Högskolan i Halmstad
Sektionen för hälsa och samhälle Box 823
301 18 Halmstad
Metabolt syndrom
och intervention med fysisk aktivitet bland överviktiga barn och ungdomar
En litteraturstudie
Adam Edler Linnea Samuelsson Tommy Samuelsson
Folkhälsovetenskap 61–90hp HT, 2010
Titel: Metabolt syndrom och intervention med fysisk aktivitet bland överviktiga barn och ungdomar: En litteraturstudie
Författare: Adam Edler, Linnea Samuelsson & Tommy Samuelsson
Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad
Handledare: Maria Nyholm Tid: HT 2010
Sidantal: 17
Nyckelord: Fetma, fysisk aktivitet, metabola syndromet, barn och ungdomar.
Sammanfattning: Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmärksamma allmänheten på riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvårdskostnaderna ökar för samhället. I takt med den ökande ”fetmaepidemin” ökar antalet individer med metabolt syndrom i världen. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom är brist på fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det metabola syndromet är högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvärras. På grund av svårigheter i behandlingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar är fysisk aktivitet som prevention och fortsatt forskning adekvat för
sammanhanget.
Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka samband det fanns mellan fetma och delkomponenterna av metabolt syndrom bland barn och ungdomar, samt beskriva hur det metabola syndromet påverkas av interventioner med fysisk aktivitet.
Metoden som används till studien var en litteraturstudie och databaserna som användes vid datainsamlingen var ISI, PubMed, Sience Direct och Scopus.
Resultatet visade att Barn och ungdomar med fetma har större risk att drabbas av det metabola syndromet än normalviktiga. De överviktiga i studien hade även högre prevalens av varje delkomponent i det metabola syndromet. Fysisk aktivitet ledde till en minskning av det metabola syndromet hos barn och ungdomar. Överviktiga barn och ungdomar med hög kondition hade mindre risk att drabbas av det metabola syndromet än överviktiga barn och ungdomar med låg kondition. Det fanns en skillnad mellan olika typer av träningsformer och dess effekt på det metabola syndromet, där tid, intensitet och belastning hade en stor inverkan på dem metabola riskfaktorerna.
Implikation: Idag finns det ingen fastställd definition på det metabola syndromet hos barn och ungdomar, detta medför att det blir svårt att upptäcka vilka barn som ligger i risk att drabbas av syndromet. Därför är det viktigt att bedriva fortsatt forskning kring barnfetma och metabolt syndrom och vilken inverkan fysisk aktivitet har på syndromet.
Title: Metabolic syndrome and the intervention of physical activity among overweight children and adolescents: A literature review
Author: Adam Edler, Linnea Samuelsson & Tommy Samuelsson
Section: Section for Health and Community, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad
Supervisor: Maria Nyholm Time: Autumn 2010
Number of pages: 17
Keywords: Obesity, physical activity, metabolic syndrome, children and adolescents.
Abstract: Introduction: The prevalence among children and adolescents obesity is increasing even though international organizations and governments are trying to alert the public about the risks of suffering from disease and that medical costs will increase for the community.
The growing obesity epidemic is increasing the number of individuals with metabolic
syndrome in the world. Key explanations for the emergence of the metabolic syndrome are a lack of physical activity together with high energy intake, faulty diet, stress and psychosocial factors. Prevalence of the metabolic syndrome is high among children and adolescents with obesity and increasing in pace with the rate of obesity worsen. Due to difficulties in the treatment of overweight and obesity in children and adolescents, physical activity as prevention and continuing research is appropriate to the context.
The aim of this study was to explore the connection there was between obesity and metabolic syndrome among children and adolescents, and describe how the metabolic syndrome are affected by interventions with physical activity.
The method used for the study was a literature review and databases used for data collection was ISI, PubMed, Sience Direct and Scopus.
The result showed that Children and adolescents with obesity have a higher risk of metabolic syndrome than normal weight children and adolescents. The overweight children and
adolescents in the present study also had higher prevalence of each component of the metabolic syndrome. Physical activity led to a reduction of the metabolic syndrome in children and adolescents. Overweight children and adolescents with high fitness had a lower risk of metabolic syndrome than obese children and adolescents with low fitness. There was a difference between different types of exercise and its effect on the metabolic syndrome, in which time, intensity and load had a major impact on their metabolic risk factors.
Implication: Today there is no agreed definition of the metabolic syndrome in children and adolescents; this entail that it will be difficult to detect which children are at risk of
developing the syndrome. It is therefore important to pursue further research on childhood obesity and metabolic syndrome and the impact of physical activity.
Innehållsförteckning
Introduktion ________________________________________________________________ 1 Ett tvåårigt Friskvårdsprojekt för överviktiga barn i Västsverige. __________________________ 1 Begreppsdefinitioner _____________________________________________________________ 2 Metod ____________________________________________________________________ 6
Datainsamling __________________________________________________________________ 6 Inklusionskriterier _______________________________________________________________ 8 Databearbetning_________________________________________________________________ 8 Dataanalys _____________________________________________________________________ 8 Resultat ___________________________________________________________________ 9 Diskussion ________________________________________________________________ 12 Resultatdiskussion ______________________________________________________________ 12 Konklusion _______________________________________________________________ 16 Implikation _______________________________________________________________ 16 Referenslista
Bilaga
1
Introduktion
Prevalensen av fetma och övervikt bland barn och ungdomar ökar i mer än hälften av alla länder i Europa. Prevalensen ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmärksamma allmänheten på riskerna att drabbas av sjukdomar och att
sjukvårdskostnaderna ökar. 60 % av de barn och ungdomar som lider av fetma och övervikt innan puberteten kommer med stor sannolikhet att befinna sig i samma tillstånd även i tidig vuxen ålder (WHO, World health organization, 2009). I Sverige finns det inga heltäckande data för barn, men andelen barn med fetma och övervikt har konstant legat runt 22 % under perioden 2000 – 2008 (FHI, Statens folkhälsoinstitut, 2009).
I takt med ”fetmaepidemin” ökar antalet individer med metabolt syndrom i världen (Zimmet, Alberti & Shaw, 2001). Metabolt syndrom är en benämning på en samling riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar avseende blodtryck, blodfetter, övervikt och höjt blodsocker (FASS, 2011). Det metabola syndromet leder förutom till ökad risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar också till en rad andra sjukdomar som kan ha dödlig utgång (Grundy, Hansen, Smith, Cleeman & Kahn, 2004). På grund av svårigheter i behandlingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar har prevention stor betydelse för sammanhanget (Rössner, 2008; Zimmet et al., 2001). Det finns olika typer av prevetioner varav diet, fysisk aktivitet och medicin är tre av dessa. Samtliga preventionstyperna minskar värdet på delkomponenterna i det metabola syndromet (Yakobovitch-Gavan et al., 2009; Chanoine, Hampl, Jensen, Boldrin
& Hauptman, 2005; Berkowitz, Wadden, Tershakovec & Cronquist, 2003; Lindsay et al., 2005; Shalitin et al., 2009). Ett exempel på ett projekt som använder fysisk aktivitet som intervention bland överviktiga barn och ungdomar är ett tvåårigt friskvårdsprojekt Västsverige.
Ett tvåårigt Friskvårdsprojekt för överviktiga barn i Västsverige.
Projektets målgrupp var barn och ungdomar i årskurs 1 - 9 i grundskolan som hade övervikt eller fetma. Projektets syfte var att hjälpa dessa barn och ungdomar att få bättre självkänsla och mer hälsosam livsstil med fokus på fysisk aktivitet och goda kost kunskaper (Börjesson, 2009). Fysisk aktivitet var en viktig komponent eftersom det främjade både det fysiska och psykiska välbefinnandet (Stenberg, 2007). Tillsammans med Livsstilenheten Fritid kunde barnen och ungdomarna få möjligheten att delta i olika fysiska aktiviteter som de själva var med och bestämde. Projektet gick ut på att få barnen och ungdomarna föreningsaktiva så att de kunde bi behålla eller öka den fysiska aktiviteten. Livsstilsenheten Fritid hjälpte projektet
2
att slussa ut barn och ungdomar i föreningslivet då det ingick i deras arbete (Börjesson, 2009).
Barnen och ungdomarna kunde inte diagnostiseras för metabolt syndrom. BMI var den enda parametern som mättes vid baseline och efter sex månader där en ökning förekom hos flera av barnen och ungdomarna. På grund av det höga BMI-värdet hade barnen och ungdomarna större risk att drabbas av det metabola syndromet än normalviktiga (Eckel et al., 2005).
Folkhälsoområde
Med den nya folkhälsopolitiken som tillkom år 2003 antogs nya folkhälsomål i riksdagen.
Utgångspunkten i den nya folkhälsopolitiken var att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela samhället (FHI, 2004). I målområde 9 beskrivs vikten av regelbunden fysisk aktivitet för att främja hälsa, välbefinnande och förebygga sjukdom (FHI, 2010).
Konsekvenserna av fysisk inaktivitet leder till en ökad risk att drabbas av fetma och metabolt syndrom (Misigoj-Durakovic & Durakovic, 2009; Mark & Janssen, 2008). Eftersom fysisk aktivitet som intervention har visat sig ha en positiv effekt på fetma är det adekvat som prevention (Shalitin et al., 2009; Battista, Murray och Daniels, 2009).
Begreppsdefinitioner
Fetma och metabolt syndrom hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma definieras som onormal eller ovanligt stor ansamling av fett som utgör en hälsorisk. För att beräkna graden av fetma hos barn och ungdomar i åldrarna 2 – 18 år
används ISO-BMI, vilket räknas ut på samma sätt som BMI, kroppsvikten i kilo dividerat med kvadraten på kroppslängd i meter (WHO, 2006). Till skillnad från BMI tar ISO-BMI även hänsyn till ålder och kön hos barnen och ungdomarna (Cole, Freeman & Preece, 1995).
Fetma tillsammans med en rad andra riskfaktorer som t.ex. högt blodtryck, hög insulinnivå och högt low density- kolesterol (LDL- kolesterol) ökar risken att drabbas av en rad olika sjukdomar, som diabetes, kardiovaskulära sjukdomar, högt blodtryck och cancer. Dessa riskfaktorer går under benämningen det metabola syndromet (Eckel, Grundy & Zimmet, 2005).
Det metabola syndromet är svårdefinierat och därför har flera olika definitioner presenterats (Misigoj-Durakovic & Durakovic, 2009). En definition som har använts mer frekvent är Adult
3
Treatment Panel III (ATP III) (Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood
Cholesterol (Adult Treatment Panel III), 2002; Grundy, Brewer, Cleeman, Smith & Lefant, 2004). En person ska uppfylla minst tre av följande kriterier för att ha metabola syndromet:
1) Abdominal obesity-waist circumference (bukfetma) ett BMI över 30 eller ett waist-to- hip ratio (WHR) på minst 102 cm hos män och 88 cm för kvinnor.
2) Hyperglykemi, ett fastandeglukosvärde på 6:1 mmol/L.
3) Förhöjda triglycerid värden på minst 1,69mmol/liter.
4) Ett High density lipoprotein (HDL) < 1.04mmol/L för män och <1.29 mmol/L för kvinnor.
5) Blodtryck på > 130mmHg systoliskt och > 85mmHg diastoliskt. (Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Cholesterol (Adult Treatment Panel III), 2002; Grundy et al., 2004).
Värden över de rekommenderade gränsvärdena innebär risker var för sig. Ett högt värde på en av dessa komponenter leder till en ökad risk för att drabbas av kroniska hjärtsjukdomar, stroke och diabetes. Därför är det av stor vikt att prevention genomförs på samtliga delkomponenter i det metabola syndromet för att minska risken att drabbas av sjukdom (Olutayo-Alebiosu &
Olatunde, 2004).
Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för faktorer som ökar risken för vissa sjukdomar exempelvis kroniska hjärtsjukdomar, stroke och diabetes (Misigoj-Durakovic & Durakovic, 2009; Alberti & Zimmet, 1998). Det metabola syndromet är ett symptomfritt tillstånd, men det kan ge indikationer som onaturlig trötthet, obehag eller smärta i bröstet. Det är vid hälsokontroller eller kontakt med vården som tillståndet kan upptäckas (Hellénius, 2008).
Prevalensen av delkomponenterna för det metabola syndromet är högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvärras (Weiss et al., 2004). Det finns flera olika grundläggande problem med att definiera det metabola syndromet hos barn och ungdomar. Ett av problemen är att kroppen under puberteten är i ständig förändring, hormoner och metabolismen i kroppen förändras oftare och mer än hos en vuxen människa därför är det svårt att få några fasta mätvärden på barn och ungdomar att utgå ifrån (Weiss et al., 2004;
Battista et al., 2009).
4 Bukfetma
Personer med bukfetma löper lika stor risk att drabbas av metaboliska komplikationer oavsett om dessa är normalviktiga eller överviktiga. Med bukfetma menas en fettansamling runt organ och tarmar som leder till en ökad risk för att drabbas av det metabola syndromet och hjärt-kärlsjukdomar (Kallings, 2002). Även vissa hormonberoende cancerformer såsom bröst- och prostatacancer drabbar oftare personer med bukfetma (SBU, 2003).
Hyperglykemi
Fettvävnaden hos överviktiga barn/ungdomar med det metabola syndromet står för större glukosupptag än hos normalviktiga. Personer med det metabola syndromet har ofta rikligt med fettväv vilket kompenserar den minskade insulinkänsligheten. Den stora mängden fettmassa kommer att förvärra effekterna av ämnen med negativ effekt på metabolism som frisätts från fettvävnaden (Nyström, 2008). Vid fetma minskar insulinkänsligheten vilket leder till att sockernivåerna stiger (Ibid). Minskad insulinkänslighet kan leda till diabetes typ 2 (Hedin & Löndahl, 2010).
Triglycerider
Anledningen till att en person har höga triglyceridhalter kan bero på att levern producerar högre halter samt att eliminering i blodet går långsamt (Nilsson, Olsson & Zethelius, 2006).
Triglycerider består av tre fettsyror och en glycerolmolekyl som transporteras genom blodet med hjälp av lipidproteiner (Björck & Thelle, 2008). Höga halter av triglycerider leder till ökade risker för att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar (Lindgärde et al., 2005). Det finns ett samband mellan barns vikt och triglyceridnivå. En studie visade på att barn med fetma hade en förhöjd nivå jämfört med normalviktiga barn. Dessutom fanns ett positivt samband mellan midjemåttet och triglyceridnivå (Perichart-Perera, Balas-Nakash, Schiffman-
Selechnik, Barbato-Dosal & Vadillo-Ortega, 2007).
Kolesterol
Nivån av HDL- kolesterol är lägre bland diabetespatienter, överviktiga och fysiskt inaktiva.
Kolesterol är en lipid som produceras i levern eller tillförs via kost och absorberas i tarmkanalen. Kolesterol är en nödvändig del av cellmembranen och är det första stadiet i
5
bildande av könshormoner. Kolesterol kan delas in i tre olika kategorier: High density lipoprotein (HDL), low density lipoprotein (LDL), tillsammans mäts HDL och LDL som totalkolesterol. LDL- kolestrolet är det farliga kolesterolet och har ett starkt samband med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (Björck & Thelle, 2008). Shalitin et al. (2009) fann att högt BMI hade ett positivt samband med nivån på blodfetter och insulinnivå, detsamma gällde LDL kolesterolet. Studien visade även ett negativt samband mellan HDL kolesterol och mängd kroppsfett.
Högt blodtryck, Hypertoni
Personer som är överviktiga eller lider av fetma lider oftast av primär hypertoni som är en effekt av felaktiga levnadsvanor, kostvanor och fysisk inaktivitet. Högt blodtryck är en följd av att någon eller några av mekanismerna som reglerar blodtrycket är satt ur funktion. Det är många olika faktorer som påverkar reglering och kontroll av blodtrycket. Vid högt blodtryck förekommer oftast ett ökat motstånd av blodgenomströmning i de små blodkärlen som beror på att fett bildas på kärlväggarna och bidrar till mindre inre diameter på blodkärlen, även kallat ateroskleros. Högt blodtryck är en viktig riskindikator för sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen (Lindgärde et al., 2005).
Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar
Definitionen av fysisk aktivitet bland barn kan beskrivas genom alla typer av kroppsrörelser utförd av skelettmuskulatur och som ökar energiförbrukningen (Berg, 2008).
Enligt de nordiska rekommendationerna för barn och ungdomar bör fysisk aktivitet bedrivas dagligen och under minst 60 minuter. Intensiteten på aktiviteten ska vara måttlig till hård och vara allsidig och aktiviteten kan delas upp på flera pass under en och samma dag. Fysisk aktivitet bör innefatta muskelstyrka, kondition, rörlighet, snabbhet, reaktionsförmåga och koordination (FHI, 2010). Många läkare ordinerar ökad fysisk aktivitet för att minska risken att drabbas av fetma. Det kan vara svårt för en person som inte har utövat fysisk aktivitet tidigare att följa ordinationen, därför har det kommit en ny typ av ordination där en reducering av den fysiska inaktiviteten så som tv-tittande och dataanvändning eftersträvas (Berg, 2008;
Mark & Janssen, 2008).
Med utgångspunkt i projektet i Västsverige var syftet med föreliggande studie att undersöka i litteraturen hur fetma påverkar utvecklingen av metabolt syndrom bland barn och ungdomar,
6
samt beskriva hur interventioner med fysisk aktivitet förbättrar värdet av delkomponenterna av det metabola syndromet.
Metod
Datainsamling
Databaser som användes var Pubmed, Scopus, Science direct och ISI eftersom de var relevanta för ämnesområdet. Sökorden som användes hade koppling till syftet i studien.
Sökorden kombinerades med varandra för att hitta de artiklar som var mest relevanta för studien. Vissa sökningar gjordes i fritext och i Pubmed gjordes specifika sökningar i MeSH.
Datum Databas Sökord Avgränsningar Träffar Utvalda
artiklar
5/10 PubMed “Metabolic
Syndrome X"[Majr] AND
"Exercise"[Majr]) AND
"Obesity"[Majr]
Child 6-12 years, adolescent:
13-18 years:
English Time span:
2000-present
10 4
7/10 PubMed ("Insulin"[Majr]
AND
"Exercise"[Majr]) AND
"Obesity"[Majr]
Child 6-12 years, adolescent:
13-18 years:
English Time span:
2000-present
7 2
7/10 PubMed Exercis*,
Obesity, metabolic syndrom*, childre*, insulin, cholesterol, Blood pressure
Child 6-12 years, adolescent:
13-18 years:
English Time span:
2000-present
8 1
16/11 ISI Overweight
(topic), metabolic (topic), Physical activity
(topic),obesity (topic),
Limits: 2000- 2010
191 2
7 adolescents (topic)
27/9 ISI Overweight
(topic), Child*
(topic), Metabolic (topic), physical activity (topic), Diet (topic)
Limits: 2005- 2010
313 2
16/11 Science direct
Obese* (titel, abstract keyword), Exercise* (titel, abstract
keyword), Search within: program, adolescent*, vascular, training, lipid.
Limits: 2000- present. Only Journals
33 1
21/11 Scopus Metabolic
syndrome AND exercise AND adolescents OR children (title- abstracts keywords)
2000-2010, articles.
64 1
22/11 Science direct
Metabolic risk (title) AND Physical activity (title)
Limits: 2000- 2010
Only Journals
2 1
24/11 Pubmed Physical activity (title) AND metabolic
syndrome (title)
Child 6-12 years, adolescent:
13-18 years:
English Timespan:
2000-present adolescent, children, English, Abstracts only
13 4
8
Inklusionskriterier
Artiklar som publicerats mellan åren 2000 och 2010 söktes. Ett annat kriterium sökningen utgick från var att samtliga artiklar var vetenskapligt granskade och godkända av en forskningsetiskkommitté.
Databearbetning
Samtliga resultatartiklar skrevs ut och genomlästes av författarna. De utvalda artiklarna sammanställdes i en resultatmatris (se bilaga 2) där en kortfattad beskrivning av syfte, metod och slutsats genomfördes. Kvaliteten på artiklarna bedömdes utifrån mallen på sidorna 47-51 i Olsson & Sörensen, 2008.
Dataanalys
Resultatdelen i de utvalda artiklarna lästes noggrant igenom. Delarna av resultatet som var relevanta utifrån syftet sammanställdes till en gemensam textmassa. Varje mening
kategoriserades och placerades i huvudkategorier. Samtliga kategorier lästes igenom ytterligare en gång med avsikt att fastställa meningarnas koppling till syftet med arbetet.
Slutligen användes kategorierna för att fastställa dispositionen i den följande resultatdelen.
24/11 Pubmed Association (title) AND Metabolic syndrome (title) AND physical activity (title)
Child 6-12 years, adolescent:
13-18 years:
English Time span:
2000-present
14 1
24/11 Pubmed Physical
fitness(title) and blood lipids (title)
Child 6-12 years, adolescent:
13-18 years:
EnglishTime span: 2000- present
3 1
9
Resultat
Graden av förhöjd kroppsmassa
Risken att drabbas av det metabola syndromet var större bland barn och ungdomar med fetma (DuBose, Eisenmann & Donnelly, 2007; Brage et al., 2004). Kroppsfett gick att associeras till alla indikatorer för det metabola syndromet. Förekomsten av det metabola syndromet var i en studie 26,2 % bland de överviktiga och 0 % bland de normalviktiga ungdomarna (Platat, Wagner, Klumpp, Schweitzer & Simons, 2006). Överviktiga hade en högre prevalens på varje delkomponent i det metabola syndromet. Risken för att drabbas av det metabola syndromet var 3,6 gånger högre hos de överviktiga ungdomarna än hos de normalviktiga. Prevalensen av det metabola syndromet var signifikant högre hos överviktiga än hos normalviktiga ungdomar (Nguyen, Tang, Kerry, Vad der Ploeg & Dibley, 2010; Mesa et al., 2005).
Delkomponenterna i det metabola syndromet
Överviktiga ungdomar hade högre nivåer av blodtryck, LDL-kolesterol, bukfetma, triglyceridvärden och lägre nivåer av HDL- kolesterol än normalviktiga. Den vanligaste individuella delkomponenten i det metabola syndromet var förhöjt blodtryck följt av triglycerider (Nguyen et al., 2010). I en liknande studie visade det sig att överviktiga barn hade högre 24 timmars diastoliskt blodtryck, systoliskt blodtryck, högre standardavvikelse i artärstelhet och VO2 max än hos normalviktiga barn. Blodtrycket var signifikant högre hos överviktiga barn än hos de normalviktiga. Hypertoni fanns hos 28,6 % av de överviktiga barnen i studien. I samma studie hade inget av de överviktiga barnen ökade glukos- eller triglyceridvärden (Farpour-Lambert et al., 2009). Insulinnivån korrelerade med kroppsvikt och blodtryck bland barn med fetma, ju högre kroppsvikt och systoliskt blodtryck barnet hade, desto högre insulinnivåer. Resultat visade ett positivt samband mellan hjärtfrekvens och insulinnivå, högre hjärtfrekvens medförde en högre insulinnivå (Manco et al., 2009).
Insulinresistens uppstod oftare hos överviktiga med eller utan det metabola syndromet jämfört med normalviktiga (Platat et al., 2006).
Nivåer av fysisk aktivitet
Det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet och risken att drabbas av det metabola syndromet. Ju mer vältränade barnen var, desto mindre var risken för att drabbas av det
10
metabola syndromet. Triglycerid- och insulinvärdena var bättre ju mer vältränat ett barn var och fysisk aktivitet även bidrog även till en signifikant höjning av HDL- kolesterolet (Brage et al., 2004; Lee, Kek, Poh, Saw och Loke 2008).
Barn med låg nivå av fysisk aktivitet hade tre gånger större risk att drabbas av det metabola syndromet än de barn som hade hög nivå av fysisk aktivitet (Moore, Davis, Baxter & Lewis, 2008). Det metabola syndromet var vanligare bland ungdomar med låg fysisk aktivitet än bland de med måttlig eller hög, men skillnaden mellan grupperna var inte statistiskt signifikant. Prevalensen för varje enskild komponent i det metabola syndromet var högre i gruppen med låg fysisk aktivitet än i gruppen med hög fysisk aktivitet (Pan och Pratt, 2008).
Överviktiga barn med högt BMI, midjemått och låg kondition löpte större risk att drabbas av det metabola syndromet än överviktiga barn med bra kondition (DuBose et al., 2007). Barn som hade det metabola syndromet spenderade mindre tid på fysisk aktivitet än de som inte hade syndromet. Vidare kunde forskarna konstatera att överviktiga barn spenderade mindre tid på fysisk aktivitet än normalviktiga (Nguyen et al., 2010). De barn och ungdomar som inte utförde organiserad fysisk aktivitet hade större risk att drabbas av det metabola syndromet jämfört med de som utförde organiserad fysisk aktivitet (Platat et al., 2006).
Kön, nivå av fysisk aktivitet och vilket stadium i puberteten ungdomarna befanns sig i var enskilda faktorer som självständigt gick att associera till det metabola syndromet. Resultatet visade också att pojkar var mer fysiskt aktiva än flickor och hade mindre kardiovaskulär risk, lägre nivå av LDL- kolesterol, samtidigt som övervikten var mindre utbredd bland pojkarna (Kong et al., 2010). I en annan studie ville forskarna undersöka om det fanns något samband mellan olika nivåer av fysisk aktivitet och riskfaktorerna för att drabbas av det metabola syndromet. Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan de olika riskfaktorerna för att drabbas av det metabola syndromet utifrån de olika nivåerna av fysisk aktivitet. Däremot kunde forskarna redovisa att det fanns en signifikant skillnad mellan könen att drabbas av det metabola syndromet, kvinnor löpte större risk att drabbas än män (Rizzo, Ruiz, Hurtig- Wennlöf, Ortega & Sjöström 2007).
Träningsformer och deras påverkan av metabola riskfaktorer
Foschini et al. (2010) genomförde en intervention med två olika träningsscheman, linjär periodisering (LP) och daglig böljande periodisering (DBP) för att se vilket träningsschema som gav störst verkan på det metabola syndromet bland barn och ungdomar. (LP) var ett
11
träningsschema där belastningen ökade veckovis, (DBP) var ett träningsschema där
belastningen ökade dagligen. Aktiviteterna som bedrevs var styrketräning i 30 minuter och cykling i 30 minuter, dessa bedrevs under ett och samma träningspass. Det förekom en betydande minskning inom grupperna efter interventionen i, kroppsmassa, BMI, kroppsfett, systoliskt och diastoliskt blodtryck, totalt kolesterol och LDL- kolesterol i både LP och DBP.
Den vilande ämnesomsättningen reducerades i DBP efter viktnedgång, likaså bidrog DBP till en minskning av insulinresistens. Det var bara i DBP som fettfri massa och HDL- kolesterol höjdes och den vilande ämnesomsättningen minskade. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de två olika träningsscheman efter interventionen.
Okely et al. (2010) genomförde en studie där informanterna delades in i tre olika grupper.
Varje enskild grupp tilldelades olika typer av intervention, en grupp utövade fysisk aktivitet, en grupp fick diet och den tredje gruppen fick både fysisk aktivitet och diet som intervention.
Hos alla deltagare i studien hade LDL- kolesterolet ökat och insulinet sjunkit. Reducering av det systoliska blodtrycket var större i gruppen som enbart hade fysisk träning som
intervention. Det visade sig även att diet och träning kombinerat var den intervention som bidrog till störst sänkning av BMI. Detta bekräftades i en studie av (Casazza, Dulin-Keita, Gower och Fernandez, 2009).
Ben Ounis et al. (2008) genomförde en åtta veckor lång intervention med fysik aktivitet, eller fysisk aktivitet kombinerat med diet på överviktiga ungdomar. Gruppen som enbart hade fysisk aktivitet som intervention utövade lågintensiv träning fyra gånger i veckan under 90 minuter, där aktiviteten bestod av uppvärmning, löpning, hopp/lek och bollekar. Fysisk aktivitet bidrog till en signifikant minskning av LDL- kolesterol och insulin, samt en ökning av HDL- kolesterolet. Fysisk aktivitet ökade även förbränningen av lipider, triglycerider och minskade insulinresistensen. Diet kombinerat med fysisk aktivitet som intervention visade sig ha en större effekt på BMI, LDL- kolesterol, triglycerider och midje- och höft kvot än enbart fysisk aktivitet. Ben Ounis et al. (2010) genomförde en åtta veckors intervention med fysisk aktivitet hos ungdomar som hade det metabola syndromet. Ungdomarna i studien tränade vid fyra tillfällen varje vecka under 90 minuter på hjärtfrekvens för maximal fettförbränning.
Först genomfördes var uppvärmning övningar som genomfördes därefter var löpning, hopp och lek med ballong och under varje övning övervakades barnens hjärtfrekvens. Efter intervention förbättrades BMI, kroppsfett, systoliskt och diastoliskt blodtryck, triglycerider, HDL-kolesterol och faste glukos. Kelly et al. (2004) hade också en åtta veckors lång
12
intervention med lågintensiv fysisk aktivitet som intervention, i form av cykling fyra gånger i veckan under 30 minuter på 50 – 60 procent av maximal hjärtfrekvens. Forskarna kunde dock inte finna några signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen avseende kroppsvikt, BMI, kroppsfett, systoliskt och diastoliskt blodtryck, totalt kolesterol, triglycerider, glukos, insulin och glukostolerans.
Meyer, Kundt, Lenschow, Schuff-Werner och Kienast (2006) genomförde en kohortstudie där interventions- och kontrollgrupperna bestod av överviktiga ungdomar. Interventionsgruppen tränade vid tre tillfällen i veckan, träningen bestod av simning och vattengympa 60 minuter, idrottslekar 90 minuter och promenad 60 minuter. Aktivitetens belastning och intensitet ökade i takt med att barnens arbetskapacitet ökade. Ungdomarna i interventionsgruppen hade efter sex månaders intervention med fysisk aktivitet en signifikant minskning av BMI, kroppsfett och midje- och höft kvot jämfört med kontrollgruppen. Efter interventionen hade
interventionsgruppen även signifikant förbättrade insulin-, triglycerid-, LDL- och HDL- värden, sänkt blodtryck, förbättrad kondition och minskad insulinresistens.
Carrel et al. (2005) anpassade den fysiska aktiviteten efter varje barns förmåga. Barnen tränade fem gånger varannan vecka under 45 minuter. Aktiviteterna bestod av promenader, cykling och promenad med snöskor. Forskarna kunde i sitt resultat redovisa att insulinnivån, kroppsvikten och andelen kroppsfett minskade samtidigt som den maximala
syreupptagningsförmågan ökade efter nio månaders intervention med fysisk aktivitet för barn.
Förändringar av kroppssammansättning, kondition och insulinnivåer kunde kopplas samman med en liten men konsekvent förändring av mängden fysisk aktivitet.
Diskussion Resultatdiskussion
Överviktiga barn hade högre nivåer av blodtryck, LDL-kolesterol, bukfetma, insulinnivå, triglyceridvärden samt lägre nivåer av HDL-kolesterol än normalviktiga. Vidare fanns en samvariation mellan de olika delkomponenterna i det metabola syndromet. Ett högt värde på en av komponenterna kunde bidra till att en annan höjdes och kunde vara farligt i sig.
Olutayo-Alebiosu och Olatunde (2004) menade att ett högt värde på en av delkomponenterna kunde leda till en ökad risk för kroniska hjärtsjukdomar, stroke och diabetes.
13
I de undersökta studierna fanns ett samband mellan fetma och metabolt syndrom bland barn och ungdomar. Det innebär däremot inte att alla överviktiga barn och ungdomar drabbas av syndromet, men ju högre BMI ett barn har, desto större är risken att drabbas. Detta kan bero på flera olika faktorer. Hellenius (2008); Hedin och Löndahl (2010) menar att barnens och ungdomarnas kondition, mognadsfas, psykosociala faktorer, stress och felaktiga matvanor påverkar värdena på de olika delkomponenterna i det metabola syndromet.
En annan faktor som påverkar vilka som riskerar att drabbas är vilken definition som används för att fastställa förekomsten metabolt syndrom. Zimmet et al. (2007) menade att olika
definitioner gav olika utslag, vilket kunde vara en förklaring till att vissa barn och ungdomar hade syndromet. En tredje orsak kunde vara att barn och ungdomars hormoner ständigt är under förändring och därmed förändras metabolismen oftare än hos en vuxen. Detta skulle kunna förklara varför vissa överviktiga barn och ungdomar drabbas av det metabola
syndromet (Battista et al., 2009).
En resultatartikel gav ett resultat motsatt de andra studierna i resultatet. I Farpour-Lambert et al. (2009) studie fann forskarna att inget av de överviktiga barnen hade höga glukos- och triglyceridvärden. Detta får ses som egendomligt då annan forskning visade att barn med fetma hade högre triglyceridhalter och högre glukosnivåer än normalviktiga barn (Lindgärde et al., 2005; Perichart-Perera et al., 2007). En förklaring till resultatet i studien kan vara barnets ålder. Barn och ungdomars kroppar förändras i snabbare takt än vuxnas. Därför är det svårt att få några fasta mätvärden att utgå ifrån, vilket kan vara en orsak till att de olika studierna visar olika resultat (Weiss et al., 2004).
Andra faktorer som påverkade nivån av fysisk aktivitet var kön och pubertet(Battista et al., 2009). Pojkar var mer fysiskt aktiva än flickor och därmed löpte pojkarna mindre risk att drabbas av metabolt syndrom (Rizzo et al., 2007; Kong et al., 2010)
.
Många studier diskuterade inte vilken påverkan kön hade på resultatet och om det fanns någon skillnad mellan könen i risk att drabbas av det metabola syndromet. Skillnaden mellan pojkar och flickor i risk att drabbas av syndromet kunde ha en påverkan på resultatet i studierna beroende på hur könsfördelningen såg ut bland informanterna.
14
Nivån av fysisk aktivitet hade ett samband med det metabola syndromet hos överviktiga barn och ungdomar. Överviktiga barn med lägre nivå av fysisk aktivitet hade större risk att
drabbas, och det fanns även ett samband mellan barnets kondition och dess utveckling av syndromet. Prevalensen för varje komponent i det metabola syndromet var högre bland barn och ungdomar som hade en låg nivå av fysisk aktivitet än de som hade en hög nivå. Rizzo et al., (2007) kunde dock inte finna någon signifikant skillnad mellan de olika
delkomponenterna vad gäller risk att drabbas av det metabola syndromet utifrån de olika nivåerna av fysisk aktivitet. Detta stöds av annan forskning som påvisar att det negativa sambandet mellan stillasittande och metabolt syndrom var starkare än fysisk aktivitet och metabolt syndrom (Mark & Janssen 2008). Detta kunde bland annat bero på att forskarna i de olika studierna använde sig av olika mätinstrument. I många av studierna var urvalet
slumpmässigt. Detta kunde medföra att fler normalviktiga barn valdes ut att delta i studierna och kan ge en förklaring till varför resultaten skiljde sig åt.
I litteraturen förekom många olika träningsformer som intervention. De flesta hade en positiv effekt på det metabola syndromet. Gemensamt för de flesta studier var att de bestod av livsstilsorienterade interventioner såsom promenader, löpning och cykling. Alla former av fysisk aktivitet minskade både risken att drabbas av det metabola syndromet och prevalensen.
Varaktigheten på de olika interventionerna varierade mellan 2 och 12 och trots skillnad i tid hade de flesta interventionerna en positiv effekt på det metabola syndromet.
Det fanns en studie bland de granskade studierna som till skillnad från de andra inte visade några samband mellan fysisk aktivitet och metabolt syndrom (Kelly et al., 2004). Detta kan bero på att interventionens varaktighet var för kort för att påverka det metabola syndromets värden. Bland barn och ungdomar kan det vara svårare att påverka det metabola syndromets värden när kroppen är i ständig förändring (Weiss et al., 2004; Battista et al., 2009).Dock fanns det studier där interventionstiden var densamma och som påvisade förändringar av de metabola värdena (Ben Ounis et al., 2010;Ben Ounis et al., 2008). En anledning till dessa skillnader kan vara träningspassens varaktighet. I Kelly et al.:s (2004) studie bedrev barnen och ungdomarna enbart en halvtimmes fysisk aktivitet medan de flesta andra studiernas aktiviteter var på 45 och 90 minuter, vilket ligger i paritet med de nordiska
rekommendationerna som säger att barn och ungdomar behöver 60 minuter fysisk aktivitet dagligen (FHI, 2010). En annan förklaring kan vara stillasittandet. Eftersom Kelly et al.
(2004) hade kortast träningspass med fysisk aktivitet reducerades stillasittande minst i denna
15
studie, vilket kan förklara utfallet. Barnen i de andra studierna rörde på sig under längre tid och var mindre stillasittande vilket kan förklara skillnaden.
I en del studier användes diet och fysisk aktivitet som interventioner för att jämföra dess inverkan på det metabola syndromet. Det visade sig att diet kombinerat med fysisk aktivitet var effektivare än enbart fysisk aktivitet (Okely et al., 2010). Diet och fysisk aktivitet
påverkade olika delar av det metabola syndromet. Därför hade en kombination av dessa två en större effekt på det metabola syndromet som helhet än fysisk aktivitet i sig (Yakobovitch Gavan et al., 2009; Battista et al., 2009).
Metoddiskussion
Fyra databaser användes för att hitta relevanta artiklar. De databaser som användes var Pubmed, ISI, Science direct och Scopus. Pubmed användes då detta är en ämnesspecifik och bred databas som behandlar ämnena hälsovetenskap och biomedicin. I Pubmed kan specifika avgränsningar göras i MESH. Vilket gör sökningen ännu mer ämnesspecifik och därmed hittas mer relevanta artiklar. För att göra dessa sökningar ännu mer specificerade användes avgränsningar. De avgränsningar som användes i Pubmed var child 6-12 years, adolescent 13-18 years, english och timespan på 2000 to present. Samtliga abstrakt lästes igenom för att hitta relevanta artiklar. Vissa av sökningarna i Pubmed gjordes i MESH med andra sökningar genomfördes i fritext. Anledningen till dessa sökstrategier var att författarna ville varierar sökningarna för att hitta fler artiklar.
ISI är en databas som främst behandlar biomedicin. ISI är en bred databas som gav många träffar trots att många sökord användes. Därför var det nödvändigt med avgränsningar för att minimera antalet träffar. Den avgränsning som användes i dessa sökningar var årtal. Samtliga titlar lästes igenom för att hitta relevanta artiklar. Då författarna enbart läste titlarna kan de ha missat någon artikel som var relevant, då titeln inte ger fullständig information om dess innehåll.
Science direct är en databas som behandlar ämnena hälsovetenskap och biomedicin. I denna databas går det inte att göra lika många avgränsningar som i Pubmed vilket ledde till fler träffar. För att begränsa antalet träffar, användes många sökord varav några av sökorden enbart ingick i artikelns titel och abstrakt för att på så sätt begränsa antalet träffar.
16
Även Scopus är en ämnesspecifik databas som innehåller artiklar om ämnena biomedicin och hälsovetenskap. Sökningen begränsades genom att sökorden skulle finnas med i artikelns abstrakt- titel och keyword. Träffarna begränsades till enbart artiklar publicerade mellan 2000-2010.
Dessa fyra databaser kompletterade varandra. Vissa artiklar fanns enbart i vissa databaser.
Författarnas kunskap om ämnesrelevanta databaser kunde påverka urvalet, då det kan finnas andra relevanta databaser som skulle kunna ge ett större urval artiklar.
En nackdel med en litteraturstudie är att det finns en risk för att enbart artiklar som redovisar ett önskat resultat inkluderas. Det finns även en risk att vissa delar av resultatet exkluderas på grund av att författarna inte objektiva.
Barnfetma är ett aktuellt ämne där nya forskningsresultat ständigt publiceras. För att hitta den senaste forskningen användes ett smalt tidsspann för sökningarna. Tidsspannet som forskarna till en början använde sig av var fem år. Det visade sig dock att för få träffar hittades med detta tidsspann och därför användes ett tidsspann på tio år.
Konklusion
Det fanns ett samband mellan fetma och metabolt syndrom där ett högt BMI ökade risken att drabbas. Det visade sig även att förhöjt blodtryck var den vanligaste förkommande
delkomponenten av syndromet bland barn och ungdomar med fetma. Nivån av fysisk aktivitet hade ett samband med det metabola syndromet hos överviktiga barn och ungdomar. Barn som var övervikiga och hade bra kondition löpte mindre risk att drabbas av det metabola
syndromet än överviktiga barn med dålig kondition. Prevalensen för varje delkomponent i det metabola syndromet var högre bland barn och ungdomar som var fysiskt inaktiva. Olika typer av intervention med fysisk aktivitet minskade både incidensen och prevalensen av
delkomponenterna i det metabola syndromet. Stillasittande hade ett samband metabolt syndrom, dock fanns inga möjligheter att gå in i problematiken inom ramen för denna uppsats.
Implikation
17
Idag finns det ingen fastställd definition på det metabola syndromet hos barn och ungdomar.
Detta medför att det blir problem att upptäcka vilka barn som har förhöjd risk att drabbas av syndromet. Därför är det viktigt att bedriva fortsatt forskning kring barnfetma och metabolt syndrom och vilken inverkan fysisk aktivitet har på syndromet. I Sverige finns det inga fullständiga data på barn och ungdomar med det metabola syndromet och en kartläggning är därför relevant. Riskerna att drabbas av delkomponenterna av syndromet kan minskas med hjälp av fysisk aktivitet. Därför behövs det mer forskning som studerar samband mellan fetma och metabolt syndrom, och fysisk aktivitet som intervention. Önskvärt vore också forskning som studerar förtjänsterna med att implementera fysisk aktivitet i tidiga åldrar. Det är viktigt att den kunskap som forskningen genererar förmedlas till politiker, lärare och framförallt till föräldrar för att byta fördomar och okunskap mot kunskap. För projektet i Västsverige och andra liknade projekt är det viktigt att studera behovet av fysisk aktivitet hos överviktiga barn och ungdomar. Detta kan i sin tur generera ny forskning. En viktig del av forskningen är att hitta effektiva träningsmetoder för att på bästa sätt minska prevalensen och incidensen av det metabola syndromet hos överviktiga barn och ungdomar. Det är även viktigt att bedriva vidare forskning som studerar sambandet mellan stillasittande och metabolt syndrom. Därför är det av stor vikt att fortsätta bedriva fysisk aktivitet som en del av interventionen inom projektet i Västsverige för att kunna förändra barnens hälsa och förhindra att de drabbas av metabolt syndrom i framtiden.
Referenslista
Battista, M., Murray, D,R,. Daniels, S,R. (2009). Use of the metabolic syndrome in pediatrics:
a blessing and curse. Pediatric Sugery, 18,136-143.
* Ben Ounis, O., Elloumi, M., Ben Chiekh, I., Zbidi, A., Amri, M., Lac G., Tabka, Z. (2008).
Effects of two-month physical-endurance and diet restriction programmes on lipid profiles and insulin resistance in obese adolescent boys. Diabetes & Metabolic, 34, 595-600.
* Ben Ounis, O., Elloumi, M., Makni, E., Zouhal, H., Amri, M., Tabka, Z., Lac, G. (2010).
Exercise improves the ApoB/ApoA-I ratio, a marker of the metabolic syndrome in obese children. Acta Paediatrica, 1679-1685.
Berg, U. (2008). Barn och unga. In: Statens folkhälsoinstitut, Fysisk aktivitet I
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (pp. 152-168). Yrkesföreningar för fysisk aktivitet:2008.
Berkowitz, R.I., Wadden, T.A., Tershakovec, A.M., Cronquist, J.L. (2003). Behavior Therapy and Sibutramine for the Treatment of Adolescent Obesity A Randomized Controlled Trial.
The Journal of the American Medical Association, 289, 1805-1812
Björck, L., Thelle, D.S. (2008). Lipider. In: Statens folkhälsoinstitut, Fysisk aktivitet I sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (pp. 388-406). Yrkesföreningar för fysisk aktivitet:2008.
* Brage, S., Wedderkopp, N., Ekelund, U., Franks, P.W., Wareham, N.J., Andersen, L.B., Froberg, K. (2004) Features of the metabolic syndrome are associated with objectively measured physical activity and fitness in Danish children. Diabetes Care, 27, 2141-2148
Börjesson, A (2009). Projektarbete, Projektplan överviktiga barn i kungsbacka – Ett samarbete mellan kommun och landsting. Högskolan Halmstad: Sektionen för hälsa och samhälle.
*= Artiklar som ingår i resultatet.
* Carrel, A.L., Clark, R.R., Peterson, S.E., Nemeth, B.A., Sullivan, J., Allen, D.B. (2005).
Improvement of Fitness, Body Composition, and Insulin Sensitivity in Overweight Children in a School-Based Exercise Program. Arch Pediatr Adolesc Med., 159, 963-968.
* Casazza, K., Dulin-Keita, A., Gower, B., Fernandez, P. (2009). Differential influence of diet and physical activity on components of metabolic syndrome in a multietihnic sampel of children. Journal of the American Dietetic Association, 109, (2), 236-244.
Chanoine, J.P., Hampl, S., Jensen, C., Boldrin, M., Hauptman, J. (2005). Effect of orlistat on weight and body composition in obese adolescents: a randomized controlled trial. The Journal of the American Medical Association, 293, 2873–2883.
Cole T.J., Freeman J.V., Preece M.A. (1995). Body mass index reference curves for the UK, 1990. Arch Dis Child, 73, 25-29.
* DuBose, K.D., Eisenmann, J.C., Donnelly, J.E. (2007). Aerobic Fitness Attenuates the Metabolic Syndrome Score in Normal-Weight, at-Risk-for-overweight, and Overweight Children. Prediatrics, 120, 1262-1268.
Eckel, R.H., Grundy, S.M., Zimmet P.Z. (2005). The metabolic syndrome. Lancet, 365, 1415- 1428.
* Farpour-Lambert, N.J., Aggoun, Y., Marchand, L.M., Martin, X.E., Herrmann, F.R., Baghetti, M. (2009). Physical Activity Reduces Systemic Blood Pressure and Improves Early Markers of Atherosclerosis in Pre-Pubertal Obese Children. Journal of the American College of Cardiology, 25, 2396-406.
FASS (2011). Farmaceutiska specialiteter i Sverige. Hämtad från 2011-02-11 från http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5568.
FHI (2004). Statens folkhälsoinstitut. Fysiska aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Hämtad 2010-12-10 från
http://www.fhi.se/PageFiles/3129/COMPASS%282%29.pdf.
*= Artiklar som ingår i resultatet.
FHI (2009). Statens folkhälsoinstitut. Fetma - utveckling över tid, 2009. hämtad 2010-10-13 från http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Fetma---utveckling-over- tid/.
FHI (2010). Statens folkhälsoinstitut. Rekommendationer för fysisk aktivitet, 2010. hämtad 2010-12-10 från http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/Rekommendationer/.
* Foschini, D., Araújo, R.C., Bacurau, R,F,P., De Piano, A., De Almedia, S.S., Carnier, J., Rosa, T.D.S., De Mello., M.T, Tufik., S., Dâmaso, A.R. (2010). Treatment of obese
adolescents: The influence of periodization models and ACE genotype. Obesity, 18, (4), 766- 772.
Grundy, S.M., Brewer, H.B., Cleeman, J.I,. Jr., Smith, S.C,. Jr., Lefant, C. (2004).
Definition of Metabolic Syndrome: Report of the National Heart, Lung, and Blood
Institute/American Heart Association Conference on Scientific Issues Related to Definition.
Journal of the american heart association, 109, 433-438.
Grundy SM, Hansen B, Smith SC Jr, Cleeman JI, Kahn RA. (2004) Clinical management of metabolic syndrome: report of the American Heart Association/National Heart, Lung, and Blood Institute/American Diabetes Association conference on scientific issues related to management. Circulation 109: 551–56.
Hedin, K., Löndahl, M. (2010). Diabetes och andra endokrina sjukdomar. Lund:
Studentlitteratur.
Hellénius, M-L. (2008). Metabola syndromet. I: Statens folkhälsoinstitut, , Fysisk aktivitet I sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (pp. 407-423).yrkesföreningar för fysisk aktivitet: 2008.
Kallings, V.L. (2002). Åtgärder mot fetma – nationell inventering av pågående studier/project avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma. Hämtad 2010-11-25 från http://www.fhi.se/PageFiles/3142/fetma_1_inlaga.pdf.
*= Artiklar som ingår i resultatet.
* Kelly, A.S., Wetzsteon, R,J., Kaiser, D,R., Steinberger, J., Bank, A.J., Dengel, D.R. (2004).
Inflammation, insulin, and endothelia function in overweight children and adolescents: the role of exercise. The Journal of Pediatrics, 731-736.
* Kong, A., Choi, K-C., Li, A., Hui, S., Chan, M., Wing, Y., Ma, R., Lam, C., Lau, J., Wing, Y.S., Gary, K., Chan, J. (2010). Association Between physical risk in chinese youth
independent of age and pubertal stage. BMC Public Health, 10, 303.
* Lee, Y.S., Kek, B.L.K., Poh, L.K.S., Saw, S.M., Loke, K.Y. (2008). Lifestyle plus exercise intervention improves metabolic syndrome markers without change in adiponectin in obese girls. Association of raised liver transaminases with physical activity, increased waist-hip- ratio, and other metabolic morbidites in severely obese children. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition, 47, 172-178.
Lindgärde, F., Thulin, T., Östergren, J. (2005). Kärlsjukdomar: lärobok i medicinsk angiologi.
Lund: Studentlitteratur.
Lindsay, J.R., Duffy, N.A., McKillop, A.M., Ardill, J., O'Harte, F.P., Flatt, P.R., Bell, PM.
(2005). Inhibition of dipeptidyl peptidase IV activity by oral metformin in Type 2 diabetes.
Diabetic Medicine, 5, 654-7.
* Manco, M., Giardano, U., Turchetta, A., Fruhwirth, R., Ancinelli, M., Valerio-Nobili, M.
(2009). Insulin resistance and exercise capacity in male children and adolescents with non- alcholic fatty liver disease. Acta Diabetol, 46, 97-104.
Mark, A.E., Janssen, I. (2008). Relationship between screen time and metabolic syndrome in adolescents. Journal of public health, 2, 153-160.
* Mesa, J.L., Ruiz, J.R., Ortega, F.B., Wärnberg, J., Gonzales-Lamuño, D., Moreno, L.A (2005). Aerobic physical fitness in relation to blood lipids and fasting glycaemia in
adolescents: influence of weight status. Nautrition, Metabolism & Cardiovascular Diseases, 16, 285-293.
* Meyer, A.A., Kundt, G., Lenschow, U., Schuff-Werner, P., Kienast, W. (2006)
Improvement of early vascular changes and cardiovascular risk factors in obese children after
a six month exercise program. Journal of the American College of Cardiology Foundation, 48, (9), 1097-1106.
Misigoj-Durakovic, M., Durakovic, Z. (2009).The early prevention of the metabolic syndrome by physical exercise. Coll. Antropol 33 3: 759-764.
* Moore, J., Davis, C., Baxter, S., Lewis, R. (2008). . Physical activity, metabolic syndrome, and overwight in rural youth. The journal of Rural Health Association, 24, (2), 136-142.
Nilsson, P., Olsson, A., Zethelius, B. (2006). Metabola syndromet – bakgrund, mekanismer och behandling. Lund: Studentlitteratur.
* Nguyen, T,H,H,D., Tang, H,K., Kerry, P., Vad der Ploeg, H,P., Dibley, M,J. (2010).
Association between physical activity and metabolic syndrome: a cross sectional survey in adolescents in Ho Chi Minh, Vietnam. BMC Public Health, 10, 141.
Nyström, F. (2008). Hypertoni och metabola syndromet. Lund: Studentlitteratur.
* Okely, A, Collins, C., Morgan,P,. Jones,R., Warren, J., Cliff, D., Burrows, T., Colyvas, K., Steele, J., Baur, L.(2010). Multi-site randomized control trail of a child-centered physical activity program, a parent-centered dietary-modification program, or both in overweight children. The HIKCUPS study. The Journal of Pediatrics, 157, (3), 388-394.
Olsson, H., Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv.
Stockholm: Liber AB.
Olutayo-Alebiosu, C., Olatunde, O.B. (2004) Metabolic Syndrome in Subjects with Type-2 Diabetes Mellitus. Journal of the national medical association, 6, 817-821.
* Pan, Y., Pratt, C.A. (2008). Metabolic syndrome and its association with Diet and physical activity in US adolescents. Journal of the AMERICAN DIETETIC ASSOCIATION , 108, (2), 276-286.
*= Artiklar som ingår i resultatet.
Perichart-Perera, O., Balas-Nakash, M., Schiffman-Selechnik, E., Barbato-Dosal, A., Vadillo- Ortega, F. (2007). Obesity Increases Metabolic Syndrome Risk Factors in School-Aged Children from an Urban School in Mexico City. J AM diet association, 107, 81-91.
* Platat, C., Wagner, A., Klumpp, T., Schweitzer, B., Simon, C. (2006). Relationships of physical activity with metabolic syndrome features and low-grade inflammation in adolescents. Diabetologia, 49, 2078-2085.
* Rizzo, N,S., Ruiz, J,R., Hurtig-Wennlöf, A., Ortega, F,B., Sjöström, M. (2007).
Relationship of physical activity, fitness, and fatness with clustred metabolic risk in children and adolescents: The European youth Heart study. The Journals of Pediatrics 150, 388-394.
Rössner, S. (2008). Obesitas. In: Statens folkhälsoinstitut, Fysisk aktivitet I
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (pp. 454-470). Yrkesföreningar för fysisk aktivitet: 2008.
Shalitin, S., Ashkenazi-Hoffnung, L., Yackobovitch-Gavan, M., Nagelberg, N., Karni, Y., Hershkovitz, E., Loewenthal, N., Shtaif, B., Gat-Yablonski, G., Philip, M. (2009). Effects of a twelve-Week randomized intervention of exercise and/or diet on weight loss and weight maintenance, and other metabolic parameters in obese preadolescent children. Hormon research, 72, 287-301.
SBU (2003). Statens beredning för medicinsk utvärdering. Vad hjälper mot fetma? –Frågor och svar. Hämtad 2010-11-11 från
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/5/fetma_pop/fetma_pop.pdf.
Stenberg, D (2007). Rörelse på lek och allvar Om psykomotorisk specialpedagogik. Västerås:
Solrosens förlag AB.
Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Cholesterol (Adult Treatment Panel III).
(2002). Third Report of the National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on. Hämtad: 2010-11-23 från
http://www.nhlbi.nih.gov/guidelines/cholesterol/atp3full.pdfNIH Publication, 02-5215.
*= Artiklar som ingår i resultatet.
Weiss, R., Dziura, J., Burgert, T.S., Tamborlane, W.V., Taksali, S.E., Yeckel, C.W., Allen, K., Lopes, M., Savoye, M., Morrison, J., Sherwin, R.S., Caprio, S. (2004). Obesity and the Metabolic Syndrome in Children and Adolescents. The new England journal of medicine, 350, 2362-2374.
WHO (2009). World health organization. Prevalence and obesity in children and adolescents.
Hämtad 2010-11-23 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0005/96980/enhis_factsheet09_2_3.pdf.
WHO (2006). World health organization. Obesity and overweight. 2006 hämtad 2010-10-13 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/index.html.
Yackobovitch, M., Nagelberg, N., Moshe, p., Ashkenazi-Hoffnung, Hershkovitz, E., Sclomit, S. (2009). The influence of diet and/or exercise and parental compliance on health-related quality of life in obese children. Nutrition research, 29, 397-404.
Zimmet P, Alberti KG, Kaufman, f., Tajima, N., Silink, M., Arslamian, S., Wong, G.,
Bennett, P., Shaw, J., Caprio, S. (2007). The metabolic syndrome in children and adolescents – an IDF consensus report. Pediatric Diabetes, 8, 299-306.
Zimmet P, Alberti KG, Shaw J. (2001). Global and societal implications of the diabetes epidemic. Nature, 414, 782–87.
*= Artiklar som ingår i resultatet.
Bilaga resultatmatris
Pub:
År.
Författare Titel Syfte Metod/urval Slutsats Vetenskap
lig kvalité 2008
Singapore
Lee, Y.S Kek, B.L.K Poh, L.K.S Saw, S.M Loke, K.Y
Association of raised Liver transaminases With Physical inactivity increased waist- Hip ratio, and other metabolic morbidities in Severely obese children.
Syftet med denna studie var att identifiera riskfaktorer bland barn med tidigt upptäckt svår fetma och med förhöjda transaminaser i lever och undersöka relationen mellan fetma och andra relaterade
sjukdomstillstånd som glukosintolerans, höga blodfetter och metabola syndrom
Kvantitativ studie, tvärsnittsstudie med 201 barn med en
övervikt på 140 % över.
Genom blodprov och självskattningstest
Studien visade det fanns ett
samband mellan fysisk aktivitet och insulinnivå.
Hög
2008 USA
Pan, Y Pratt, C.A
Metabolic
syndrome and Its Association with Diet and physical Activity in US adolescents
Att undersöka sambandet mellan det metabola syndromet och dess samband med kost och fysisk aktivitet bland ungdomar i USA.
Kvantitativ studie och tvärsnittsstudie med Stratifierat urval 4450 barn och ungdomar i åldrarna 12-19 år deltog.
Visade på en signifikant skillnad mellan fysisk aktivitet och metabola syndrom.
Medel
2010 Foschini, D Treatment of Obese
Asdolescents: the
Att jämföra effekten av två träningsprogram och hur dessa påverkar de
Kvantitativ studie (kohortstudie) där 34 ungdomar deltog. Dessa
Båda träningsprogrammen bidrog till att öka muskeluthålligheten. Det fanns en signifikant skillnad i DBP
Hög
Bilaga resultatmatris
Brasilien Araújo, R.C Bacurau, R,F,P De Piano, A De Almedia, S.S
Carnier, J Rosa, T.D.S.
De Mello, M.T Tufik, S.
Dâmaso, A.R.
influence of periodization Models and ACE Genotype
metabola riskfaktorer bland överviktiga barn ungdomar.
delades in i två grupper och dessa testade på två olika träningsprogram under en 12 veckors period.
16 barn. Linjär periodisering (LP) medan resterande fick träna enligt daglig böljande periodisering (DBP).
gav en större effekt på de metaboliska värdena.
2004 USA
Kelly, A.S Wetzsteon, R,J
Kaiser, D,R Steinberger, J.
Bank, A.J Dengel, D.R
Inflammation Insulin, And endothelial Function in overweight Children and adolescents: The role of Exercise.
Att utvärdera
inflammation, fastande insulin, endotel funktion på överviktiga barn
ungdomar före och efter en träningsperiod
Kvantitativ studie, kohort i USA.
25 Överviktiga barn och ungdomar deltog i studien. Dessa barn delades in i en
Kontrollgrupp och en träningsgrupp. Före- efter mätningar genomfördes.
De finns ingen signifikant skillnad i någon av grupperna.
Hög
Bilaga resultatmatris
2007 Sverige
Rizzo, N,S Ruiz, J,R Hurtig- Wennlöf, A Ortega, F,B Sjöström, M
Relationship of physical activity, fitness and fatness with clustred Metabolic risk in children and adolescents: The european youth heart study.
Att undersöka effekten av olika nivåer av fysisk aktivitet och
kardiorespiratorisk fitness och dessa faktorers inverkan på de
metaboliska riskfaktorerna bland barn och ungdomar I Sverige med hänsyn till fetma
Kvantitativ studie, Tvärsnittstudie: Där 273 9 åringar och 256 15 åringar deltog.
Fysisk status, och olika värden mättes för metabolisk risk status skulle kunna räknas ut.
Kardiorespiratorisk fitness har en starkare korrelation med risken att drabbas av det metabola syndromet än nivå av fysisk aktivitet.
Hög
2005 Spanien
Mesa, J.L Ruiz, J.R Ortega, F.B Wärnberg, J Gonzales- Lamuño, D Moreno, L.A.
Aerobic physical fitness in relation to blood lipids and fasting glycaemia in adolescents:
influence of weight status.
Att undersöka
associationen mellan aerob fysisk träning med blod lipider och fastande glukos bland ungdomar, och deras viktstatus.
Kvantitativ studie:
Tvärsnittstudie Där 2090 ungdomar mellan 13 och 18 år deltog.
Överviktiga barn hade högre lipid värden och glukos värden än normalviktiga.
Medel
2010 Vietnam
Nguyen, T,H,H,D Tang, H,K.
Kerry, P
Association between physical activity and metabolic
syndrome: a cross sectional survey in adolescent in
Att undersöka om det fanns något samband mellan fysisk aktivitet och det metabola syndromet I Ho Chi Minh staden.
Kvantitativ studie:
Tvärsnittstudie där 630 högstadiet studenter deltog.
Ungdomar som rör dig sig minst och med den sämsta fysiska statusen hade fem gånger så stor risk av att drabbas av det metabola syndromet.
Hög
Bilaga resultatmatris
Vad der Ploeg, H,P Dibley, M,J
Ho Chi Minh city, Vietnam.
2004 Danmark
Brage, S., Wedderkopp, N., Ekelund, U., Franks, P.W., Wareham, N.J., Andersen, L.B., Froberg, K
Features of the metabolic syndrome are associated with objectively measured physical activity and fitness in Danish children
Att undersöka relationen mellan det metabola syndromet och objektivt uppmätt fysisk aktivitet och om kondition modifierade relationen.
Kvantitativ,
slumpmässigt urval.
589 danska barn (310 flickor, 279 pojkar) skolbaserad
tvärsnittsstudie. Två- stegs urval.
Metabola syndromet var omvänt relaterat till fysisk aktivitet. Det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet och kondition.
Hög
2009 Schweiz
Farpour- Lambert, N.J., Aggoun, Y.,
Marchand, L.M., Martin, X.E.,
Herrmann, F.R.,
Baghetti, M
Physical Activity Reduces Systemic Blood Pressure and Improves Early Markers of Atherosclerosis in Pre-Pubertal Obese Children
Att fastställa effekterna av fysisk aktivitet på
systoliskt blodtryck och tidiga markörer för
ateroskleros i förpubertala barn med fetma
Kvantitativ studie. 3 månaders randomiserad kontrollerad studie. 44 Barn (8.9+ - 1.5 år) med fetma valdes slumpmässigt ut att ingå i en kontrollgrupp och en grupp som fick fysisk träning. Före och efter mätningar gjordes.
Baseline-mätning på överviktiga barn jämfördes med mätningar från en kontrollgrupp bestående
Barn med fetma hade högre blodtryck, kroppsvikt, BMI, abdominalt fett och mindre smidig aorta. Överviktiga barn hade även mindre maximal
syreupptagningsförmåga, mindre fysisk aktivitet och mindre HDL- kolesterol än normalviktiga barn.
Fysisk aktivitet hade signifikant påverkan på systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck, BMI, Abdominalt fett, maximal syreupptagningsförmåga.
Hög
Bilaga resultatmatris
av barn med normal vikt (8,5 + - 1,5 år).
2005 USA
Carrel, A.L., Clark, R.R., Peterson, S.E., Nemeth, B.A.,
Sullivan, J., Allen, D.B
Improvement of Fitness, Body Composition, and Insulin Sensitivity in Overweight Children in a School-Based Exercise Program
Att bestämma huruvida ett skolbaserat fitness-
program kan förbättra kroppssammansättning, Kardiovaskulär fitness och insulinkänslighet hos överviktiga barn.
Kvantitativ metod.
Randomiserad
kontrollerad studie. 50 stycken överviktiga barn 12 + - 0,5 år delades slumpmässigt in i livsstils orienterade fitness/gymklasser (behandlingsgrupp och en grupp som fick standard träning genom vanlig gymnastiklektion (kontrollgrupp) De båda grupperna fick
genomgå en baseline- mätning innan studie och en mätning efter 9 månader med aktivitet.
Före och efter mätning
Det var ingen skillnad mellan grupperna vid baseline-mätning.
Behandlingsgruppen påvisade en signifikant minskning av
kroppsfett, större ökning av kardiovaskulär fitness (maximal syreupptagningsförmåga, VO2 max) och förbättring av fastande insulinnivå.
Hög
2008 Frankrike
Ounis, M., Elloumi, I., Ben Chiekh, A., Zbidi, M., Amri, G., Lac Z, Tabka
Effekts of two- month physical- endurance and diet restriction programmes on lipid profiles and insulin resistance in obese
adolescent boys
Syftet med studien var att bedöma påverkan av ett två månader långt program med fysisk träning och diet kombinerat och var och en för sig. Syftet var även att bedöma de olika
interventionernas effekt på blodlipider och
insulinresistens hos feta
Kvantitativ metod.
Randomiserad
kontrollerad studie. 24 ungdomar 12-14 år delades in i tre grupper, en grupp där man bedrev fysisk träning, en grupp där
ungdomarna fick genomgå en diet och en
Gruppen som fick kombinerad träning och diet hade störst
minskning av BMI och midjemått.
Detsamma gällde minskning av LDL-kolesterol och triglycerider.
Samtidigt som LDL-kolesterol minskade så ökad HDL-kolesterolet hos ungdomarna.
Medel
Bilaga resultatmatris
ungdomar. grupp som fick en
kombination av både diet och fysisk träning.
Före och efter mätningar gjordes.
2009 Italien
Manco, M., Giardano, U., Turchetta, A., Fruhwirth, R., Ancinelli, M., Valerio- Nobili, M
Insulin resistance and exercise capacity in male children and adolescents with non alcholic fatty liver disease
Syftet var att bedöma fysisk kapacitet hos överviktiga barn med alkoholfri
fettleversjukdom och jämföra dem med
normalviktiga och fet barn utan alkoholfri
fettleversjukdom.
Kvantitativ metod. Fall – och kontroll studie.
Baseline-mätningar jämfördes. 20 barn 8,9 - 18 år med alkoholfri fettlever sjukdom jämfördes med 31 matchande kontroller varav 20 hade fetma och 11 var
normalviktiga som inte hade fettleversjukdom.
Feta barn med alkoholfri
fettleversjukdom påvisade högre insulinresistens. Fallen hade även.
Bland fallen hade kroppen inte förmåga att anpassa sig
kardiovaskulära belastningen på grund av den höga kroppsvikten och den höga insulinresistensen.
Hög
2007 USA
DuBose, K.D., Eisenmann, J.C.,
Donnelly, J.E
Aerobic Fitness Attenuates the Metabolic Syndrome Score in Normal- Weight, at-Risk- for-overweight, and Overweight Children
Syftet med studien var att undersöka den
kombinerade påverkan av aerobisk fitness och BMI på det metabola syndromet
Kvantitativ metod.
Tvärsnittsstudie. 375 barn (193 flickor och 182 pojkar) 7-9 år.
Barnen kategoriserades till normalvikt, risk för övervikt och övervikt, de kategoriserades även utefter hur vältränade de var. Totalt delades barnen in i sex olika kategorier utefter BMI och Kondition (fitness).
Både BMI och kondition (Fitness) var associerat till risk för det metabola syndromet. De barn som hade risk för övervikt men hade hög fitness hade mindre risk att drabbas av det metabola syndromet än de som hade risk för övervikt men hade låg fitness, samma resultat gällde för normalviktiga barn. De som hade störst risk att drabbas av det metabola syndromet var överviktiga barn med låg fitness.
Medel
