utmaningen
r e f o r m e r f ö r e t t s t a r k a r e s v e r i g e02
e g
Så påverkar skatterna företagandet
svenskt ägande
Förmögenhetsskatten drev ut hundratals miljarder kronor ur Sverige. Enligt Svenskt Näringslivs senaste beräkningar rör det sig om ca
1000 MILJARDER
40%
12,3 pRocENt Det svenska skattetrycket är
högre än OECD-snittet av alla anställda i större företag
i Sverige i ett utländskt företag
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att en ökad kapitalbildning
ger ökat företagande
IDAg JobbAR
HögA SkAttER
HINDRAR
Förändringar i omvärlden påverkar det svenska samhället i allt större utsträckning. Individer och företag kan idag mycket lätt jämföra förutsättning- arna i olika länder. Konkurrensen om företagseta- bleringar och den bästa arbetskraften skärps stän- digt. Även konkurrensen mellan länders regelverk blir hårdare. Olika länder försöker därför erbjuda så bra villkor som möjligt för att attrahera företag och arbetskraft.
de företag som är verksamma i Sverige är beroende av de villkor de verkar under. Dessa villkor i förhållande till motsvarande villkor i andra länder är betydelsefulla för svenska företags konkurrenskraft, och i för- längningen även sysselsättningen och tillväxten i Sverige. På många håll i vår omvärld pågår redan reformarbeten i vilka lägre skatter är ett viktigt medel
under de senaste tre åren har tre mycket skadliga skatter avskaff ats i Sverige: arvsskatten, gåvoskatten och förmögenhetsskatten. Dessutom har regeringen infört jobbskatteavdrag och en rad lättnader som till ex- empel nedsatt arbetsgivaravgift och avdrag för hushållstjänster. Det to- tala skattetrycket i Sverige är dock fortfarande bland de högsta i världen och det fi nns åtskilliga viktiga konkreta skatteproblem som väntar på att åtgärdas. Skattefrågorna är viktiga framtidsfrågor för att säkra konkur- renskraft och välstånd.
mot den här bakgrunden har Svenskt Näringslivs tillsatt en skat- tekommission som ska träff a företagare och experter runt om i landet för att ta del av deras kunskaper och erfarenheter. Efter sommaren 2009 ska kommissionen föreslå hur skattetryck och skattesystemet bör se ut för att ge Sverige bättre möjligheter i den globala ekonomin.
att skapa ett skattesystem som säkrar de svenska företagens kon- kurrenskraft kräver ett långsiktigt reformarbete. Detta är en stor utma- ning för Sverige. Därför måste vi börja nu.
utmaningen nr 2
2
Skatterna
Utmaningen �r det samman- fattande namnet på ��venskt
��ringslivs kraftsamling för att starta en diskussion om vad för�ndringar i vår om- v�rld betyder för ��verige o�h det svenska företagsklimatet.
Utmaningens fr�msta syfte
�r att s�tta företagarfrågorna högt upp på den politiska agendan.
Utmaningen ges ut i sex nummer o�h medföljer som bilaga till �idningen
�ntreprenör.
Kontaktperson för Utmaningen �r Markus Uvell.
markus.uvell@svensktnaringsliv.se
��edaktionell medverkan:
�eter �eder
��ara Johansson
�atrik Karlsson Anders �dstedt
UTBLICK
utmaningen
3
utmaningen nr 2
Läs Mer på
www.svensktnaringsliv.se /utmaningen
är centrala för företagens
konkurrenskraft
procent av vin- sten som går till skatt för aktiebolag med 50 000 euro i vinst. Lägst skattebelastning i jämförelserna har i allmänhet företagare i storbritannien och de baltiska länderna.
I en jämförelse med tio andra eU-länder place- rar sig sverige i topp när det gäller hur stor procent som går till skatt för ak- tiebolag som gör 100 000 euro i vinst.
sKaTTeTrYCKeT. ToTaLa sKaTTeINTäKTer soM aNdeL av BNp, 2007
Höga skatter
svenska ägare har svårt att behålla kontrol- len över sina privata bolag. Den finansiella styrkan saknas. Bofors, Kockums, Pharmacia, Vin&Sprit och Scania är bara några axplock från listan över svenska företagsklenoder som köpts upp av utländ- ska konkurrenter.
– Den svenska skattepolitiken gör det svårt att bygga upp privata förmögenheter för att möta kon- kurrensen från utlandet. Därför behövs betydande skattesänkningar, säger Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning.
den blågula ägarmodellen med ett långsiktigt privat ägande, där en eller ett par personer via ask- i-ask-ägande och röststarka A-aktier med fast hand kontrollerar sitt företag växte sig stark under 50- och 60-talen men förlorade makt och inflytande när de finansiella murarna rämnade i början av 1990-ta- let. Valutaregleringen avskaffades, utländska bolag fick fritt fram både att köpa aktier på den svenska börsen och att köpa upp hela företag.
– Den svenska ägarmodellen gynnade storbolagen.
Med hjälp av differentierade röstregler, ask i ask- ägande via investmentbolag och familjestiftelser kunde de bygga upp en betydande maktbas trots litet kapital, säger Magnus Henrekson.
– Följden blev ett koncentrerat ägande, där några få investmentbolag kontrollerade en stor del av börs- värdet.
enligt Magnus Henrekson och kollegan Ulf Jakobsson håller kartan över bolagsägandet nu på att ritas om ytterligare. Orsaken är den finansiella globaliseringen. I en rapport ställd till Globalise- ringsrådet hävdar de båda ekonomerna att den tra- ditionella svenska ägarmodellen fått konkurrens av allt mer utländskt ägande, private equity och insti- tutionellt ägande.
Orsaken till att det utländska ägandet och private equity breder ut sig beror delvis på lägre utländsk ägarbeskattning, hävdar författarna.
– Det utländska dotterbolagsägandet har vuxit snabbt under senare tid. Idag jobbar 40 procent av alla anställda i större företag i Sverige i ett utländskt företag. I början på 80-talet var siffran 5-6 procent.
magnus henrekson tror att det blir svårt att hejda utvecklingen.
– Det är bara att gilla läget. Det vi kan göra är att undvika att gynna de nya ägarformerna i förhållan- de till det privat individuella ägandet, säger han.
även skatteexperten Johan Fall, Svenskt Nä- ringsliv, anser att det är angeläget att jobba för lägre skatter som främjar kapitalbildning, investeringar och rimliga skattevillkor för svenskt ägande.
– Det sker genom att sänka kapitalinkomstskatten i flera steg. Ett rimligt mål är att den på sikt halveras till 15 procent. Dessutom är det viktigt att arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna förblir avskaffade en gång för alla, speciellt som dessa skatter har liten betydelse för de offentliga finanserna.
Enligt Johan Fall finns det mycket att vinna på att företagens ägare är inhemska.
– Dels stannar vinsterna i landet, dels beskattas de
här.
nationalekonomen Åsa Hansson vid Lunds och Köpenhamns universitet har skrivit en rapport om skatter på uppdrag av regeringens Globaliseringsråd. I rap- porten beskriver Åsa Hansson bland an- nat hur det höga skattetrycket inverkar på nyföretagandet på en rad sätt:
- Höga skatter minskar nettoavkast- ningen som företagare och därmed in- citamentet att ta den extra risk som det innebär att bli egenföretagare.
- Ett högt skattetryck kan tränga ut pri- vat nyföretagande eftersom en omfat- tande offentlig sektor minskar behovet
av en privat marknad där nya företag potentiellt kan startas.
- Ett högt skattetryck som finansierar generösa och omfattande sociala skyddsnät minskar både individers benägenhet och möjlighet att bli egenföretagare.
i sin rapport har Åsa Hansson särskilt studerat in- komstskattens betydelse för företagandet.
Tidigare studier i USA har visat på att höga inkomst- skatter leder till ökad företagsamhet. I USA är företa- gande lägre beskattat än inkomster, och det finns möj- ligheter till förlustavdrag, vilket medfört att fler högin- komsttagare väljer företagande. Åsa Hanssons studie bygger på svenska data och den visar att i Sverige är förhållandet det omvända. Höga skatter på inkomster, som värnskatten, leder till minskat företagande.
vetenskapligt finns det mycket starkt stöd för att en ökad kapitalbildning ger ökat företagande, men i Sve- rige är det inte vanligt att höginkomsttagare väljer att starta företag.
– Många blir företagare eftersom de är tvungna, då de inte hittar något jobb, säger Åsa Hansson.
Hon återkommer ofta till jämförelser mellan Sverige och USA i rapporten. Och eftersom hon själv bott sju år i USA har hon fått perspektiv på kulturskillnaderna och hur vi svenskar beter oss. – Den höga beskattning- en av arbete gör det svårt att få igång en rejäl marknad för servicenäringar. I Sverige får presumtiva tjänste- köpare själva fixa trädgården, laga mat, skotta snö. Fir- mabetalda fester, resor och jackor är extra välkomna i ett högskattesamhälle. Så kom inte och säg att inte skatter inte påverkar våra liv, säger Åsa Hansson.
åsa hansson är en inflytelserik ekonom även i Dan- mark. Hon är ledamot i den danska regeringens så kallade skattekommission, som ska se över det danska skattesystemet.
– Som skåning ser jag skillnaderna mellan Sverige och Danmark. Krisen i Danmark gjorde att man städat ut på många områden och sett över sitt skattesystem. Nu kanske Danmark sänker sin marginalskatt, vilket kom- mer att få konsekvenser för arbetsmarknaden i Skåne.
Det vore bra med en översiktlig översyn även av det svenska skattesystemet, säger Åsa Hansson.
Av: A������� ��������A������� ��������
Svenska företag köps upp av utländ- ska konkurrenter som aldrig tidigare.
För att fler svenskar ska ha möjlighet att bygga upp en förmögenhet och be- hålla sina företag krävs lägre skatt på ägande.
Så påverkar
hindrar svenskt ägande
Den höga skatten på arbete förhindrar att svenska entreprenörer får ordentlig fart. Det slår nationalekonomen Åsa Hansson fast i en forskningsrapport om skatternas betydelse för nyföretagandet.
skatterna företagandet
Magnus Henrekson ser en utveckling mot ett ökat utländskt ägande.
utmaningen nr 2
6
Vilken är den viktigaste Utmaningen för Sverige?
Den viktigaste utmaningen är att vi i Sverige tar tillvara och bejakar de möjligheter som globali- seringen medför. Det kräver mod. Politiskt mod och ledarskap.
Vilket är det största
problemet med dagens skattesystem?
Att så kraftigt beskatta både företagande och arbete som vi gör får många negativa effekter, såsom lägre sysselsättning, färre företag och lägre tillväxt. Jag menar att detta inte längre är hållbart.
Vad hoppas du att
Skattekommissionen ska uppnå?
Med Skattekommissionen lägger vi en grund för en rejäl diskussion om hur skatterna och skatte- trycket ska se ut i framtiden. Syftet och målsätt- ningen med skatter måste ju vara att det bidrar till att stärka svenska företags konkurrenskraft, stimulerar nyföretagande och risktagande och samtidigt tar in pengar till samhällets gemen- samma åtaganden med minsta möjliga negativa påverkan.
Vilka möten är du med på?
Jag medverkar på alla Skattekommissionens möten. Skattekommissionen består ju dessutom av sju mycket engagerade medlemsföretagare, ur olika branscher och från olika delar av landet, som gemensamt med mig delar tron på att före- tagares upplevelser och berättelser kan påverka.
Vad tycker företagarna själva?
Företagare runt omkring i landet har under hela året träffats på initiativ av Svenskt Näringslivs Skattekommission för att diskuterat åtgärder som kan stimulera det svenska företagandet.
Vad tycker
du då, Urban?
på gång i november/december:
INBLICK
7
utmaningen nr 2
Läs Mer oM vad soM HäNder I deCeMBer på
www.svensktnaringsliv.se/kalendarium
svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström är också ordförande i skattekommissionen.
sture öster i Lidkö- ping har under en lång tid drivit många typer av företag. I dag upptar in- dustriföretaget Elos och hustillverkaren Fors- hem det mesta av hans tid. Han brinner för att få ner de höga skatterna på ägande.
– Överhuvudtaget så är ägandeskatterna i Sveri- ge problematiska då det inte skapas tillräckligt med riskkapital. Fortsät- ter detta så lär institu- tioner ta över ägandet av företagen, vilket vore förödande. En fråga verkar också ha glömts bort, nämligen avsättningen för framtida förluster. Idag lönar det ju inte sig att sätta av till perio- diseringsfonder, något som försvårar när tiderna och konjunkturen blir sämre.
helena sjölander är en av tre grundare av assistansföretaget Passal AB, som startade år 2000 i Göteborg och 2003 i Kristinehamn. Företa- gets affärsidé är att vida- reutveckla den person- liga assistansen. Hon och hennes kompanjoner har ett starkt önskemål om att expandera stort och har därför bildat en kon- cern för att kunna skapa flera bolag.
– Arbetsgivaravgifterna är en tung post för oss.
Det är positivt att arbetsgivaravgifterna sänks och jag skulle vilja att regeringen fortsätter att sänka den gene- rellt istället riktat till vissa grupper. Ett enhetligt system underlättar planeringen i företaget och är enklare både gällande administration och i anställningsförfarandet.
staffan preutz, äger och driver Polaris Inter AB som tillverkar glasö- gon. Företaget ligger i Sävast, utanför Boden.
Hela 95 procent av pro- duktionen går på export.
Han anser att en hel del trots allt har blivit bättre för företagandet i Sve- rige de senaste åren. Till exempel så har de av- skaffade arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna medfört mycket gott, men kunskaperna om skatter måste öka. - Att starta företag borde vara något naturligt. I Sverige och i synnerhet i Norrbotten är det en politisk handling som dessutom inte är politiskt korrekt.
- Hur många familjeföretag försvann egentligen från Sverige på grund av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt?
Produkterna från christer hassle- bäcks företag Welltec finns i de flesta hem.
Det handlar om presen- ningar, båtkapell och andra produkter av plastfolie eller armerad plast. Welltec, som ligger i Åmåls kommun, grun- dades 1967. – Om det införs ett grundavdrag på 100 000 kronor per företag i företagets skat- tedeklaration kan dessa få ökad kapitaluppbygg- nad och på så sätt kunna investera i sina egna företag innan den tunga skattebör- dan riskerar alla utvecklingsmöjligheterna för det lilla, nystartade företaget. Sedan så vore ett direktavdrag från inkomstskatt för den som investerar i småföretag också en intressant åtgärd som skulle bidra till det riskkapital som så väl behövs.
”Från fyrkantiga regler till runda bord”
Företagare och politiker i samtal om Utmaningen 21/11 �orrköping
24/11 Katrineholm 24/11 Kronoberg 1/12 Kronoberg
Övriga Utmaningsmöten:
25/11 ��kellefteå: ��venskt ��ringslivs �hefekonom��venskt ��ringslivs �hefekonom
��tefan Fölster samtalar om Utmaningen 25/11 ��kövde: Företagarlun�h, ”Lönsam v�lf�rd”
26/11 Östersund: Företagarlun�h d�r Jens ��pendrup ber�ttar om ��kattekommissionens arbete
26/11 Östersund: Jens ��pendrup, lokala politiker, riksdagsledamöter o�h företagare samtalar om
”��katter som hindrar företagens tillv�xt”
27/11 Luleå: Uppföljning av
��kattekommissionens möte
1/12 Gr�ngesberg: Återsamling Framtidsmötet
4/12 Arlanda, ��to�kholm: �ationellt Utmaningsmöte 5/12 ��to�kholm: �romenera & diskutera,
”v�lf�rdsföretagande”, ��iksdagsledamöter o�h företagare möts
9/12 Karlstad: Företagarlun�h, ”Lönsam v�lf�rd”
9/12 Östergötland: Utmaningen ”�a med en politiker”
11/12 Göteborg: Lun�hmöte med ��venskt
��ringslivs �hefekonom ��tefan Fölster
