Sammanställning av rikkärrsinventering i Gävleborgs län 2007-2009

(1)

Sammanställning av rikkärrsinventering i

Gävleborgs län 2007-2009

Rapport 2010:14

(2)

Sammanställning av rikkärrsinventering

i Gävleborgs län 2007 – 2009

Utförd av Jens Hansen 2010

Omslagsfoto: Rikkärr söder om Bygget. Foto: Anna Froster

(3)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

Inledning 4

Generell beskrivning av rikkärrens ekologi 4

Definition av rikkärr 4

Historik 5

Aktuella hot mot rikkärr i norra delen av Sverige 5

Metodik 6

Resultat 7

Vad händer sedan? 14

Litteratur 15

Bilaga 1 Rikkärrsobjekt och VMI-objekt 16

Bilaga 2 Inventerade rikkärr 17

Bilaga 3 Icke prioriterade rikkärr 24

Bilaga 4 Arter som antecknats under inventeringen 26 Bilaga 5 Tidigare kända rikkärrsindikatorer 28

Bilaga 6 Några utvalda objekt 29

(4)

Sammanfattning

Rikkärrsinventeringen i Gävleborg pågick 2007 – 2009 och metodiken följer Instruktion för inventering av rikkärr av Sebastian Sundberg. Fältinventeringarna utfördes av Anna Froster, 2007 och Jens Hansen, 2009.

Under somrarna besöktes totalt 116 objekt och 185 delobjekt som klassades som rikkärr. 65 procent av dessa fanns inom objekt som var beskrivna i Våtmarksinventeringen (VMI). Det finns dock ytterliga objekt som inte kunde besökas på grund av tids- och resursbrist.

Totalt noterades 79 rikkärrsindikerande arter, varav 41 kärlväxter och 38 mossor. 7 rödlistade arter och 3 arter under habitatdirektivet påträffades.

En del rikkärr är stora, ända upp till 20 ha, men den genomsnittliga storleken är dock mellan 1 och 2 ha. Meridianvärdet är 0,88 ha, vilket talar om att det finns många små rikkärr.

Rikkärren har generellt höga naturvärden och vid inventeringen angavs 47 delobjekt (26 procent) inom klass 1-objekt och 96 delobjekt (52 procent) inom klass 2-objekt. 49 procent är topogena kärr och i övrigt ingår många rikkärr i komplexa strukturer.

Det finns ett mycket stort behov för åtgärder som röjning, bete och slåtter för att restaurera och bevara rikkärren med sina speciella arter. 58 procent av delobjekten är i stort eller akut behov av åtgärder och det gäller framförallt slåtter som bedömdes som nödvändig inom totalt 91 procent av rikkärren. 14 procent av objekten var i behov av dämning.

Det bedrivs i nuläget endast slåtter inom ett inventerat rikkärr; och det är viktigt att hävden upp- tas på många håll för att restaurera och bevara rikkärrmiljöarna.

Det är önskvärt att all tillgänglig information om rikkärr inom Gävleborgs län samlas. Utöver de inventerade objekten finns t ex. 74 objekt som inte prioriterades för fältbesök eftersom de var relativt välkända beträffande arter.

(5)

4

Inledning

Rikkärrsinventeringen som denna rapport sammanfattar utfördes under två somrar, år 2007 och 2009. Åtgärdsprogrammet för rikkärr finansierade och låg till grund för beslutet att genomföra en inventering i Gävleborg. Huvudsyftet var att identifiera tidigare outforskade rikkärr med särskilda behov av restaurering och skötsel. Eftersom fokus låg på att hitta nya rikärrsobjekt valdes tidigare kartlagda kärr bort redan vid utsökningen. Rapporten ger en översiktlig bild över rikkärrens status i länet och skildrar de hot som riskerar att utarma denna speciella biotop.

Generell beskrivning av rikkärrens ekologi

(ur Sundberg 2007 och Naturvårdsverket 2006)

Rikkärr är mineralrika myrar med nära neutralt pH i vattnet (pH 6-8). De har höga halter av baskatjoner, främst av kalcium men ibland av järn eller magnesium.

Många associerar rikkärr med de orkidérika, ofta källpåverkade extremrikkärren (kalkkärr), men i rikkärren inkluderas även de mindre anslående men på mossor artrika medelrikkärren.

Rikkärren är en heterogen naturtyp som varierar beroende på pH, mineralhalt, blöthet, nä- ringsförhållanden, klimat, bildningssätt, storlek, lutning, hävdhistoria och torvdjup.

Termen ”rikkärr” myntades av G. Einar Du Rietz 1942 med hänsyftning på att de är artrikare än fattigkärren och innehåller många kalkindikatorer i vegetationen. En vanlig missuppfatt- ning är att rikkärren är näringsrika (= eutrofa). Detta stämmer inte utan de är generellt relativt näringsfattiga, dvs. oligotrofa eller mesotrofa, där växterna begränsas främst av tillgången på fosfor. Förekomst eller frånvaro av olika indikatorarter kan användas för att avgöra om en myr är en mosse eller ett kärr, och om ett kärr är fattigt, intermediärt eller rikt på mineraläm- nen.

I många rikkärr innebär det rinnande vattnet och isens rörelser en markant störning av växt- täcket, vilket gör att flera störningsgynnade växter kan finnas här trots avsaknad av hävd.

Torven i rikkärren är ofta grundare än i andra myrtyper, sällan mer än någon meter.

Rikkärr kan finnas som topogena kärr i sänkor i terrängen eller som soligena kärr i sluttande terräng. De finns också ofta som laggkärr runt mossar, som element i sträng-flarkkärr, aapa- myrar (nordliga myrkomplex) eller blandmyrar, i kanten av kalkrika, näringsfattiga sjöar, som kustkärr på stränder, eller i anslutning till källor.

Definition av rikkärr

Den mest användbara signalen för att identifiera rikkärr är förekomsten av olika indikatorarter. För att ett delobjekt ska kunna klassas som ett rikkärr bör minst tio rikkärrsindikatorer finnas, varav åtminstone ett par utöver indikatorerna i intermediära kärr. Goda indikatorarter på rikkärr (alltså både medelrikkärr och extremrikkärr) är t.ex. späd skorpionmossa, prakt- flikmossa, gräsull och tagelsäv. Rikkärrsindikatorer bör sammantaget dominera (minst 20 % täckning) i delar av delobjektet. För att ett delobjekt ska kunna klassas som ett extremrikkärr bör dessutom minst ett par extremrikkärrsindikatorer finnas utöver rikkärrsindikatorerna i intermediära och medelrika kärr. Goda extremrikkärrsindikatorer är exempelvis axag, kärr- knipprot, tuffmossor, eller en hög täckningsgrad av späd skorpionmossa.

(6)

Historik

Historiskt har majoriteten av de svenska rikkärren i bebodda trakter nyttjats som slåttermarker. I södra Sverige upphörde kärrslåttern i början av 1900-talet och kärren omfördes till betesmarker. I Norrland pågick slåttern längre, och här nyttjades rikkärren mer som slåttermarker än de fattigare kärren. Slåtterhävden i rikkärren motverkade tuvbildning, torvanrikning och naturlig succession mot ett mossestadium, eller igenväxning av träd mot sumpskog.

Tidpunkten på säsongen när den traditionella slåttern gjordes skiljde sig mellan olika trakter och växtsamhällen, men generellt skedde den relativt sent, under juli och fram till mitten av augusti;

efter att ängarna på inägorna var skördade. Myrarna slogs inte varje år, utan främst när höskör- darna var knappa i inägorna. Dessutom minskade avkastningen vid för intensivt utnyttjande av dessa ganska näringsfattiga marker.

Aktuella hot mot rikkärr i norra delen av Sverige

Dikning

Den faktor som har haft mest negativ inverkan på rikkärren är de dikningar som gjorts sedan 1800-talet för att skapa mer odlingsbar mark och sedan början av 1900-talet för att öka produk- tionen av skog.

Dikning i rikkärr leder ofta till att dominerande brunmossor försvinner inom några få år nära dikena, många halvgräs ökar under några år för att sedan avta i mängd, medan arter som blåtå- tel och träd (t.ex. glasbjörk och tall) etablerar sig och ökar sakta de första åren för att sedan öka kraftigt efter ca tio år. I bottenskiktet vandrar ofta revlummer, björnmossor och andra skogsmos- sor in efter ett tiotal år. Efter skogligt misslyckade dikningar i medelrikkärr kan till och med vitmossor komma att dominera, vilket innebär att dikning kan accelerera den naturliga successionen.

Upphörd hävd

Odikade, öppna rikkärr har också drabbats negativt av att hävden upphört, särskilt i områden som påverkas av andra negativa faktorer. Många odikade kärr i Norrland, där effekten av andra diffusa faktorer är liten, har blivit tuviga, förbuskats och vuxit igen sedan slåtterhävden upphörde under förra halvan av 1900-talet.

Klimat

Igenväxningen (beskogningen) av våra myrar styrs till stor del av klimatet. Ett varmare och torrare (sommar-)klimat leder till ökad trädetablering, medan ett kallare och fuktigare klimat leder till träddöd.

Försurning och eutrofiering

Depositionen av försurande svavel och kväve ökade kraftigt från mitten av 1800-talet fram till slutet av 1900-talet. Depositionenerna nådde sitt maximum från 1970 till 90-talet, varefter de har avtagit något.

Mätningar i medelrika kärrmiljöer visar att pH har sjunkit under de senaste 50 åren.

Sammantaget pekar olika undersökningar på att medelrikkärr, med sämre buffrande förmåga

(7)

6 Vilka åtgärder?

Problemet med de förändringar som observerats i hydrologiskt intakta rikkärr är att veta vilken eller vilka faktorer som är avgörande och som därmed bör styra vårt val av åtgärder.

Är det naturlig succession efter minskad eller utebliven hävd?

Varmare och torrare klimat (med högre nettoavdunstning trots ökad nederbörd)?

Ökad deposition av kväve?

Antropogen försurning?

Det är troligt att alla faktorer spelar roll, framförallt i södra Sverige, men åtminstone mot norr är den uteblivna hävden och den påföljande naturliga successionen de viktigaste faktorerna.

Bevarandemålen inom Natura 2000 innebär dock att rikkärren ska restaureras och skötas så att arealen inte minskar och kvaliteten försämras.

Metodik

Metodiken följer Instruktion för inventering av rikkärr av Sebastian Sundberg (2007).

Fältinventeringarna är utförda av Anna Froster, 2007 och Jens Hansen, 2009. Under fältsäsongen 2007 låg huvudfokus på att inventera så många ”nya” rikkärr som möjligt. Därför besöktes främst kärr, som inte i detalj är beskrivna och avgränsade i Våtmarksinventering i Gävleborg (2001:7) och Skyddsvärda myrar i Gävleborgs län (1985:2). Inför fältsäsongen 2009 stod det klart att det inte var tids- och resursmässigt möjligt att göra likadant, så huvudfokus blev i stället att besöka sådana rikkärr som hade speciella floravärden eller var tidigare kända slåtterområden, samt dikade och igenväxande områden. 74 st rikkärrsobjekt som var relativt välkända genom olika tidigare inventeringar prioriterades inte för fältbesök. Dessa objekt redovisas i bilaga 3.

Eftersom en stor andel av de mest välkända kärren ligger i Gästrikland, finns det en övervikt av obesökta objekt i detta landskap. Antalet besökta objekt i nordvästra Hälsingland är, å andra sidan överrepresenterade i förhållande till sitt tidigare beskrivna antal, eftersom dessa inte är så välkända. Det finns alltså en liten snedfördelning av objektens fördelning i denna inventering.

Det är därför mycket önskvärt att en övergripande sammanställning görs av allt tidigare känt material om rikkärren och denna inventering. Detta skulle ge en bredare och sannare bild av rik- kärren i Gävleborgs län, deras status och det samlade åtgärdsbehovet.

Det kan vara nödvändigt att förtydiga begreppen objekt och delobjekt och deras identiteter:

Varje objekt innehåller ett eller flera delobjekt. Dessa delobjekt kan bestå av en eller flera ytor (polygoner), i de flesta fall dock högst tre. Delobjekten skiljer sig från varandra i typ, nyckelord (övergripande egenskapar), ingrepp, åtgärdsbehov osv. Om ett delobjekt består av flera ytor har inventeraren bedömt att dessa parametrar är likvärdiga för ytorna, och de kan således betraktas som en helhet.

Objektidentiteten anges med två siffror på slutet, t.ex. 15G6E04 och delobjekt-identiteten med tre siffror på slutet, t.ex.15F8D332 (delobjekt 2 inom objektet 15F8D33).

Objekt som tidigare är beskrivna i Våtmarksinventeringen har samma objektidentitet som i denna. Nya objekt har fått objektidentitet som slutar på siffran 30 eller högre, t.ex. 15G8D33; för att minska risken för dubbelnumrering.

Sammanställningen och datorhanteringen av inventeringen gjordes av Jens Hansen under tiden december 2009 till maj 2010.

Datorhanteringen av materialet efter fältmomenten följer Instruktion för lagring av data från inventeringen av rikkärr av Kalle Mälson och Leif Hallbäcken (2007)

(8)

Resultat

Under somrarna 2007 och 2009 besöktes totalt 116 st objekt. 185 st delobjekt inom 111 av dessa objekt klassades som rikkärr (medelrikkärr eller extremrikkärr). Dessa redovisas i Bilaga 2.

Totalt 40 st delobjekt klassades som intermediära kärr.

Bilaga 1 visar en karta över delobjekt klassade som rikkärr och VMI-objekt.

71 st av de besökta objekten var med i Våtmarksinventeringen (VMI) och i denna klassade som innehållande rikkärr. 66 st av dessa objekt innehåller 120 delobjekt som i denna inventering klassats som rikkärr. De fem övriga objekten innehåller alltså inte tillräckligt med in- dikatorer för att klassas som rikkärr. Detta kan bero på att VMI hade andra krav för att kalla ett område för rikkärr eller också har en del områden förlorat sina värden med tiden på grund av dikning, upphörd hävd, igenväxning eller andra faktorer. Antalet nya rikkärrsobjekt är 50 st.

Detta påvisar behovet av denna inventering. Det finns dock fortfarande rikkärr som inte är inventerade, och som kanske inte heller kommer att bli det.

Fördelning mellan tidigare inventerade (VMI) och nya rikkärr

0 50 100 150

Objekt 66 50

Delobjekt 120 65

VMI-objekt Nya objekt

Fig 1. Fördelning mellan VMI-objekt och tidigare okända objekt i inventeringen.

(9)

8

Arter

Under inventeringarna noterades totalt 79 st rikkärrsindikerande arter, varav 41 kärlväxter och 38 mossor. Se även bilaga 4.

Inom de icke prioriterade områdena och från Våtmarksinventeringen finns uppgifter om ytterligare fynd av 14 kärlväxter, 23 mossor och 2 snäckor, som är rikkärrsindikatorer.

Se bilaga 5.

De rödlistade arterna som påträffats under inventeringen var:

Myrstarr Carex heleonastes (2. VU),

Knottblomster Microstylis monophyllos (1. VU) Rikkärrsskapania Scapania degenii (1. VU) Dunmossa Trichocolea tomentella (1. NT) Gulyxne Liparis loeselii (1. NT)

Käppkrokmossa Hamatocaulis vernicosus (7. NT) Flodpärlmussla Margaritifera margaritifera (1. VU)

Guckusko Cypripedium calceolus (3) och Långskaftad svanmossa Meesia longiseta (1) om- fattas av habitatdirektivets bestämmelser om bevarande av arter.

Majviva Primula farinosa (1) är endast känd från en lokal i Hälsingland.

(Siffran inom parentes anger antal objekt inom vilka arten har antecknats och versalerna anger rödlistekategori.)

Käppkrokmossa har tidigare endast varit känd från ett fåtal lokaler inom Gävleborgs län. Det är intressant att den nu har hittats inom sju nya lokaler (fyra i Ljusdal, två i Bollnäs och en i Gävle). Detta tyder på att arten troligen är förbisedd.

(10)

Objekttyper

Vid inventeringen klassades varje objekts- och delobjektstyp. Resultatet redovisas i diagram- met nedan. De topogena (icke eller svagt sluttande) kärren är de vanligaste och utgör nästan hälften (90 av 184) av samtliga delobjekt. I övrigt ingår rikkärren ofta i komplexa strukturer.

Delobjekttyper

100 2030 4050 6070 8090 100

Kärrmosaik

Kärrkomplex

Soligent kärr

Topogent kärr

Sumpskog

Våtmarkskomplex

Obestämbar myr

Antal delobjekt

Fig 2. Fördelning av rikkärrstyper

(11)

10

Areal på delobjekten

Storleken på de beskrivna rikkärren varierar mycket. Det minsta kärret Drakberget (13H8G40) är endast 0,032 ha och det största Störshalsen (16F0A332) är 19,6 ha. Dessa är dock båda extremer och den genomsnittliga storleken på rikkärren är mellan 1 och 2 ha. Meridianvärdet är dock bara 0,88 ha.

I bilaga 2, Inventerade rikkärr, anges delobjektens arealer i kvadratmeter

Fig 3. Fördelning av areal på de inventerade objekten

Arealfördelning mellan de inventerade objekten

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Antal delobjekt 14 51 32 67 14

under 0,1

ha 0,1 - 0,5

ha 0,5 - 1 ha 1 - 5 ha över 5 ha

(12)

Naturvärdesklasser

Vid inventeringen angavs naturvärdesklass för varje objekt.

Som tumregel för bedömningen gäller enligt inventeringshandledningen:

Naturvärdesklass 1 (mycket höga värden): Minst 20 rikkärrsarter eller minst två rödlistade arter.

Naturvärdesklass 2 (höga värden): Minst 15 rikkärrsarter eller minst en rödlistad art.

Naturvärdesklass 3 (vissa värden): Färre arter, ingrepp och igenväxning.

Naturvärdesklass 4 (ringa värden): Förstörda, eutrofierade eller kraftig igenväxning.

Om objekten var med i den tidigare Våtmarksinventeringen togs hänsyn till dennas klassning, men den blev inte nödvändigtvis den samma. För nya objekt bedömdes naturvärdesklassen främst utifrån antalet upphittade rikkärrsindikatorer, samt förekomsten av rödlistade och övriga anmärkningsvärda arter.

Liksom inom Våtmarksinventeringen är andelen rikkärr med hög naturvärdesklassning stor.

Under denna inventering angavs 47 delobjekt (26 procent) inom klass 1-objekt och 96 delobjekt (52 procent) inom klass 2-objekt.

Fig 4. Fördelning av naturvärdesklasser

Naturvärdesklasser

0 20 40 60 80 100 120

Antal delobjekt 47 96 39 2

1 2 3 4

(13)

12

Åtgärdsbehov

Att bedöma åtgärdsbehoven var en viktig del av inventeringen och skall utgöra en bas för framtida åtgärdsplanering och naturvårdsåtgärder. Inga besökta objekt var hävdade när de inventerades och åtgärdsbehovet är därför mycket stort: För röjning: 68 procent, för bete: 62 procent och för slåtter: 91 procent. 58 procent av objekten är i stort eller akut behov av slåtter vilket är en naturlig konsekvens av den upphörda hävden.

Åtgärdsbehovet för dämning bedöms endast aktuellt för 14 procent av objekten. Denna relativt låga andel beror sannolikt på att många dikade våtmarker redan har förlorat sitt värde som rik- kärr på grund av uttorkning och eutrofiering.

För många objekt har behov av bete angivits. Detta är önskvärt utifrån växtmiljösynpunkt, men knappast realiserbart på grund av brist på husdjur, framförallt i länets perifert belägna delar.

Totalt bedöms 17 st objekt att vara i akut behov av en eller flera åtgärder.

Det är anmärkningsvärt att inga objekt var hävdade när de inventerades och att endast ett av de inventerade rikkärren nu slåttras. Det gäller Flåmhalsen-Mellanhalsen (16F0A34), där slåt- tern återupptogs efter fältinventeringen så sent som sommaren 2008 för att rädda den sällsynta majvivan.

Hur rikkärrsarealen inom Gävleborgs län har förändrats är svårt att säga ut ifrån denna inventering. Fem tidigare kända rikkärrsobjekt har tappat sitt värde, men många nya har hittats.

Men det som framförallt framgår är att de flesta inventerade rikkärr (och efter all sannolikhet också övriga) är i stort behov av hävd för att den speciella miljön med sin hotade och mång- formiga flora skall kunna bevaras. Det är därför viktigt att man tar det ansvar som finns inom bevarandemålen så att inte den nuvarande rikkärrsarealen minskar och kvaliteten på kärren försämras. Inom rikkärren finns också en rad rödlistade, habitatdirektivsskyddade och säll- synta arter som troligen behöver snabba åtgärder för att de skall kunna finnas kvar inom länet.

Åtgärdsbehoven anges med siffror i bilaga 2.

(14)

Fig 5. Antal objekt med olika åtgärdsbehov

Antal delobjekt med åtgärdsbehov

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Visst behov 1 55 38 60

Stort behov 18 63 71 95

Akut behov 5 7 3 11

Dämning Röjning Bete Slåtter

Fördelning av åtgärdsbehov

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Fri utveckling Visst behov Stort behov Akut behov

Fri utveckling 76 32 38 9

Visst behov 1 30 21 33

Stort behov 10 34 39 52

Dämning Röjning Bete Slåtter

(15)

14

Vad händer sedan?

Utöver de inventerade objekten finns t.ex. 74 objekt som inte prioriterades för fältbesök eftersom de troligen var relativt välkända beträffande sällsynta arter, men som inte fanns beskrivna i detalj beträffande sina strukturer. Det är därför mycket önskvärt att en övergripande samman- ställning görs av allt tillgängligt, tidigare känt material om rikkärren och denna inventering.

Detta skulle ge en bredare och sannare bild av rikkärren i Gävleborgs län, deras status och det samlade åtgärdsbehovet.

Det är även önskvärt att inventeringarna av rikkärren fortsätter, så att ytterligare kartläggning av deras utveckling dokumenteras. I samband med hävd bör man också inventera för att få en bild av om hävden faktiskt gynnar de arter och miljöer som man har för avsikt att bevara.

Framtida hävd

Som det framgår är behovet av hävd mycket stort, men eftersom jordbruket inte längre är i behov av att utnyttja kärren som fodermarker, finns det inga möjligheter att återuppta hävden i traditionellt syfte. Men med tanke på den urbaniserade människans önskan och behov att knyta tillbaka till sina rötter och att vara ute i naturen, finns det kanske möjlighet för att hävden kan återupptas som rekreation och terapi. En del ideella föreningar som t.ex. hembygdsföreningar och naturskyddsföreningar bedriver slåtter i bevarande syfte, men det är min förhoppning att även företag i framtiden kan kommer att använda slåtter som personalvård, friskvård och team- bildning. Likaväl kan slåtter kanske användas för att få t.ex. långtidsarbetslösa eller utbrända människor att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Vistelse och aktivitet i naturen har som bekant läkande kraft, så jag tror att man inom Åtgärdsprogrammet genom att vidga sina vyer i denna riktning, kan uppnå målen om att bedriva hävd inom flera rikkärr.

Några utvalda objekt

För att ge en bild av mångfalden av rikkärr inom länet presenteras tolv objekt närmare i bilaga 6. Dessa objekt är från olika delar av länet, med olika vegetation och olika åtgärdsbehov. Urva- let är dock baserat på objekt som har speciella åtgärdsbehov och som innehåller sällsynta och rödlistade arter.

Varje objekt presenteras med namn, kommun, objektnummer, naturvärdesklass, objekttyp, fält- datum, rikkärrsareal, intressanta arter, en kort beskrivning, foto och åtgärdsbehov. Vidare anges mittpunktskoordinaterna för delobjektets polygon eller polygoner.

Tack

Ett varmt tack till Sara Sundin för all handledning, Kalle Mälson för vägledning, och Tomas Troschke och Peter Ståhl för värdefulla synpunkter.

(16)

Litteratur

Mälson, K. och Hallbäcken, L. Instruktion för lagring av data från inventeringen av rikkärr.

Version 3.0, Länsstyrelsen Uppsala Län och SLU Miljödata.

Länsstyrelsen Gävleborg. Våtmarksinventeringen i Gävleborg. Rapport 2001:7 Naturvårdsverket, 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr. Rapport 5601.

Ståhl, P. Skyddsvärda myrar i Gävleborgs län. Länsstyrelsen Gävlebörgs län (1985:2) Sundberg, S. 2007. Instruktion för inventering av rikkärr. Version 2.0, Länsstyrelsen

Uppsala län.

Sundberg, S. 2005. Mossor i rikkärr (7230) och källor med tuffbildning (7220), Avd för växtekologi, EBC, Uppsala universitet, kompendium 2005-11-25.

Diverse övrig bestämningslitteratur.

(17)

16

Bilaga 1 Rikkärrsobjekt och VMI-objekt

(18)

Bilaga 2 Inventerade rikkärr

Förklaringar till tabellen:

AREAL: Areal i kvadratmeter

X-KOOR och Y-KOOR: Mittpunktkoordinater KLASS: Naturvärdesklass

ARTER: Antal antecknade rikkärrsindikatorer (”Simpel” anger att det inte är gjorts en artlista under inventeringen)

ATG D: Åtgärdsbehov för dämning av diken

ATG R: Åtgärdsbehov för röjning av träd och/eller buskar ATG B: Åtgärdsbehov för bete

ATG S: Åtgärdsbehov för slåtter

Under ATG anger: 1 - Visst behov; 2 - Stort behov; 3 - Akut behov.

(För 6 objekt saknas angivelser för areal och mittpunktskoordinater, beroende på att inga polygoner är fastställda)

OBJEKT- ID

NAMN AREAL X-KOORD Y-KOORD OBJEKTYP KOMMUN KLASS ARTER ATG D ATG R ATG B ATG S

12G9G30 Hålmossen 96398 1530791 6699239 topogent kärr

Hofors 2 15 1 1

13G1F031 Kärr vid Torstjärn

10460 1527607 6709315 våtmarks- komplex

Hofors 2 18 1 3 3

13G1F032 Kärr vid Torstjärn

våtmarks- komplex

Hofors 2 13

13G1F301 Rikkärr öster om Ballsen

Hofors 1 17 2 3

13G1F302 Rikkärr öster om Ballsen

Hofors 1 20 2 2

13G1F31 Rikkärr sydväst Hosjön

875 1529257 6707707 topogent kärr

Hofors 2 15 1 1

13G1G30 Rikkärr väs- ter Åstjärnen

6361 1533758 6709207 sumpskog Hofors 2 13

13G1G31 Rikkärr nordost om Jönssons Fäbod

1558 1530274 6706854 obestämt myr

Hofors 3 13

13G1G32 Rikkärr söder om Vallbyheden

1253 1534674 6708103 topogent kärr

Hofors 4 9 3 3

13G2G301 Rikkärr nordost om Körbergs- gruvan

Hofors 2 10 1 1

13G4H30 Rikkärr öster om Hohällan

5002 1536468 6720656 soligent kärr Sandviken 2 10 3 1 1

13G5G30 Finnhälla- myran

6387 1533473 6725457 topogent kärr

Sandviken 3 7 1 2 2

13G5G30 Finnhälla- myran

6958 1533319 6725371 topogent kärr

Sandviken 3 7 1 2 2

13G5G31 Rikkärr öster Fager- åsberget

2730 1532269 6725812 sumpskog Sandviken 2 13

(19)

18

OBJEKT- ID

13G5G32 Rikkärr öster Fageråsberget

5643 1532270 6726236 topogent kärr Sandviken 3 10 1 1

13H4G03 Sågkarsmuren, Älvkarleby

topogent kärr Gävle 1 simpel 3

13H7F30 Rikkärr söder om Hillevallen

1381 1579792 6739281 topogent kärr Gävle 3 13 2 2 1 1

13H7G30 Nordost Hå- mansmaren

6387 1581804 6739744 topogent kärr Gävle 2 12 2 1

13H7G31 Rikkärr vid Storkällsjön

4251 1583794 6738402 kärrmosaik i kustzon

Gävle 3 9 1 1

13H7G33 Håmansmaren 23210 1581549 6739511 våtmarks- komplex

Gävle 2 15 2 3

13H7G34 Nordväst Håmansma- ren 1

1684 1581454 6739755 topogent kärr Gävle 3 6 1 1 1

13H7G351 Nordväst Håmansma- ren 2

Gävle 3 7 1 2 2

13H7G36 Norr Håmans- maren

13H8G301 Rikkärr nordost om Hillevallen

Gävle 2 18 2 1 1

13H8G31 Stortallmyran 13029 1580425 6740423 topogent kärr Gävle 3 9 1 2 2

13H8G32 Rikkärr vid Sandställs- viken

13H8G33 Rikkärr nordväst om Sörmurarna

4939 1581812 6742572 topogent kärr Gävle 2 15 2

13H8G33 Rikkärr nordväst om Sörmurarna

13H8G34 Gåsmyran 1 3007 1580226 6741144 topogent kärr Gävle 1 15 1 2 2

13H8G35 Rikkärr nordväst om Råhällsharen

13H8G36 Sydväst Gräsharen 1

13H8G37 Sydväst Gräsharen 2

13H8G38 Rikkärr norr om Bärmuren

13H8G39 Östramaren 25714 1582604 6742477 topogent kärr Gävle 3 13 2 1

13H8G40 Drakberget 320 1581947 6744209 topogent kärr Gävle 3 15 2 2 2

13H8G40 Drakberget 1627 1581949 6744123 topogent kärr Gävle 3 15 2 2 2

13H8G41 Storgrytan 12047 1582530 6744103 topogent kärr Gävle 3 15 3 ?

13H8G42 Väster Gräs- haren

13H8G50 Gåsmyran 2 3281 1582468 6743607 topogent kärr Gävle 2 12 2 3 3

14F7I011 Svamyran, Dalfors

8279 1492952 6785804 topogent kärr Ovanåker 1 16 2 2

(20)

OBJEKT- ID

NAMN AREAL X-KOORD Y-KOORD OBJEK-

TYP

KOM- MUN

KLASS ARTER ATG D ATG R ATG B ATG S

14F7I012 Svamyran, Dalfors

topogent kärr

Ovanåker 1 simpel 2 2

14G3H301 Våtmark NO Kroksjön 1, Åmot

4468 1536031 6767807 topogent kärr

Ockelbo 3 10 2 2 1

487 1535844 6768074 topogent kärr

Ockelbo 3 9 1

15682 1535225 6768519 topogent kärr

Ockelbo 2 13 1 2 2

14H6E041 Gassvik, Ljusne

2062 1570877 6783179 topogent kärr

Söderhamn 3 7 2 2 2 2

1285 1570892 6783121 topogent kärr

866 1570952 6782857 topogent kärr

14H8D041 Myr väster om Gussiberget

7656 1569984 6791181 topogent kärr

Söderhamn 3 15 2

14H8D042 Myr väster om Gussiberget

1770 1570039 6791078 topogent kärr

Söderhamn 3 11 3

15F4I012 Långmyran, Voxna

11262 1492821 6823369 topogent kärr

Ovanåker 2 16 2 1 1

15F7A30 Rikkärr vid Kroksjöån

8646 1454817 6836711 topogent kärr

Ljusdal 2 18 1 2 2

14249 1454545 6836710 topogent kärr

Ljusdal 2 18 1 2 2

1076 1454685 6836690 topogent kärr

Ljusdal 2 18 1 2 2

15F7C30 Rikkärr norr om Nordslått- myran

17284 1461297 6840481 soligent kärr

Ljusdal 3 11 2 2

15F7D30 Rikkärr söder om Rotsjön

36281 1466599 6839871 soligent kärr

Ljusdal 1 33 1 2

15F7D31 Stortallmyran 127298 1467270 6837523 topogent kärr

Ljusdal 1 23 1 2 2

15F8A30 Rikkärr öster Västersjön

2037 1454857 6842088 topogent kärr

Ljusdal 2 16 1 1

15F8D30 Kringelholms- bäcken

47029 1466199 6843704 topogent kärr

Ljusdal 1 25 2 2 2

15F8D30 Kringelholms- bäcken

29697 1466570 6843413 topogent kärr

Ljusdal 1 25 2 2 2

15F8D311 Rikkärr sydost om Nätsjön

kärrkom- plex

Ljusdal 1 21 1? 2 2 2

15751 1466260 6842439 kärrkom- plex

Ljusdal 1 25 2 2 2

1590 1466267 6842647 kärrkom- plex

Ljusdal 1 2 2 2

15F8D321 Blistermyran 83149 1465631 6843105 soligent kärr

Ljusdal 1 31 1 2 2

Ljusdal 1 21 2 2 2

15F8D331 Rikkärr kring Fräkentjärnen

22501 1465137 6844284 topogent kärr

Ljusdal 1 33 2 2

15473 1465116 6844022 topogent kärr

Ljusdal 1 33 2 2

21010 1464952 6844807 topogent kärr

Ljusdal 1 16 2 2 2

15F8D34 Rikkärr söder om Utter- tjärnsbäcken

4882 1466780 6841442 topogent kärr

Ljusdal 1 26 2 1

15F9B301 Lappmyran 100468 1454734 6849985 topogent kärr

Ljusdal 2 24 1 1

(21)

20

OBJEKT- ID

15F9B311 Lappmyran norr om Stenslåttern

4725 1459802 6847212 kärrkomplex Ljusdal 2 13 2 2

15F9C30 Oxmyran 2780 1463706 6849450 våtmarks-

komplex

Ljusdal 3 6

15F9C31 Svantjärnsmy- ran 1

71031 1461760 6847317 topogent kärr

Ljusdal 2 13 1 1

15F9C32 Måsmyran 50908 1460834 6848499 topogent

kärr

Ljusdal 2 10 1 1

132948 1461455 6847935 soligent kärr Ljusdal 3 15 1 1

12677 1461845 6847694 soligent kärr Ljusdal 3 16 1 1

15F9D30 Härnsmyran 3514 1465958 6846241 topogent kärr

Ljusdal 2 22 2 2 2

15F9D31 Hästtjärnen 12212 1465097 6846401 topogent kärr

Ljusdal 1 25 2 2

15F9D32 Kringelholms- myran

135167 1465498 6845405 topogent kärr

Ljusdal 1 20 2

15G0I023 Rolmyran, Rengsjö

3508 1542078 6801640 topogent kärr

Bollnäs 2 8 2

15G1F01 Blistermyran 18037 1526940 6805573 topogent kärr

Bollnäs 1 32 1 2 2

15G2I021 Skäftesbergsmy- rorna

4495 1542840 6812474 kärrkomplex Bollnäs 2 12 2 1

15G2I021 Skäftesbergsmy- rorna

952 1542769 6812269 kärrkomplex Bollnäs 2 12 2 1

15G2J031 Blistermyran 13963 1548777 6810091 våtmarks- komplex

Bollnäs 2 15 2 2

15G2J301 Rikkärr nordväst om Nordanhöle

8781 1545932 6810482 kärrmosaik Bollnäs 2 10 2 1 1 1

15G2J311 Rikkärr väster om Klitten

Bollnäs 1 27 1 1 1

15G3I021 Rikkärr norr om Nybohocken

Bollnäs 2 19 1 1 1

15G3I022 Rikkärr norr om Nybohocken

Bollnäs 2 21 2 2 2

15G3I301 Rikkärr sydväst om Björnberget

Bollnäs 2 18 2 2 2

15G3J301 Morgonmyran 2622 1547134 6815599 våtmarks- komplex

Bollnäs 2 18 3 1 2 2

15G3J302 Morgonmyran 12993 1547171 6815782 våtmarks- komplex

Bollnäs 2 22 3

15G3J311 Slevbäcken 9984 1545367 6818480 våtmarks- komplex

Bollnäs 2 21 2 2 2

15G3J321 Rikkärr väster om Trönöån

4905 1547311 6817266 soligent kärr Bollnäs 2 14 2 1 2 2

15G6E04 Kärr 200 S Haga, Simeå

850 1524174 6830053 topogent kärr

Bollnäs 3 15 2 2 2

15H7H301 Lillrömyran 11043 1589114 6838926 kärrkomplex Hudiksvall 2 10 1 2 2

15H7H302 Lillrömyran 28906 1589293 6839021 kärrkomplex Hudiksvall 2 15 1 2

15H7H31 Lappmoberget, Hölick

14842 1588421 6835959 soligent kärr Hudiksvall 3 10 1 1 1

15H8F301 Rikkärr väster om Killingsjön

Hudiksvall 2 10 2 1

(22)

OBJEKT- ID

NAMN AREAL X-KOORD Y-KOORD OBJEK-

TYP

KOMMUN KLASS ARTER ATG D ATG R ATG B ATG S

15H8F302 Rikkärr väster om Killing- sjön

Hudiksvall 2 16 2 1

15H8H301 Rikkärr norr Mälbosjön

17798 1589004 6843075 kärrkom- plex

Hudiksvall 3 10 1 1

15H8H302 Rikkärr norr Mälbosjön

3944 1589240 6843257 kärrkom-

plex

Hudiksvall 3 11 2 1

16E0I31 Våtmark S Svansjön, Hamra NP

2526 1444344 6850469 soligent kärr

Ljusdal 2 11 1

16e0J30 Rikkärr väster om Måns-An- dersastjärnen

15371 1449828 6854694 topogent kärr

Ljusdal 1 19 2 2

16F0A30 Igeltjärnen 14552 1453663 6852443 topogent kärr

Ljusdal 1 25 2

16F0A31 Trollkällan 8678 1453332 6852197 topogent kärr

Ljusdal 1 28 2

16F0A32 Rikkärr vid Trolltjärnen

9595 1453482 6852077 topogent kärr

Ljusdal 2 20 1 2 2

881 1453285 6852064 topogent

kärr

Ljusdal 2 20 1 2 2

15788 1453279 6851745 topogent kärr

Ljusdal 2 20 1 2 2

16F0A331 Störshalsen 12357 1453913 6850112 topogent kärr

Ljusdal 1 15 2 2 2

16F0A332 Störshalsen 196472 1454268 6850038 topogent kärr

Ljusdal 1 21 1 1

16F0A341 Flåmhalsen- Mellanhalsen

Ljusdal 2 16 1 1

599 1453614 6850198 våtmarks-

komplex

Ljusdal 2 17

Ljusdal 2 16 1 1

Ljusdal 2 12 2 3 3

16F0A351 Rikkärr söder om Bygget 1

Ljusdal 1 27 2 2

Ljusdal 1 28 1 2 2

Ljusdal 1 22

Ljusdal 1 22 2 2

Ljusdal 1 22

16F0A371 Storkullens sluttning

7439 1454334 6853710 kärrkom-

plex

Ljusdal 1 27 2 2 2

45495 1454711 6853636 kärrkom- plex

Ljusdal 1 27 2 2 2

7456 1454492 6853830 kärrkom-

plex

Ljusdal 1 25 2 2 2

16F0A381 Slåttjärns- bäcken

1564 1451974 6851695 kärrkom-

plex

Ljusdal 2 16 1 1

1960 1452160 6851506 kärrkom-

plex

Ljusdal 2 22 1 2 2

3277 1452119 6852136 kärrkom-

plex

Ljusdal 2

879 1452136 6851670 kärrkom-

plex

Ljusdal 2

16F0A39 Eriksslåtten 10683 1454626 6851773 topogent kärr

Ljusdal 3 12 2 2