37 Bilaga 2. Översikt över inkluderade artiklar Titel/författare/Tidsskrift/Årtal/Land Syfte/design Urval/metod Resultat Etiska överväganden Kvalité

(1)

37 Bilaga 2. Översikt över inkluderade artiklar

Titel/författare/Tid sskrift/Årtal/Land

Syfte/design Urval/metod Resultat Etiska

överväganden

Kvalité

Titel

A comparison between laryngeal mask airway and endotracheal intubation for anaesthesia in adult patients

undergoing NUSS procedure.

Författare

Mao, S., Du, X., Ma, J., Zhang, G. & Cui, J.

Tidskrift Journal of thoracic disease

Årtal 2018 Land China

Syfte

Syftet var att Jämföra och utvärdera genomförbarheten och säkerheten mellan larynxmask och endotrakeal intubation för vuxna människor som genomgår thoraxkirurgi.

Design Kvantiativ

Prospektiv RCT studie Urval n = 60 ålder: 17–24 Inklusionskriterier

*> 16 år

* Diagnostiserade med pektus excavatum

* Villiga att genomgå VATS NUSS (Videoassisterad thoraxkirurgi Exklusionskriterier

* ASA klass > III

* Patienter med svår cirkulation, lever- eller njurdysfunktion

* Patienter med dålig lungfunktion (FEV1 <60) eller infektiösa luftvägar

* Psykiatriska patienter med lång medicinsk behandling och patienter med sjukdomar i centrala nervsystemet

* Anestesirelaterad allergi

* BMI > 29,9

* Allvarliga komplikationer under anestesi som ledde till konvertering till öppen kirurgi

Metod

Slumpvis fördelning

Data hämtades från journalanteckningar och laboratorievärden Dataanalys

* SPSS

“simple random sampling method” av datorprogram. Gruppinformationen lagrades som kod och förvarades av en tredje part som var senare ansvarig för dataanalysen

Signifikant lägre förekomst av halsont med användning av larynxmasken (1/30) jämfört med 20/30 i gruppen med endotrakealtub.

Gällande heshet var förekomsten 1/30 i gruppen med larynxmask jämfört med 12/30 i

endotrakealtubsgruppen, P-värde = 0,01.

* Godkänd av Human Ethics Committee of Guangdong General Hospital.

* Skriftligt informerat samtycke om potentiella risker

Medel

Titel

Sore throat in women after intubation with 6.5 or 7.0 mm endotracheal tube: A quantitative study Författare

Syfte

Syftet var att undersöka förekomsten av självskattad halsont omedelbart och 2–4 timmar postoperativt hos kvinnor som

Urval n = 85 kön= kvinnor Inklusionskriterier

* Kvinna, 18 år eller äldre

* Genomgå gynekologisk kirurgi

Halsont var närvarande hos 29,5%

av deltagarna som intuberades med storlek 6,5 mm omedelbart postoperativt och 39,5% av de som intuberades med storlek 7,0 mm.

Dock ej statistiskt signifikant med

* Deltagarna gav efter information muntligt samtycke till handhavande anestesisjuksköterska som signerades i

Medel

(2)

38

Gustavsson, L., Vikman, I., Nyström, C. &

Engström, Å.

Tidskrift

Intensive and Critical Care Nursing Årtal 2014 Land Sverige

genomgått elektiv gynekologisk kirurgi under generell anestesi med användning av ett endotrakealt rör med storlek 6,5 mm eller 7,0 mm i inner diameter.

Design Kvantitativ icke- randomiserad kvasiexperimentell studie

* Ingen halsont

* ASA I-II

Exklusionskriterier

* Ej gynekologisk kirurgi

* Kvinna under 18 år

* Man

* ASA III eller högre

* Kirurgi som involverar livmoderhalsområdet

* Mer än två intubationsförsök.

*Rapid Sequence Induction (RSI).

Metod

* Förekomsten av halsont uppskattades preoperativt och postoperativt, enligt en 4- punkts Likert-skala.

* Fördelning: Operation måndagar = 6,5 mm tub (n =44). Operation tisdagar = 7,0 mm tub (n =38)

Dataanalys

* SPSS

* Chi-square, Mann—Whitney U tests, t-test

ett P-värde på 0.286. studiens protokoll.

* Studiens genomförande godkändes av Luleå University of tecnologys etiska kommité.

Titel

Endotracheal tube size and sore throat following surgery: a randomized- controlled study

Författare

Jaensson, M., Olowsson, L. L. & Nilsson, U.

Tidskrift

Acta Anaesthesiol Scand

Årtal 2010

Land Sverige

Syfte

Det primära syftet var att bedöma huruvida storleken på endotrakealröret påverkar risken för halsont hos kvinnor efter generell anestesi.

Design

Kvantitativ RCT studie Urval n = 100 kön: Kvinnor Inklusionskriterier

* Kvinna, 18 år eller äldre

* Elektiv kirurgi i lutande position

* ASA I-II

* Ett eller två intubationsförsök

* Anestesi längre än 90 minuter

* Svenskatalande med fungerande telefon för ev. postoperativ telefonbedömning.

Eklusionskriterier

* Anestesi med snabb sekvensinduktion (RSI)

* Användning av succinylkolin

* Kirurgi i munnen eller halsområdet

* Pågående luftvägsinfektion.

Metod

* Slupmässig fördelning

* Halsont= 4-gradig skala. Heshet= binär skala.

1–2 timmar efter operationen fanns en högre andel patienter med halsont i endotrakealgruppen med 7,0 mm vs. 6,0 mm (51,1% mot 27,1%), P- värde = 0,006

Svårighetsgraden av halsont var också den högre i

endotrakealgruppen med 7,0 mm (38,8%) jämfört med 6,0 mm (18,8%), P- värde = 0,002. Inga skillnader hittades i förekomsten av heshet mellan grupperna. De återstående symtomen varade upp till 96 timmar efter operationen i 11% av fallen oberoende av endotrakelstorlek

*Godkändes av den regionala etikkommittén i Uppsala, Sverige.

*Alla patienter gav sitt muntliga och skriftliga informerade samtycke.

Medel

(3)

39

* Bedömningarna efter 1–2 och 24 timmar, och om det fanns obehag i halsen vid 24

timmar, gjordes uppföljning vid 72 och 96 timmar.

Dataanalys

* SPSS

* Kaplan-Meier-kurva, Breslows test

Titel

Sparing the larynx during gynecological

laparoscopy: a randomized trial comparing the LMA Supremet and the ETT Författare

Abdi, W., Amathieu, R., Adhoum, A., Poncelet, C., Slavov, V., Kamoun, W., Combes, X. & Dhonneur, G.

Tidsskrift

Acta Anaesthesiol Scand Årtal

2010

Land Frankrike

Syfe

Syftet med studien var att jämföra

effektiviteten av postoperativ övre luftvägssymtom när larynxmasken Supremet används som ett alternativ till sedvanlig endotrakealtub Design

Kvantitativ prospektiv RCT studie.

Enkelblindad

Urval n= 138 kön= kvinnor Inklusionskriterier

* ASA I-II

* Vuxen kvinna

* Elektiv kirurgi med laparoskopi Exklusionskriterier

* Bedömd svår luftväg

* Ökad risk för aspiration

* Pågående luftvägsinfektion

* Patienter som ej förstod definitioner postoperativa övre luftvägssymtom eller användningen av en visuell analog skala (VAS)

* Behov av nasalintubation.

Metod

Slumpmässigt tilldelade (förseglade kuvert) för att ta emot antingen endotrakealtub (n

= 69) eller larynxmask (n = 69).

Svårighetsgrad= VAS skala 0–100. Bedömning av halsont och heshet= NRS skala 0–

100 Dataanalys

t-test, Mann–Whitney U-test, w2 test med Yates’ continuity correction

Gruppen med larynxmask hade kortare luftvägshantering (tiden det tog för anestesin att intubera).

Förekomsten av halsont och heshet var signifikant mindre i gruppen med larynxmask jämfört med endotrakeltubsgruppen. I slutet av den postoperativa vården så var det fortsatt signifikant mindre i gruppen med larynxmask. (16% vs. 47%; P- värde = 0.01 och 9 % vs. 19%; P- värde = 0.01)

* Godkännande av lokalt forskningsetikutskott

* Skriftligt informerat samtycke registrerades från samtliga deltagare

Hög

Titel

Effect of Endotracheal Tube Cuff Shape on Postoperative Sore Throat After Endotracheal Intubation Författare

Chang, J., Kim, H., Han, S., Lee, J., Ji, S. &

Syfte

Syftet var att jämföra effekten mellan två olika endotrakealtuber med olika kufftyper och utvärdera postoperativ halsont Design

Kvantitativ RCT studie Urval n= 191

Inklusionskriterier

* Vuxna patienter som planeras för elektiv kirurgi i ryggläge som kräver tracheal intubation

* Känd eller förväntad svår luftväg

*sjukdomar eller anatomiska abnormiteter i nacken, larynx eller faryx

* Risk för aspiration eller var

Den totala förekomsten av postoperativ halsont var lägre i grupp T än i grupp C (32% mot 54%. (P- värde = 0,003) Heshet överlag var mindre med ett P- värde

= 0,006.

Vid 6 timmar efter operationen var incidensen och svårighetsgraden av postoperativ halsont lägre i grupp T jämfört med grupp C (P-värde =

* Godkändes av deras institutionella etiska kommitté

*Registrerades före patientskrivning i klinisk forsknings-

informationstjänst

*Skriftligt informerat samtycke erhölls

Hög

(4)

40

Hwang, J.

Tidsskrift

International Anesthesia Research Society Årtal

2016 Land Sydkorea

* Planerade för laparoskopisk kirurgi

* Cormack och Lehane klass 3 eller 4 under direkt laryngoskopi

* Krävde postoperativ mekanisk ventilation Metod

* Slumpvis indelning till en grupp en med en konventionell cylindrisk formad kuff (Grupp C, n = 95) eller till en grupp med konformad kuff (Grupp T, n = 96)

* Postoperativ ont i halsen och heshet bedömdes vid 1, 6 och 24 timmar efter operationen. En 0-100 mm visuell analog skala

Dataanalys

* SPSS

* Shapiro–Wilk test, Mann-Whitney U test, χ2 test, Bonferroni correction

0,006). Postoperativ heshet

inträffade också mindre ofta i Grupp T jämfört med Grupp C (19% vs 37% (P=0,003); 24 timmar efter operationen skilde sig inte heshet och halsont mellan grupper särskilt mycket och var ej statistiskt signifikant.

Titel

Acupuncture in preventing postoperative anaesthesia-related sore throat: a comparison with no acupuncture

Författare

Esmaeili, S., Alizadeh, R., Shoar, S., Naderan, M. &

Shoar, N.

Tidskrift

Acupuncture in Medicine Årtal

2013 Land Iran

Syfte

Syftet var att undersöka skillnader mellan en interventionsgrupp som fått akupunktur med en kontrollgrupp som fått sedvanlig behandling med avseende på intubationsrelaterad halsont inom 24 timmar efter intubation Design

Icke-randomiserad klinisk studie (NRS) Kvasi-experimentell

Urval n= 228

* ASA I-II

* Operationstid 1- 1,5 h

* Ingen historia av glukokortikoidadministration under den senaste månaden

* Inget behov av ett nasogastriskt rör efter operationen

* Ingen historia av förkylning eller ont i halsen de senaste 2 veckorna

* De som frångår inklusionskriterierna

* Flertalet intubationsförsök Metod

*Icke Slumpmässig fördelning

* Halsont bedömdes av blindad sjuksköterska på uppvakningsenheten Dataanalys

*SPSS

* χ2 test

Av de 114 patienterna i akupunkturgruppen upplevde 16 patienter (14%) ont i halsen de första 24 timmarna postoperativt, vilket var signifikant lägre jämfört med de 34 patienterna (29,8%) i kontrollgruppen (p= <0,05).

Frekvensen hos patienter med svår halsont som krävde medicinsk behandling skilde inte signifikant (12,3% mot 16,7%, p=> 0,05).

*Den institutionella granskningsstyrelsen godkände

studieprotokollet för mänskliga ämnen

*Informerat samtycke före inskrivning i studien.

*Deputy of Research, Tehran University of Medical Sciences

Medel

Titel

Preoperative Oral Administration of Kikyo- To, a Kampo Medicine,

Syfte

Syftet var att undersöka effekten av Kikyo-To (KKT), ett Kampo-

Urval n= 70 kön= kvinnor

Förekomsten av halsont var signifikant lägre i KKT-gruppen än i kontrollgruppen omedelbart efter operationen. Interventionsgrupp

*Godkänd av Institutional Review Board of Daiichi Towakai Hospital”

Hög

(5)

41

Alleviates Postoperative Sore Throat:

A Prospective, Double- Blind, Randomized Study Författare

Kuwamura, A., Komasawa, N., Takahashi, R., Tanaka, M. & Minami, T.

Tidskrift

The journal of alternative and complementary medicine

Årtal 2016 Land Japan

läkemedel, vid behandling av postoperativ ont i halsen och illamående Design

Kvantitativ Prospektiv dubbelblindad RCT studie

* ASA I-II

* Planerade att genomgå godartad operation under generell anestesi med tracheal intubation

* Förväntades bli inlagd i minst 24 timmar efter operationen Exklusionskriterier

* Gravida

* Patienter som använde analgetika, antiinflammatoriska läkemedel eller annat naturläkemedel

Metod

* Slumpmässig tilldelning. Innan operationen fick KKT-gruppen KKT (5,0 g) blandad med gelé, medan placebogruppen fick endast gelé. Patienterna och utvärderaren blindades till behandlingsstatusen

* Incidens och svårighetsgrad av halsont= Numeric Rating Scale [NRS]) Dataanalys

*JMP 11 (SAS Institute Inc., Cary, NC)

* MannWhitney U-test, chi-square test,Cohen d

(7/35) kontrollgrupp (16/35) (p=

<0,05). halsont mätt i NRS var signifikant lägre i KKT-gruppen än i kontrollgruppen omedelbart och 3 timmar efter operationen (p= <0,05).

*Skrivet informerat samtycke samlades in

Titel

Preventive Effect of Preoperative

Administration of Hange- Shashin-To on

Postoperative Sore Throat: A Prospective, Double-Blind, Randomized Trial Författare Kuwamura, A.,

Komasawa, N., Kori, K., Tanaka, M. & Minami, T.

Tidskrift

The journal of alternative and complementary medicine

Årtal 2015 Land

Syfte

Syftet var att utvärdera effekten av Hange- Shashin-To (HST), ett Kampo-läkemedel, vid behandling av postoperativ ont i halsen och illamående Design

Kvantitativ Dubbelblindad RCT studie

* ASA I-II

* Planerade att genomgå godartad operation under generell anestesi med tracheal intubation

* Förväntades bli inlagd i minst 24 timmar efter operationen Exklusionskriterier

* Gravida

* Patienter som använde analgetika, antiinflammatoriska läkemedel eller annat naturläkemedel

Metod

* Slumpmässig tilldelning via kuvärtmetod. Patienter i HST-gruppen fick två orala doser (2,5 g vardera) av HST innan natten före operationen och på

operationsmorgonen. Patienter, anestesiologer och sjuksköterskor var alla blinda för HST-administrationsstatusen.

*Registrerades 1,3 och 24 h postop via 11 NRS skala Dataanalys

*JMP 11 (SAS Institute Inc., Cary, NC)

Förekomsten av halsont var signifikant mindre i

interventionsgruppen (10/35) jämfört med kontrollgruppen (19/35) direkt efter uppvaknande och även 3 timmar efter var incidensen av halsont signifikant mindre i interventionsgruppen (3/35) jämfört med kontrollgruppen (11/35). Enligt NRS var graden av postopertiv halsont signifikant mindre i HST-gruppen än i kontrollgruppen, både omedelbart och 3 timmar postoperativt (p

<0,05).

*Godkänd av Institutional Review Board of Daiichi Towakai Hospital”

*Skrivet informerat samtycke samlades in

Hög

(6)

42

Japan * MannWhitney U-test, chi-square test,Cohen d

Titel

Ketorolac Tromethamine Spray Prevents

Postendotracheal- Intubation-Induced Sore Throat after General Anesthesia

Författare

Yang, H. L., Liu, F. C., Tsai, S. C., Tsay, P. K., Lin, H. T., & Liu, H. E Tidskrift

BioMed Research International Årtal 2016 Land Taiwan

Syfte

Syftet var att undersöka den preventiva effekten av ketorolak

trometamin spray mot postoperativ

endotrakealrelaterad halsont

Design

Kvantitativ Prospektiv RCT studie

Urval n= 190

* ASA I-III

* Ålder 28- 85

* genomgår buk- eller ortopedisk kirurgi Exklusionskriterier

* Allergi mot NSAID

* Njursjukdom, njursvikt, magsår

* Graviditet eller amning

* kirurgiska sår lokaliserade runt munnen, halsen eller nacke

* Användning av patientkontrollerad analgesi (PCA),

* Närvaro av nasaltub

* Svår luftväg eller ingen extubation vid uppvaknandet Metod

*Slumpmässig tilldelning. Före intubation sprayades tuben antingen ketorolaktrometamin-spray eller destillerat vatten. Anestesiologen blindad

*Intensiteten hos ont i halsen mättes vid 1, 3, 6 och 24 timmar efter operationen via NRS 0-10

Dataanalys

* SPSS

*𝑡-test, chi-square tests, GEE

Postoperativ halsont var signifikant mindre frekvent i grupp K än i grupp D (P= 0,001) och smärtintensiteten var signifikant lägre i grupp K än i grupp D vid varje tidpunkt (P= <0,001).

* Godkändes av Linkou Chang Gung Memorial Hospital

* Registrerades i ClinicalTrials.gov PRS

* Skriftligt informerat samtycke

Hög

Titel The Effect of

Betamethasone Gel and Lidocaine Jelly Applied Over Tracheal Tube Cuff on Postoperative Sore Throat, Cough and Hoarseness Författare

Narimani, M., Seyed Mehdi, S. A., Gholami, F., Ansari, L., Aryafar, M.

& Shahbazi, F.

Tidskrift

Syfte

Syftet med studien var att undersöka effekten av betametasongel och lidokaingelé (över trakealkuffen) jämfört med destillerat vatten gällande förekomsten av postoperativa extubationssyndrom (ont i halsen, hosta och heshet)

Design Kvantitativ Dubbelblindad RCT

Urval n= 99

* Ålder 15-50

* Inga akuta övre luftvägsinfektioner och ingen smärta i halsen

* Kandidat för elektiv kirurgi som inte innefattar halsen

* Kandidat för generell anestesi med intubation

* inga kontraindikationer för att ta emot steroider

* Operationstid på 240 minuter

* Inte mer än två intubationsförsök

* Kufftryck mellan 25-35 cmH20

* Fastande 6-8 h före operaion

* ASA I-II

Under den första timmen efter operationen hade patienterna som fått lidokain eller betametason en signifikant högre förekomst av halsont än patienterna som fick destillerat vatten (15,6%, Vs. 42,6%

och 45,8%, P=0,001)

Sex timmar efter operationen gav destillerat vatten mindre halsont men efter 24 timmar sågs inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Incidensen av hosta var signifikant lägre i gruppen som erhållit

*Informerat samtycke

*Etiskt godkänt av Islamic Azad University, Tehran Medical Branch.

Hög

(7)

43

Journal of PeriAnesthesia Nursing

Årtal 2016 Land Iran

studie * Användning av nasogastriska rör eller halspackningar

* Patienter med övre luftvägsinfektion

* Patienter med steroidbehandling Metod

* Randomisering via datorprogram

* Postoperativ halsont, hosta och heshet bedömdes vid 1, 6 och 24 post operativt.

* Betametasongel, lidokaingel eller destillerat vatten applicerat på den yttre ytan av trakealröret.

Dataanalys

* SPSS

* chi-square test, Friedman test

destillerat vatten efter 6 timmar postop (P=0.02). Heshet visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna 0, 6 eller 24 timmar postoperativt.

Titel

Betamethasone gel compared with lidocaine jelly to reduce tracheal tube related postoperative airway symptoms: a randomized controlled trial

Författare

Thapa, P., Shrestha, R. R., Shrestha, S. &

Bajracharya, G. R.

Tidskrift

BMC Research Notes Årtal

2017 Land Nepal

Syfte

Syftet var att jämföra effektiviteten av smörjning med betametason gel och lidokain gel på endotrakealtuben för att undersöka eventuellt minskad incidens och svårighetsgrad av halsont, heshet och hosta

Design Kvantitativ Singelblindad RCT studie

Urval n= 120

* ASA I-II

* Ålder 18–65

* Elektiv kirurgi med generell anestesi och endotrakeal intubation Exklusionkriterier

* Patient som vägrar

* Operation i mun och farynx

* Förväntad svår luftväg

* Mer än två intubationsförsök

* Användning av svalgpack

* Nasogastiskt rör

* Infektion i övre luftvägar

* Steroidbehandlade

* Operationsduration> 4 h Metod

*Slumpmässig tilldelning via lotterimetod.

*Grupp C fick en tub som inte smörjdes in. Grupp B smörjdes in med 2,5 ml 0,05%

betametasongel och grupp L smörjdes in med 2% lidokaingel. Incidens och svårighetsgrad av postoperativ ont i halsen, heshet och hosta observerades vid 1, 6 och 24 timmar efter extubation. Patienten var blindad.

* 4-punktsskala Dataanalys

* SPSS

* Chi square test, ANOVA, t- test

Efter 1 och 6 timmar sågs ingen signifikans mellan grupperna. 24 timmar efter extubation hade grupp B den lägsta incidensen av postoperativ halsont mellan de tre grupperna (grupp B: 12,5% vs grupp L: 37,5% vs grupp C: 25%; p = 0,036). Allvarlighet av postoperativ halsont vid 24 timmar var mindre med betametason (poäng 0: 87,5%, 1: 10%) jämfört med lidokain (poäng 0: 62,5%, 1: 37,5%) och kontroll (poäng 0: 75%, 1: 20%) (p

= 0,006).

*Etiskt godkännande från Institutional Review Board for Research (IRB), National Academy of Medical Sciences, Kathmandu, Nepal

*Skriftligt informerat samtycke

Hög

(8)

44

Titel

Combined intraoperative paracetamol and preoperative

dexamethasone reduces postoperative sore throat:

a prospective randomized study

Författare

Lee, J., Park, H., Jeong, M. & Kim, H.

Tidskrift

Journal of Anesthesia Årtal

2017 Land Japan

Syfte

Syftet var att utvärdera huruvida den

kombinerade effekter av paracetamol och dexametason förebygger

förekomsten av POST hos patienter som genomgått generell anestesi.

Design

Kvantitativ prospektiv, dubbelblindad RCT studie

Urval n= 226

* ASA I-II

* Ålder 18–80

* planerade att genomgå urologkirurgi under generell anestesi.

* Patienter med tidigare halsont

* Tidigare halsoperationer

* Förväntad svår intubation, Mallampati-grad> 2

* Mer än ett försök med intubation

* Kända allergier mot dexametason och acetaminofen

* Nyligen medicinerad med NSAID-läkemedel

* Svår kardiorespiratorisk sjukdom och leversjukdom Metod

* Slumpmässigt tilldelade via ett datorprogram.

* Förekomsten av halsont och heshet analyserades av en blindad utredare vid 0, 1, 6 och 24 timmar efter operationen och graderad på en fyrpunktskala (0–3)

*DexaPara och Dexa-grupperna erhöll 5 ml normal saltlösning innehållande dexametason (10 mg) vid 30 min före anestetisk induktion. Ca 30 min före operationens slut fick patienter i DexaPara-gruppen paracetamol (1000 mg), medan patienter i Dexa-gruppen fick normal saltlösning med samma volym.

Dataanalys

* SPSS

* Chi-square test, Fisher’s exact test, Student’s t test, Bonferroni’s correction

Den totala förekomsten av postopertiv halsont var lägre i DexaPara-gruppen än i Dexa- gruppen [42 (37%) vs. 72 (64%), p

<0,001]. Förekomsten av

postopertiv halsont på postop efter 1 timme och 6 timmar var lägre i DexaPara-gruppen än i Dexa- gruppen (p = 0,008 respektive p = 0,004).

Efter 24 h var förekomsten 8 % mindre i Dexapara gruppen dock ej statistiskt signifikant (P= 0.09).

*Godkännande av Institutionens Etikkommitté

Hög

Titel

Dose ranging study on the effect of preoperative dexamethasone on postoperative quality of recovery and opioid consumption after ambulatory

gynaecological surgery Författare

De Oliveira, G. S., Ahmad, S., Fitzgerald, P.

C., Marcus, R. J., Altman, C. S., Panjwani, A. S. &

Syfte

Syftet var att utvärdera de dosberoende effekterna av dexametason på patientens återhämtning efter elektiv kirurgi Design

Kvantitativ prospektiv dubbelblind RCT studie

* ASA I-II

* Elektiv gynekologisk laparoskopi Exklusionskriterier

* Patienter med tidigare infektion i luftvägarna (1 månad), * Pågående användning av en opioider eller kortikosteroider

* Graviditet

* Förväntad svår luftväg

* Mer än två intubationsförsök

Bexametason 0,1 mg/ kg hade en större effekt på halsont jämfört med dexametason 0,05 mg/kg och saltlösning (signifikant efter 3 timmar)

Förekomsten och intensiteten av halsont efter timme var lika bland grupperna men både incidensen och svårighetsgraden av halsont var signifikant mindre i

dexametasongrupperna jämfört med saltlösning vid 3 (P=0,006 vila och P=0,003 svälja) och 24 timmar postopertivt (P=0,003 vila och

*Studiegodkännande erhölls från Institutet för Institutional Review,

Hög

(9)

45

McCarthy, R. J.

Tidskrift British Journal of Anaesthesia Årtal 2011 Land USA

* Omvanligt från laparoskopi till öppen laparotomi Metod

* Slumpmässig tilldelning via datorprogram

* 3 grupper: Saltlösning, dexametason 0,05 mg kg eller dexametason 0,1 mg kg före induktion.

* Postoperativt halsont utvärderades med, NRS 0–10 efter 1, 3, 24 timmar postoperativt. Heshet utvärderades på en 3-gradig skala

Dataanalys

* NCSS, SPSS, PASS version 8.0.13,

*global QoR-40, F-test, The Shapiro–Wilks, Anderson–Darling, Kolmogorov–

Smirnov tests, ANOVA, Kruskal–Wallis H test, Tukey–Krameror Dunn’s test med Bonnferoni correction, χ2-test, Mann–Whitney test

P=0,001 svälja).

Förekomsten av halsont var mindre i dexametason 0,1 mg/kg-gruppen jämfört med saltlösningsgruppen efter 24 timmar, men incidensen och svårighetsgraden var inte

annorlunda mellan

dexametasongrupperna. Heshets svårhetsgrad reducerades i gruppen med dexametason 0,1 mg/kg jämfört med dexametason 0,05 mg/ kg och saltlösningsgruppen vid 3 och 24 timmar postoperativt.

Titel

Effect of Continuous Cuff Pressure Regulator in General Anaesthesia with Laryngeal Mask Airway Författare

Jeon, Y., Choi, J., Jung, H., Kim, Y., Kim, D., Kim, J. & Lee, J.

Tidskrift

Journal of International Medical Research Årtal

2011 Land Sydkorea

Syfte

Syftet var undersöka om användning av en tryckregulator för att förhindra PPLC (Postoperativa faryngo/laryngeal komplikationer) vid larynxmask fungerar Design

Kvantitativ prospektiv RCT studie

Urval n= 60

* ASA I-II

* Ålder 18–80 Exklusionskriterier

* Huvud eller nackkirurgi

* Kronisk obstruktiv pulmonell sjukdom

* Förändring i hals eller munhåla Metod

* Slumpmässig tilldelning via kuvert i två grupper (med eller utan regulator)

* Halsont utvärderades av blindad sjuksköterska efter 1 och 24 h postoperativt via 0–

2 gradig skala Dataanalys

* SPSS

* Student’s ttest, χ2-test

I gruppen med regulatorn bibehölls kufftrycket på en konstant nivå under anestesin. Signifikant mindre förekomst av halsont med P=värde på <0,05 1 timme postoperativt i gruppen som haft regulatorn.

*Godkännande av Saint Vincent Institutional Review Board, Katolska universitetet i Korea.

Hög

Titel

The effects of thermal softening of double- lumen endobronchial tubes on postoperative sore throat, hoarseness and vocal cord injuries: a prospective double-blind randomized trial

Syfte

Syftet var att undersöka huruvida termisk mjukning av

dubbellumentub (DLT) minskade postoperativ halsont, heshet eller stämbandsskador.

Urval n= 140

* ASA I-III

* Ålder 20–75

* Patienter som genomgick elektiv thoraxkirurgi med enlungsanestesi, med användning av vänstersidiga DLTs från maj2012 och april2013

Halsont och stämbandsskador uppträdde signifikant mindre ofta i värmebehandlingsgruppen än i kontrollgruppen (1:a dagen);

14/70 vs 27/70 med P-värde = 0,025 för ont i halsen.

15/70 vs 27/70 med P- värde = 0,042 för stämbandsskador. Inga skillnader kunde ses den andra och

*Etiskt godkänd av Institutional Review Board of Seoul National University Hospital (Seoul, Korea)

Hög

(10)

46

Författare Seo, J., Cho, C. W., Hong, D. M., Jeon, Y. &

Bahk, J. -H.

Tidskrift British Journal of Anaesthesia Årtal 2016 Land Sydkorea

Design Kvantitativ Dubbelblindad RCT studie

* Befintlig halsont eller heshet

* Infektioner i övre luftvägarna

* Sjukdomar i nacke

* Närvaro av trakeostomi

* Mallampati-poäng ≥3 Metod

* Slumpmässig tilldelning via datorprogram. Två grupper (n = 70 vardera) beroende på huruvida DLT-mjukningen var upphettad eller inte före tracheal intubation. DLT:

erna placerades i varm saltlösning [40 (1) ° C] i den termiska mjukningsgruppen eller i rumstemperaturlösning i kontrollgruppen i 10 min. Gradering av halsont och heshet efter en 4-gradig skala

Dataanalys

* SPSS

*Kolmogorov–Smirnov test, Student’s t-test, Mann–Whitney U-test, Fisher’s exact.

tredje postoperativa dagen.

Trots att det inte fanns någon allvarlig svårighetsgrad av halsont hos patienter var halsont i allmänhet signifikant mindre svår i den termiska mjukningsgruppen än i kontrollgruppen på den första postoperativa dagen [56/11/3/0 mot 43/18/9/0 (ingen / mild / måttlig / svår), P = 0,035; Svårighetsgraden av halsont var liknande under den andra och tredje postoperativa dagen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna gällande incidens och svårhetsgrad av postoperativ heshet

Titel

Correlation between extraction force during tracheal intubation stylet removal and

postoperative sore throat Författare

Kusunoki, T., Sawai, T., Komasawa, N., Shimoyama, Y. &

Minami, T.

Tidskrift Journal of Clinical Anesthesia Årtal 2016 Land Japan

Syfte

Syftet var att undersöka postoperativ halsont som resulteras av hur mycket kraft som användes vid avlägsnande av ledare som hjälpmedel till endotrakealtuben.

Design

Kvantitativ prospektiv kohort-studie

Urval n= 50

* ASA I-II

* Cormack-klassificering 1 och 2

* Genomgått elektiv buk och / eller ortopedisk kirurgi i den bakre positionen under generell anestesi, utan någon historia av pharyngeal eller laryngeal sjukdom, Exklusionskriterier

* Mun, huvud eller halskirurgi Metod

* Patienterna tilldelades till två grupper: de som utvecklade halsont postoperativt (ST-gruppen) och de som inte (NST-gruppen). Jämförande analys av dessa 2 grupper utfördes för att identifiera riskfaktorer för utveckling av halsont

* Mätningar: Extraktionsstyrkan under avlägsnandet av tuben mättes med hjälp av en kraftmätningsanordning.

Dataanalys

* SPSS

* χ2 test, Fisher exact test, Mann-Whitney U test

Nio patienter (18%) klagade över postoperativ halsont. Ökad extraktionskraft (P = .0054) var den enda signifikanta riskfaktorn för utveckling av postoperativ halsont.

En extraktionskraft på> 10,3 newton bestämdes som en cutoff för utveckling av postoperativ halsont

*Etiskt godkännande av Committee of Osaka Medical College (Osaka, Japan)

Medel

Titel

Effects of stylet use during tracheal intubation on postoperative

Syfte

Syftet var att jämföra förekomsten av postoperativ

Urval n= 40

Incidensen av halsont var signifikant högre i ”stylet gruppen” 10/20 än i kontrollgruppen 2/20 pat. Incidensen av halsont var inte signifikant

*Godkändes av Forskningsetiska kommittén för Hokusetsu General

Medel

(11)

47

pharyngeal pain in anesthetized patients: A prospective randomized controlled trial Författare

Komasawa, N., Nishihara, I. & Minami, T.

Tidskrift Journal of Clinical Anesthesia Årtal 2017 Land Japan

faryngealsmärta vid användning av ledare som hjälpmedel för endotrakealintubation Design

Kvantitativ RCT studie

* ASA I-II

* Ålder 20–80

* Generell anestesi Exklusionskriterier

* RSI

* Förväntad svår luftväg (svårt att böja nacke eller öppna mun) Metod

* Slumpvis fördelning via kuvärtmetod in i en interventionsgrupp som erhållit ledare och en kontrollgrupp som intuberats utan ledare.

* På UVA utvärderade en oberoende anestesiolog förekomsten av halsont och heshet genom att fråga patientens subjektiva symptom.

Dataanalys

* JMP

* Fisher exact test

mellan grupperna (styletgruppen 6/10 och kontrollgruppen 3/10)

Hospital

*Studien registrerades i UMIN Clinical Trials Register

*Informerat samtycke

Titel

Incidence and severity of postoperative sore throat:

a randomized comparison of Glidescope with Macintosh laryngoscope Författare

Aqil, M., Khan, M. U., Mansoor, S., Mansoor, S., Khokhar, R. S. & Narejo, A. S.

Tidskrift

BMC Anesthesiology Årtal

2017 Land Saudiearabien

Syfte

Syftet var att jämföra förekomsten och svårighetsgraden av halsont under rutinmässig intubation med Glidescope (GL) och Macintosh laryngoskop (MCL).

Design

Kvantitativ prospektiv RCT studie

Urval n= 140

* ASA I-II

* Elektiv kirurgi under generell anestesi med endotrakeal intubation

* Ålder 18-60

* Mallampati I-II

* BMI <35

* Operationstid <2 h Exklusionskriterier

* bariatriska, hjärt-, nasala, orala eller huvud- och nackoperationer som kräver svalgpack eller nasogastriskt rör

* RSI

* Befintlig heshet

* Förväntad svår intubation

* Historia av övre luftvägsinfektioner

* Psykiatriska störningar som hindrar korrekt utvärdering

* Användning av steroider (oral eller inhalation) eller icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel inom en vecka efter operation

* Tidigare operation (de senaste två veckorna) Metod

* slumpmässigt delades i två grupper via datorprogram, GL och MCL. Incidens och svårighetsgrad av POST utvärderades vid 0, 6, 12 och 24 timmar efter operationen

Vid 0 h var incidensen av halsont högre i MCL- gruppen än GL- gruppen (n = 41 v.s n = 22, P- värde

= 0,001), och även vid 6 h efter operationen (n = 37 v.s n = 23, P- värde = 0,017).

Svårighetsgraden av halsont var högre i MCL-gruppen vid 0, 6 och 12 timmar efter operation jämfört med GL-gruppen (P- värde <0,001, P = 0,001, P = 0,004). Det fanns emellertid ingen signifikant skillnad av svårighetsgrad vid 24 h

postoperativt mellan de två grupperna (P = 0,088).

*Etiskt godkännande av Institutional Review Board på King Khalid University sjukhus, Riyadh, Saudiarabien.

Skriftligt

* Informerat samtycke Hög

(12)

48

Dataanalys

* SPSS

* Student’s t-Test, Pearson’s Chi Square test, Wilcoxon Mann- Whitney U test.