Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. T h is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima-ges to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
Sann demokrati och falsk
N:r 31. 31 juli.
fll!IiIltI!!l!l!!!!lil!IH!ll!illI!SI!lllllll[III!lllllllll!lIllllllI!!lil!lim
Tidsusrue! n:r 31
Om sann demokrati och falsk gör Elisabeth Tamm några just nu högst aktuella reflektioner.
*
Önskelistan från Ekered innesluter ett djärvt socialt program.
*
En punkt i detta program utlägges närmare på egen risk av Devinez i artikeln Riksfadern.
*
Ej längre några sekterister att klappa på axeln men reformatorer att ta på allvar äro bärarna av den ge- orgistiska röi elsen, som samlats till kongréss .i Köpenhamn.
*
En reformator är fru Signe Björ
ner, en av ledarna i Danmark av den rättsdemokratiska rörelsen och en av förgrundsfigurerna på den ovannäun- da kongressen.
*
Poincarés återkomst skärskådas i dagens utrikesartikel.
*
Som Stränga arbetsgivare betrakta eleverna de sköterskor, som ha att le
da deras utbildning. Artikelns syn
punkter äro aktuella just nu i sam
band med den nordiska sjuksköter- skekongressen.
*
Natten till söndag har inte fått plats i dagens nummer. Våra läsare få i nästa vecka i stället redogörelsen för doktor Flachs besök hos fru Mag
ni och för hur det gick med fadder
gåvan.
Däremot innehåller numret två an
dra skönlitterära bidrag. Det finns en gård--- av C. H. och Körsbären, en liten vemodig barnhistoria av Else Feldmann.
Rönneberga
Sjok- och Förlossningshem
LIDINGÖ.
Tel. Lidingö 937.
Mottager vårdbehövande barn och vuxna, åven spädbarn.
wenn Mm
Linnégatan 7, 5 tr., Stockholm.
Mottager alla slags medecinska sjukdoms
fall, Diet och badbehandling efter läkares ordinationer.
Måltidsinackorderingar med diet mottagas.
Innehavare: Röda Korssystern Tel. 74260. Märta Paues.
Sänd minneshyllning genom
Blomsterfonden
Tel. Blomsterfonden.
Adr,: Arsenalsgatan 6, n.b.
STOCKHOLM.
Där stod för en tid sedan i en eng
elsk tidning en intressant artikel kal
lad ”demokrati på scenen”, en artikel av så mycket större intresse, som den kan tillämpas inte bara på de engel
ska förhållanden, den avser, utan också kan tillämpas på de riktningar, som allmänt göra sig gällande i vår tid.
Artikeln är skriven för att bemöta en rörelse, som uppstått inom den engelska teatervärlden, och som går ut på att utplåna alla framstående förmågor. Det har gått så långt, att en teaterchef (visserligen för en min
dre scen) t. o. m. skryter över den fullkomliga frånvaron av s. k. ”stjär
nor” på sin teater. Så snart någon skådespelare haft särskild framgång i en större roll, har han tvingats att därefter uppträda i obetydliga roller, och den som visat sig höra hemma på obemärkta platser har istället fått rycka fram. Detta skall vara för att främja en ”sund kamratlig anda” och förekomma ”avund”.
Artikelförfattaren vänder sig med skärpa mot detta underliga förfa
ringssätt och han skriver: ”Några kunna spela, många kunna det icke.
Några spela bättre än andra. Några få äro skådespelare av, Guds nåde.
Den teaterchef, som är okunnig om
Vi uttala oss för att undervisning i sexuell hygien och etik måtte komma til stånd i alla barn- och ungdoms
skolor på ett för olika åldersstadier lämpat sätt.
Vi kräva att den genom logen be
stämda nykterhetsund ervisning en verkligen blir i alla skolor obligato
risk.
Vi kräva vidare, att staten ej må lägga hinder i vågen för den upplys
ning för mogna män och kvinnor, som är nödvändig för ett ansvarsbetonat reglerande av barnalstring.
Vi kräva vidare ett påskyndande av den utredning, som igångsatts med anledning av professor Petréns mo
tion i riksdagen IÇ22. om sterilisering av sinnesslöa m. m., så att lagförslag i angiven riktning med det snaraste må framläggas.
II.
Efter diskussionen om samhällets barnalagar och äktenskapslagen uttala
av Elisabeth Tamm
dessa enkla fakta, kommer aldrig att kunna ge annat än medelmåttiga fö
reställningar..
Vid första ögonkastet, har man svårt att tro att någon verkligen på allvar skulle handla så vanvettigt, så stridande mot konstens intresse och om inte annat så oekonomiskt, som att inte använda till buds stående goda krafter. Men då man följer den kri
tiska granskningen av uppslaget och kommer till : ”Skall världen berövas sina framstående personligheter för att ge rum åt en färglös likformig
het?” — då förstår man, att det är allvar. Och denna företeelse inom den engelska teatervärlden är inga
lunda något enastående, den är bara ett led i dumhetens och medelmåttor
nas segertåg genom vår tid. Den har inte uppstått för att utplåna avunden, tvärtom, den är avundens frukt.
Här i Sverige har man ej hört ta
las om, att en sådan demokrati på scenen förordas, även om det före
faller, som om den ibland skulle till- lämpas. Man kan inte annat än in
stämma, när den engelske författa
ren erinrar om, att varje land måste vara rädd om sina ”Irvings” och
”Terrys”, (Englands främsta scenis
ka namn).
Men detta är ett aktuellt spörsmål !
vi att de vidgade rättigheter, som den nya lagstiftningen tillerkännt kvin
norna, förplikta dessa att även reage
ra mot de missförhållanden, som kun
na uppstå genom att männens rätt trades för nära. Vi anse alltså att genom den nya lagen om utom äk
tenskap födda barn missbruk kan upp
stå och faktiskt har uppstått genom att möjlighet föreligger för en moder eller hennes barns barnavårdsman att
— om 'hon haft samtidig förbindelse med flera män — på grund av eko
nomiska skäl utvälja till fader den, som ej är den verklige barnafadern.
III.
Efter diskussionen om lösdrivarla- gen gjordes följande uttalande:
Vi kräva den gamla lösdrivarlagens upphävande men vi taga även avstånd från det av hr von Koch framlagda förslaget till "lag om arbets ovillig a och samhällsv adliga” evad de delar
beträffar,
Det bör framhållas att denna ”demo
krati”, som den engelska tidningen omnämrer, det är just vad vi och hela vår samtid hålla på att göra de
mokratin till. Det var likväl inte så som det en gång menades med :
”Frihet, jämlikhet och broderskap”.
Då tänkte man sig erkännandet av al
las människovärde, av allas frihet in
för livet och likställighet inför döden.
Det var ämnat som rätten för all personlighet, all begåvning, all för
måga och självständighet, varhelst den fanns, att kunna göra sig gällan
de. Skall det istället bli motsatsen?
Det arbetas inte längre för en sak, det strävas inte för ett mål, allt sker proportionellt, det räknas t. 0, m. ut proportionellt vilka, som ska bli le
dare. Och sedan klagar man över, att vår tid är så fattig på ledare.
Det är en hädelse att kalla detta för demokrati, för folkvälde. Folkets heliga rätt och frihet att själv kora sina gudaborna ledare är kränkt. Men under det vi addera och dividera fram våra ledare, måste den sanna demokratien ändå ha makt att en dag bryta igenom. Folket kommer att ska
pa sig möjlighet att förverkliga Car
lyles ord, rätten att säga till sin valda ledare: ”Vare Du vår erkänt främ
ste.” «
rade kvinnors behandling. Då erfa
renheten visat, att man genom tvångs
åtgärder aldrig kunnat bekämpa pros- titutionsf örete elsen, väl ändra dess form men aldrig träffa dess rot, häv
da vi
att prostitutionsföreteelsens be
kämpande måste ske genom tidigt om
händertagande av både psykiskt de
fekt ungdom liksom av den ungdom som hotar att komma på avvägar.
att den enskilda räddningsverksam- heten kraftigt må av det allmänna understödjas men
att myndiga mäns och kvinnors sexuella vandel icke må föranleda till direkt samhällsingripande.
Utsätter vederbörande annan per
son för smittoöverförelse eller gör sig skyldig till onykterhet, för förargel
seväckande beteende, tukt och sedtig-’
het sårande handling m. m. må andra
N:r 31. 4 årg. 1926
Riksfadern
Maken till den resolution om respekt för mannens rätt, som antogs under dis- kussionsveckan på Ekered, har åtminstone jag aldrig skådat.
Kvinnorna, som samlats på Ekered för att diskutera sociala problem, reagerade där mot att kvinnor missbruka de möj
ligheter, som nya barnavårdslagarna ge.
Män ha länge reagerat mot detta, och det enda möjliga, ja den enda räddningen un
dan reaktionen är för kvinnorna att hugga i själva mot övergrepp inom deras egna led. Men det är inte så vanligt att något sker, därför att det är riktigt.
Vi veta, att det före de nya barnala- garnas tillkomst, var mannen, som kunde svära sig fri från faderskapet till ett utomäktenskapligt barn, och som i stor ut
sträckning svor falskt. Vem har inte sett den tragedien utspelas inför ett domstols- skrank? Nu är det kvinnan som i stället kan svära fast en karl, vilket i och för sig är riktigare. Hon har dock barnet, verkligheten, nödvändigheten i sina hän
der .
Men bland alla de tusenden ogifta möd
rar, som årligen måste med lagens hjälp av fadern utkräva hjälp till barnets för
sörjning finnas det sådana, som inom den av lagen utmätta tidrymd under vilken det kan tänkas, att barnet avlats, tagit emot flera män. Kan en sådan moder vid dom
stolen bevisa att t. ex. 5 män besökt henne under denna tid och alltså kunna vara barnafäder, kan hon utvälja vem av dem hon vill och svära honom fast som barnafader. Antag, att det är en vedkarl, en iskarl, (nej det går inte, ty våren lig
ger ju emellan vinter och sommar) men en student, en grosshandlare, en skeppare och en konstnär så väljer hon troligen till far även mot bättre vetande grosshandla
ren, emedan han har bäst om råd,' eller studenten, emedan han. är beskedligast.
Detta ofta i samråd med barnavårdsman- nen, som inte inser det orätta i att utnyttja lagen till det yttersta.
Dessa två betänka då icke att för varje gång en orättvisa begås, lagen djupt miss
krediteras, och att ett sådant fall blir ihåg- kommet, men alla fall, då lagen varit till välsignelse, glömmas.
S
I Danmark få dessa möjliga fäder bilda ett bolag om barnet och betala gemen
samt. Det är emellertid kränkande för barnet att bli ett bolagsbarn.
Riktigare vore då, att en kvinna som brutit mot en så elementär morallag att hon blandar ihop faderskapsmöjligheterna, diskvalificerades och icke ansågs värdig att gå ed och skaffa sig en lämplig barnafa
der. Men barnet skulle för den skull ej lämnas på bar backe. Män, som hålla till godo med en sådan ovärdig delning av en kvinna, kunde gärna något betala, men icke till ett bestämt aktiebarn. De skulle alle
samman få betala till en fond, och den skulle bli en slags riksfader, som uppfost
rade alla barn av okända fäder. Arten av uppfostran finge väl rätta sig i viss mån efter moderns villkor, men dock vara så
dan, att den lilla stackaren, som icke rår för sitt dunkla upphov, finge möjligheter att ta sig fram i det svåra livet.
Jag instämmer i resolutionen från Eke- befintliga lagparagrafer komma till
som röra s. k. prostitue-användning.
Önskelista från Ekered
Frisinnade och socialdemokratiska kvinnor, samlade till diskussion å Ekered 11—16 juli vilja i anslutning till diskussion över sexuell upplysning, befolknings- och nyk-
terhetsfrågan göra följande uttalanden.
I.
Husmodetns arbete
består till icke ringa del i utväljandet av de bästa inköpsköHorafi' För livsmedel är valet lätt. I våra 129 butiker gäller principes:högsta kmäté till lägsta pris.
Konsumtionsföreningen Stockholm ra* O.
red. Är det några flera som år med?
Devinez.
üiiUiiimii
« TIDEVARVET
igiiminiiuiiiiiiimuiiiiiiiiiiiiuiiiHiniiiHiiiiiiiHiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHmiHW
TtDEVARVEtl
I Utkommer varje helgfri lördag.
1 Slussplan i, 2 tr., Stockholm. |
!REDAKTÖR: §
I Elin Wägner. " §
g Mottagningstid kl. IO—II.
g Telefon Norr 4842. |
i EXPEDITION:
I Telefon Norr 28243. |
i Kontorstid kl. 10—12 f. Ï—4 e. ®. | PREND MERA TION SPRIS:
För Hlår kr. 5:50, halvår kr. 3 : —, | kvartai kr. 1:75 Lösnummer 15 öre. | ANNONSPRIS:
per millimeter
Textsida eller särskilt be- - g gard plats..• 22 ore ^ Ï text .»..•••••• 20 1,
Rylander & Olssons Boktryckeri | STOCKHOLM 1926.
lillUlliMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIllinllllllllWlINIIHIIIMIllllllllIllIlimilllWlllllllllllllii
Tidevarvets
lldfriiilngsliii
för föräldrar Slussplan In torsdagar 9.30—10.30 f. m.
Icke längre några sekterister
Den internationella konferensen för grundskyld och frihandel, som om
talades i förra numret av Tidevarvet, är nu avslutad. Den danska radikala vänsterns ledande organ,' Politiken, värdesätter i en ledare kongressens betydelse och dess idéers bärkraft på följande sätt: Det är inte längre någ-
*ra sekterister som mötas här, några oskyldiga svärmare, vilkas georgistis- ka idéer att förbättra hela samfunds
ordningen med hjälp av jordräntan man kan behandla med en välvillig klapp på axeln. Nu har grundskyl- den (bäst översatt med det i koloni- ti ädgårdsrörelsen använda ordet rå- Inarksavgift) blivit praktisk politik.
Tidningen påvisar vidare, att det är de tre vänsterpartierna tillsamman, som fört fram Danmarks nya kom
munalskattelag, som med alla sina brister i varje fall betecknar ett stort principiellt och därför avgörande steg i en ny riktning, nämligen att taga bort skatterna från arbete och kon-
E d rclormaiDr
Fru Signe Björner.
v-
Bland de många framstående personlig
heter, som från alla länder samlats till Köpenhamn för att bevista den där pågå
ende konferensen för införande av jord- värdeavgift och frihandel, är fru Signe Björner från Köpenhamn en av de främ
sta. England och Amerika önskade att fru Björner ville åtaga sig presidentskapet för hela konferensen.
Detta hedrande anbud ville fru Björner dock inte mottaga. Detta har i alla fall inte hindrat henne från att på det mest älskvärda och beundransvärda sätt göra
Mathilda Staël von Holstein
Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Malmtorgsgatan 3, Stockholm.
Telefon 244 88, Norr 244 19.
Familjerätt. Hyresärenden. Testa
menten. Bouppteckningar. Förfråg
ningar från landsorten besvaras om
gående.
EVA AN D ÉN S Advokatbyrå
ïtinrf» Eva Andén. Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Lilla Vattug. 14. Tel. 75 76, Norr 183 36.
STOCKHOLM.
ERBC1ALITET: Familje- och arvsaker, Boutredningar och testamenten, för
valtningsuppdrag.
Aven skriftliga förfrågningar.
Advokat Hugo Lindberg
Ledamot àv Sveriges Advokatsamfund.
Norrlandsgatan 8— 10, Stockholm.
Tel. 14799, N. 10150.
m/BBa&vasoosa&s&aea&BiaiBaaaea Infört genom »9
Stockholms Läkarförening 1
Doktor Helena Klein,
Invärtes sjukdomar, Lung-, Mag- och Tarmsjukdomar.
Brunkebergsgat. 4, 3 tr., hiss (inv.
Brunkebergstorg). Mottagn. vard. 2
—3, Månd. o. Torsd. 6—7 samt en
ligt avtal pr Tel. Norr 5840.
D:r Sigrid Björkquist-Woiontis
INVÄRTES SJUKDOMAR Lungsjukdomar samt röntgenfoto
grafering av lungor.
Odengatan 58, IV, hiss.
Mottagn. 2—3 ell. efter överenskom
melse pr Tel. Vasa 1019 (Person
lig telefontid J->9—9-)
Doktor Fàhræus
Hår- & Hudsjukdomar, ■ Nervsjukdomar Karlavägen 48, Stockholm.
Mottagning enl. överenskommelse per tel.
707 18, kl. 10,30—12.
Tamil. Grêla Johansson,
S :t Eriksgatan 102, 3 tr. (Vasastaden) Tel. 84022.-
Mottagningstid : 12—1, 6—7 eller efter överenskommelse.
Centrala Tandkliniken
Tandläkare Hellichius
Regeringsgatan 41. Tel, Norr 53 66.
Moderna, smärtfria behandlingsformer.
Spec. : Guldbryggor, stifttänder. Poli- kliniktaxa. Mottagn. 11—12, 3—6 e. m.
ASTRA S
Barnpuder
Antiseptiskt ströpulver mot hudlöshet och sårnader hos spädbarn. Helande och smärt
stillande vid liggsår, skavsår och dylikt.
Burk med strölock Kronor Is—
Försäljes å apotek och i tekniska affärer
sumtion och i stället lägga dem på det nakna jordvärdet.
Man tycker, fortsätter tidningen, att högern borde vara intresserad, lika intresserad som andra partier av att skatten blir rättvis, att dess tryck flyt
tas så, att det icke som nu vilar tyn
gande på all företagsamhet och all omsättning och nästan verkar som ett straff för skapandet av nya värden, som samfundet dock icke kan und
vara. Högern borde gilla, att skatten lägges där, varest icke blott förmågan finns att betala utan också den natur
liga plikten -att betala nämligen hos dem, som sitta inne med jorden, an
tingen de utnyttja den eller icke. Men för högern är spekulationen — i jord
värdestegring — viktigare än allt an
nat, och den tar därför bestämt av
stånd från dessa nya skatteprinciper.
Så långt Politiken. Vi frukta att större delen av vårt svenska folk stäl
ler sig på samma ståndpunkt. Om man nu kan tala om ståndpunkt, när man icke ens vill ta reda på vad sa
ken gäller.
Den georgistiska rörelsen vill bryta jordmonopolet och göra outnyttjad jord åtkomlig även för den, som ej har större kapital och sålunda lösa ar- betslöshetsfrågan från grunden. Jor
den får icke, som danske inrikesmi
nistern formulerade det, vara speku- lationsföremål för den enskilde, till skada och men för andra och det ge
mensamma samfundet.
Det är ingen händelse att kongres
sen samtidigt befattade sig med skat
tereform och frihandel. De två idé
erna höra oupplösligt samman. Det är lika nödvändigt att bryta monopol
väsendet länderna emellan som jord
monopolet inom landet. Skattereform och frihandel äro den nya grunden för ekonomisk fred i världen.
Mot rynkor
Crème Anti-Rides Lybros du Dr. Byl,
absolut tillförlitligt medel mot rynkor.
När och fyller ut rynkor kring ögon, pannan o. mungiporna. Massor av er
kännande. Pris 4: 50 —(- porto.
Til landsorten mot postförskott,
A.-B. FR All SK A PARFYlYlMAGASmET
Hamngatan 5, mitt emot Nord. Komp.
<*
Privatdetektiv Anton Brodéns Byrå
68 VÄSTERLÄNGGATAN 68 åtager alla till yrket hörande uppdrag.
sin insats under konferensen. Fru Björner sprider omkring sig en stark känsla av förtroende. När man ser hennes ståtliga gestalt, hennes öppna ljusa ansikte med de klara ögonen och det lugna, glada leendet känner man på sig, att det nog kommer att gå rätt till där fru Björner är med.
Fru Björner föddes i Amerika av dan
ska föräldrar och kom vid 17 års ålder över till Danmark för att gå igenom As- kovs folkhögskola. Redan tidgt kom hon i beröring med Henry George’s böcker och här sedan i många år arbetat för de prin
ciper han framställt. Fru Björner tillhör sedan länge Rättsförbundet och är numera redaktör för dess tidning, Det frie Blad, som utkommer en gång i veckan.
I detta sammanhang bör kanske erinras om Rättsförbundet. Georgismen har ge
nom rättsfilosofen Severin Christensen, för att citera Honorine Hermelin i arti
keln Tidens Tecken i Tidevarvet n :o 47 för 1925, fått sin plats i en livsåskådning och ett helt politiskt program, som rnäp- niskor funnit värt att offra sina bästa krafter för.
I ett anförande, som fru Björner höll på konferensens första dag, gav hon en redogörelse för Rättsförbundet och dess ändamål.
Man arbetar, sade hon, för att införa en avgift på jorden i förhållande till dess värde, en ”grundskyld” vilken skall vara en ersättning från den enskildes sida till samhället för den förmån han åtnjuter i och med ägandet av jord. Skatter på byggnader, förbättringar och arbete samt tullskatter skola avskaffas.
Man vill inskränka statens uppgifter till att upprätthålla ordning och rätt och an
ser att jordvärdeavgiften under sådana förhållanden skall ensam räcka till för statens verksamhet. Borttagandet av alla andra skatter än denna avgift på jorden skall verka befriande för både jordbruk och industri och orättvisan i samhället kan inte avskaffas, förrän man lyckats för
hindra jordspekulationen.
Det gäller att påverka den allmänna uppfattningen och man arbetar alltså på valmöten för att nå så många som möj
ligt med upplysning om och propaganda för jordvärdeavgiftens införande. Rätts
förbundet har redan samlat många röster men ännu återstår mycket arbete, innan man vunnit en sådan styrka att man kan nå målet.
Är alltså grundskyldens införande kärn
punkten i Rättsförbundets arbete? frågar någon. — Nej, svarar fru Björner på sitt lugna sätt, det är de enskilda människor
nas frigörelse.
C. H.
Sjuka och svaga
hfiffiTiaas till den av tusentals beprövade
”WOHLMUTH-METODEN”
»om bekvämt kan utföras i hemmet.
Begär muntliga, kostnadsfria upplys
ningar från
WOHLMUTH-CENTRALEN, Kung«*. 2«, Stockholm. T«I. .112 17 & Norr 52 33.
A
Poincarés åter
komst
Parlamentarismen står inte högt i kurs för närvarande. Man är inte nöjd med resultatet av den, styrelse
reform, som ger makten åt folkens valda och under väljarnas kontroll stående ombud.
Frankrikes folkvalda församling just nu har icke gått i land med upp
giften att klara den finansiella situa
tionen. Partistriderna förlama dess handlingskraft, det politiska spePt har kommit den att glömma realbe- terna det rörde sig om, månheten om makten hindrat den att ge fullmakt åt finansiella experter att vidtaga nö
diga åtgärder för att klara upp ögon
blickets kritiska situationer. Detta icke minst därför, att om dessa åtgär
der bleve obekväma för väljarna, så riskerade de deputerade sina platser, och då vore det slut på den politiska tillvarons tjusning och rika möjlighe
ter till privata fördelar.
När denna situation nått sin spets, kommer reaktionen. Folket tror icke längre på sina egna ombud, det väm- jes just vid dem, som vädjat till dess själviska instinkter. Nu begär det snabhet, enhetlighet och rak kurs i handling. Begär att få lyda, om det än skall kosta. Att det då blir att lyda den man, ur vars politik den nuva
rande situationen vuxit upp, nämli
gen Poincaré, gör ingenting, åtmin
stone inte för ögonblicket. Man re
sonerar inte objektivt när ens kapital och årsinkomst genom valutafallet smälter samman till en bråkdel av vad det varit, när man åser hur ett hysteriskt, oefterrättligt parlament byter sinne och förkastar ministärer flera gånger i veckan, hur partier med oförenliga åsikter ingå och upplösa okyska förbindelser för att därmec uppnå strategiska fördelar, som inte kunna talas högt om.
Parlamentet självt ger tappt och ger överväldigande förtroendevotum åt mannen med den starka handen.
Det är möjligt att Poincaré kan lotsa finanspolitiken genom den svåra passagen just nu. Han kommer till makten i ett ögonblick då motståndet mot nödvändiga radikala åtgärder mjuknat. Men vad bevisar det om Poincarés politik över huvud, och hur kan man som det göres här hemma i pressen, dra den slutsatsen att den två
åriga perioden av vänsterstyre under ledning av Herriot och Briand blott varit till olycka?
Kunde Londonöverenskommelsen mellan Tyskland och de allierade om skadeståndet av den 16 augusti 1924 ha kommit till stånd lika bra, om icke ett systemskifte skett i Frankrike tre månader innan?
Det behövs dock två parter för att sluta en överenskommelse. Skulle Tysklands parlament ha förmått sig at.t ansluta sig till Dawesplanen, om Poincaré suttit kvar? Han var ju mannen, vars politik kulminerade i Ruhrinvasionen. Det var han som inte visste annat medel att få betalt av Tyskland än att kommendera in militär till vestfaliska gruvor och fa
briker, inringa ett tyskt område på 12 millioner människor, avstänga dem från det övriga Tyskland och ta skatt av dem för allt gods de förde ut och in över den godtyckliga gränsen, med andra ord skära av det ekonomiska livets pulsådror.
Även om han framlagt en plan, som varit lika dräglig som sedan Dawes
planen blev, tror man att det existerat den rikskansler i Tyskland, som för
mått riksdagen att ratificera en påi den byggd överenskommelse? En överenskommelse som gav Tysklands järnvägar som pant för ett lån och förpliktade till betalningar av krigs
skadestånd under en mansålder?. Inte hade Marx kunnat det åtminstone.
Inte heller kunde Poincaré samarbeta med England, som vi veta. Han iso
lerade Frankrike.
Herriot betecknade för Tyskland en svängning i den franska politiken.
Poincaré hatades icke alldeles utan skäl liksom han i sin tur var genom
syrad av en djup misstro till Tysk
land. Man minns hans passionerade uttalanden från januari 1923 till en fransk intervjuare, om den tyska ka
raktärens lömskhet.
Medan Poincaré varit ledig har han invigt krigsmonument och skrivit po
litiska artiklar. I Tyskland håller
Svart pä vill
Minst en = högst en
Om några hundra år, — då det är att hoppas, att mycket är annorlunda — kom
mer där bl. a. att anföras som en av vår tids egendomligheter, att för val av vissa styrelser och nämnder var stadgat, att i dessa skulle finnas minst en kvinna. Det kommer också att berättas, att denna pa
ragraf tolkades till att betyda högst en kvinna. Men det vi ännu inte veta, är, vilken uppfattning man kommer att ha angående kvinnornas inträde i riksdagen.
Beträffande andra kammaren lär det väl sägas, att kvinnornas antal blev oförmo
dat stort, därigenom att de erhållit supp
leantplatser, som övergingo till att bli or
dinarie. För första kammaren skulle man nästan kunna tro, att den blir hänförd till ovannämnda församlingar ,där minst = högst en kvinna hade säte och stämma.
Men därom kunna vi ännu inte dömma.
Vi känna ej utgången av årets förstakam- marval. Men vi hoppas, att detta ej skall ge sena tiders barn anledning, att i histo
riken över vår tid räkna ledamotskap i första kammaren till de befattningar, som tillsattes enbart efter partirullorna och där
”förtjänst och skicklighet” saknade bety
delse.
*
Rättvisa är bättre än tempel
Pingstvännerna, officiellt kallade Phila- delphiaförsamlingen skall på den forna Rörstrandstomten bygga sig en kyrka, som påstås bli den största i Sverige. Prediko
lokalen i församlingens fina hus vid Svea
vägen är alltså icke längre tillfyllest. Det kanske är ett gott tecken till andlig blomst- ring att lokalerna bli för små och att för
samlingen som den rike mannen måste bygga nya lador för att bärga sin över
väldigande gröda. Men det är inte all
deles säkert att' så är. Och. det är inte något gott varsel att pingstvännerna skola bygga sin kyrka på grunden där Rörstrand legat. Det är sant att de icke rå för den orätt som skedde Rörstrands arbetare av bolaget och banken som ägde bolaget. Men det är liksom ändå en otrevlig symbol : kyrkan som reser sig på den mark som ropar om en icke gottgjord orättvisa.
man väl reda på dessa tal och dessa artiklar, de finnas översatta.
Det sades allmänt och öppet i press och parlament år 1923, att Poincaré var starkt påverkad i sin politik av de franska fascisterna. Om han kom
mer att bereda väg för en diktatur (de har ju ingen användbar prins) vet man ej. Men säkert är att han kommer att utnyttjas av de tyska re
aktionärerna, vilka däremot ha ett överflöd på kejserliga, kungliga, stor- hertigliga pretendenter.
Poincarés välde kommer icke att vara evigt. Det går emot tidens ut
jämnande huvudriktning. Men det är bara det att så mycket hinner hända- under ett kort regemente.
För kräftsäsongen
Servietter med frans
röd bård med kräftmönster Pr 1/2 duss.
VI
Hellinne duktyg med röd bård och kräftmönster
150x150 Kr. 10:25 150x180 Kr. 12:60 150X210 Kr. 14: —
Servietter 50x50 per t/2 duss. 7:75 Linne Avd. 1 trappa Till landsorten mot postförskott.
MEETHS
Drottninggatan 63
sum Mmi
Sjuksköterskeelevens klagan
”Det sker en orätt mot många unga kvinnor som underkasta sig sjukvårdsutbildning.”
Den 2—6 augusti hålles i Stock
holm den tredje nordiska sjuksköter- skekongressen med deltagare från alla de skandinaviska länderna. Bland de ämnen som stå på programmet for denna kongress intar frågan om ut
bildningen av sköterskor en framträ
dande plats. Det bör i detta sam
manhang vara av intresse att ta del av de synpunkter på utbildningen som framföras i Tidevarvet av en sjuk- sköterskeelev. Hon är, enligt vad vi haft rik anledning att förvissa oss omspråkrör för många av sina kam
rater.
Vi hoppas att ”de stränga arbets
givarnas” synpunkter, också skola komm,a fram i Tidevarvet.
Vilka samhällsinstitutioner är det, som ännu låter sina kvinnliga tjänare stå 12 till 13 timmar om dygnet i ar
bete, som. fordrar ständig vakenhet och spänstighet?
Vilka äro som de som inte unna dessa tjänare en dags vila i månaden i stället för den söndagsro de aldrig begär eller kan få?
Institutioner ledda av kvinnor, med kvinnor som arbetsgivare ?
Det “år sjukhusen, sjuksköterske- skolorna.
Det talas om fruktan för sjukhu
sen hos menige man, om vanvård.
För några år sedan utkom ett betän
kande av en rikdagskommitté angå
ende den kvinnliga sjukvårdspersona
lens arbetsförhållanden. Detta be
tänkande har kanske i någon mån hjälpt till att förbättra förhållandena på våra sjukhus, liksom också sam
tidigt den avlönade personalens fack
liga organisationer har tvingat fram en bättre levnadsstandard för sina medlemmar.
Men det är en grupp av hängivna och ivriga arbetare, som i detta fall aldrig uppställt några fordringar. Det är eleverna, de blivande sjuksköter
skorna. För dem är det ju bara frå
ga om en utbildningstid, ett över
gångsstadium, låt vara att detta sträc
ker sig över tre, fyra år. Men är det för den skull rätt av samhället att så utnyttja en offervillig ungdom?
De en gång färdiga systrarna sker knappast någon orätt. Åt dem har samhället i stort sett givit det erkän
nande deras gärning ofrivilligt fram
kallar. Man förundrar sig endast över hur litet förstående dessa kvin
nor i allmänhet i sin tur visa mot de yngre och hur litet de göra för att hjälpa eleverna till drägligare arbets
förhållanden. Det är ju ändå så ord
nat på en sjukhusavdelning, att ele
verna utgöra den egentliga persona
len. Det grövsta rengöringsarbetet överlämnas visserligen åt städerskor
na, men allt som rör de sjukå är elevarbete. Avdelningssköterskaris uppgift inskränker sig endast till ett övervakande. Hon är arbetsgivare och hon är ofta en sträng och hård sådan. Hennes disciplar arbeta från klockan sex på morgonen till 8—9, ofta längre, på kvällen med ett par timmars vila mitt på dagen. Är det att förundra sig över, om spänstighe
ten ofta sviker, om en liten begäran från patienten om hjälp ibland glöms, om en liten tjänst, helt självklar för ett friskt sinne, blir till en tung plikt för en dödstrött liten flickstackare ?
Och hur bli de som orka igenom ut
bildningsåren, som inte bryts innan de kommit igenom. Jo, de bli i sin tur nervösa kvinnor, som vissei ligen med någon ansträngning kunna visa pa-
ramkaSinäncj,
kopiering och förstoring av amatör
bilder utföras bäst hos
PETERS, Stureplan 4.
Del ii ei lirl - -
Det finns cn gård i Småland, där’ hus
fadern och husmodern byggt sig en egen värld, öppen för alla men med sin egen goda anda. Det är ett stort gammalt trä
hus med en trädgård i terrasser på ena sidan. Huset är stadigt byggt med hugg
na stockar i hörnen och enkla utsmyck
ningar kring fönstren. Trägolven med breda tiljor, de höga trösklarna och några gröna fönsterrutor göra ett gammaldags intryck och gästrummens doft av gammal herrgård är så äkta. att man förtjuses.
Rummen äro frimodigt möblerade med många lustigheter, «om funnits kvar sedan gamla tider, sida vid sida med nyare sa
ker. En oregelbunden, snedhörnig gam
mal spegel, som måste hållas i läge av en enkom uttänkt spik, en stor lykta i taket, väggskåp med beslag, långa soffor; varje sak är kvar från något skede i den gamla gårdens historia. De* är många skickliga gårdssnickares arbete och många släkters idéer, som byggt upp ett sådant hem.
Men liksom det är de friska rosorna i skålen på bordet, som ge rummet dess trevnad, så är det de nu levande männi
skorna, som med sin vidsynthet och god
het genomsyrat huset och gjort dess luft god att andas för alla, som komma innan
för hemmets dörrar. Den humoristiske, mångintresserade husfadern, som med samma vänlighet tar emot alla, det må va
ra litet avsigkomna människor, som behö
va hjälp, eller framstående gäster — den
tienterna ett något så när glatt an
sikte, men sedan låta sin nervositet gå ut över sina underordnade, eleverna.
Man tycker kanske att läkarna skulle reagera mot överansträngning av personalen. Men som män ha de inte mycket öga för vad kvinnoar
bete egentligen innebär. Man tycker kanske också, att elevernas anhöriga skulle reagera mot sådana missför
hållanden. De veta knappast något därom ; var och en av oss vet nog vad en ungdom av stolthet kan utstå, när hela viljan är insatt på att trots allt komma igenom med heder.
Natuiligtvis har frågan om arbets
tidens längd en ekonomisk sida, som det tillkommer samhället att reda ut.
Men vem vore närmast till att upp
fordra samhället härvidlag om inte kvinnorna och i synnerhet de kvin
nor, som stå i den allmänna sjukvår
dens tjänst.
De sakkunnigas förslag om statlig utbildning av sjuksköterskor gick öm intet. I stället kom de av staten god
kända sjuksköterskeskolorna under Kungl. Medicinalstyrelsens kontroll.
De flesta skolorna äro alltså upprät
tade av städernas sjukhus säkerligen först och främst för att erhålla per
sonal. En god utbildning av eleverna blir tyvärr ofta en andrahandsfråga.
Sjukhusens föreståndarinnor d. v. s.
deras personalchefer äro skolornas ledarinnor. Otvivelaktigt måste de alla i första hand tänka på sin plikt att inom ramen för ett ofta knappt anslag tillhandahålla personal åt sjuk
husen och ofta fylls den plikten av deras egenskap av en god och om
tänksam skolföreståndarinna.
Det sker en orätt mot många unga kvinnor, som underkasta sig sjuk
vårdsutbildning. Spåren efter denna oförrätt döljs mestadels bakom ett vänligt och gott ansikte, men de ha ändå sin verkan, som går djupare än man kanske tror. Varför är vi inte alla nog ”systrar” för ätt kunna hjäl
pa varandra. X.
Efter regnet
Än en timme sover staden Men ur tusen smala springor sipprar redan morgonljuset genom jalusin.
Utanför i en plantering, '
glittrar varje stänk i bladen som en droppe vin.
Himlen strålar. Åter härskar alla sommarns ljuva vindar, alla givmildi goda makter för en gyllne tid.
Endast tusen strupars färska vårligt unga fågelkvitter stör ens morgonfrid.
Inga skyar. Inga tunga skuggor över vita gavlar inga mörka moln som hota, inga skurar mer.
Ur ett hus med öppna fönster börjar någon sakta sjunga i ett grannkvarter.
ELSA DÅHLÉN.
på en gång lugna och lustiga husfrun, som på sitt krya sätt tar hand om roliga eller besvärliga skyddslingar — de ha bå
da tillsammans gjort sin gård sådan, att människor kunna längta dit. Det är väl att veta att det finns ställen, som det lö
nar sig att längta till.
Det finns ett rum, som är inrett till mu
seum och fullt av alla möjliga lustiga sa
ker, som samlats under tidernas lopp.
Bland annat stå där några gamla spinn
rockar, mycket prydliga med snidade hjul.
Gården sköttes en gång av en ung pojke på nitton år. Till hjälp hade han sin stränga, duktiga gamla farmor, som var hans goda vän. De hade trevligt tillsam
mans, fastän det ofta var strävsamt. Om vintrarna sutto de i den stora salen med sin väldiga öppna spis, och farmodern lär
de sin sonson spinna, när han hade tid för andra göromål. Båda voro livliga och glada, och de sjöngo tillsammans medan de spunno, pojken tenor och farmodern bas.
Ibland ville han skämta litet med den nådiga frun. Hon såg bara på ett öga och hade en svart lapp för det andra. Han sprang på stolarna, som stodo uppställda i en rad runt det stora rummets väggar och farmodern vände sig allt eftersom han sprang men hade svårt att med sitt enda öga följa honom. Hon frågade: var är du, min lille gosse? Hon läste för ho
nom ur bibeln Davids klagosång vid Ab~
saloms död och fördjupade sig i den vackra klangen i orden. Hon gav honom goda lärdomar och sörjde för att han fick nog av rågkaffe och bröd. Han hade eh god kamrat i den stränga gamla frun.
Bland andra saker, som tagits vara på, är också en stor täckvagn. En tid var det en stor och mäktig man, som ägde och skötte gården. Han hade egendomar i flera landskap och ägorna voro så vid
sträckta att han ofta måste vara på re
sande fot för att hinna se om allt, besöka de olika gårdarna och tala med sina rät
tare. Han brukade åka om nätterna för att inte förlora tid, men för att ändå kun
na sova använde han den sinnrika gamla täckvagnen, där han kunde ligga rak. Alla underlydande kände väl till sovarevagnen.
På kvällen for han från fädernegården i Småland och var på morgonen framme vid någon av sina gårdar uppe i Östergöt
land. Genom en liten lucka i vagnsväg- gen kunde han med käppen komma åt att bulta den gamle kusken i ryggen om det var något han ville säga honom. Upp
för och utför de branta smålandsbackar- na for han och var vid framkomsten lika ivrig, lika färdig att hugga i och lika noga med ordningen som alltid. Den gamla so
varevagnen står kvar som ett minne av en man, som arbetade mycket och träget i hela sitt liv.
C. H.
arm mm
''l,: : - V;
^STILLEjb
RULL-
alla slag
Begär vår specialkatalog
REGERINGSGATAN 19, STOCKHOLM Telefonväxel
Riks 16670—72 Order från landsorten 16672
/man
^Jamesc
Sver-jyes jloruta. oc
nen& I
sv " i romcirn&tcu zr^ma,
A Ä/cJn/r‘o//cvn.i ; v Ço je/p Cr.
^ ■ Vit. J0:r<
°r9
Ekered
Från diskussionsveckan å Ekered skriver en hänförd deltagare :
Hela naturen hjäipte oss att hålla fast den ljuvliga högsommarstämning, vi re
dan första dagen så starkt förnummo.
Och i denna stämning vandra människor ut och in på Ekered, kursdeltagare, före
läsare, tidningsreferenter och ortsbefolk
ning, såväl småbrukare som industriarbe
tare, gamla ■ och unga, män och kvinnor.
För alla stå dörrarna öppna, för alla finns det plats i föreläsningssal och matsal och i diskussionerna. Det tycks som hade hög
sommarens slösande givmildhet flyttat in till människorna. Vilken rikedom på idéer och tankar, på åsikter och synpunkter, på kunskap och erfarenheter ! Och vilken stark önskan att dela med sig. Men så är det ju också allvarliga och djupgående samhällsproblem som behandlas, problem vars lösande kräver icke bara ord, utan tankar, bakom orden, icke torra principer utan själar, gripna av idéer, för vilka de vilja och våga offra något, människor, hos vilka samhällets lycka sättes i intimt samband med deras egen. Och sådana människor funnos på Ekered.
Efter varje föredrag fördes ytterst liv
liga diskussioner och frågor, som lågo oss särskilt varmt om hjärtat, avfattades re
solutioner för att inför offentligheten häv
da vår ståndpunkt och våra önskemål.
Veckan avslutades den 16 på e. m. Till själva avslutningshögtidligheten hade kvin
nor från orten och hallandsstäderna slutit upp. Den inleddes med ett föredrag av dr, Ada Nilsson över ämnet : Fruktan och förtröstan. Fru Rut Adler tackade där
efter föredragshållarna, särskilt dr. Ada Nilsson och advokat Elisabeth Nilsson för det ytterst värdefulla inslag i diskussions
veckan de varit, samt sin make direktör Adler för det myckna och oegennyttiga arbete han nedlagt på föredrag och dis
kussioner och för det kraftiga stöd han varit vid veckans ordnande. Hon önskade och ville tro att denna givit oss alla något av bestående värde och öppnat vår blick för de stora problemen i samhället. En av kursdeltagarna, fru Sigrid Johanson, Göteborg, frambar med några varma och hjärtliga ord till herr och fru Adler allas tack för den vänlighet och förståelse som kommit alla till del Och för allt vi, hört och lärt under dessa oförglömliga dagar.
Snart låg Ekered drömmande tyst i sommarnatten. Vad har den gården va
rit under de dagar som gått? Jo, ej en
dast ett centrum för Lindomebygdens kul
turella och liberalt politiska liv utan en härd för frisinnade idéer ställda i mänsk
lighetens tjänst. Låt oss förena oss med värdfolket i en varm önskan, att den som sådan länge må bestå. L. A.
Mötesplatsen
I samband med veckan å Ekered sammanträdde Hallands länsförbund av Frisinnade Kvinnors Riksförbund under ordförandeskap av fru Rut Adler. Representanter från olika lo
kalföreningar voro närvarande bl. a.
förutvarande ordföranden, fröken Anna Maria Nilsson från Halmstad.
Efter diskussion av valsituationen belöt Länsförbundet att ingå till V.
U. med en hemställan att uppskjuta Riksförbundets årsmöte till efter va
len.
Kom ihåg
Barnets Lyckopenning
erhålles genom Förlossningshem och Barnmorskor samt
DE BLINDAS FÖRENING Majorsgatan 12. STOCKHOLM.
Mwa Bms i®silla,
STOCKHOLM
— Grundad 1873. Inneh. Alma Jacobson — Utbildar praktiskt och teoretiskt Vävlära- rinnor och Yrkesutövare och håller kurser
i hemvävning.
Försäljer Mattor i handknuten flossa, rya, rödlakan, rosengång samt Möbeltyger, Gar
diner, Vepor, Klädningstyger m. m. Väv- garner, Vävstolar och Vävstolstillbehör.
Skola och Försäljning Kungsg. 70, II, hiss, hörn. av Vasag. Spårvägslinjer 1,2,3,5,11.
Busslinje 2.
Tel. Norr 437 occh 133 63.
Skånska Handskmagasinet
Västerlånggatan 55 - Stockholm.
Telefon Norr 141 63.
Stort lager av
HANDSKAR, VANTAR o. STRUMPOR Etabl. 1819.
Äldsta Handskaffär i Stockholm.
Innehavare Fru Lotten Smith.
Olga Elmdahl
Modemagasin
Kungsgatan 53, Tel. 108 51 STOCKHOLM
Vem har gjort
SCHÉELS RADIUM-TVÅL så populär?
Den milda, förnäma
DOFTEN
och det sällsynt balsamiska löddret ha skaffat Schéels Radium tvål otaliga vänner. — De utvalda beståndsdelarna i denna tvål äro värdefulla och välgörande ; tänk bara på Radi
umförekomsten i densamma ! Om Ni av någon anled
ning ännu ej prövat Schéels Radium-tvål — köp hem en i dag!
SJiéd/lradium -ivoL
Innehåller radium- ■ Framtidens tvål mineralet “Viikit“ % / \ Pris 1 krona
Viikithalten kontrolleras av Radium
experten Fil. D:r N. Sahlbom.
Sjukvårds-
och
Förbandsartiklar
Kirurgiska Gummivaror, Ban
dager alla slag. Elektriska Hör
apparater, Induktionsapparaten Åderbråcksstrumpor, Bråckband, Rygghållare, Grossesskorsetter och Gördlar, Brösthållare, Lungskyddare, Sköljkannor, Liggdynor, Dambin
dor, Barnavårdsartiklar alla slag m. m. Besök eller tillskriv oss.
Illustrerade kataloger gratis.
Magasin Special
Vesterlånggatan 66 (Ingång i PassagenJ Birger Jarlsgatan 9
STOCKHOLM
