• No results found

BIOGAS? HAR DU FUNDERAT PÅ

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "BIOGAS? HAR DU FUNDERAT PÅ"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

HAR DU FUNDERAT PÅ

BIOGAS?

(2)

Resultat:

Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå

Projektledare Karin Eliasson

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

(3)

Projektet

Utvärdering av

biogasanläggningar på gårdsnivå

Projekttid nov 2010- december 2014

Ägare: Hushållningssällskapens Förbund

Samverkan: JTI

Budget: 7,3 milj SEK

(4)

Organisation

• Projektledning Hushållningssällskapet

• Projektledare JTI

• Administrativ styrgrupp, Hushållningssällskapet

• Styrgrupp

• Projektgrupp

• Referensgrupp

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

(5)

Syfte

• Kunskap till befintliga och blivande

producenter av biogas. BONDENYTTA

Målgrupper

• Producenter av biogas, lantbrukare

• Leverantörer av teknik

• Rådgivare

(6)

• 31 anläggningar (totalt 36 besökta)

• 260 besök på

biogasanläggningarna

• 495 prover på substrat och rötrester

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

(7)

• Workshops Sötåsen, Web, Skövde, Skövde

• Leverantörsseminarium Uppsala, Lövsta

• Gödselgasstöd

• Utredningar Svavel, Torrötning, Kraftvärme, Klimat, Lagar, Energi, Ekonomi, Driftserfarenheter, Viskositet och omrörning

• Mässaktiviteter Borgeby *2, Jamtli, Brunnby

(8)

Långhult Hjo Nygården

Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB

Ölmetorp Yttergärde

Viken Frötorp Lantbruk

Horshaga Brunsbo Lövsta Gård

Sötåsen Skottorp Säteri

Kvarngården Sylves lantbruk Lefflers Lantbruk

Frigiva Gård Kulbäckslidens Lantbruk

Grinstad Gårdsgas Högebo Gajan Biogas

Nya Skottorp Hede Alviksgården Sävjsö biogas AB

Näfsta Maglasäte

Trägsta Olpers

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

(9)

Hemsidan

www.bioenergiportalen.se

(10)

Kopplade projekt

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Mikrobiologi JTI/SLU

NOx HS

NIR analys

AGRO VÄST

Rötrest från

biogasanläggningar

JTI

Ex jobb JTI/SLU/

Borås

Forskning HS / SLU Metan

läckage AGRO VÄST

Skiktning i lagerbehållare

HS

Bränslecell SP Emissioner

lager HS

Samverkan för lönsamhet milijönytta och

JTI SLU

Rötrest eko JTI

(11)

Resultat sammanfattning

+ -

(12)

Gasproduktion

Stor variation i produktion av biogas beroende på storlek, teknik, substrat och handhavande

Nyckeltal produktion

• Produktion snitt 410 000 Nm3 biogas/år

• 1152 m3 aktiv volym, 19 av 31 har efterrötkammare

• Metanhalt 59%

• Uppehållstid ca 30 dagar

• Belastning 2,4 kg VS/m3 aktiv RK volym och dygn

• Gasproduktion 0,7-1 m3/m3 dygn

Energirika substrat används, bra management omkring substrat Potential för höjning av gasproduktionen

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

(13)

Växtnäring och miljö

• Höjning av ammoniumkväve med 0,5 kg/ ton = 21% i undersökta anläggningar

• De flesta anläggningsägare upplever spridning och hantering som enklare och bättre fungerande

• Flera anser sig även ha sett ett positivt resultat på tillväxt och effekt på upptag

• Minskad lukt

• Några kan sälja sin rötrest

• Bo rötrest 58 m3 CH4/ton VS

• Klimatvinst

(14)

Ekonomi och marknad

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Nyckeltal TOTALT

SUMMA produktionskostnader inkls förädling Kr 0,70 kr

Resultat kr/kWh rågas Kr -0,30 kr

Energipriser Elmarknad

Fordonsgas

(15)

LAGSTIFTNING

Bygglov enligt plan och bygglagen Tillstånd enligt lagen om brandfarliga och

explosiva varor

Tillstånd enligt miljöbalken

Animailska bioproduktsförordningen Gas säkerhet

Lagstiftning att hantera

(16)

Kommunal byggnämnd Kommunal miljönämnd Kommunal Räddningsnämnd Kommunala samarbetsorganisationer

Länsstyrelsen Jordbruksverket Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen

Myndigheten för samhällskydd och beredskap Boverket

Arbetsmiljöverket Elsäkerhetsverket

Miljödomstolen

Lagstiftning Myndighetssamverkan

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

(17)

Ägare av biogasanläggningar

De verkliga miljöhjältarna

(18)

Teknikproblem på anläggningarna

• Omrörare (byte på ca 1/3 av anläggningarna)

• Pumpar

• Värmeledningar (1/5 av anläggningarna)

• Kyla –igenfrysning av ledningar gas, substrat

• Svavelväte –höga nivåer, dyr rening

• Takkonstruktion

• CHP tillgänglighet och driftskostnad

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

(19)

Resultat: Energibehov/ förbrukning

Nyckeltal Enhet/ förklaring Medelvärde

Elbehov kWh el behov/kWh rågasproduktion 7%

Uppvärmningsbehov kWh uppvärmningsenergi/kwh rågasproduktion 24%

Elverkningsgrad kWh el producerat/ kWh rågas till CHP enhet 30%

(20)

Åtgärder

• Upphandling

• Ansvar från teknikleverantörer

• Bättre rådgivarunderlag

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

“Pumpen paj, igen…?!”

Innovation Pilot/

fullskaleförsök

Första anläggningen

-demo

Nyckelfärdig anläggning

(21)

Sammanfattning

Gas Miljö Växtnäring Marknad

Lagstiftning Teknik Ekonomi

(22)

Rapporter i projektet

• Slutrapport, sammanfattande resultat

• Emissioner/ klimat

• Energianvändning på gårdsbiogasanläggningar

• Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

• Utvärdering av viskositet och omrörningsmetoder vid gårdsbiogasanläggningar.

• Kraftvärmeproduktionen vid fyra lantbruksbaserade biogasanläggningar

• Avgifter och villkor för gårdsbaserade biogasanläggningar Faktablad, posters, OH-bilder, rapporter till anläggningsägare

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

References

Related documents

Ingående data till försöken är värden för TS, VS och C/N-kvot för sockerbetorna.. Dessa används vidare vid beräkning

Det övergripande målet med projektet var att undersöka förutsättningarna för att använda olika havsbaserade substrat (alger, vass, musslor och skarpsill) för framställning

Skillnaden mellan avloppsslam från reningsverk och latrin med avseende på läkemedel är att latrin innehåller alla läkemedel som människor utsöndrar medan slam innehåller

Hanteringskedja från skörd till biogas, sönderdelning och inmatning i

Att begränsa geografisk spridning ligger till grund för exempelvis reglerna kring förflyttning av djur i olika smittskyddsprogram och den principen kan appliceras även på

substrattjockleken genom att subtrahera den av Primateria uppmätta beläggningstjockleken från den uppmätta provtjockleken. Som beläggningens tjocklek användes den tjocklek

I det här projektet studerade jag ribonukleas P-klyvning av ett konstgjort substrat med en liknande struktur, i syfte att förstå vilka egenskaper hos RNA-molekyler som gör det möjligt

Syftet med rapporten är att undersöka om det finns någon miljönytta i att göra biogas av kaffesump istället för att förbränna sumpen, samt vilka kostnader som bytet är