• No results found

Svar till Wibes kritik av Ds 1999:50”Regionalpolitiken – en ESO-rapport om tro och vetande”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svar till Wibes kritik av Ds 1999:50”Regionalpolitiken – en ESO-rapport om tro och vetande”"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

462 Ekonomisk Debatt 2002, årg 30, nr 5

Regionalpolitiken är ett område där debat- ten ofta präglas av åsikter och lätt tenderar att bli infekterad. Vi respekterar de skilda värderingar som finns på detta område och har förståelse för att en regionalpolitisk debatt kan upplevas som hotande för vissa gruppers intressen. Vi anser dock att en diskussion om ett så viktigt och komplext område som regional utveckling och till- växt bör ha ett sakligt och seriöst anslag, särskilt i en tidskrift som Ekonomisk Debatt. Vi fokuserar därför i denna replik på vad den aktuella rapporten egentligen handlar om i sak, också mot bakgrund av att det var flera år sedan som den kom ut.

Ett uttalat syfte med regionalpolitiken är att skapa likvärdiga förutsättningar för produktion och tillväxt i olika delar av lan- det. Detta är en utmaning, som till att bör- ja med kräver insikt i vilka förhållanden som ger förutsättningar för tillväxt. Vår grundläggande fråga i rapporten är vad man inom olika vetenskaper har att säga om hur livskraft i regioner skapas och ut- vecklas, och vad det innebär för regional-

politiken. Inom flera vetenskaper har man studerat de förklarande faktorerna och här finns många lärdomar att ta del av, även om också många frågeställningar kvarstår.

Den svåraste frågeställningen är dock vil- ka policyimplikationer dessa lärdomar ger, och vilka reella möjligheter som politiker och andra på olika nivåer har, för att skapa förutsättningar för tillväxt där man skulle önska.

I rapporten håller vi oss till principiella och teoretiska resonemang, även om vi nämner vad de konkreta kostnaderna för regionalpolitiken uppgår till utifrån de de- finitioner på den ”stora” och ”lilla” re- gionalpolitiken som finns givna i Prop 1997/98:62, och som anges i rapporten.

Den ”stora” regionalpolitiken består enligt denna definition av åtgärder för regional utjämning inom bl a kommunikations-, kultur- och utbildningspolitik, samt EU:s strukturfonder och bidrags- och utjäm- ningssystemen inom kommunsektorn. Att många av samhällssystemen har regional- politiska motiv och effekter torde kunna stå oemotsagt, även om det kan finnas många bud om hur stora belopp som främst, till viss del eller endast till en min- dre del kan anses vara baserade på regio- nalpolitiska motiv inom olika politikområ- den. Vissa grupper kan ha intresse av att dessa summor hålls så små som möjligt och andra har intressen av att hävda mot- satsen. Särskilt under ett valår kan denna diskussion förväntas, men den brukar ty- värr leda till att motsättningarna snarare än insikterna ökar och det är ingen diskussion vi för i rapporten.

Finansdepartementets bilaga analyserar INGEMAR ERIKSSON, HELENE NORBERG & THOMAS PETTERSSON

Svar till Wibes kritik av Ds 1999:50

”Regionalpolitiken – en ESO-rapport om tro och vetande”

INGEMAR ERIKSSON är verksam på OECD och var tidigare departementsråd på ekonomiska avdelningen på finansdeparte- mentet. HELENE NORBERG, författare till ESO-rapporten ”Regionalpolitiken – en ESO-rapport om tro och vetande”, är ekon lic och var tidigare verksam vid

finansdepartementets ekonomiska

avdelning. Nu är hon verksam som utredare i egen regi. THOMAS PETTERSON är verksam på ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet.

(2)

Repliker och kommentarer

uttryckligen den sammantagna effekten av hur alla utjämningssystem påverkar den ekonomiska välfärden i olika delar av lan- det. Analysen bygger på NUTEK:s s k LA- regioner. En slutsats är att fördelningen av ekonomisk välfärd är mycket jämn och in- te tycks påverkas nämnvärt av regional produktion och tillväxt.

I rapporten görs en litteraturgenomgång av teoretisk och empirisk forskning, i Sverige och utomlands, inom olika veten- skapliga discipliner som vi finner relevan- ta för våra frågeställningar. En av de vikti- gaste slutsatserna från denna översikt är att regional utveckling är en komplex process där framgångsfaktorer inte enkelt kopieras och där politikens möjligheter att råda över utvecklingen kan vara begränsad, eller ge upphov till oönskade effekter på andra om- råden. Det finns politiska redskap för att fördela välstånd, men det är en mer kom- plicerad process att ”fördela” förutsätt- ningar för tillväxtprocesser över landet där man önskar dem. Hur stora resurser som ska läggas på detta område är dock en vär- deringsmässigt grundad avvägning som politiker och inte utredare ska avgöra.

Referenser

ESO, [1999], Regionalpolitiken – en rapport om tro och vetande, Ds 1999:50.

Proposition 1997/98:62, ”Regional tillväxt – för arbete och välfärd”.

Ekonomisk Debatt 2002, årg 30, nr 5 463

References

Related documents

Ekobrottsmyndigheten anser det angeläget att det förslag som Skatteverket lämnat om verkets möjlighet att kunna ändra oriktiga individuppgifter genomförs (se

Genomgången av de förslag som läggs fram i promemorian och de överväg- anden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslem, utifrån sitt uppdrag, främst har

Mot den bakgrunden anser Svenskt Näringsliv att promemorians förslag inte kan läggas till grund för lagstiftning utan en adekvat genomlysning av. • konsekvenserna

Detta remissvar har beslutats av chefsjuristen Per Lagerud, efter föredragning av verksjuristen Fredrik Hugo.

Tullverket ställer sig positivt till förslaget som innebär att de brottsbekämpande myndigheterna, däribland Tullverket, ska få medges direktåtkomst till vissa uppgifter i

Genom omfördelning av pengar till utsatta regioner vill regeringen garantera en likvärdig offentlig och kom- mersiell service för hela landet.. Formuleringar som att ”hela landet

Om skatte- och transfererings- systemen försvagar drivkrafterna för till- växt så gör de det i hela landet, inte bara i några regioner. Det är naturligtvis omöjligt att avgöra om

Tyvärr har Skolverket tagit vari- abeln för elevens kön från databasen över de nationella proven istället för från SCB:s betygsregister, vilket gör att även denna variabel