5.3 Figurer ...
15
15 16 17 17 17
19
20 21 22 23
25
26 27 29 33 35 37
39 41 43 44 45 46 47 68 69 69 69 80
81
83 85
87
87
88
88
1. INLEDNING
1.1 BAKGRUND
En liten bostad, eller som idag kallas för en komprimerad bostad, kommer alltid vara en efterfrågan på bostadsmarknaden. Oavsett om det är för studenter, folk med jobb, minimalister eller andra med ekonomiska anledningar. Det kommer alltid att behövas komprimerade bostäder. Om det ska göras sådana bostäder behöver de även göras trivsamma. Som bostadsinnehavare efterfrågas inte bara en liten bostad för att det är en sådan man letar efter, utan för att man även letar efter ett hem att trivas i. Varför det just behövs komprimerade bostäder är inte bara för att det är en attraktiv bostad för folk, exempelvis skriver Riksbyggen (2019) att små bostäder är en bostadsform som även anses underlätta bostadsbristen och tillåta fler unga personer att kunna komma in på bostadsmarknaden. Detta visar även på att byggföretag är medvetna om situationen kring små bostäder och att fler unga även ska kunna ta del av det.
Anledningen är att allt eftersom städer växer, blir det ytterligare fler tillgängliga jobb. Jobb som underlättas om det medför en kort resväg. Med andra ord, underlättas det om ens bostad finns i staden man arbetar i. Ett samlingsnamn för detta är urbanisering. Allt fler från landsbygden flyttar in till städer och om det fortsätter i samma takt som det gör nu kommer 75% av jordens befolkning bo i städer år 2050. Städer har avseende mindre plats att bygga på och lösningen på ett sådant problem är att bostäderna helt enkelt behöver vara mindre. Komprimerade bostäder gynnar bostadsbristen då fler har råd att bo i dem och genom det blir de mer tillgängliga för en större målgrupp. Detta har till och med lyfts i radio och idag byggs det fler dyra bostäder än vad det tidigare har gjort menar ekonomen Anders Olshov (Sveriges radio, 2017). Han menar på att de som behöver bostäder inte har möjlighet att bo i dem och bostadsbristen fortsätter. Komprimerade bostäder kan därmed vara en lösning då det är aktuellt med fler billigare bostäder.
Det blir mer och mer modernt med mindre bostäder, med andra ord handlar det inte bara om att det är efterfrågat utan även för att det byggs fler små bostäder. Det är något som ligger i tiden, främst för att de är nödvändiga men också för att det underlättar vardagen med mindre kvadratmeter att städa och reparera. Komprimerade bostäder kan dock ses som mer tillfälliga bostäder, både för de boende och för de som planerar bostäderna.
Därför kan trivseln i en komprimerad bostad hamna i skymundan eftersom det inte alltid ses som ett långvarigt boende. Med stöd i filosofen Alain De Botton (2006, s 13) behöver man bygga mer trivsamt för att bostäder inte ska ses som tillfälliga. Då byggs det inte endast för att det behövs utan även för att de ska vara trivsamt att bo i. Trivsel för en plats både styrs och påverkas av vårt välbefinnande. Den byggda miljön har stor betydelse för vårt välmående och handlar mycket om hur en plats upplevs samt upplevelsen och känslan man får av rummet.
Eftersom komprimerade bostäder kan ses som endast tillfälliga som tidigare nämnt, är det viktigt att trivsel har implementerats för att även få folk att vilja stanna och inte flytta vidare men främst ge bostaden upplevelsen att det är en plats där man kan finna trivsel och må bra. Eftersom byggd miljö har en stor påverkan på oss människor, är det viktigt att se till vad som behövs och stärka den byggda miljön för att trivseln ska uppnås.
De Botton (2006, s 13) antyder att det är lätt att man blundar för miljöer som ger permanenta lidanden. För denna situationen menas det att bostäder med kortvarig användning (per person) blir det lättare att tänka att nästa bostad kommer vara mer trivsamt vilket gör att man blundar för den nuvarande bostaden. Om ens välmåendet är positivt av den byggda miljön runt omkring, uppnås trivsel för bostaden. Oavsett om bostaden kommer vara ett långvarigt boende eller inte, finns det ingen anledning till att inte implementera trivselfaktorer eller att prioritera trivsel, den kommer alltid vara en bostad för någon. Folks välmående kommer även det påverkas om man tvingas flytta runt till olika bostäder för att man inte trivs. De Botton (2006, s 13) menar också att vi inte kan bli evigt okänsliga för miljöer som vi inte har potential att göra till det bättre och att det resulterar i att vi är så pass medvetna som vi själva tillåter oss att vara. Det kan tillslut nå upp till den punkt där man inte längre kan tåla det. Därför är det viktigt att komprimerade bostäder tillåter upplevelsen av trivsel för att sådana situationer inte ska förekomma. En tanke man kan ställa sig själv är; “Man bygger inte för att man ska må dåligt utan för att man ska må bra”. Med det sagt, för att vi inte ska tillåta oss själva att leva i icke trivsamma bostäder behöver man även veta vad som gör en bostad trivsam.
1.5 AVGRÄNSNINGAR
Trivsel i en bostad kan bero på en mängd olika anledningar. Det område som bostaden befinner sig i, den yttre miljön runt byggnaden eller atmosfären i trapphusen är bara några faktorer som har en påverkan på ens trivsel.
Denna studien kommer endast fokusera på bostadens interiör med anledning av att begränsa studien och låta interiör och exteriör (allt utanför bostadens väggar) vara två olika delar av en trivsel-helhet. Studien kommer även koncentrera sig på de omätbara kvaliteterna och kommer lämna de mätbara faktorerna, såsom temperatur och luftkvalitet med fler åt sidan. Studien kommer inte ställa de ekonomiska eller politiska aspekterna, såsom hyres- och/eller bostadsrätt i centrum utan endast syftar till de omätbara värdena. Studien kommer inte utgå från någon redan existerande teori om trivsel i små bostäder. Den kommer snarare få fram en förståelse och insikt vad trivsel kan innebära, för att sedan utifrån det skapa en egen tankemodell kring ämnet.
1.2 PROBLEMFORMULERING
Idag byggs bostäder med funktionaliteten som utgångspunkt. Omedvetna av de värden som inte kan mätas. En bostads funktion är inte avgörande för användarens trivsel eller hemma-känsla, funktionen har en minst lika viktig roll som bostadens estetiska betydelse. När det kommer till komprimerade bostäder eller små bostäder generellt övervägs ofta den praktiska delen först vilket gör att det estetiska hamnar i skuggan. De mätbara och de omätbara kvaliteterna behöver samspela i en bostad för att få en helhet som strävar efter trivsel och inte bara funktion.
De mätbara värdena ser till att bostaden har det praktiska funktionerna med inomhusklimat och utrustning. De omätbara värdena säkerställer kvaliteten för estetiken och symboliken för upplevelsen av bostaden. Visheten om hur stor betydelse trivsel har för bostäder är inte liten men frågan är vad som skapar trivsel. Konsekvenserna som blir för komprimerade bostäder är att de blir tillfälliga boenden eftersom folk inte känner sig hemma. När de omätbara kvaliteterna inte tillämpas på bostäder med “standardstorlek”, är sannolikheten liten för att det ska tillämpas på små bostäder. De omätbara värdena är pusselbiten som saknas men den pusselbiten som är extra viktig att sätta på rätt plats för komprimerade bostäder.
1.3 SYFTE
Studien syftar till att undersöka vad som kan göra en komprimerad bostad mer trivsam att bo i samt utreda vilket/vilka faktorer som tillför just trivsel i en komprimerad bostad. Det är en hög efterfrågan på små bostäder framförallt i städer och för att de inte ska ses som tillfälliga bostäder behövs det en trivselfaktor i bostäderna för att det ska kännas attraktivt att bo där en längre period. Studien kommer hjälpa till med att berika trivsel i kommande små bostäder för att få de mer tilltalande att bo i. Studien kommer även vara till stöd för arkitekter och planerare för hur och vad som behövs för att just skapa en trivsam komprimerad bostad. Studien riktar sig även till de som är intresserade inom området compact living.
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR
• Vad säger litteraturen om komprimerade bostäder och trivsel?
• Hur gör sig människor hemma i en komprimerad bostad?
• Hur kan man utforma komprimerade bostäder men samtidigt behålla
den trivsamma hemmiljön?
2. METOD
Innan skrivprocessen kunde börja behövdes det en fördjupning av ämnet med en lättare litteraturöversikt.
Studien har utgått från litteratur- och databassökningar samt kvalitativa intervjuer för att nå fram till sitt resultat. Syftet av metodvalen har utgått från att på bästa sätt kunna visa erhållen kunskap samt tydligare förstå ämnets grunder, på så sätt har ett förslag på ett komprimerat boende tagits fram. Mindre etnografisk studie har genomförts i intervjupersonernas bostäder i syfte att själv kunna skaffa sig uppfattning i vad intervjupersonerna menar i sina svar. Kvalitativa intervjuer blev en av huvud metoderna och den metoden av etnografiska studier som gjordes. Syftet var att studiens ämne skulle behandla olika perspektiv av mänsklig erfarenhet vilket gör att intervjuer för ett sådant ämne bör användas menar professorerna i pedagogisk psykologi Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014, s 142). Metodvalen har även utgått från studiens forskningsfrågor och anpassats för att på bästa sätt nå fram till det utfall som frågorna tillfrågar.
Studien har använt sig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt. Anledningen till det är att de kompletterar varandra i denna studien. Eftersom studien bygger på tolkningar och beskrivningar från intervjupersoner har en hermeneutisk tillvägagångssätt varit relevant. Denna typen av forskning är svår att mäta eftersom den bygger på subjektiva tankar. Eftersom det bygger på ett fåtal tolkningar behövde studien kompletteras med andra metoder.
För att få reda på den större helheten och inte endast intervjupersonerna, gjordes en litteraturöversikt för att få en större bild som även blir hjälpmedel för förståelsen kring intervjuerna. Studien använder sig av induktion då den inte testar någon teori utan skapar en egen tankemodell utifrån empirin. Det grundar sig i att forskningen med dess egna empiri bestämmer fenomenen för studien och vilka svar som ska sökas skriver Kvale och Brinkmann (2014, s 238).
2.1 LITTERATURSÖKNING
Litteraturen har bestått av olika mediatyper. Den har hanterats i både digital form och i tryckt form. Det har använts litteratur av tidskrifter, böcker, radioprogram och webbsidor. Det har alltså använts material från sådant som skrivs, sägs men även sådant som man kan se i bildmaterial. Litteraturen har sökts både via Malmö Universitets databas Libsearch och databasen Google Scholar samt har litteratur hittats via andra examensuppsatser med liknande ämne. Även de hyllplan som den funna litteraturen befann sig på i universitetsbiblioteket hittades det fler böcker som var relevanta för studien. Sökorden som användes i databas sökningarna var: “bostaden”, “interior design”, “arkitektur”, “architecture and physical health”, “architecture and well-being”. Litteraturen var både engelsk- och svenskspråkig oavsett om den var i digital eller i tryckt form. Databassökningarna gav störst resultat vid de engelska sökorden men mycket av den litteraturen som befann sig på samma hyllplan var på svenska. Med all läsning öppnade det upp för ännu mer litteratur som refereras och rekommenderas i den redan lästa litteraturen. Denna processen varade under hela arbetets gång.
Vid insamling av litteratur lästes det mesta översiktligt igenom innan de kategoriseras för de olika delarna av litteraturöversikten. Det samlades in så mycket litteratur som möjligt för att sedan kunna jämföras med varandra för att få en så trovärdig analys som möjligt. Efter det steget genomgick litteraturen en djupare läsning för att säkerställa om materialet behövdes och var till nytta för studien.
FIGUR 1 . ARBETSPROCESSEN I STEG FÖR STEG
INTERVJUER
LITTERATURÖVERSIKT INTERVJUANALYS
LITTERATURSÖKNING GESTALTNING
2.2 INTERVJUSTUDIE
Intervju undersökningarna av intervjupersonerna gjordes i deras hem. En anledning var att personerna på ett lättare sätt skulle kunna förklara och analysera sina hem om de befanns sig där. Det blev även enklare att undersöka deras kroppsspråk och energi när de befann sig hemma. Den andra anledningen var att studien skulle göra en etnografisk ansats för att själv kunna skapa sig en förståelse och uppfattning av bostäderna. Därav tillfrågades bekanta personer för att de skulle vara mer bekväma med att intervjun varade hemma hos dem. En annan anledning till det var även tidsbristen. Intervjufrågorna skickades till intervjupersonerna några dagar innan intervjun för att personerna skulle ha en chans att kunna förbereda sig om de ville. För att se om det gav mer eller mindre respons på frågorna testades det även att inte skicka ut frågor i förväg men det ändrades efter nästkommande intervju då svaren blev avsevärt kortare.
De egna upplevelserna hos personer har stor betydelse menar författaren Cecilia Jensfelt (2001, s 17). Det gör att det inte går att generellt definiera en bra boendekvalitet vilket gör att enkätundersökningar inte räcker för att ta reda på personers individuella prioriteringar. Därför har denna undersökning använt sig av kvalitativa intervjuer istället för enkäter. Det har gjort att intervjuerna har varit mer fria i tillvägagångssättet och även upplevts mer som vardagliga diskussioner. Frågorna arbetades fram med hjälp av litteraturen i ett försök att få fram svar som litteraturen inte alltid kunde svara på. Under intervjuernas gång har frågorna formulerats om beroende på svaren men även med feedback från personerna själva. Intervjuerna var semistrukturerade vilket gjorde att bortsett från huvudfrågorna tillkom det andra delfrågor under intervjuerna som var baserade på intervjupersonernas svar och därav anpassad för varje intervjuperson.
Efter varje intervju skrevs allting som sades ut i ett dokument. Ljudinspelare användes vid alla intervjuer, vilket alla intervjupersoner gav sitt samtycke till. Intervju utskrifterna analyserades sedan genom kodning med hjälp av kategorisering för att hitta gemensamma teman för de olika intervjuerna. Genom att markera texten i olika färger för att separera de olika textstyckena från varandra och på det sättet lättare urskilja olika teman. Analysen från intervjuerna presenteras i en form av litterär presentation. Det med anledning av att på egen hand förstå och tolka intervjupersonernas svar och skapa en berättelse mer ägnat att läsa än att lyssna. Analysen är därmed inte helt ordagrann från intervjusvaren vilket var mest lämpat för denna studie. Genom att använda sig av ordagranna uttalanden från intervjuer kan de framstå som osammanhängande vilket kan leda till oetisk
stigmatisering av intervjupersoner. Metoden för att inte skriva ut ordagrant i denna studien var mest relevant då validiteten blir högre. Hade analysen varit ordagrann hade mätbarheten fortfarande funnits där men att validiteten hade saknats.
Med respekt för intervjupersonerna och hänsyn till dataskyddsförordningen (GDPR) har det inte nämnts några detaljer som kan identifiera intervjupersonerna. Namn och kön förekommer inte utan personerna har tilldelats slumpmässigt genusfria namn och kommer benämnas med “hen” på grund av att de ska vara så anonyma som möjligt i studien. Alla intervjupersoner har deltagit frivilligt vid förfrågan eller erbjudit sig själva.
2.3 SKAPANDET AV EN KOMPRIMERAD BOSTAD
Bostaden skissades fram i olika förslag under den sista delen av hela arbetsprocessen. Eftersom den utgår från både litteraturen och intervjuerna började arbetet av den under intervju analyserna. Bostaden skissades upp i olika planlösningar och olika kvadratmeter tills den uppnådde en form av mättnad av båda för-studierna. Efter varje skiss hade gjorts analyserades den med hjälp av data från båda för-studierna. När skissen inte uppnådde det mesta från intervjustudien och litteraturen fortsatte skissprocessen. När det började närma sig en mättnad, gjordes det enstaka små uppdateringar/finslipningar. Utgångspunkten från början av processen var rörelsen i rummet och dess upplevelse, sedan övergick det mer till att testa hur liten bostaden var möjlig att vara men samtidigt behålla de faktorer som ansågs av intervjupersonerna som viktiga. Skisserna och den slutliga bostaden gjordes alla i Adobe Illustrator. Anledningen till det är att jag brukar skissa i det programmet i vanliga fall vilket gjorde det naturligt att även göra det denna gången.
2.4 KRITIK MOT VALD METOD
Vid intervjuerna har det varit ett stort fokus kring om personerna trivs eller inte trivs i sin bostad när det
egentligen borde varit en större vikt kring hur de gör sig hemma eller vad det är som gör att de inte trivs. Att det handlar mer om förbättringar än om hur trevnaden är för dem nu.
Genom att intervjua bekanta har dialogerna upplevts som mer naturliga och okomplicerade. Det hade med andra ord varit svårare att få en flytande dialog om intervjupersonerna inte hade varit bekanta. Om så hade varit fallet, hade det varit svårt för intervjupersonerna att vara mer personliga i sina svar då det kan vara jobbigare att prata om personliga aspekter för en person man inte känner. Med att endast intervjua bekanta blir målgruppen avgränsad men det medför dock att man får snabb framställning. Detta är ett bekvämlighetsurval men det har gjorts på grund av tillgång samt de fördelar som detta medförde.
Valet av litteratursökning hade kunnat breddas med eventuellt fler databaser och mer sökande på olika bibliotek runt omkring. Eftersom trivsel är ett ämne som det finns lite information av hade en större och bredare sökning behövts för att få in så mycket material som möjligt att kunna analysera.
3. EMPIRI
Följande kapitel beskriver resultaten från hela studiens olika delar där de reflekteras och analyseras del för del. De reflekterar över litteraturen samt intervjuerna och om det har några samband och/eller liknelser med varandra och där resultatet blir en sammanställning i form av en bostad.
Första delen behandlar litteraturstudier och reflektioner kring komprimerade bostäder och trivsel. Viktiga begrepp såsom komprimerad, trivsel, hem och kvalitet kommer även de analyseras där den största vikten kommer ligga på trivsel.
Andra delen redovisar och analyserar resultaten och frågorna från intervju undersökningarna. Denna delen omfattar intervjuer från personer med trivsamma och icke trivsamma komprimerade bostäder. En kort analys av egna observationer tas också upp.
Tredje delen visar på hur en komprimerad och trivsam bostad kan komma att se ut. Förslaget i sin tur överses om den förverkligar behoven för en trivsam bostad.
Denna analys kommer även ges med stöd från litteraturen och intervjuerna.
3.1 LITTERATUR BESKRIVNING
Mängden information om trivsel i litteraturen gav ett varierat resultat. De flesta beskrev trivsel översiktligt medans endast några få beskrev trivsel mer på djupet. Den litteratur där trivseln beskrevs översiktligt var den oftast gömd mellan raderna. Trivsel togs även ofta upp i samband med diskussioner kring trygghet och kopplades i allmänhet till bostäders yttre miljö och förhållandet mellan byggnader. När det diskuterades om interiördesign hade funktionalitet den ledande rollen. Litteraturen gav en liten grad av information om vad som skapar trivsel hos människor i hemmen, det gav istället ett större omfång av upplevelser, dock fanns det inte mycket detaljerade beskrivningar om trivseln. Litteraturstudien består av ett antal rubriker som uppstod under skrivandets gång samt har en viktig del för ämnets beskrivning och de lyder; Vad är en Komprimerad bostad?, Vårt Välbefinnande, Symbolen för ett Hem, Arkitektonisk kvalitet, Form och Design, Rörelse och upplevelse, Material och Färg, Dagsljuset, Tillgänglighet.
3.1.1 VAD ÄR EN KOMPRIMERAD BOSTAD
Begreppet komprimerad bostad är en direktöversättning från engelskans compact living. Det är en form av ett levnadssätt där bostaden är liten och förtätad. Sådana bostäder är små med funktionella bostadsutrymmen där ytorna samspelar med varandra och bidrar till en multifunktionell användning. Komprimerad betyder förtäta eller trycka ihop, genom att man gör en bostad mindre men där dess funktioner fortfarande finns kvar. Det handlar inte om trånghet eller att det är brist på utrymme utan snarare tvärt om, begreppet betonar effektivitet och funktionalitet. Den skapar just de utrymmena som behövs och är viktigt för att leva hälsosamt. Det är ett begrepp som syftar till att bostaden endast innehåller det som är nödvändigt i våra liv. Det är en definition av vad man verkligen behöver. En sådan bostadsform använder kvalitet före kvantitet.
Ordet komprimerat kan som sagt tolkas som något negativt. Det i sig kan även ge negativa konsekvenser att det anses dåligt att även bo litet. Storleken på ens boende kan lätt kopplas till ens ekonomi vilket det inte alls behöver vara. Det är en norm som behöver ändras, man bor inte litet för att man inte har råd med större utan för att man inte behöver större. Små bostäder behöver normaliseras och att det i själva verket är bra att bo litet.
Det finns inget bestämt mått på hur liten eller stor en komprimerad bostad ska vara för att kunna klassificeras som ett komprimerat boende men som tidigare nämnt behöver det ha multifunktionella ytor och enligt Boverket får en sådan bostad vara högst 35 kvm (Boverket, 2020). För bostäder över 35 kvm får funktionerna, dvs sovplats och kök inte överlappa varandra. För en komprimerad bostad finns det inget krav på avskiljbarhet menar Boverket (2020), all aktivitet förutom badrum/toalett får vara i samma rum. De skriver också på sin hemsida att krav på minst ett fönster måste uppfyllas. En komprimerad bostad kan ses som både stort eller litet beroende på vem man frågar, alla har sin egen uppfattning. 35 kvm kan anses vara stort för att vara en komprimerad bostad där bostaden för sitt syfte ska vara liten men det är inte tillräckligt stort för att en sådan bostad ska kunna ha avskilda rum.
Om man ska se på saken på ett mer filosofiskt sätt får man inte fram svaret på ett litet boende genom att räkna kvadratmeter per person menar designern Terence Conran (2007, s 9). Han anser att det är genom bostadens planlösning som man får känslan av storleken. En bostadsyta kan vara stor men om planlösningen varken är bra planerad eller bra utnyttjad kan bostaden ändå kännas trång. En bostad kan vara precis den rätta bostaden tills
den börjar kännas trång när man även tvingas ha den som arbetsplats. Allt är relativt, allas uppfattningar och tyckande är olika, en bra planlösning för någon kan vara dålig för någon annan. En sådan slutsats dras beroende på vad man har för livsstil och eftersom alla har olika livsstilar finns det inte en perfekt komprimerad bostad.
Även om alla krav som behöver uppfyllas för en komprimerad bostad uppfylls och att det är väl fungerande planlösningar med multifunktionella användningar, betyder inte det att en sådan komprimerad bostad känns trivsam.
3.1.2 VÅRT VÄLBEFINNANDE
Den upplevda livskvalitet, levnadsvillkor, livsmiljö, boende och sociala kontakter är bara några exempel på det som skapar välbefinnande. Välbefinnandet anses vara mycket viktigt för oss människor, det är en bidragande faktor till vår hälsa. Det ska inte ses som underskattat utan är avgörande av vårt mående och psykiska hälsa.
Ett annat ord för välbefinnande är trivsel som är det ledande begreppet för denna studie. Begreppet trivsel finns i princip inte att hitta när man söker information om det utan det är begreppet välbefinnande som dyker upp istället. Det gör det mest relevant att använda just begreppet välbefinnande i beskrivningen av trivsel. Den mest tydliga och bestämda definition av trivsel är att må bra, precis som begreppet välbefinnande, att man befinner sig väl.
Som tidigare nämnt är hälsan viktigt för vårt välbefinnande men faktum är att hälsan är det som styr vårt
välbefinnande och det handlar både om den psykiska och den fysiska hälsan. Begreppet välbefinnande är det ord som sammanfattar livskvalitet. Vårt välbefinnande består av många olika faktorer, det är dem som bestämmer om vi mår bra eller inte men för att uppnå det behöver alla faktorer på ett eller annat sätt vara uppfyllda. Det räcker inte med att en eller två av de är uppnådda, alla väger lika tungt för att vi ska må bra. Välbefinnandet är brett och det finns många olika typer av välbefinnande och enligt psykologen Tchiki Davis (2019) argumenterar hon för att det finns fem huvudtyper av välbefinnande: emotionellt, psykiskt, socialt, arbetsplatsens och
samhällets välbefinnande. Där saknas det dock ett välbefinnande, lika självklar som det finns arbetsplatsens välbefinnande behöver det även finnas bostadens välbefinnande. Davis saknar bostadens betydelse och känslan av att känna sig hemma i sin förklaring till välbefinnandet som helhet. Det är så pass avgörande att bostaden behöver vara en egen kategori och inte bli inklämd i en av de redan befintliga kategorierna. En anledning till det kan vara att det kan ses som givet att man trivs i sin bostad och av den anledning nämner Davis inte bostaden i sina huvudtyper av välbefinnande.
Välbefinnande är enligt universitetslektorn Ann Petermans och doktor ingenjören Anna E. Pohlmeyer (2014) uppdelade i två kategorier: objektivt välbefinnande och subjektivt välbefinnande. Det objektiva handlar om det som går att mäta såsom akustik, värme och isolering och dessutom innefattar de objektiva, fysiska och externa förhållandena. För subjektivt välbefinnande handlar det om människors egna utvärderingar och upplevelser. Det är en form av psykologiskt välbefinnande och det kan leda till positiva känslor och relationer samt engagerade
aktiviteter menar Petermans och Pohlmeyer (2014). De anser också att med många trevliga känslor och få obehagliga, många nöjen och få smärtor, upplever man mycket subjektivt välbefinnande. Det handlar om hur det inre upplever det yttre.
När man talar om interiör arkitektur, hamnar välbefinnandet i skuggan av diskussionen. Att vara lycklig handlar inte om en del av arkitekturen som exempelvis fasaden utan snarare om helheten: arkitektur, interiörarkitektur och interiör arkitektur föremål skriver Petermans och Pohlmeyer (2014). Alla de delar ska samspela med varandra och väga lika tungt. En bostad har stor betydelse för ens välbefinnande, för det är där man bor och lever. Det är där man hämtar energi, känner trygghet och slappnar av. Interiör har stor påverkan på oss eftersom den omger oss, inte för att man spenderar mycket tid där menar Petermans och Pohlmeyer (2014). En fasad kan inte få oss att uppnå de känslor på samma sätt som interiör kan. En fasad är något man passerar förbi på gatan men det är inte förens man träder in i byggnaden man får en uppfattning om den. Därför är interiör miljö extra viktig, speciellt när det kommer till ens bostad, där man förmås att leva. Det är inget man bara kan passera förbi och inte behöva tänka på mer.
När man designar bostäder tenderas det att fokusera på organisering av utrymmet, existensen av dagsljuset samt frågor som rör hållbarhet och tillgänglighet (ibid.). Dessa faktorer är objektiva men de kan ändå bidra till människors välbefinnande. Man kan inte bortse den praktiska delen helt även om den inte har en helt överlägsen roll för välbefinnandet. Har man ett sådant tänk i designen, kommer bostaden betraktas som mer statisk än dynamisk. Inre miljöer kan syfta till att stimulera upplevelser och bidra till långvarig lycka, med det sagt borde man se bostäder som något mer än en statisk enhet.
För att skapa välbefinnande krävs det att man ser över vad människor behöver för att kunna uppnå
välbefinnande. Genom att ha uppnått det steget handlar nästa om att designa för välbefinnandet. Enligt design professorn Pieter M. A. Desmet och doktor ingenjören Anna E. Pohlmeyer (2013) finns det tre ingredienser för lycka inom design. De olika ingredienserna är njutning, personlig betydelse och god egenskap. Dessa ingredienser utgör tillsammans begreppet positiv design. Det handlar om att liva upp mänsklig utveckling och de menar också att med positiv design utvecklas människor som individer, lever sina liv till sin fulla potential och agerar i samhällets bästa. Man behöver förstå hur människor fungerar, hur de rör sig och hur de förhåller sig
Njutning
God egenskap
Personlig betydelse
Positiv design
till sin omgivning. Genom att ta in dessa insikter när man skapar en komprimerad bostad, kommer man enklare förstå innebörden av varför man designar på det sätt man gör. Det finns med andra ord tydliga anledningar hur bostaden utformar sig. När man designar för välbefinnande, ökar även människors välbefinnande.
En av ingredienserna är njutning och den handlar om upplevelsen man får här och nu. Med andra ord behandlar det lycka som kommer från att njuta i ögonblicket (ibid.). De menar också att produkter kan framkalla känslor som i sin tur blir en design upplevelse. Människor har åsikter och därmed har ett hyfsat stort tyckande.
Tyckandet hänger ihop med känslorna, om man tycker någonting är bra, känns det även bra och vise versa.
Den andra ingrediensen är personlig betydelse som handlar om lycka i en personlig mening. Det innebär att ambitioner och mål som innefattar mer långsiktig och/eller kortsiktig lycka främjas, där produkter är resurser som uppfyller dessa mål. I detta skede handlar det inte om ögonblicket utan det är något som sitter djupare inom de flesta personer. Den tredje ingrediensen handlar om lycka som ett andra resultat av beteendet. Med det menar Desmet och Pohlmeyer (2013) att det är hur man utmärker sig och beter sig. Om man till exempel beter sig bra mot andra finner man större lycka än om man inte skulle bete sig bra. Det är lycka från ens handlingar och goda egenskaper.
De är alla inne på lika spår, det använder olika sätt att förklara välbefinnande. Det är helheten som utgör välbefinnande och det behöver vara en balans mellan de olika faktorerna/ingredienserna för att det ska bli en helhet. Genom att endast uppnå en av faktorerna kan istället ge motsatt effekt när man enbart fokuserar på en av de. Ett välbefinnande är en sammansättning av flera olika mindre delar. Sammanfattningsvis handlar
välbefinnandet om hur man lever, hur man mår, hur man tänker och vad man gör. Figur 2. Ramverk för positiv design
3.1.3 SYMBOLEN FÖR ETT HEM
Hem, hemma, hemmet, ett begrepp som syftar till en plats människor känner sig trygga av, får egen tid och sin privata yta. Ett hem är inte enbart en plats där man sover, äter och förvarar sina saker. Det är varje individs egna revir. Enligt De Botton (2006, s 107) är beteckningen “hem” de rum som omger oss och ger en bild av våra bästa sidor och det är med hjälp av bostadens design och interiör. Det är med andra ord de platser som överensstämmer och rättfärdigar oss själva. Det är som att stiga in i en persons hjärna fast i fysisk form.
Hemmet kan även vara en skör eller känslig plats för personer eftersom man där även finner ro och lugn. Ett hem är inte samma typ av plats för alla utan har sitt eget värde för varje ägare. Många är dock känsliga för den
“inre miljön” då det fysiska speglar den psykiska.
Eftersom vi är så sårbara behöver vi ett hem i psykisk mening, precis lika mycket som i fysisk. Vi behöver en fristad som stärker oss (...) Det är nödvändigt att våra rum hjälper oss att vara de vi vill vara och håller våra viktiga, svårgripbara sidor vid liv. (De Botton, 2006, s
107)
Våra hem kan påverka oss både positivt och negativt men bostäder som upplevs som vackra, funktionella och hälsosamma förutsätter kreativitet och livskvalitet menar Jensfelt (2001, s 16). Det betyder att bostadsförvaltarna behöver förstå och ta hänsyn till hur personer skapar värde på olika sätt. Det gör att bostäderna blir det som är viktigt för människor, det skulle kunna tolkas som ett form av intyg. Ett hem är den plats som tillhandahåller det viktiga och som är oberoende av den resterande världen menar De Botton (2006, s 123). För den enskilda individen har hemmet den största betydelsen då hemma för den personen är just dennes speciella plats. Trots att det inte alltid känns som det ständigt för alla, reflekteras det ändå i det undermedvetna.
Alla är inte medvetna om känslorna som dyker upp när man befinner sig i ett rum. Det beror på hur känslig man är och hur mycket man ta till sig. Rum som är mindre, får oss att känna mer trygghet, det gör de rummen mer behagliga att vistas i. Conran (2007, s 12) anser att ett rum som är skönt och otvunget att befinna sig i, ett rum som anpassas till människans behov och begränsningar, är ett trivsamt rum. Dock behöver man ha i åtanke att detta inte inte är fallet för alla men för många personer är det lilla utrymmet mer kontrollerat. Olikheter hos människor gör att design förmodligen inte kommer gå att skapa som en garanti på permanent utstrålning menar
De Botton (2006, s 168). Det är omöjligt att undgå alla människors olika åsikter och tyckande vilket gör att det alltid kommer finnas oälskade bostäder. En faktor som dock är viktig att belysa är att vi människor är konstant föränderliga, vårt levnadssätt och upplevelser förändras allt med tidens gång. Enligt arkitekten Magnus Rönn (2007, s 87) gör det att vi tycker, känner och reagerar på nya sätt vilket i sin tur gör att det ständigt uppstår nya fall av kvalitet.
Figur 3. Welcome home banner
3.1.4 ARKITEKTONISK KVALITET
Begreppet kvalitet kommer från latin och betyder “av vad” och används för att avse värdet på egenskaper hos mätbara värden och omätbara värden anser professorn Lars Strannegård (2007, s 14). Med andra ord menar han att kvalitet är en benämning på huruvida någonting är bra eller dåligt och att det därmed används som ett samlingsord för att förklara ett tings egenskaper. För komprimerade bostäder handlar det mycket om funktionalitet för att bostaden ska kunna nyttjas så effektivt som möjligt men det är bara en del av vad som verkligen är viktigt för en bostad generellt.
Begreppet arkitektonisk kvalitet är en sammansättning av tre olika egenskaper; hållbarhet, skönhet och bekvämlighet enligt arkitekterna Kjell Forshed och Ola Nylander (2003, s 9), där alla egenskaper ska vara fördelade i lika stora delar. Det är helheten som utformar arkitektonisk kvalitet där alla delar förstärker helheten som i sin tur ger detaljerna värde. I en bostad finns det mätbara värden och det finns omätbara värden där de mätbara värdena går att bestämma; hur många gånger man kan öppna och stänga ett skåp innan det går sönder, hur högt ventilations-trycket behöver vara för att luften ska kunna cirkulera i rummet eller hur hållfast en fönsterbräda behöver vara för att klara av vikten från krukväxterna som står på den. För de omätbara värdena fungerar mätsystemet inte på samma sätt menar Sannegård (2007, s 20), där är det de subjektiva upplevelserna som står för huruvida egenskaperna för det estetiska, etiska, symboliska och känslan är. Man kan även kalla de för mänskliga värden och som istället för siffror beräknas med ord. Det är egenskapen för skönhet som är det omätbara värdet. Arkitektonisk kvalitet handlar inte om att det ska vara felfritt för det är inte god design menar Rönn (2007, s 86). Det är ett öppet, värderande och tolkningsbar begrepp eftersom det är människors upplevelser som styr och inte något facit.
Form follows function är ett begrepp som härstammar från funktionalismen. Det syftar till att formgivningen ska anpassas efter funktionen. Det är även ett begrepp som fungerar i teorin, dock inte lika mycket i praktiken. Det är ett begrepp som nedvärderar skönheten enligt Forshed och Nylander (2003, s 11). Det gör att det estetiska och människors egna upplevelser inte har lika stor betydelse som funktionen. Genom att funktionen styr, gör det att trivsel och estetik hamnar i skuggan. Skönheten är upplevelsen och en del av kvalitetens helhet och därmed kan varken skönhet eller hållbarhet ersatta egenskapen funktion i begreppet. Funktionen i en bostad har dock en
avgörande faktor vilket inte går att motsäga. Den gör att bostaden blir så praktisk som möjligt att använda. Dock är dennes avgörande lika avgörande som skönhet och hållbarhet. Genom att en bostad är praktisk betyder det inte att den behöver vara hållbar eller estetiskt tilltalande, istället behöver den alla de tre egenskaperna.
Modernismens arkitektur centrerar mycket kring funktionen vilket skapar ett sorts ointresse hos människor.
Modernismen vill väcka människors intresse men resultatet kan skapa en vantrivsel hos människor som i sin tur kan öka risken för sjukdom menar läkaren och docenten Gösta Alfvén (2016, s 92). Det skapas en sorts blindhet hos folk där endast det undermedvetna är eftertänksamt. För att få bukt på det gamla begreppet; Form follows function, som inte tar hänsyn till människors upplevelse eller trivsel behövs ett nytt begrepp ta dennes plats. Det behövs ett begrepp som suddar ut det statiska och tillbringar mer liv men där alla egenskaper finns med tillsammans och skapar en helhet. Genom att ersätta funktion med skönhet gör det att den personliga upplevelsen vägs in på ett mer dominant sätt, vilket även det har kapacitet att bli missvisande. Trots att trivsel befinner sig mycket i skönhetens egenskaper har funktion och hållbarhet även de viktiga uppgifter. Det handlar inte om det ena eller det andra utan som tidigare nämnt handlar det om helheten. Alla delarna hänger ihop på ett eller annat sätt. Form follows quality, där kvaliteten är den helhet där funktion, skönhet och hållbarhet samspelar och tillsammans bildar den kvalitet som driver formgivningen. Det är inte en av kvalitetens egenskaper som är den bidragande faktorn till form, det är alla egenskaper med kvaliteten som helhet.
Boendemiljön skall vara stimulerande; etiskt tilltalande (...) Hög etisk kvalitet och en god arkitektur som förenar skönhet med funktion har en central betydelse för långsiktig användbarhet, trivsel och gott resursutnyttjande... (Ur kulturutredningen Bostadspolitik 2000, riksdagsledamoten Åke
Gustavsson 1991-98) (Alfvén, 2016, s 95)
3.1.5 FORM OCH DESIGN
Genom att analysera, reflektera och tolka hur personer lever samt få en tydlig bild av nuvarande och framtida behov, kan man lättare förstå hur man ska utnyttja utrymmet och skapa rymd på bästa sätt menar Conran (2007, s 24). Som tidigare nämnt är det viktigt att ta in alla olika aspekter när man designar en bostad. Det är även viktigt att man inte begränsar sig, även om en bostad är liten finns det flera olika möjligheter och sätt att designa ett litet utrymme på. De olika variationerna beror förstås på storleken av en komprimerad bostad men det viktiga är att se till helheten. När det kommer till små utrymmen och/eller små multifunktionella utrymmen, behöver man planera så att det finns en harmoni menar Conran (2007, s 151). Det betyder att det behövs en röd tråd som är genomgående för hela bostaden. För att även få upplevelsen av rymd behöver bostaden besitta en helhet som förenar alla de delar som bostaden har, man inreder inte endast för funktionen utan även för ögonen. Ju mindre en bostad är desto mer ser man den samtidigt, därav är det viktigt att man ser till helheten och inte väljer att designa med lappverk teknik.
Att designa en bostad som är tänkt för flera olika personer är inget lätt uppdrag och kan därmed ses som en närmare omöjlig uppgift. En designer måste förstå människors dimensioner och kroppstyper menar filantropen Jenny Gibbs (2005, s 67). Hon antyder också att detta behöver implementeras och tänkas igenom så att
tillräckligt med utrymme är tillämpat för att människor ska kunna fungera. Även om komprimerade bostäder är tänkta att vara små betyder det inte att de ska vara mikroskopiska.
Det är viktigt att man tillser de omätbara kvaliteterna menar arkitekten Karin Lidmar (2002, s 19). Det är värden som håller under en längre tid och som inte handlar om smak. Eftersom smak handlar mer om kultur, moden och trender som ändras mellan olika grupper och över tid. Bostaden behöver applicera de förhållanden som överväger mer åt trivsel än åt smak. Några exempel på detta är: öppenhet, rymd, dagsljus, rumslighet och omslutenhet. För komprimerade bostäder har dessa faktorer en betydelsefull del för att de lilla utrymmet ska kännas stort. Enligt Gibbs (2005, s 38) så är designers huvudfunktion att identifiera vad som är en lämplig miljö att leva i, därav måste de ha kunskap i att tolka idéerna och identiteten hos användarna. Med det behöver man ha i åtanke hur en person lever, vad personen gör i bostaden och eventuellt om det kommer vistas fler i bostaden samtidigt. “En designer behöver känna till den mängd utrymme som realistiskt skulle krävas för vissa aktiviteter för att skapa utrymmen som är bekväma för slutanvändaren.” (Gibbs 2005, s 67)
I komprimerade bostäder gäller det att ta tillvara på all utrymme. Ofta sker det att utrymmet ändå inte räcker till, då behövs det en mer flexibel lösning. Mycket av utrymmet i bostaden behöver kunna användas för flera olika funktioner. Det finns en strategi som gör det möjligt att funktioner är uppdelade och strukturerade menar arkitekten Klaus Dömer, professorn Hans Drexler, arkitektur professorn Joachim Schultz-Granberg m fl (2014, s 162). Med mobila separerings väggar skapas en multifunktionell rumsstrategi där användaren själv väljer rumsindelningen för bostaden. Människor föredrar olika rumsindelningar, vissa tycker att en öppen planlösning är den bästa medans andra tycker att ytan borde vara mer uppdelad. Fördelen med öppna planlösningar är att de är mer sociala, trots att man oftast bor ensam i en sådan liten bostad kommer det uppstå tillfällen då man är flera personer i bostaden samtidigt. Problemen med öppna planlösningar är att det blir mindre väggyta att möblera mot eller hänga upp bilder på menar Lidmar (2002, s 46). Planlösningen bestämmer hur man rör i bostaden men om man själv väljer planlösningen regisserar man även själv hur man vill röra sig där. “Om rummen kan användas på olika sätt, fungerar lägenheten på lång sikt och för olika hushåll och livsstilar.” (Lidmar, 2002, s 19).
3.1.6 RÖRELSE OCH UPPLEVELSE
Hur man rör sig i en bostad har även det betydelse om hur man trivs. Rörelsen genom bostaden är avgörande för upplevelsen av arkitekturen menar Forshed och Nylander (2003, s 70). Den påverkar oss undermedvetet, vi vill att gestaltningen ska tillåta oss att genomgå våra rörelsebehov snarare än att begränsa dem. Bostaden ska locka till rörelse, inte hindra.
Under slutet av 1800-talet var den klassiska borgerliga våningen gjord så att man kunde passera genom alla rum, det fanns med andra ord en möjlighet till en rundgång. Även arbetarbostaden fungerade på samma sätt där det fanns en central murstock där rummen kretsade runt skriver Forshed och Nylander (2003, s 66). Genom att designa lägenheterna på det sättet skapades det större förutsättning att kunna röra sig mellan rummen och det blev mer ljusinsläpp i lägenheten. Det gjorde även att det inte fanns något stopp eller någonting som stod i vägen så att man var tvungen att vända. Rummen hade minst två öppningar vilket skapar olika sätt att nå rummen och ökade möjligheten till rörelse. Med att kunna nå rum på olika sätt och från olika håll ger det upplevelsen av en större bostad. En rundgång ger en bostad mer flexibilitet för både rörelsen och upplevelse.
Rummen är både uppdelade men samtidigt fungerar som passager. Det gör rummen både kan vara sociala och privata då man även kan stänga om sig.
Rörelsen är ett krav för att kunna uppleva arkitekturen som en helhet. Man rör sig med olika hastigheter och med olika rytmer vilket har större betydelse än vad man kan tro. Axialitet i bostaden har även den betydelse för upplevelsen. Den har med rörelsen en kroppslig relation till bostadens arkitektur menar arkitekten Ola Nylander (2001, s 59). Han skriver även att det är genom rörelsens rytm och hastighet som varierar beroende på rummens storlek. De mindre rummen läses av snabbare när man passerar dem och därmed får rörelsen en viss rytm. När man rör sig i axiell riktning får man även där en känsla av rymd, när rummen i lägenheten är sammankopplade kan man röra sig från rum till rum. Det är rörelsen som arkitekturen skapar som frambringar vår upplevelse av form.
Figur 4. Rundgångsrörelse
3.1.7 MATERIAL OCH FÄRG
Trivsel och smak kan vara svåra att urskilja och tyda vart gränsen mellan dem går. När det kommer till material och färg är denna gränsen i hög grad utsuddad. Det finns dock vissa tumregler som avgör när det handlar mer om trivsel än om smak. Material har stor betydelse för upplevelsen av bostaden eftersom det visar tecken på omtanke, speciellt när det handlar om material som upplevs som äkta kan det vara en viktig del för hemmakänslan menar Forshed och Nylander (2003, s 14). Dessa material är autentiska vilket menas med att de visar på dess tillkomst, bearbetning och bruk. Exempel på sådana material är trä och tegel. För att material även ska kännas mer omsorgsfulla behöver de även ha textur, det ger en större upplevelse än när material är för utslätade.
Människor mår bättre av material som påminner oss om naturen eller är från naturen. Det gör att ett trägolv exempelvis känns mer ombonat än om det skulle vara ett plastgolv. Trägolv har en treenighet: tillkomst, bearbetning och bruk vilket plast inte har eftersom man inte lika självklart vet hur ett plastgolv tillverkas eller bearbetas menar Nylander (2001, s 48). Laminat som har inpräntat trä textur men som är gjort av plast associeras ändå till trä vilket gör att treenigheten ändå upplevs.
(...) begreppen Tillägnelse, Omsorg och Autenticitet är viktiga hållpunkter för upplevelsen av material och detaljer för bostaden. Om material och detaljer kan tolkas som tecken på omsorg
kan de fungera som en inledande fas i tillägnelseprocessen. För upplevelsen av autenticitet är kännedomen om ett materials tillkomst, förståelsen av dess bearbetning och upplevelsen av tid
och historia i dess brukande viktiga egenskaper. (Ibid.)
Precis som material har färg en stor påverkan av hur en bostad upplevs. Färgsättning ger karaktär åt rummen och som gör lägenheten till ett hem menar Lidmar (2002, s 23). För komprimerade bostäder eller små bostäder i allmänhet, är ljusa färger eller färger med mycket vitt i mer angelägna att använda eftersom det reflekterar ljuset och därigenom får ett rum att kännas större än vad det egentligen är. Varma och kalla färger har också en upplevelse påverkan när det kommer till komprimerade bostäder. Vetenskapen visar på att varma färger exempelvis gult, orange och rött kommer “fram” mer, det vill säga att det känns närmare än vad det egentligen är menar Conran (2001, s 157). Kalla färger upplevs tvärt mot varma färger. Exempelvis blått, grått och lila upplevs som längre ifrån vilket gör att dem är mer optimala för en mindre bostad. När det kommer till färger och trivsel, har det liknande funktion som material och trivsel. Färger som är mer kopplade till naturen eller som är klassificerade som naturfärger ger en större ombonad och lugn än starka färger och färger med mer kulör.
3.1.8 DAGSLJUSET
En viktig faktor för trivseln i bostaden är ljusinsläppet. Dagsljus tillhör både mätbara- och omätbara värden.
Enligt Nylander (2001, s 72) är dagsljuset mätbart beroende på hur mycket ljus som faller in i bostaden men samtidigt omätbart beroende på hur skuggor faller, hur det fördelar sig samt hur det reflekteras i bostaden. Hur mycket ljus eller hur dess karaktär förhåller sig för bostaden beror förstås på vilket väderstreck fönsterna står mot.
Ljus är en grundläggande faktor till vårt välbefinnande och är ett viktigt element i dagens arkitektur menar Conran (2001, s 106). Mycket dagsljus suddar även ut gränsen mellan ute och inne och skapar en förbindelse med naturen. Det släpper också in vyer och med dagsljus från flera håll upplevs bostaden som rikare
menar Lidmar (2002, s 20). För små bostäder handlar det mycket om att få känslan av att det är större och mer öppet. Hon menar också att med fönster från flera håll tillåter man ett spel av ljus i bostaden som gör öppenheten mer tillgänglig. På det sättet tillåter man även de omätbara värdena av dagsljuset in i bostaden.
Bostadens utformning påverkar också ljusinsläppet då djupa bostäder riskerar att få mörka badrum, hallar och köksarbetsplatser skriver hon.
Dagsljus har en avgörande betydelse för upplevelsen av axialitet, öppenhet och rörelse i bostaden. Ljuset utgör mål för riktningar och rörelser samt förstärker rummets karaktär av
öppenhet. (Forshed och Nylander, 2003, s 35)
3.1.9 TILLGÄNGLIGHET
Mycket av de nya bostäder som byggs idag är även gjorda för folk med funktionshinder. Det kan ha sina för- och nackdelar. Fördelen är att fler har tillgång till den anpassade bostaden. En sådan bostad blir barriärfri och är skapad utefter universell design. Det är ett begrepp som syftar till att även folk med funktionshinder ska känna subjektivt välbefinnande i sin bostad menar Petermans och Pohlmeyer (2014). Till den början fokuserade universell design mer på att exempelvis minska höjdskillnader i bostaden med exempelvis trappor. Man började allt efter tidens gång fokusera mer på personer med syn-, hörsel- och psykiska funktionsnedsättningar och även de med fysiska rörelseförhinder eftersom även dem hade behov som var tvungna att uppfyllas menar Petermans och Pohlmeyer (2014). Universell design är gjort för att kunna användas av alla.
Som en nackdel kan det begränsa en bostads fulla potential. Enligt Lidmar (2002, s 51) är etagelägenheter ofta uppskattade för att de ger en extra dimension åt bostaden. Detsamma gäller för halvplan eller på något annat sätt där bostadens volym kan nyttjas. Hon menar också att allting behöver vara på entréplan för att det inte ska upplevas som diskriminerande. För en person kan nivåskillnader främja ens uppskattning med avskildhet av olika delar av bostaden medans för någon annan blir det snarare ett hinder för att ens kunna bo där.
3.2 KVALITATIVA INTERVJUER
Intervjuerna utfördes på fem personer helt individuellt från varandra. Eftersom varje intervju utspelade sig i personens hem gjordes en liten observation av bostaden innan som därefter följdes upp med själva intervjun.
Varje intervju började med att personen fick skissa upp sin egen bostad i en planlösning för att sedan rita över hur hen rörde sig där inne, intervjufrågorna vidtogs därefter. Intervjuerna avslutades med att personerna fick skissa ett valfritt perspektiv av en del i sin bostad som de antingen var extra nöjda eller missnöjda med.
3.2.1 EGNA OBSERVATIONER
Innan varje intervju startade gjordes en liten observation i form av en rundvandring på några minuter i intervjupersonernas bostäder. Observationerna dokumenterades utifrån rymlighet, förvaring, tillgänglig plats, arbetsytor, förhållande mellan inne och ute samt hur bostäderna var utformade.
Det mest återkommande aspekterna var att bostäderna var avlånga till utformningen och att det var brist på arbetsyta främst i köket. Den avlånga utformningen resulterade i att dagsljuset inte nådde hela vägen fram till hallen vilket gjorde den delen av bostaden mörkare. De bostäder som var utformade på det sättet fick upplevelsen av att man befann sig i en korridor. Brist på arbetsyta i köket förekom i alla bostäder där alla köken generellt var små.
Majoriteten av bostäderna hade inte tillgång till någon form av balkong samt att fönsterna endast befann sig på en av bostadens fyra sidor. Två av bostäderna hade förvaringsförråd i bostaden medans de andra inte hade någon extra förvaringsutrymme. En av bostäderna hade fönster inne på toaletten medans de andra var helt isolerade från dagsljus. De bostäder som var runt 30 kvadratmeter hade mer fri yta att röra sig på trots att de antingen hade mer möbler eller större möbler än de mindre bostäderna. De två bostäderna som var runt 20 kvadratmeter visade sig ha högre i takhöjd vilket fick dem att kännas mer rymliga trots den lilla golvytan.
Brist på arbetsyta Rektangulär i
formen
Tillgång till balkong
Lite Mellan Mycket
Förvarings- utrymmen
FIGUR 5 . Noteringar av de mest utstickande faktorerna från observationerna. Utsatta i hur mycket eller lite de olika faktorerna var.
3.2.2 ANALYS AV INTERVJUPERSONERNA
Michele
När det kommer till förvaring och smarta lösningar pratade Michele för att smarta lösningar behövs när man bor litet. Hen tog upp att det är gynnsamt med smarta lösningar för att bostaden blir mer praktisk att använda.
Hen menar att den också blir mer effektiv då den känns mer genomtänkt. Hen hade inga smarta lösningar i sin bostad vad jag såg under observationen, bosten var enkelt möblerad och hen upplevdes inte som en person som behöver mycket förvaring vilket hen inte påstod men hen tog ändå upp vikten för förvaring och smarta lösningar. Michele tog upp att man kan utnyttja höjden för att kunna få mer förvaringsmöjlighet genom att exempelvis kunna ha sängen ovanför vilket skapar mer plats för förvaring under. Trots att Michele inte har något av det som hen tog upp under intervjun var hen ändå en idé-spridare om vad som kan förbättras, dock inte tvungetvis för sin egen bostad men generellt för små bostäder. När det kommer till takhöjden ansåg Michele att om man har högre takhöjd än snittet känns bostaden mer rymlig när man bor litet. Det förstår man genom att göra volymen större om själva ytan är mindre. Det var också en anledning till hens förslag om att utnyttja höjden.
När vi pratade om vad som gav mest hemmakänsla i bostaden samt positiva och negativa aspekter berättade Michele att hen tycker att bostaden är hyfsat uppdelad och att det är avskilt men trots det finns det inte mycket yta för hobby och fritidsaktiviteter vilket Michele tycker är negativt. När det är en så liten boyta anser Michele att det är mer rimligt med en öppen planlösning. Där kök och vardagsrum flyter samman så att hela bostaden känns mer öppen men att sovrummet ska vara för sig. Michele har en relativt öppen planlösning men möblerna står lite i vägen för att kunna få plats med sådana aktiviteter. Även om hen inte tog upp det själv finns det potential i bostaden att få en öppen planlösning. Michele berättar att hen är nöjd med sin sovalkov som skiljer av sängen från vardagsrummet. Hen har även sett bostäder där det inte har varit en tydlig gräns mellan sovplats och vardagsrum. Hen berättar att personerna som bodde i dem bostäderna hade valt att bygga en egen sovalkov med flyttbara avskiljare. Detta tyder extra tydligt på att sängen anses vara en “privat zon” för många och
PLANRITNING: MICHELE, 30kvm Planritningarna är ritade av vardera intervjuperson som visar deras bostad i en planlösning samt
på ett ungefär hur de rör sig därinne.
Perspektivritningarna är en valfri perspektiv-vy som intervjupersonerna fick rita av. De fick välja själva vad de ville rita. Texten under varje perspektiv visar vad personerna har svarat efter att ha fått frågan av varför de valde att rita just det perspektivet av sin bostad.
Michele: ”För att man ska se hur det ser ut från första personperspektiv. Jag gillar att ligga i soffan och kolla på tv”
Michele berättade att hen inte är en person som ofta lagar mat men om köket hade varit större än vad det är nu så hade hen använt köket mer. Michele tyder på om det hade varit ett stort fokus på köket i bostaden så hade det även varit en stor del av vardagen. Eftersom köket nu är litet så uppfattas det att man även inte ska vara där mycket. En anledning till att köken i små bostäder ofta är små de också kan vara att de är anpassade till bostadens storlek men även det som Michele säger att köken är gjorda för att man ska göra snabb och enkel mat.
Oavsett är det alternativ två som Michele upplever.
När vi pratar om trivsel berättade Michele att hen tycker sig trivas i sin bostad. Hen säger att det är lite av en mysfaktor när det är litet men att det som verkligen gör att hen känner sig hemma är att bostaden har alla grundläggande delar som hen behöver. Michele säger även att det är i soffan som hen trivs som mest för att man kan vila och kolla på tv men om soffan inte hade fått plats så hade hen ändå försökt skapa plats till det. Detta visar på att trots om Michele inte hade haft det som hen mest gör sig hemma mest med så hade hen ändå försökt få in en soffa för att trivseln ska bli bättre. Det följdes upp när hen började prata om inställning. Michele tog för givet att hen skulle trivas i sin bostad när hen flyttade in. Hen anser att det handlar mycket om vad man har för inställning, Michele berättar att hen hade en positiv inställning vilket även gjorde att hen trivs i sin bostad idag.
Hen menar att om man tycker att det ska bli roligt och att man kommer att trivas så blir det enklare att man även gör det. Här anser hen att en bostad inte kan tillföra trivsel på helt egen hand utan att det även har mycket med en själv att göra. Med andra ord, tillåter man inte trivsel får man ingen trivsel. Michele visar här på att man inte bara har bostaden att skylla på om man inte trivs utan att man även behöver ha inställningen för att trivas.
Michele berättade att det är mer gynnsamt att designa små bostäder så att det ändå går att bo två personer. Hen menar att många bor två och två vilket gör att det är bättre att anpassa så att två stycken ska kunna bo där även om det är byggt för en person. Michele bor själv i sin bostad men kände ändå att bostaden hade underlättat om man kan bo två stycken. Trots att Michele bor i en 30 kvadrat bostad fick man upplevelsen att det blir svårt att bo två stycken eftersom det var uppenbart att den var gjord för en person.
Jag frågade Michele hur hen såg på balkonger och om hen hade önskat att det fanns i bostaden vilket Michele svarade på att ju mindre bostad man har desto viktigare är det att det finns en balkong. Hen menar att om man har en stor bostad, är det mindre viktigt eftersom ytan redan är stor. Michele berättar att hen själv önskade att
PERSPEKTIVRITNING: MICHELE
hen hade en balkong. Om man är mer i behov av en balkong när man bor litet än när man bor stort är svårt att säga men generellt är förmodligen de flesta i behov av någon form av uteplats. Man förstår ändå Micheles tanke, när man bor litet kan det kännas instängt och därmed vill ha tillgång till en balkong. Vi kom även in på ljusinsläpp i samtalet och Michele ansåg att det var viktigt för att man inte skulle få en klaustrofobisk känsla. Att det lätt kan kännas instängt i små bostäder, att det då är viktigt med stora fönster och mycket ljusinsläpp ansåg Michele. Hen har inte jättestora fönster i sin bostad vilket gjorde det enkelt att förstå vad hen menade, både med stora fönster samt tillgång till balkong.
Lee
När vi diskuterade vad Lee var missnöjd över med sin bostad berättade hen att det borde varit bättre förvaringsmöjligheter i bostaden. Lee förklarade att hen inte får plats med alla sina kläder för att
förvaringsutrymmet är så litet utan behöver ha hälften av dem hos sina föräldrar. När Lee förklarade det förstod jag att det kan vara en avgörande faktor till att man känner att sin bostad är tillfällig, när man inte får plats med alla sina saker men framförallt kläder. Lee var en av de som bor minst av alla intervjupersoner och det är förståeligt att hen tycker att förvaringen i bostaden är dålig. Den garderoben hen har är platsbyggd och det finns ingen plats till att ha en till garderob för då hade matbordet inte fått plats.
Lee har en del hyllor utan skåp i sin bostad och önskade att det fanns mer stängda hyllor med luckor så man inte ser allting som finns på hyllorna. Genom att ha mer öppna hyllplan blir det även mer att damma anser Lee.
På grund av den anledningen använder inte Lee alla hyllplan trots att hen hade behövt det på grund av bristen på förvaring. När jag själv observerade bostaden var det bland det första jag la märke till. Lee har inte mycket saker på hyllorna men det kändes ändå stökigt på ett sätt då man såg allting i samma vy. Hyllorna kändes inte anpassade efter själva bostaden utan fanns mest där för möjligheten att kunna förvara undan saker. Min upplevelse av det blev inte bättre men speciellt inte för Lee som behöver leva med det. Lee tyckte ändå om att det fanns hyllor eftersom bostaden har högt i tak. Hen tyckte som Michele som även beskrev att bostaden känns mer rymlig när det är högt i tak.
Lee berättade att hen inte gillar att sängen befinner sig så pass nära köksdelen för att det fastnar matos i sängkläderna. Hen förklarar att hen har en skiljevägg mellan köket och sängen men tycker att den inte gör tillräckligt. Den skiljeväggen som Lee har upplevdes inte så mycket till skiljevägg när jag såg den, nästan som att den inte riktigt fyllde någon funktion.
Lee fortsatte att berätta att hen är en person som gillar miljöombyten. Hen varierar plugg ställen eftersom hen gillar variation men i sin bostad finns det inte mycket till variation och att det är en anledning till att Lee inte känner sig hemma. Första intrycket jag fick av Lees bostad var att alla delar befann sig på samma plats, sängen, matbordet och köket. Lee tar upp tanken om skiljeväggar som man kan dra ut och dela av rummet med när det behövs för att sedan kunna skjuta in i väggen när de inte behövs. Det gör att man kan variera planlösningen,
Lee tycker att man ska skilja på det privata delarna i en liten bostad så som sängen från de mer sociala delarna såsom köket. Att kunna dra ut skiljeväggar hade fungerat bra i Lees bostad då det även hade varit en lösning på hens problem med att sängen är så nära köket.
PLANRITNING: LEE, 21kvm
