Trafiknämnden
Datum
2013-01-14
Handläggare:
Johan von Schantz 08-686 3877
Förnyat genomförandebeslut - Spårväg City, fortsatt utbyggnad
1 Sammanfattning
Sedan genomförandebeslutet för Spårväg City, som togs 30 augusti 2011, har flera förutsättningar för genomförandet förändrats, inte minst på grund av de infrastruktur- och bygg projekt som Stockholms stad (nedan förkortad till Staden) ansvarar för och som berör Spårvägsprojektet - något som innebär förändrade tidplaner samt
merkostnader för planering och projektering av Spårväg City.
Kostnadseffektiviseringar har gjorts i enlighet med det beslut som Landstings- fullmäktige fattade i juni 2012. Vidare har nu Spårväg City samordnats med Stadens planering av Norra Djurgårdsstaden och därmed har tidplanen ytterligare förfinats.
Nya förutsättningar och beslut har medfört att programmets omfattning utökats.
Trots den utökade omfattningen har investeringen kunnat reduceras. Den slutliga investeringen beräknas bli 4850 mnkr (att jämföras med tidigare lämnad budget på 5400 mnkr som inte omfattade den utökade omfattningen.)
Den nya tidsplanen för de etappvisa trafikstarterna behöver förändras. På Lidingöbanan kan ny trafik starta sent 2014 med moderna fordon, tillgänglig-
hetsanpassade hållplatser och med partiellt dubbelspår. Möjlighet finns att under 2017 starta trafik till Södra Värtahamnen för att möta efterfrågan med en klimatsmart och effektiv kollektivtrafik i takt med att området i och kring Södra Värtahamnen byggs ut med flera tusen arbetsplatser. Målsättningen är att Spårväg City från T-Centralen når tunnelbanan vid Ropsten år 2018 och där också koppla samman Spårväg City med en moderniserad Lidingöbana. Detta förutsätter att ihopkopplingen sker över den befintliga spårbron. Lidingö stad har nyligen (december 2012) beslutat om att ersätta den gamla Lidingöbron med en ny, vilket påverkar Spårväg Citys och Ropstens slutliga utformning och tidsplan. Ett samarbete mellan Trafikförvaltningen, Staden och Lidingö stad behöver initieras för området.
2 Bakgrund
2.1 Tidigare beslut
Den 30 augusti 2011 tog Trafiknämnden genomförandebeslut för fortsatt utbyggnad av Spårväg City. Trafiknämnden föreslog att Landstingsfullmäktige skulle investera i en utbyggnad av Spårväg City från T- Centralen till Gåshaga brygga till en budgeterad kostnad av 5400 mnkr (prisnivå april 2011), enligt då givna förutsättningar.
Identitet
TN2-2013-00198
STYRELSFSAMMAiniiÄDE ÄRENDE NR
2013 02- fl 5 3
I övrigt beslutades att ge vd i uppdrag att genomföra program Spårväg City (från T- Centralen till Ropsten) med nya fordon och depåer och sammankoppling med en moderniserad Lidingöbana. Moderniseringen skulle bestå av en etappvis utbyggnad.
Investeringen skulle omfatta upphandlingar av spår-, mark- och broanläggningar, depåer samt kostnader för projektorer och projektledningskonsulter för att säkerställa fordonsanskaffning. Fordon förutsattes att avropas från gällande avtal med CAF, d.v.s.
Asö-vagnar1
Därefter har följande beslut fattats för program Spårväg City:
• I december 2011 tog dåvarande SL (numera Trafikföi-valtningen) i samarbete med Staden fram en gemensam tidsplan för Spårväg Citys genomförande, då utbyggnaden av Spårväg City måste koordineras med Stadens planprocesser och de arbeten Staden ansvarar för.
• Den 21 februari 2012 beslutade Trafiknämnden om att planera för att direkt anlägga spår i ett permanent läge genom Frihamnen.
• I juni 2012 fattade Landstingsfullmäktige beslut om att genomföra utbygganden av Spårväg City med en budget på 4300 mnkr. I beslutet
uppdrogs SL, numera Trafikförvaltningen, att arbeta fram besparingar på 1100 mnkr.
• Den 13 november 2012 beslutade Trafiknämnden om att fullfölja avropet för sju stycken A36-fordon till Lidingöbanan samt utarbeta underlag för förnyat anskaffningsbeslut samt genomföra utredningar för bl.a. fastläggande av förutsättningar för dimensionering av spårvägens fasta infrastruktur.
3 Ändrade förutsättningar
I detta kapitel beskrivs ändrade förutsättningar:
1. Stadens tätskiktsarbeten vid Sergels torg, som beräknas bli klara 2018, Norra Djurgårdsstadens planering och framdrift samt arbetena vid Ropsten och Norra länken är projekt som påverkar Spårväg Citys tids- och kostnadsplaner.
Dessa arbeten är så omfattande att de påverkar utgångspunkterna för planeringen och projekteringen av Spårväg City och därmed dess tids- och kostnadsplaner. Projektering och planering av Spårväg City sker i kontinuerligt samråd med Staden.
2. Beslutet från den 21 februari 2012, att direkt anlägga ett permanent spår genom Frihamnen i den s.k. boulevarden i stället för att bygga spåret längs Tegeluddsvägen som en tillsvidarelösning, innebär att den fortsatta
planeringen även här måste samordnas och planeras med Staden. Visserligen innebär den nya, permanenta lösningen en kostnadsbesparing över tid, men den permanenta sträckningen får en längre spårsträcka i jämförelse med tills vidarelösningen.
1A36 vagnar är 40 m meter långa och kostnaden för 24 vagnar beräknades kosta 800 miljoner kronor.
Boulevarden måste byggas så att den blir flexibel, så den skapar förutsättningar för att kunna ansluta till en framtida Östlig förbindelse.2
Staden har, sedan våren 2012, arbetat med Frihamnens framtida stadsstruktur och bedömer nu att sträckningen för boulevarden genom Frihamnen kan fastställas sommaren 2013. Håller Stadens tidplan kan järnvägsplan för Djurgårdsbron - Frihamnen ställas ut oktober 2013.
3. Landstingsfullmäktiges beslut (juni 2012) att genomföra Spårväg Citys och att upprusta Lidingöbanan med en budget på 4300 mnkr för 2013 - 2017. Detta innebar att Trafikförvaltningens chef uppdrogs att ge förslag på hur
investeringen kan minskas till 4300 mnkr genom översyn av bl. a.
samplanering med bebyggelsen av Norra Djurgårdsstaden, ökad kommunal finansiering av gatuanpassning och anslutande åtgärder samt val av
ekonomiskt fördelaktiga alternativ för tekniska system och fordon. (Arbetet redovisas under kapitel 4.)
4. I samarbete med Trafikförvaltningen utreder Staden olika principutformningar av Ropsten. Syftet med utredningen är att utforma en yteffektiv och funktionell bytespunkt för kollektivresenärer. Tunnelbana, bussterminal och
spårvagnshållplats föreslås placeras i tre separerade plan. När Staden fastställt tidplanen för Ropsten (eventuellt krävs detaljplan) utgör det förutsättningarna för färdigställandet för Spårväg City.
5. Lidingö har fattat principbeslut om att bygga ny bro för spårväg, fot-gängare, cyklister och mopedister. Ambitionen är att bron ska stå färdig till år 2020.
Detta kan innebära att den slutliga sammankopplingen med Lidingöbanan kan ske 2020.
4 Anpassning till SLL:s nya budget
Direkt efter Landstingsfullmäktiges beslut i Stocldiolms län i juni 2012 påbörjades arbetet med att anpassa programmet efter de nya budgetdirektiven. De anpassningar och effektiviseringar som nu utretts av program Spårväg City har gjorts i ett skede då planeringen är långt gången. Tidigare rådande förutsättningar och beslut har
utmanats. Förutsättningar och kunskap som tillkommit eller ändrats sedan projektets start har identifierats och utnyttjats. Ett viktigt exempel på besparing är att inte bygga bussdepån i Stockby industriområde. Vidare har kostnadseffektiva lösningar valts för enldare gestaltning och signalsystem. Genom att lägga spåren direkt i permanent läge genom hamnområdena undviks tillfälliga spårdragningar.
Följande har inarbetats:
2 Östlig förbindelse är en vägförbindelse under Saltsjön mellan Ropsten/Värtan och
Nacka/Värmdö och vidare söderut. Eventuellt kan en tunnelbana till Nacka också ingå i detta projekt.
4.1 Gestaltning
Spårväg Citys hållplatser i Stocldiolm och på Lidingöbanan utrustas med väderskydd, räcken, bänkar etc i enklare och mer standardmässigt och kostnadseffektivt utförande i stället för specialutformad design enligt tidigare framtagna gestaltningsprogram.
Hållplatsernas funktionalitet och tillgänglighet blir densamma efter besparingen.
Användande av standardutrustning innebär fördelar och lägre kostnader för montage och underhåll. Ny gestaltning tas fram i samråd med Stocldiolms stad och Lidingö stad.
4.2 D e p å e r
Den planerade bussdepån i Stockby utgår. Lidingöbussarnas depåbehov Idaras genom omfördelning på befintliga depåer eller som är under planering/byggnation. Det innebär en stor besparing för spårvägsprojektet. Det framtida behovet av ökad bussdepåkapacitet hanteras och finansieras genom andra bussdepåprojekt som ligger utanför Program Spårväg City.
Inom ramen för utställd detaljplan och pågående detaljplaneprocess har kostandseffektiviseringar kunnat inarbetas i projekteringen för Aga-depån.
4.3 Enldare teknik
Lidingöbanans yttre likriktarstationer försörjs med ortsmatning (nkV). Övriga likriktarstationer matas från SLL:s eget nät (33 kV). Ortsmatning till nkV-likriktare ger en lägre investeringskostnad än matning från SLL:s nät. Kanalisation och
kabeldragning förenklas så långt det är möjligt på hela Spårväg City.
En möjlig besparing för Lidingöbanan är att upprustning av befintligt signalsystem (inld säkrad reservdelsförsörjning) väljs istället för utnyttjande av Tvärbanans option på signalsystem från GE. Detta val ger en lägre investeringskostnad.
4.4 K o s t n a d s f ö r d e l n i n g a r och avtal
I SLL:s nya budget anges att det är viktigt att kommunerna själva betalar för alla anpassningar av cykelbanor, övergångsställen och andra åtgärder som sker i samband med projekten, för att möjliggöra utbyggnaden i kollektivtrafik.
Budgeten enligt tidigare genomförandebeslut från augusti 2011 baseras på att
Stockholms stad utför och bekostar såväl förberedelsearbeten som genomförandet av gatunätet och dess bärande infrastruktur för trafiken genom nyplanerade området för Norra Djurgårdsstaden och att SL/Trafikförvaltningen endast svarar för
spårvägsanläggningen i gatan.
Trafikföivaltningen har förhandlat/fört dialog med Staden kring ett antal principfrågor om kostnadsfördelning, medfinansiering, gestaltningsfrågor. Även diskussioner för att skapa förutsättningar för kostnadseffektivt byggande, t.ex. genom att öka toleransen för trafikomläggningar, har förts.
Dialogen med Staden har även inkluderat andra stora infrastruktursatsningar där Stocldiolm eller Trafikföi-valtningen är huvudman och den andra parten är direkt berörd (t.ex. ombyggnaden av Slussen). Dialogen har för Spårväg Citys del resulterat i att de principer om kostnadsfördelning mm som avtalats i "Principöverenskommelse om samarbete och villkor avseende Tvärbanan" från 24 juni 1993 mellan Staden och SLL med tillägg av de överenskommelser som träffats mellan parterna i det s k Huvudavtalet från den 15 januari 2008 skall tillämpas. Det för Spårväg City den 18 september 2009 tecknade Samverkansavtalet tar även stöd i dessa uppgörelser.
Det gällande samverkansavtalet med Staden utgör basen för de genomförandeavtal som behöver tecknas för Spåiväg Citys genomförande.
Detta innebär att Trafikförvaltningen ansvarar för och bekostar samtliga bygg- och anläggningsåtgärder, direkt betingade av Spåivägsprojektet. Trafikföivaltningen skall på egen bekostnad ansvara för projektering och erforderlig ombyggnad av berörda gator och annan mark, direkt betingad av Spårvägsprojektet. Projektering ska ske i samråd och i enlighet med Stadens riktlinjer.
Eftersom Lidingöbanan går i eget spårreseivat är inte behovet av kostnadsfördelningar och avtal lika uttalat som för Stockholmsdelen. Ansvar och finansiering regleras i detalj i genomförandeavtalet för Lidingöbanan.
4.5 Fordon
I SLL: s nya budgetdirektiv uttrycks förväntningar på anskaffning av en ny spårvagnstyp som ger en lägre investering för vagnar, hållplatser och samtidigt tillgodose kraven på tillgänglighet.
Programmet har inte kunnat få fram tillräckligt tillförlitliga eller faktabaserade uppgifter som går att inarbeta i budget i detta läge. I inriktningsbeslutet för
fordonsanskaffning adresseras några utredningar som behöver göras först. Ett ärende för fordonsanskaffningen beräknas att redovisas för Trafiknämnden under våren 2013.
I detta ärende presenteras investeringsbelopp och driftskostnader samt följdkonsekvenser av inskaffandet av nya fordon. Tillsvidare baseras
kostnadsbedömningen för fordon och hållplatsutformningen på upphandlade A36 40 m fordon.
4.6 Övriga kostnadsbesparingar
Generella besparingar kan även göras av upphandlade byggentreprenörer. T.ex.
planeras Aga-depån upphandlas i flera entreprenader som ställer höga krav på beställarens samordning men möjliggör även kostnadsreduktioner i genomförandet.
Effektivisering av försäkringshanteringen för anläggnings- och byggentreprenaderna och effektivisering av kommunikationsarbetet bidrar också till att budgeten kan reduceras.
Delar av tidigare riskreserv har använts för att möta upp de omfattningsändringar som beskrivs i kapitel 5. Större omfattningsändringar var i tidigare budget redovisad som ett riskpåslag med anledning av programmets tidiga skede och låga detaljeringsgrad.
Denna typ av reservmedel tas inte höjd för i den nu reviderad budgeten.
Sedan föregående genomförandebeslut, taget den 30 augusti 2011, har systemhandlingar tagits fram för ett antal delar inom Spårväg City. Med ökad detaljeringsgrad kan investeringskalkylen räknas fram med mindre marginaler för osäkerhetsbedömningar. Detta bidrar också till att budgeten har kunnat reduceras.
Arbetet med att finna kostnadseffektiva lösningar måste fortsätta även efter att ny budget beslutats. Programmet kommer även i fortsättningen ha ett starkt
kostnadsfokus i projekterings- och byggnadsarbetet. Möjligheten att påverka kostnaderna minskar dock med tiden som projekteringen förfinas.
5 Programmets utökade omfattning
Programmets omfattning har sedan genomförandebeslutet som togs i augusti 2011 påverkats av några områden som innebär en utökad omfattning.
5.1 Ny v ä n d h å l l p l a t s vid T-Centralen
Placering och utformning av vändhållplatsen på Klarabergsgatan har omarbetats för att förbättra trafiksäkerhetsmiljön och framtidssäkra gaturummet för större resenärs- och trafikantflöden. Vändhållplatsen har därmed flyttats 200 m närmare de nya upp- och nedgångarna till Citybanans entréer och plattformsytorna har förlängts för att möjliggöra smidigt resandeutbyte med bussresenärer.
5.2 Sergels torg - Stadens t ä t s k i k t s a r b e t e n
Stockholms stads tätskiktsarbeten kring Sergels torg startade oktober 2012 och pågår i olika etapper till 2018. Arbetena kommer att påverka befintlig Spårväg City genom att hållplats Sergels torg måste tas bort under den tid tätskikten där åtgärdas (preliminärt från våren 2015 till hösten 2018). I samband med tätskiktsarbetena kommer
Stockholms stad att utföra förstärkningsarbeten av de befintliga konstruktionerna för att säkerställa konstruktionens livslängd och bärighet för laster från såväl gatutrafik som spåiväg. Trafikförvaltningen bekostar enligt träffat avtal en del av
förstärkningsarbetena.
5.3 T i l l g ä n g l i g h e t s a n p a s s n i n g av befintliga S p å r v ä g City, linje 7 Vid fastställande av den slutliga budgeten 25 september 2012 beslutade
Trafiknämnden att fortsätta arbetet under år 2013 med tillgänglighetsanpassningen av Spåiväg Citys hållplatser (linje 7) samt att inarbeta det i liggande investeringsbudget.
Arbetet planeras att påbörjas hösten 2013 och kan avslutas våren 2015.
Genomförandet samordnas med Kungliga Djurgårdens program för upprustning av Djurgårdsvägen och hållplatserna Skansen och Gröna lund.
Genomförandet planeras utifrån Kungliga Djurgårdsförvaltningens önskemål om att undvika anläggningsarbeten under turistsäsongen från mitten av april till slutet av september. Hållplatserna utformas enligt anvisningarna i RiTill. Övergångsställen, gångpassager och ramper ska ge god och säker tillgänglighet till plattformarna.
Plattformsbredden ska vara tillräcklig och möbleringen på plattformen placeras så att den inte hindrar framkomligheten för rullstolsbundna resenärer. Taktila och
kontrasterande markeringar och god belysning ger orienterbarhet för resenärer med synnedsättning. Realtidsinformation genom dynamiska skyltar och "pratorer" ska finnas på alla hållplatser. Plattformarna höjs och förlängs. Förvissa hållplatser behöver skyddsräcke sättas upp mellan spåren. Där befintlig hållplats ligger i kurva rätas spåren alternativ flyttas hållplatsläge.
5.4 Ropsten samt ny s p å r v ä g s b r o till L i d i n g ö
Tidigare framtagen budget har baserats på en ytförlagd hållplats på torg med
omgivande bussangöringar. I samarbete med Trafikföivaltningen utreder Staden olika principutformningar av Ropsten. Utredningen syftar till att åstadkomma en yteffektiv och funktionell bytespunkt och mötesplats för kollektivresenärer. Tunnelbana,
bussterminal och spåivagnshållplats avses uppföras i tre separata plan.. För spårvägsprojektet innebär det att spåranläggningen antingen schaktas ner under marknivå ca 5 m eller förläggs på en högbro över Ropsten. Båda lösningar innebär ökade kostnader mot tidigare budget, eftersom spåivägsanläggning tillförs bärande bro- och grundläggningskonstruktioner samt eftersom lösningarna innebär en helt ny, inbyggd bussterminal.
Staden förutsätts bidra till merkostnaderna för planskild spåiväg samt till merkostnader för diverse konstbyggnader m.m. för bussterminalen och som är betingat av ny principlösning.
Ny spårbro till Lidingö påverkar utformningen av spåranläggningen i Ropsten och ställer krav på tillfälliga och flexibla lösningar för spåiväg och buss. Det saknas tillräckligt underlag för att kostnadsbedöma eller kostnadsfördela konsekvenserna av ny spårbro. Budgeten för Spåiväg City har därmed inte belastats för tillkomsten av ny spårbro till Lidingö.
Fortsatt planering och detaljeringsarbete krävs för Ropstens samt ny spårbros
utformning och genomförande. I föreslagen budget inkluderas inga merkostnader för ny utformning av Ropsten eller merkostnader med anledning av tillkomsten för ny spårbro, utan förutsätts att täckas av annan finansiering. Den fortsatta planeringen och projekteringen bör genomföras i samråd mellan Staden, Trafikföivaltningen och Lidingö stad.
6 Investering och finansiering
6.1 Investeringsbeloppets omfattning
Med ovan beskrivna effektiviseringar och utökningar bedöms investeringsutgiften för Program Spåiväg City mellan T-Centralen och Gåshaga biygga till 4850 mnkr och omfattar:
• Nya spåranläggningar på sträckan T-Centralen - Ropsten,
• Upprustning och tillgänglighetsanpassning samt kapacitetshöj ande åtgärder för spåranläggningar för Lidingöbanan på sträckan Ropsten - Gåshaga biygga
• Ny spårvagnsdepå i Aga
• Anskaffning av 24 nya fordon
• Tillgänglighetsanpassning av befintliga Spåiväg City, linje 7.
Att notera:
• Kostnaden inkluderar inte några merkostnader för ny utformning av Ropsten inkl ny bussterminal eftersom Staden förutsätts bidra till den nya
utformningen med motsvarande de merkostnader som är betingade av den nya lösningen.
• Investeringskostnaden inkluderar inte eventuella kostnadsbesparingar/- ökningar med anledning av ny fordonstyp. Prognosen för spårfordon och hållplatsutformning är därmed oförändrat i förhållande till tidigare
genomförandebeslut. Ny prognos för fordon är lämplig att göra i samband med ny fordonsbeställning.
• Programmet förutsätts inte belastas av Lidingö stads uppförande av ny Lidingöbro.
Ovanstående kostnader är beräknade i prisnivåer enligt nedan:
• Spårvagnsdepå - maj 2012
• Lidingöbanan - juni 2012
• Bana Stocldiolm - november 2012
En antagen indexuppräkning med 3 % per år och med en antagen årsfördelning av utgiftsutfallet skulle innebära ytterligare ca 450 mnkr i investeringsutgift.
Statliga bidrag på 147 mnkr finns i Länsplanen för regional transport-infrastruktur i Stocldiolms län 2010 - 2021 som antogs av Länsstyrelsen 31 maj 2010. Bidraget grundar sig på investeringskostnader om 425 mnkr (prisnivå 2008-06) för upprustning bana och bro (exld. kapacitetshöjande åtgärder, fordon och depå), schablonmässigt framräknade under 2009. Bidragen finns avsatta i Länsplanen åren 2012 - 2014.
Lidingö stad bidrar med finansiering av motsvarande ett nytt fordon upp till en kostnad av 30 mnkr, enligt principöverenskommelsen teclaiad hösten 2009 samt bekostar upprustningen av gamla spårvägsbron.
7 Övriga konsekvenser av ändringarna
7.1 Tidsplan
Tidplan för planerade trafikstarter i Program Spåiväg City framgår avbilden ovan.
Sträckan Sergels torg - T-Cenfralen är beroende av stadens arbeten med
tätskiktsrenoveringen av Sergels torg som planeras genomföras i etapper från 2012 till 2018. På Hamngatan utförs arbeten från Sergels torg till Regeringsgatan vilket innebär att nuvarande hållplats vid Sergels torg tas bort 2015. Vändning kommer då att under tiden 2015-2018 huvudsakligen behöva ske vid Kungsträdgården, men även periodvis vid Norrmalmstorg. I samband med tätskiktsarbetena utförs underarbeten för spår- och hållplatsanläggningen. Spåranläggningen på hela sträckan T-Centralen till Norrmalmstorg planeras att färdigställas under 2018.
På Spårväg City befintlig bana linje 7 planeras tillgänglighetsanpassning av
plattformarna. Arbetena är begränsade till september - april (höst/vinter/vårsäsong) när trafikbehovet samt krav på framkomligheten till Djurgården är mindre. Arbetenas omfattning fordrar två vintersäsonger, med start av tre hållplatser på Djurgården vintern 2013/14. Arbetena har tidigare inte varit en del av Program Spårväg City.
Sträckan Djurgårdsbron - Södra Värtahamnen innebär flera utmaningar. Första delen planeras genom ett känsligt innerstadsområde, bland annat förbi Berwaldhallen, Sveriges Radio och Sveriges Television. Eventuella detaljplaneändringar kan fördröja datum för att järnvägsplan vinner laga kraft. På Lindarängsvägen över Gärdet går Spåiväg City genom nationalstadsparken men är placerad inom gällande detaljplan.
Genom Frihamnen i den planerade Norra Djurgårdsstaden har låsning av spårläge försenats på grund av att kvartersbildningen inte har fastställts i tid.
Detta har även påverkat låsningen av det föreslagna spårläget längs Lindarängsvägen vilket försenat planprocessen med ungefär ett år. Den tidigare planerade trafikstarten till Södra Värtahamnen 2016 planeras i nuläget till 2017.
På sträckan Södra Värtahamnen - Ropsten är byggandet av Spåiväg City beroende av framdriften av Norra Djurgårdsstaden, Trafikverkets planer för framtida behov av spårkapacitet på Värtanbangårdarna, Stockholms hamnars utbyggnad av Värtapiren samt Ropstens framtida utformning och ny bro för spårtrafik och gc-väg till Lidingö.
Staden ska driva igenom ett antal detaljplaner och genomföra flera
infrastrukturprojekt innan Spåiväg City kan dras genom området. Byggstart bedöms kunna ske tidigast under senare delen av 2014 efter att järnvägsplan vinnit laga kraft.
Underbyggnaden i denna del av Spåiväg City utgörs av komplexa konstruktioner och arbetena beräknas pågå till 2018 då banan kan sammankopplas i Ropsten med Lidingöbanan (över gamla Lidingöbron). Det finns i dagsläget stora osäkerheter i tidsplanen för delen genom Ropsten med anledning av nya förutsättningar för Ropstens utformning samt Lidingö stads planer för ny bro.
Lidingöbanan planeras att stängas av för trafik inför produktionsstart juni 2013.
Produktionen beräknas pågå till sensommaren 2014 då tester och idrifttagning påbörjas. Trafikstart på Lidingöbanan planeras till december 2014.
Spårvagnsdepån vid Aga färdigställs i två etapper. Första etappen byggs med
provisoriskt placerad verkstad och uppställningshall för att sommaren 2014 kunna ta emot sju vagnar av modell A36. Eventuellt beslut om anskaffning av andra fordon kan påverka projekteringen av depån. Uppförandet av resterande delar av depån sker intill den ibruktagna depån. Depån beräknas stå klar under 2017.
Anskaffning av fordon planeras med leverans inför tre olika trafikstarter. För att möjliggöra testkörning av fordon på Lidingöbanan augusti 2014 levereras successivt sju avropade A36-vagnar med start våren 2014. Därefter behövs ytterligare vagnar till de etappvisa trafikstarterna.
Trafikavtal har tecknats för ersättningstrafik under tiden för avstängning av Lidingöbanan (E2ie). Avtal för trafik på färdigställda sträckor (E21) planeras att handlas upp under 2013 med tilldelningsbeslut i början av 2014.
7.2 F ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r tidsplanen
Det finns ett antal yttre förutsättningar som Program Spåiväg City är beroende av och själva inte styr över. Följande yttre parametrar är således förutsättningar för att tidplanen ska kunna innehållas (ansvarig part inom parentes):
Sergels torg - T-Centralen
• Stadens utför arbeten med tätskiktsarbetena enligt tidsplanen (Staden)
Djurgårdsbron - Södra Värtahamnen
• Järnvägsplanerna vinner laga kraft senast våren 2015. (Trafikverket, regeringen)
• Avtal med ledningsägare klara februari 2013 (respektive ledningsägare)
• Avtal med Trafikverket om disposition av Spår 5 (Trafikverket)
• Spårläge Lindarängsvägen låst januari/februari 2013 (Staden)
• Spårläge Frihamnen låst juni 2013 (Staden) Södra Värtahamnen - Ropsten
• Spårläge Södra Värtahamnen - Ropsten låst juni 2013 (Staden)
• Fastställd järnvägsplan senast maj 2014 (Trafikverket)
• Stadens arbete med boulevard Frihamnen klart 2015 (Staden)
• Stadens arbete med boulevard Valparaiso klart under 2017 (Staden)
• Sammankoppling med Lidingöbanan 2018 förutsätter anslutning via befintlig spårbro. Hållplatsläget i Ropsten måste samordnas med den framtida utformningen av Ropsten och nya spårbron till Lidingö.
Sammankoppling via ny spårbro kan sannolikt ske tidigast 2020.
(Stockholm och Lidingö stad)
• Ev. miljödom för vattenverksamhet erhålls (Mark- och Miljödomstolen) Lidingöbanan
• Järnvägsplanen fastställd våren 2013 (Trafikverket)
• Järnvägsplanen vinner laga kraft senast sommaren 2013 (Trafikverket)
• Detaljplaner som berörs av järnvägsplanen vinner laga kraft i god tid för produktionen
Spårvagnsdepån vid Aga
• Detaljplan och bygglov lagakraftvunna samt fastighetsbildning klar senast februari-mars 2013 (Lidingö stad)
• Exploateringsavtal signerat inför antagen detaljplan (Lidingö stad) 7.3 Planeringsprocessen f ö r S p å r v ä g City
För att bygga spårväg krävs planstöd genom upprättande av järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg. Från årsskiftet införs ny lagstiftning som kan ge alternativt planstöd genom detaljplaneläggning för spåiväg enlig Plan- och bygglagen.
Spåiväg City har två av fyra järnvägsplaner som enligt övergångsregler skall
handläggas enligt äldre lagrum. De andra två har efter överväganden funnits lämpliga, med hänsyn till tidplaner och att programmet önskar egen styrning över
planprocessen, att fortsättas såsom järnvägsplaneärenden. En övergång till detaljplaneläggning för spårväg skulle i detta skede göra programmets tidplaner
beroende av Stocldiolms stads detaljplaneprocess. Programmet styr inte den processen och dess tider. Övriga möjligheter med den nya lagstiftningen som t.ex. undvikande av dubbelprövningar med genom bl.a. bygglov eller särskilda tillstånd skall dock
användas där det är lämpligt.
För Spåiväg Citys järnvägsplaner föreslås därför följande steg:
- Tidigt samråd
- Upprättande av förstudie, val av spårkorridor - Samråd för järnvägsplan
- Upprättande av planhandling och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - Godkännande av MKB
- Utställning
- Fastställelse av Trafikverket
- Eventuell överklagan till Regeringen
Spåiväg med stöd av järnvägsplan kan byggas inom befintliga detaljplaner för gatuändamål. Mindre ändringar krävs/pågår för ca fyra befintliga detaljplaner som idag inte medger gata alternativt spåiväg.
Kvarstående steg för respektive järnvägsplaner:
Järnvägsplan Sergels Torg/T-Centralen - Kungsträdgården - Samråd för järnvägsplan
- Upprättande
- Godkännande av MKB - Utställning
- Fastställd av Trafikverket
Kvartal i 2013 Kvartal 1-2 2013 Kvartal 3 2013 Kvartal 3 2013 Kvartal 1-2 2014 Järnvägsplan Djurgårdsbron - Frihamnen
- Upprättande (inväntar stadens beslut ang.bl.a.ansl.Frihamnen) - Godkännande MKB
- Utställning
- Fastställd av Trafikverket
Pågår Klart
Kvartal 2 2013 Kvartal 4 2014 Järnvägsplan Frihamnen - Ropsten
- Upprättande (inväntar stadens sträckningsbeslut) - Godkännande av MKB
- Utställning
- Fastställd av Trafikverket
Kvartal 1-2 2013 Kvartal 4 2013 Kvartal 4 2013 Kvartal 2 2014 Järnvägsplan Torsvik - Gåshaga
- Fastställd av Trafikverket Kvartal 2 2013
)
8 Upphandlingar inom Spårväg City
Nytt fordonsanskaffningsbeslut förbereds i enlighet med inriktningsbeslut i Trafiknämnd 13 november 2012.
Utformningen av kortsiktiga trafikavtal för trafikering av Spåiväg City och
Lidingöbanan (åtminstone fram tom 2018) under utbyggnadstiden kommer att ta hänsyn till den avtalslängd som beslutas för gällande trafikavtal för Spåiväg City.
I övrigt följer programmets övriga upphandlingar och avrop från ramavtal det upplägg som beskrivits i tidigare genomförandebeslut (aug 2011).
9 Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning
Den etappvisa trafiksättning kommer innebära att trafiken körs med olika typer av fordon. Tillgängligheten kommer därmed variera utformning.
10 Konsekvenser för miljön
Miljökonsekvenser av utbygganden av spåranläggningar hanteras i
miljökonsekvensbeslalvningar (MKB) som Länsstyrelsen ska godkänna och som ställs
ut tillsammans med järnvägsplaner och detaljplaner. För Spårvagnsdepån hanteras , miljökonsekvenserna i detaljplaneprocessen.
Förslag till beslut
Trafiknämnden föreslås besluta föreslå landstingsstyrelsen besluta föreslå landstingsfullmäktige
att godkänna genomförandet av investeringsobjekt Spårväg City från Sergels Torg/T-Centralen till Gåshaga biygga på i detta ärende angivna förutsättningar till en budgeterad investeringsutgift av 4850 mnkr exklusive index. Med ett indexutfall på 3 % utökas investeringsutgiften med ca 450 mnkr fram till fädigställandet.
Trafiknämnden föreslås besluta att uppdra åt förvaltningschefen, i tillägg till tidigare genomförandebeslut 110830 samt 120221,
att oaktat landstingsfullmäktiges beslut om utökad budget enligt ovan, fortsätta genomförandet av projektet Spåiväg City och därmed, inom befintlig budget, påbörja planerade infrastruktur- och byggnadsarbeten;
att arbeta vidare med utformningen av Ropsten samt ta fram en tidsplan för
ihopkopplingen med Lidingöbanan i samarbete med Stocldiolm stad och Lidingö stad
att löpande återkomma med avrapporteringar av kostnadsläget för programmet;
samt
att förklara paragrafen omedelbart justerad
Johan von Schantz Avdelningschef
Projekt och Upphandling
Bilagor:
Sammanställning av kostnadsminskningar och utökningar, dat 130109
Handläggare Verslon Informationssäkerhetskiass
1.0
Sammanställning av kostnadsminskningar och utökningar
Redovisad budget enligt ärende 30 augusti 2011 5400 mnkr Säkerställda kostnadsminskningar -1150 mnkr bestående av:
Spårväg Citys hållplatser och kontaktledningsstolpar i Stockholm och på Lidingöbanan utrustas med enklare och mer kostnadseffektivt utförande.
Den planerade bussdepån i Stockby inkl. tillhörande markanskaffning utgår. Behovet hanteras av befintliga och planerade depåer.
Effektivisering och optimering av teknisk lösning i AGA-depån.
Upprustning av befintligt signalsystem (inkl säkrad reservdelsförsörjning) väljs istället för utnyttjande av Tvärbanans option på signalsystem från G E . Effektivisering av försäkringshanteringen för anläggnings- och
byggentreprenaderna och effektivisering av kommunikationsarbetet.
Riskreserven används för att möta upp de omfattningsändringar som beskrivs nedan under 'tillkommande kostnader'.
Systemhandlingar tagits fram för ett antal delar inom Spårväg City, Med ökad detaljeringsgraden kan investeringskalkylen minskas och räknas fram med mindre marginaler för osäkerhetsbedömningar.
Estimat tillkommande kostnader 600 mnkr bestående av:
• Ny vändhållplats vid T-centralen. Vändhållplatsen har flyttats (200m) närmare de nya upp- och nedgångarna till pendeltågen (Citybanans entréer) och plattformsytorna har förlängts
• Stockholms stad kommer att utföra förstärkningsarbeten av de befintliga konstruktionerna för att säkerställa konstruktionen för laster från såväl gatutrafik som spårväg. Trafikförvaltningen bekostar enligt träffat avtal en del av förstärkningsarbetena.
• Tillgänglighetsanpassning av befintlig Spårväg City, linje 7.
Summa reviderad budget 4850 mnkr
