Magisteruppsats
Kärlekens temporalitet
- En studie om definitionen av kärlek i kärleksromaner över tid
Författare: Penny Salomonsson Handledare: Henrik Hultman Examinator: Bengt Larsson
Termin: HT20 Ämne: Sociologi Nivå: Avancerad Kurskod: 4SO408
Abstract
Title: The temporality of love – A study about the definition of love over time in love novels Subject: Sociology
Authors: Penny Salomonsson
The purpose of this study is to form an understanding regarding what love is in love novels from different periods, from the beginning of 1800s to the present, 2020. Previous studies have shown that the definition of love has gone from being about the couple to being about the individual. What love is has therefore become uncertain, which has led to discussion. The study of this topic is therefore of great relevance because it can show what love has been and what it is or at least what we want it to be, and that can say something about our society.
This study is based on a qualitative research method. The method is conceptual history – the study of concepts which is an approach in text analysis. Ten love novels were included in the study, some of them are classic love novels because it probably gave a more credible picture of what love was during the chosen time periods. The theoretical perspective that the collected data is analysed through is Anthony Giddens theories about passionate love, romantic love and the pure relationship. Eva Illouz analytical tool
“the great transformation of love” are also used.
The result of this study shows that all periods during the chosen time period defines love based on romantic love in some sense. Romantic love therefore does not dominate the definition of love of all the different time periods, however, it does exist. Moreover, the study result also shows that characteristics is important for the definition of love and that reflection and development also has important place in the definition of love.
Keywords: Love, Characteristics, Attraction, Ideal, Romance
Nyckelord: Kärlek, Egenskaper, Attraktion, Ideal, Romans
Tack
Jag vill först och främst tacka min handledare Henrik Hultman för gott samarbete, och de goda råden du har givit mig. Jag vill även tacka min familj som har stöttat mig genom hela mitt arbete, samt min vän Tereza som både har stöttat mig och givit mig goda råd. Tack!
Penny Salomonsson, augusti 2020
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Syfte och frågeställning ... 8
1.3 Disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Inledning till tidigare forskning ... 9
2.2 Individualiserad och kulturell kärlek ... 9
2.3 Kärleksrelationer och kärleksstilar ... 11
2.4 Kärlek som intimitet ... 12
2.5 Kärlek som något rationellt ... 14
2.6 Den tidigare forskningens metoder och material ... 14
2.7 Relevans av den tidigare forskningen för studien och möjliga användningsområde ... 15
3. Teoretiskt ramverk ... 17
3.1 Inledning till teoretiskt ramverk ... 17
3.2 Anthony Giddens teoretiska ramverk om kärlek ... 17
3.5 Eva Illouzs teoretiska ramverk om kärlek ... 20
3.6 Det teoretiska ramverkets relevans för studien ... 20
4.Metod... 21
4.1 Inledning till metod ... 21
4.2 Tillträde till fältet och urval ... 21
4.3 Textanalys ... 23
4.4 Metodologiska reflektioner ... 24
4.5 Analysprocessen ... 25
4.6 Etik och etiska överväganden ... 26
5. Resultat och analys ... 27
5.1 Inledning till resultat och analys ... 27
5.2 Kärlek i början av 1800-talet ... 27
5.3 Kärlek i mitten av 1800-talet ... 31
5.4 Kärlek i början av 1900-talet ... 34
5.5 Kärlek i mitten av 1900-talet ... 41
5.6 Kärlek på 2000-talet ... 44
5.7 Skillnader och likheter mellan kärleksromaner från olika tidsperioder ... 48
6. Slutsatser ... 49
6.1 Definitionen av kärlek ... 49
6.2 Skillnader och likheter i definitionen av kärlek mellan de olika tidsperioderna ... 51
7. Slutdiskussion ... 51
8. Referenslista ... 55
8.1 Litteratur och vetenskapliga artiklar ... 55
8.2 Internetkällor ... 56
8.3 Ordböcker ... 57
1.Inledning
Om vi skriver in ”vad är kärlek?” i sökmotorn på Google får vi en rad svar på vad det är. På Svenska Dagbladets (2003) hemsida kan vi läsa att kärlek är något som bygger på att vi vill främja en annans persons utveckling, samt den gemensamma, medan barn i en intervju från SVT (Sveriges Television 2019) säger att kärlek är när vi pussas och kramas. På DN (Dagens Nyheter 2019) kan vi läsa att när vi känner kärlek till en annan individ slår vårt hjärta snabbare, vi blir svettiga om händerna och vi har en känsla av att det är just denna individ vi vill vara med och ingen annan. Vi kan emellertid inte ge en direkt förklaring till varför vi känner kärlek till den individen utan det bara är så. På hemsidan Intiminformation (2020) får vi ett liknade budskap som DN (2019) levererade, att kärlek är något obeskrivbart, emellertid menar de att kärlek även handlar om drömmar, längtan, förhoppningar och lust. Enligt Svenska
Akademins ordbok kan vi läsa att kärlek är ”En stark känsla. Böjelse för någon med en önskan om
föremålets lycka och välgång. Glädje och tillfredsställelse över att befinna sig i denna persons närhet och att göra honom eller henne till lags. Innerlig tillgivenhet.” (Svenska Akademin 1939, 2009, 2015).
Definitionen av vad kärlek är verkar vara mångfacetterad emellertid synliggör varje definition att kärlek handlar om att ha ett starkare band med någon annan. Att kärlek är något mångfacetterat gör det även till ett intressant fenomen att studera. Det som ämnas undersöka är hur beskrivningen av kärlek har
utvecklats eller har förblivit detsamma i kärleksromaner från 1800-talet till 2000-talet. Att undersöka kärlek i kärleksromaner kan vara ett tillägg till de redan befintliga studierna som finns om just kärlek, det baserat på att de tidigare studierna oftast fokusera på kärlek har blivit individualiserat medan romanerna förmedlar en tvåsamhet. Kärleksromaner kan dessutom förmedla något om verklighet även om det är fiktion, då kärlek är något som även finns närvarande i våra verkliga samhällen och blir därmed relevant.
Förmedlar kärleksromanerna samma bild som forskarna i dagens samhälle, att kärlek är individualiserat?
För böcker skrivna under sina givna tidsperioder påverkas ofta av sin samtid och kan som tidigare nämnt därmed säga något om sin verklighet då det i böckerna kan finnas reflektioner av den verklighet böckerna utspelar sig i. Böckerna utgör en spegelbild av sin verklighet. Studiens ämne ska undersökas inom
sociologins fakultet och sociologi som ämne riktar in sig på både sociala skiktningar och kulturella strukturer b.la., vilket gör kärlek relevant för sociologin. Det på grund av att kärlek är ett fenomen som finns inom alla våra kulturer. Sociologi studerar samhället och kärlek är en faktorer som finns i vårt samhälle, därför är kärlek en pusselbit för oss att placera när vi vill utöka vår förståelse om den verklighet vi lever i.
1.1 Bakgrund
Forskare påstår att det i dagens samhälle finns ett problem som baseras på att kärlek inte är vad det bruka vara och därför har det framkommit reflexiva resurser så som rådgivning och självhjälpsböcker inom kärlek (Beck & Beck-Gernsheim 1995; Eldén 2009). Att kärlek har gått från att vara en tvåsamhet till att vara individuellt. Den största anledningen till att självhjälpsböcker har blivit relevant grundar sig i att det inte anses finnas ett tydligt manus för hur vi som par ska leva då samhället har individualiserat sig.
Självhjälpsböckerna ska därför hjälpa till att återskapa en tvåsamhet. Självhjälpsböckerna visar att utbildade expertis är lösningen till att återskapa ett manus för kärlek (Eldén 2009, s.15). Tvåsamheten enligt självhjälpsböckerna ska uppnås genom att vi börja reflektera över vår egen identitet och
parrelation. Det innebär att individerna måste arbeta både med sin relation i par och arbeta med sig själva.
Vissa menar emellertid att självhjälpsböckernas rekommendationer bidrar till att skydda individen från sin relation (Beck & Beck-Gernsheim 1995, 95). För om ett par misslyckas med sitt arbete av sin relation och med sig själv härrörs misslyckandet till paret eller individen och inte experten eftersom paret har utfört arbetet (Ibid, s.208). Det bidrar till en individualiseringsprocess, vilket istället förstärker att det inte finns ett manus på hur ett par ska leva och synliggör avsaknad av stötande strukturer för par i
kärleksrelationer i dagens samhälle (Ibid 1995, s.95, 208).
Sociologen Erica Owens (2007) menar att vad kärlek är kan bestämmas utifrån individen som är kär eller utifrån en individ som spelar rollen som älskare. Om kärlek bestäms av individen menar Owens (2007) att det kan finns ett flertal alternativ på vad kärlek är, t.ex. sex, besatthet, erövring, andlighet, materialitet.
Kärlek blir därmed hur individen är i sin relation. I andra fall menar Owen (2007) definieras kärlek utifrån uppvaktningsprocesser, vilket innebär att det finns vissa steg som måste uppfyllas för att kärlek ska kunna uppstå (Owen 2007, s.68). En definition av kärlek som de flesta är medvetna om är den romantiska kärleken, sådan kärlek som vi kan läsa om i böcker och se på film. Den romantiska kärleken handlar om att kärlek har blivit till ett idealiserat kärleksobjekt, vilket betyder att det finns en individ som kan göra en annans liv komplett och utan den individen skulle den andre vara en halv människa (Giddens 1995, s.43 ff.). Sociologen Stevi Jackson (1993) menar emellertid att den känslan som den romantisk kärleken förknippas med i själva verket inte enbart handlar om viljan att ta hand om varandra och
komplettera varandra utan även om en självcentrerad känsla (Jackson 1993, s.210). Jackson (1993) menar att äkta eller ”riktig” kärlek överlag har förknippats med individualism, vilket är att vi har rätt att älska vem vi vill, att vi få välja att älska vem vi vill, vilket innebär att ha valmöjligheten att välja partner är ett optimalt steg för att uppnå kärlek (Ibid, s.210).
Om kärlek ska sammanfattas utifrån ovanstående stycken blir det synligt att kärlek är ett fokus på individen, hur individen är, vad individen gör, vad individen tänker och att individen är unik. Kärlek är därmed individualism. Denna studie ska undersöka vad kärlek är i kärleksromaner under en utvald tidsperiod därmed får jag se om svaret på min studie blir detsamma. Kanske är kärlek i verkligheten individualiserad men är det något vi eftersträvar? Kärleksromanerna kanske kan ge mig en bild av vilken sorts kärlek vi faktiskt strävar efter att åstadkomma. Det ska studeras genom textanalys i form av
begreppshistoria, där kärlek är det centrala begreppet. Det betyder att jag ska studera begreppets betydelser och utveckling under den bestämda tidsperioden.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva hur kärlek skrivs fram i kärleksromaner under en tidsperiod som sträcker sig mellan 1800-talet till nutid, 2000-tal. Syftet blir då att undersöka framställningen om vad som är kärlek i kärleksromanerna och hur framställningen har ändrats, om den har ändrats. Varför det är viktigt att skapa förståelse om det valda ämnet baseras på att frågan på vad kärlek är har förändrats och har därför inte längre har ett självklart svar. Forskningen säger att kärlek har individualiserats samtidigt som det diskuteras att kärlek är romantik. Att studera kärlek i kärleksromaner kan sprida ett ljus över vad kärlek är, då det möjligtvis kan visa vad för sorts kärlek individerna i samhället önskar. Det baserat på att litteratur i viss mån kan reflektera sin samtid. För genom att belysa vad kärlek är i romanerna synliggörs det om kärlek i praktiken är detsamma som våra önskningar och föreställningar om vad kärlek är. Det som gör ämnet av sociologisk relevans är även det som omger begreppet kärlek som intimitet, attraktion, utseende, beteende etc. som möjligtvis utgör ett normsystem om vad kärlek är. För att kunna besvara syftet har en huvudfrågeställning och en delfrågeställning formulerats:
- Hur har författarna vid olika tidpunkter under tidsperioden 1800-tal till 2000-tal definierat kärlek? Hur framställs kärlek under dessa olika tidpunkter i kärleksromaner?
- Finns det skillnader eller likheter mellan olika tidpunkter under tidsperioden 1800-tal till 2000- tal i fråga om vad som är kärlek?
1.3 Disposition
I inledningskapitlet redogjordes syftet och relevansen av att utföra en studie om kärlek i kärleksromaner, efter det presenterades den tidigare forskningen. Forskningen visar på att vad kärlek är inte har ett självklart svar, emellertid att svaret har förändrats och att det i nuläget framförallt representerar
individualitet. Det finns dock tankar om vad kärlek kan vara om det inte kännetecknas av individualitet.
Efter det följer teoriavsnittet, och där lyfts Anthony Giddens teorier om kärlek fram, vilket består av passionerad kärlek, romantisk kärlek, den rena relationen. Teoriavsnittet innehåller även Eva Illouz tankar om hur kärleken har förändrats. Teorierna ska vägleda förståelsen av vad kärlek är under olika
tidsperioder. Efter teori kommer metodavsnittet, där presenteras valet av metod, vilket är textanalys med inriktning begreppshistoria, efter det följer tillträdet till fältet, hur textanalysen har utförts och varför en textanalys är relevant. Jag redogör även för de metodologiska reflektionerna, analysprocessen, samt de etiska principerna. Efter det redogörs resultat och analys, vilket har slagits samman till ett kapitel. I slutsatserna presenteras uppsatsens viktigaste resultat och sedan följer en slutdiskussion om
arbetsprocessen tillsammans med självkritik.
2. Tidigare forskning
2.1 Inledning till tidigare forskning
I detta kapitel redogörs den tidigare forskningens ståndpunkter och resultat angående vad kärlek är.
Kärlek som begrepp är väldigt brett och det finns ett flertal definitioner om vad det är, både vetenskapliga som personliga. Då jag ämnar undersöka vad kärlek är i kärleksromaner under en given tidsperiod väljer jag att inte försöka skapa en egen bestämd definition om vad kärlek är. Det för att öka möjligheten att hitta information som kan bidra till en förståelse om vad kärlek är. Det jag fokuserade på när jag sökte efter tidigare forskning var att hitta forskning som har olika sätt att undersöka kärlek på. Det innebär att de vetenskapliga studierna nedanför utforskar olika områden som behandlar kärlek, som parrelationer, teorier om kärlek och kärlek som kultur, intimitet, rationell eller som individualistisk. Jag tittade även på vilka metoder det hade använt sig av och hur de hanterade sitt material. Den tidigare forskningen består framförallt av internationella studier, samt ett fåtal svenska studier som är baserad på sociologisk forskning.
2.2 Individualiserad och kulturell kärlek
Sociologen Sara Eldén (2009) diskuterar hur den populärterapeutiska kulturen har fått en större roll i dagens samhälle, då samhället har blivit mer psykologiserat, vilket i sin tur innebär att psykologiska termer har blivit en del av vardagsvokabulären. Eldén konstaterar i sammanband med det att det idag inte finns ett tydligt manus för hur ett kärlekspar ska leva. Det menar Eldén (2009) gör det svårare för paren att förbli par (Eldén 2009, s.15). Att den populärterapeutiska kulturen har fått en större roll i samhället har bidragit till att ”manuset” för kärlekspar har försvunnit samtidigt som de ha bidragit med experter. Dessa experter har fått rättigheten att bestämma vad som är en dålig eller bra parrelation (Ibid, s.207 ff.).
Experterna har därför skapat vissa verktyg till par som ska göra det lättare att utföra pararbete. Det
innebär menar Eldén att dessa experter har fått en total auktoritet på området eftersom det är de som analyserar, definierar och placerar ut gränser (Ibid, s.207 ff.). Sociologerna Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim (1995) diskuterar likt Eldén (2009) att manuset som tidigare fanns för parrelationer har försvunnit, vilket har givit självhjälpsböcker och rådgivning om kärlek en stor plats i samhället. Eldén nämnde att experterna ger paren verktyg för att få deras relationer att fungera, vilket innebär att om ett par misslyckas faller det inte tillbaka på experten utan på individerna i paret (Eldén 2009, s.208). Det menar Beck och Beck-Gernsheim (1995) bidrar till en ytligare utveckling av individualiseringsprocessen i samhället, samt i den intima sfären (Beck & Beck-Gernsheim 1995, s.97). För populärterapin ställs jaget i centrum och bidrar till individualism medan fokuset tidigare lades på kollektivet, familjen. Det grundar sig i enligt Beck & Beck-Gernsheim (1995) att det tidigare fanns tydliga strukturella mönster i samhället som bidrog till skapandet av ett manus. Ett exempel på det skulle vara hur ett äktenskap tidigare var bundet till vissa ekonomiska nödvändigheter medan det idag är baserat på en kontingent kärlekskänsla (Ibid, s.97). Det innebär att dagens parrelationer enbart består av två fristående individer som har etsat sig fast vid en känsla som står i relation till ett självreflekterande. Självreflekterande både över sin egen identitet och parrelationen. Beck och Beck-Gernsheim (1995) uttrycker därför att självhjälpsböcker egentligen inte får som syfte att hjälpa ett par att hålla ihop sin relation utan snarare bidrar till att skydda individen från ett oss, paret. Det innebär att den populärterapeutiska kulturen snarare kommer att bidra till en fortsatt utveckling av individualiseringsprocessen, vilket i sin tur kan innebära ett upplösande av parrelationer (Ibid, s.97 ff.).
Sociologen Stevi Jackson (1993) menar likt Beck & Beck-Gernsheim (1995) att kärlek är något som i det moderna samhället kan länkas samman med en självcentrerad känsla, individualism (Jackson 1993, s.210). Jackson uttrycker emellertid att utvecklandet av individualism inte enbart behöver innebära ett upplösande av parrelationer och kärlek, utan att individualismen kan få en djupare mening i valet av partner. För att vara förälskad är att göra en annan unik och placera denna i ens universums mitt, emellertid kräver det samma i gengäld. Att en individ ska vara den ende för den andra och vice versa.
Denna exklusivitet kan vara en produkt av en kultur som uppmuntrar oss att tänka på individer som unika varelser som på något sätt är oss själva oberoende av den sociala miljön inom vilket våra jag har blivit smidda. Jackson menar emellertid att paradoxalt nog är den andra som vi älskar ofta vår egen skapelse.
Den verkliga individen vi föreställer oss att vi älskar kan vara lite mer än vad våra fantasier är vävda runt (Ibid, s.210). Jackson menar därmed att kärlek som en känsla ska betraktas kulturell lika mycket som de konventioner som omger den, exempelvis alla hjärtans dag, emellertid att fortfarande vara allvarlig kring den subjektiva upplevelsen av kärlek (Ibid, s.203). Om kärlek är kulturellt menar Jackson är
könsskillnader en avgörande faktor för att förstå kulturen av romantik. Det inkludera materiella
maktskillnaderna mellan män och kvinnor, kvinnors historiska ekonomiska beroende av män och det känslomässiga samt fysiska arbetet kvinnor utför för män inom hushåll och familj (Ibid, s. 210 ff.).
Jackson (1993) menade att kärlek och dess konventioner ska betraktas som kulturellt, och Lauren Berlant samt Michael Warner konstaterar därmed att heterosexualitet inte är en ”sak” utan är kultur, en
konvention till kärlek (Berlant & Warner 1998, s.522). Berlant och Warner (1998) konstaterar emellertid att den sexuella relationen mellan män och kvinnor är en del av världens vanliga rättvisa, emellertid är den bräcklig då den har maskerats med en ”högtidlig” rättighet. För en grupp av sexuella praxis blir förvirrande i en heterosexuell kultur med intimitet i relation till kärlek och familj då det signalerar tillhörighet till samhället, vilket anses vara normalt. Samhället föreställs genom scener av intimitet, par och släktskap; en historisk relation till framtiden, vilket är en begränsad generationsberättelse och reproduktion. Ett helt fält av sociala relationer blir begripligt som heterosexualitet och den privatiserade sexuella kulturen ger sin sexuella praxis en tyst känsla av rättvisa och normalitet. Denna känsla av rättvisa inbäddad i saker och inte bara i sex kallas heteronormativitet (Ibid, 545 ff.).
2.3 Kärleksrelationer och kärleksstilar
Sociologen Erica Owen (2007) diskuterar vilka olika typer av kärleksrelationer som är möjliga, b.la.
uppvaktning och dejting, samt kärleksstilar då det påverkar hur en kärleksrelation ser ut. Owen tar upp hjulteorin, vilket innebär att kärlek uppmuntras och utvecklas under en uppvaktningsprocess (Owen 2007, s.268). Det innebär att vissa steg måste tas för att uppnå kärlek och varje steg, eller ”sekvens”, måste få en framgångsrik avslutning för att kunna leda till nästa steg i uppvaktningsprocessen. Det första steget är att ett par upplever att det finns en god stämning mellan dem, en ”lätthet”. Det resulterar i en enklare kommunikation, vilket leder till nästa steg då det första steget har skapat en möjlighet till
självuppenbarelse. Nästa steg för paret blir därför att exponera sig själv för den andra partnern, synliggöra
”vem jag är”. När paret har lärt sig mer om varandra kan de känna sig närmare varandra och därmed kan en känsla av ömsesidigt beroende växa fram. Det leder till nästa steg där paret kan böja att förlita sig på varandra och om det steget fullföljs fullt ut kommer individerna i paret få en unik betydelse för varandra.
Det innebär att ens partner inte lätt kan ersättas av en annan individ med liknade bakgrund eller attraktion, utan ens partner ger en unika fördelar som inte går att hitta hos andra och därför besitter ens partner en viss status (Ibid, s.268). Om ett par slutför det sista skedet, intimitetsbehovet, vilket innebär att varje partner tar ett beslut om förhållandet passar hans eller hennes behov för närhet kommer förhållandet sannolikt leda till ett officiellt partnerskap. Owen (2007) konstaterar att begreppet uppvaktning oftast kategoriseras som en handling som ska leda till ett långsiktigt partnerskap medan dejting länkas samman med mer avslappnade relationsformer. Dejting handlar därför framförallt om att ha ”kul” med någon
annan utan att någon av parterna förvänta sig något permanent, vilket oftast är fallet under uppvaktning (Ibid, s.268).
Owen (2007) presenterar även John Lees typologi som behandlar olika typer av kärleksstilar. Typologin består av sex olika kärlekserfarenheter som återspeglar olika övertygelser om kärlek och kärleksfullt beteende, samt vissa personliga preferenser och komfortnivåer (Owen 2007, s.267). Den första stilen kallas ”eros” och den kan liknas med idealet om romantisk kärlek. Älskare som har eros som kärleksstil tenderar att värdesätta sexuell och sensuell kontakt med sin älskare. De har dessutom oftast en bestämd bild av vilken typ av älskare de tenderar att dras till. Att ha eros som kärleksstil innebär även att
relationen tenderar att bli sexuell ganska snabbt och därmed definieras upplevelsen som kärlek även ganska snabbt (Ibid, s.267). Älskare som matchar med stilarna ”ludus, storge, mania, pragma och agape”
från typologin överensstämmer inte med den stereotypa formen av romantisk kärlek som presenteras i romaner och film. Maniska älskare matchar emellertid med de ”negativa stereotyperna” då maniska älskare är besatta av kärlek. De älskare som tillhör stilen ”ludus” är framförallt intresserade av erövring när de jagar en potentiell partner. Kärlek för en ”ludusälskare” är därför ett strategispel. Den sexuella kontakten handlar därmed oftast om prestation och lek för ludusälskare. De älskare som kännetecknas med stilen ”storge” fokuserar istället på komfort och känslomässig närhet i en relation. Det innebär oftast att älskare som är av storgestil inte anser den fysiska eller passionerade kärleken vara av högsta vikt.
Kärlek som kan liknas med storagestil har många gånger sin grund i djup vänskap. Älskare som tenderar att falla under ”pragmastilen” är oftast praktiska och betonar vad den potentiella partnern kan föra med sig till ”förhandlingsbordet”. Det innebär att dessa älskare i sitt sökande efter partner försöker finna den bästa affärsuppgörelsen som kan ge dem så stora fördelar som möjligt för framtida livssituationer (Ibid, s.267). ”Mania” är en kärlek som är för kärlekens skull, det innebär i många fall att den maniska älskaren värdesätter kärlek till den grad att det övergår i besatthet. Den maniska älskaren upplever därför oftast en känslomässig berg- och dalbana av svartsjuka, osäkerhet och upphetsning. Det innebär att den maniska älskaren inte tillåter förhållandet med en annan utvecklas över tid utan direkt försöker tvinga partnern att lämna en kärleksförklaring, samt sina avsikter med relationen. Den sista stilen i Lees typologi som Owen (2007) presenterar är ”agape” och den representerar en osjälvisk kärlek som in princip är baseras på en andlig önskan om den andra partnerns bästa (Ibid, s.267).
2.4 Kärlek som intimitet
Professorn Lauren Berlant (1998) i västerländsk filosofi för en diskussion om intimitet och menar att intimitet involverar en strävan efter en berättelse, en berättelse som vi delar med någon annan (s.281).
Denna intimitet ligger oftast inom zoner som består av kännedom och komfort som ofta anger vänskap,
ett par eller familjen, vilket är kännetecken för en uttrycksfull och frigörande kärlek. Trots det möts det intima i det intima av en motsvarande publicitet anser Berlant (1998) eftersom människor samtycker till att lita på sin önskan om ett liv baserat på institutioner för intimitet och hoppas att förhållandena inom dessa ramar kommer bli något vackert och varaktigt (Berlant 1998, s.282). Ramarna består av relationen mellan lust och terapi som producerar intimitet inom självhjälpsböcker, tv och andra kulturområden, vilket gör att intimitet tillskrivs vissa utrymmen och platser som egentligen är avsedda för andra typer av förhållanden. Här kan vi se att intimitet inte längre inom ett plan är något privat, utan intimitet har blivit något offentligt något som tillskrivs andra arenor. Det kan skapa potentiella misslyckanden med att stabilisera närhet, intimitet, vilket innebär att en individ kan hamna i ett tillstånd av konstant om latent sårbarhet (Ibid, s.282). Att förlita sig på institutionell intimitet är något som är mer närvarande i modern tid än tidigare och Berlant (1998) menar att det skapar ett tillstånd av mer eller mindre konstant sårbarhet, emellertid skapar det även en osäkerhet. Osäkerheten om att när vi ingår i en intim relation, påbörja en berättelse med någon annan kommer det att sluta med att vi står kvar ensamma.
Kärlek kan ställas i relation till intimitet menar sociologen Lynn Jamieson (2011) eftersom kärlek är intimitetens närmaste släkting. Kärleksrelationer som ömsesidigt erkänns och som anses vara ett kärleksförhållande av de inkluderande parterna är även kännetecken som involverar intimitetspraxis (Jamieson 2011, s.403 ff.). Jamieson (1999) hävdar dessutom att intimitet är något som söks i allt högre grad i det personliga livet, vilket förknippas med Anthony Giddens (1995) teori ”den rena relationen”
(Ibid, s.477). Det innebär att ett par öppnar upp sig för varandra, njuter av varandras unika egenskaper, samt upprätthåller ett förtroende genom ömsesidigt avslöjande. Heterosexuella par framförallt anses därför har blivit mer jämlika på grund av idealet. Jamieson (1999) konstaterar emellertid att det
personliga livet fortsätter att struktureras av ojämlikheter (Ibid, s.477). Det betyder att paren lägger mer kreativ energi på att upprätthålla en känsla av intimitet trots ojämlikheten, än till en process av
transformation. Det synliggör att trots nyare ideal som utvecklingen av intimiteten finns tidigare ideal eller äldre strukturella processer som fortfarande påverkar en relation. Sociologen Bernadette Bawin- Legros (2004) fortsätter på Jamiesons (1999) spår att intimitet är kärnan i kärleksrelationer idag, medan det tidigare var den romantiska kärleken. Den romantiska kärleken menar Bawin-Legros (2004)
förutsätter att ett hållbart känslomässigt band kan upprättas och som är baserat på inneboende kvalitéer (Bawin-Legros 2004, s.241 ff.). Men i postmodernare samhällen förförs många fler kvinnor och män av intimitet, vilket hänvisas till den personliga identiteten. Det innebär att det inte längre till lika hög grad finns unika referenspunkter eller unika beteendemönster som styr hur människor lever. Det betyder att dagens människa mer strävar efter en situationell kontroll och ökad förmåga att välja när, var och med vem denna har sexuell relation med, då det är något som ger starka känslor av intimitet. Det har
emellertid visat sig att individer fortsätter att sträva efter romantisk kärlek samtidigt som de strävar efter den rena relation konstaterar Bawin-Legros (2004), vilket gör den samtida kärleken motsägelsefull (Ibid, s.241 ff.). Sociologen Mary Evans (2004) menar emellertid att diskussionen om att romantisk kärlek inte längre är särskild attraktiv i dagens samhälle är överdriven, utan att det snarare handlar om att vi har fått en ökad dominans över våra liv på grund av faktorer som självutveckling, marknadskrav etcetera. Det gör att den romantiska kärleken döljs men den försvinner inte menar Evans (s.262 ff.).
Sociologen Neil Gross (2005) bygger vidare på Evans (2004) diskussion om att romantisk kärlek fortsätter att existera emellertid lite i skymundan och bakom intimitetens fackla. Gross konstaterar att upplevelser som länkas samman med kärlek är drag som finns i det intima landskapet (Gross 2005, s.301). Att istället sträva efter intimitet och inte efter romantisk kärlek har setts som att bryta med traditionen, emellertid menar Gross (2005) att den intima praxisen fortsätter att kretsa kring tradition.
Traditionerna har kanske omformats av andra krafter som kapitalism, autonoma principer eller
preferenser, ett exempel på det är hur konsumtionen av varor och tjänster i romantikens namn bidrar till att upprätthålla traditionen om romantisk kärlek (Ibid, s.302, 306).
2.5 Kärlek som något rationellt
Eva Illoz (2014) menar att kärlekens fält har genomgått en stor omdaning vilket går att jämföra med processen som möjliggjorde marknadssamhället, vilket skede genom att ekonomin frigjordes från vissa moral- och normfrågor (Illouz 2014, s.327). Illouz (2014) likt tidigare nämnda sociologer menar att individer i det moderna samhället har större frihet när det kommer till relationsområdet, vilket har bidragit till känslor av både otrygghet och osäkerhet. Det Illouz (2014) tar upp som de andra inte har gjort är hur modernitetens marknadstänkande har gjort kärleken rationell. När en individ försöker välja partner skapas en jämförande mentalitet, där individen ständigt väger möjliga partners mot varandra och dess egenskaper i en strävan efter att få fram det bästa alternativet, ”den perfekta partnern”. Det innebär att sökandet efter en partner blir till en resultatmaximering, vilket skapar en rädsla om att binda sig med en individ eftersom det finns möjligheter att ett bättre alternativ ska komma upp (Ibid, s.327).
2.6 Den tidigare forskningens metoder och material
Sara Eldén (2009) i sin studie använder sig av framförallt av ett diskursanalytiskt perspektiv för att besvara sin frågeställning. Det diskursanalytiska perspektivet kompletteras sedan med en emancipatorisk feministisk metodologi. Eldén (2009) använder en diskursanalytisk utgångspunkt för att kunna sätta text och språk i centrum då det blir viktigt eftersom hon studerar webbforumdiskussioner, självhjälpsböcker och transkriberade tv-program. Texterna som Eldéns (2009) material består av är ett uttryck för en diskurs
och därmed en diskursanalytisk utgångspunkt. Varför det feministiska perspektivet blev viktigt berodde på att perspektivet ” (…) står de populärterapeutiska kulturprodukternas betydelse för individer – och då speciellt för kvinnor – i centrum. Den centrala frågan blir huruvida dessa verkar emanciperande för kvinnor, eller om de tvärtom konserverar traditionella könsroller?” (Eldén 2009, s.71).
Jackson (1993) undersöker möjligheten att utveckla en sociologisk inställning till kärlek baserat på antagandet att känslor är kulturellt konstruerade. Jackson (1993) gör det genom att använda sig av redan befintlig sociologisk och feministisk forskning och för att kunna teoretisera de aspekter som kommer fram tittar han på konceptualisering av subjektivitet som bildas genom diskurs (s.201).
Flera av forskarna som finns med i min tidigare forskning gör ingen egen empirisk undersökning och har därmed i sig inget eget material. Forskarna väljer istället ut begrepp som verka viktiga för ”dagens”
förklaring om vad kärlek är och diskutera dem utifrån olika perspektiv. De kan även diskutera redan befintlig forskning, samt redan befintliga teorier om kärlek.
2.7 Relevans av den tidigare forskningen för studien och möjliga användningsområde Eldén (2009) menade att samhället har blivit mer psykologiserat vilket påverkar skapandet och
reproduktionen av vad som anses vara ett ”gott liv” inom parrelationen (Eldén 2009, s.10). Vad som är ett
”gott liv” för en parrelation är något som kan vara relevant för denna studie, då det förmodligen innebär att kulturella mönster och det sociala livet har ändrats, vilket även innebär att rollen kärlek spelar för en relation har utvecklats till något annat. Beck och Beck-Gernsheim (1995) likt Eldén (2009) menar att de strukturella mönstren som utgjorde ett manus för parrelationer inte längre finns vilket gör det svårare att förbli ett par är något som kan vara relevant i tolkningen av de moderna kärleksromanerna. För om de nutida kärleksromanerna har inslag av korta relationer eller inslag av osäkerhet går det b.la. att hänvisa till att det saknas strukturer.
Den delen av Eldéns (2009) studie som diskuterar auktoritet på området kärlek skulle kunna utvecklas, emellertid är det inte lika relevant för denna studie. Det skulle finnas möjlighet att ta reda på om det finns andra typer av yrken som agerar expertis på kärlek och hur det påverka omgivningen. För att dra det ytterligare längre går det att diskutera och undersöka hur expertis om kärlek begränsar individer att välja partner, att uttrycket ”alla människor få älska vem de vill” inte levs upp till på grund av expertis. Det är inget jag kommer att arbeta på i denna studien då jag framförallt undersöker kärlek som begrepp, emellertid ett intressant område att undersöka och diskutera.
Beck och Beck-Gernsheims (1995) diskussion kan bli viktig i relation till hur kärleksromanernas framskrivning av kärlek såg ut under olika tidsperioder, då de menar att det tidigare fanns tydligare strukturella mönster. Det skulle möjligtvis kunna belysa skillnader om hur äktenskapet framställs i
kärleksromaner från olika tidsperioder. Hur vissa mönster måste uppfyllas för att det ska kunna definieras som kärlek. De strukturella mönstren kan möjligtvis synliggöra vilka faktorer som har varit centrala och vilka som inte är det nu i definitionen av kärlek. Det i sin tur kan synliggöra vad för typ av kärleksrelation som är möjlig under olika tidsperioder. Jacksons (1993) sätt att se kärlek som något kulturellt kan likt Beck & Beck-Gernsheim (1995) diskussion bidra till en förståelse om hur samhällets påverkan på vad som kan och är möjligt inom kärleksområdet och hur vi ser på den individen eller individer vi har starkare känslor för. De rådande konventionerna inom könsskillnader som Jackson (1993) tar upp är något som kan påverka framskrivningen av kärlek i kärleksromanerna, samt vilka handlingar i ”kärlekens namn”
som får utföras av vem.
Professorn Berlant i västerländsk filosofi för en diskussion om intimitet och menar att intimitet involverar en strävan efter en berättelse, en berättelse som vi delar med någon annan (Berlant 1998, s.281). Det är en faktor som skulle kunna vara av relevans för denna studie, för om intimitet är ett uttryck för kärlek hur påverkar det karaktärerna, uttrycker de sig fysiskt eller mentalt? Blir intimitet något som skapar kärlek?
För om kärlek kan länkas samman med intimitet på grund av att de tillskrivs liknande praxis blir det användbart eftersom det bidrar till framställningen av vad kärlek är och om inte kärlek iallafall varmare känslor. Intimitet skulle därför kunna vara något som bidrar till varmare känslor samtidigt som intimitet kan vara något som uppnås på grund av att kärlek uppstått. Kärlek och intimitet menade Jamieson i hans tidigare studier hänger ihop och enligt honom grundar sig kärlek i grunden på kulturella ideal. Det kan innebära att de moderna kärleksromanerna kan bära på vissa äldre strukturella processer som fortfarande är en del av beskrivningen av kärlek. Bawin-Legros (2004) diskussion bevisar att det kan finnas gamla ideal och strukturer som lever kvar trots de nya ideal som kan tillskrivas området kärlek. En fortsatt utveckling av Bawin-Legros (2004) studie skulle kunna vara att försöka ta reda på hur romantisk kärlek fortfarande kan vara eftersträvansvärd då samhället har förändrats till en mer individualistiskt ideal, samt en ökad frihet i relationer. Dessutom skulle detta kunna vara en av förklaringarna till varför det idag finns fler enmanshushåll då individer idag framförallt strävar efter intimitet och inte ett hållbart känslomässigt band.
Att kategorisera upp två, uppvaktning och dejting, olika sätt att uppnå någon form av ”kärlekskänsla”
som Erica Owen (2007) gör kan vara något som är relevant för denna studie. För hur går de fiktiva individerna i kärleksromanerna tillväga när de vill visa intresse för någon och vad är deras syfte. Det i sin
tur kan synliggöra möjliga likheter eller skillnader mellan hur kärlek tar form och utvecklas i
kärleksromaner. Owen (2007) tar även upp olika kärlekar, vilket kan vara representativt för denna studie eftersom det kan synliggöra vilken typ av kärlek som är representativ för olika tidsperioder. Dessutom har de flesta av studierna som utförts inte samlat in egen empiri utan de har samlat in redan befintlig empiri från tidigare studier. Att jag därmed har valt att samla in egen empiri kan ses som ett bidrag rent
metodologiskt, då det finns möjlighet till att jag finner ny information.
3. Teoretiskt ramverk
3.1 Inledning till teoretiskt ramverk
Utgångspunkten i denna uppsats är att undersöka hur kärleks skrivs fram i kärleksromaner under en tidsperiod som sträcker sig från 1800-talet till 2000-tal. Syftet med att undersöka hur kärlek skrivs fram under den givna tidsperioden är att försöka skapa en bild om och hur framställningen av kärlek i
kärleksromaner har förändrats över tid. För att kunna studera det kommer det teoretiska ramverket att utgöras av Anthony Giddens (1995) teorier om den romantiska kärleken och den passionerade kärlek som står i relation till den sammanflödande kärlek och den rena relationen. Eva Illouzs (2007) analytiska verktyg ”kärlekens stora omdaning” kommer även att användas som teoretiskt ramverk.
3.2 Anthony Giddens teoretiska ramverk om kärlek
Den passionerade kärleken som även kallas ”amour passion” är en kärlek som är överväldigande för jaget, vilket innebär att det finns ett starkt samband mellan sexuell attraktion och kärlek (Giddens 1995, s.41). Den passionerade kärleken till skillnad från den romantiska kärleken står utanför vardagens rutiner och brukar i allmänhet hamna i konflikt med ens vardag. Den passionerade kärleken kännetecknas oftast som trollbindande då en sådan kärlek oftast får en att tycka att ens omgivning teer sig fräsch och ny. Det gör den passionerade kärleken till uppbrytande då en sådan kärlek innebär att överväga att göra
uppoffringar samt att ta till andra omstörtande alternativ. Den passionerade kärleken utgör därför en risk i pliktens och samhällsordningens perspektiv, då det är en kärlek som skapar problem för äktenskapet i många fall tillskillnad från den romantiska som möjliggör äktenskapet (Ibid, s.42).
Den romantiska kärleken handlar om att berätta en historia som står i relation till identitet och
jagutveckling, vilket är en av de stora skillnaderna mellan passionerad och romantisk kärlek (Giddens 1995, s.43). I den romantiska kärleken idealiseras kärleksobjektet, vilket betyder att föreställningar som att endast tillsammans med någon annan kan en individ bli komplett, för utan den andra är individen ”en halv människa” blir centrala. Det innebär att det finns en strävan efter att finna sin kompletterande del
(Ibid, s.46, 54). Sådana föreställningar bygger på andra föreställningar om att män och kvinnor skulle vara varandras motsatser, vilket möjliggör att skillnader mellan vad som är kvinnligt eller manligt kan etableras (Ibid, s.46).
I den romantiska kärleken skiljs kärlek och passion åt då den i många fall tillskrivs äktenskapet, det innebär att kärleken sublimeras medan sexualiteten åsidosätts till den grad att lust och ”grov” sexualitet inte blir något som tillhör kärleken. Det beror inte helt på att den parten individen älskar idealiseras av denne utan den handlar framförallt om att den romantiska kärleken kräver en mental kommunikation, att båda partnerna ska mötas (Giddens 1995, s.47). I själarnas möte ska båda parterna komplettera varandra, det som man inte själv besitter har den andre, vilket innebär att om en jagidentitet hade brister tidigare har nu jagidentiteten gått från att vara trasig till hel. Den romantiska kärleken blir därför något som i många avseenden är kulturellt betingat och knuts därför samma med en rad olika ideal. De vanligaste idealen är idealiseringen av respektabilitet och moderskap, samt kyskhet och dygd (Ibid, s.45). Varför sådana typ av ideal blev relevanta menar Giddens (1995) bero på att den romantiska kärleken är sammanlänkat med femininet. Att idealisera moderns roll exempelvis gynnar visa värden och skapar som tidigare nämnt föreställningar som förstärker och bekräftar två-köns-modellen när det kommer till känslor och olika typer av verksamheter. Det innebar att både kvinnor och män anses fylla specifika områden som är främmande för könen, männen anser kvinnors specifika områden främmande för dem och det samma gäller för kvinnor (Giddens 1995, 45).
I första stycken nämndes de att den romantiska kärleken står i relation till identitet och jagutveckling, vilket innebär att den romantiska kärleken menar att en individ måste reflektera över sig själv (Giddens 1995, s.47). Individen kan då reflektera över vad han eller hon känner för den andra parten, vad den andra parten faktiskt känner för än själv och om känslorna är tillräckligt starka för något långvarigt. Det betyder att den romantiska kärleken erbjuder långsiktighet och den livsbana den erbjuder är en förutsebar fast och formbar framtid (Ibid, s.47). Den romantiska kärleken består därför av en kombination av föreställningar, jagprojekt och eftersträvansvärda ideal, och en sådan kombination innebär även att det finns en möjlighet att relationen misslyckas. Om ett misslyckande inträffa blir det både ett personligt och socialt
misslyckande.
Giddens (1995) uttrycker att den romantiska kärlekens komplex har i dagens samhälle försvagats och därför åsidosatts av den rena relationen (Giddens 1995, s.58). Den rena relationen representerar tillskillnad från den romantiska kärleken som innehåller vissa typiska ideal, jämlikhet och möjliggör därför kombination av kärlek och sexualitet igen, vilket påminner om den passionerade kärleken. Den rena relationens kombination av kärlek och sexualitet benämner Giddens (1995) som den
sammanflödande kärleken. Den sammanflödande kärleken står i ett motsatsförhållande till det
objektifierande som den romantiska kärleken kännetecknar, för sammanflödande kärlek kännetecknas snarare av handling än av tillstånd. Det gör det lättare för en individ att öppna sig för någon annan (Giddens 1995, s.60). Den rena relationen innebär därför att två likställda individer, i de flesta fall, är tillsammans på grund av personliga och känslomässiga skäl. En av drivkrafterna bakom den
sammanflödande kärleken, den rena relationen, är kvinnans frigörelse både politiskt och sexuellt. För när den sammanflödande kärleken, den rena relationen, blev något som individer strävade efter bidrog det till att upplösa vissa av de romantiska idealen, vilket gjorde att kvinnor inte var bundna till att efterfölja dem i en kärleksrelation (Ibid, s.29 ff.). För i den romantiska kärleken har mannen mer möjlighet till att ha friare och tillfälligare relationer som oftast är sexuella medan kvinnorna är bundna till ideal om dygd och oskuld (Ibid, s.14 ff.). Upplösandet av idealen i den sammanflödande kärleken innebär även att kvinnor får möjlighet till att säga ja till det de faktiskt vill och nej till det som de inte vill. Sammanfattningsvis innebär det att denna kärlek inte är som den romantiska som präglas av skeva maktförhållanden. Kvinnor i den sammanflödande kärlek får t.o.m. rätt att ställa krav, vilket Giddens menar i vissa fall har lett till att män känner sig hotade och har resulterat i våld (Ibid, s.107 ff.).
Förutsättningen för den rena relationen är den sammanflödande kärleken eftersom den förutsätter att det finns ett känslomässigt utbyte mellan parter som är jämlika, samt att det finns en medvetenhet om varandras karaktärsdrag (Giddens 1995, s.60 ff.). Det innebär att sexualiteten enbart bli en av faktorerna inom relationen som är föremål för omförhandling inom den reflexiva processen, vilket är en
förutsättning för att upprätthålla relationen. Det kan emellertid bara göras om båda parterna upplever att en sådan process inom relationen är eftersträvansvärt. Det innebär att relationen kommer i fokus i den sammanflödande kärleken, för när individen söker efter kärlek söker den efter en speciell relation och inte en speciell person vilket är det romantiska idealet. Som tidigare nämnt strävar den sammanflödande kärleken efter att finna en speciell relation vilket gör att heterosexualiteten inte blir ett lika viktigt ideal.
Dessutom har den sexuella njutningen placerats inom relationen i den sammanflödande kärleken, vilket det inte gör på samma sätt inom den romantiska kärleken och det innebär att uppdelningen om vem som är en respektable eller inte respektabel kvinna försvinner (Ibid, s.60 ff.).
En annan skillnad mellan den romantiska kärleken och den sammanflödande kärleken inkl. den rena relationen är att avslutandet av en relation blir oftast svårare när ett par exempelvis befinner sig i den sammanflödande kärleken/rena relationen. Det på grund av att uppbrottet blir ett ifrågasättande av jagidentiteten och inte hurvida den andra parten var ”den rätta”. Det baserat på att relationen har byggts upp på överenskommelser och förhandlingar och inte på redan bestämda ideal (Giddens 1995, s.123).
3.5 Eva Illouzs teoretiska ramverk om kärlek
Teorin om ”kärlekens stora omdaning” utifrån Eva Illouz (2007) innebär att kärleken har genomgått en förändring som går att likna med förändringen som skedde i marknadssamhället, vilket var att frigöra ekonomin från moral och normer från svunna tider (Illouz 2014, s.327 ff.). Det innebär att kärleken har frigjorts från svunna tiders moral och normer, vilket betyder att valet av en partner inte baseras på kollektiva referensramar utan baseras på individuella referensramar som emellanåt kan vara motstridiga.
Omdaningen har därför givit individer större frihet inom relationsområdet, samtidigt skapar det känslor av otrygghet och osäkerhet, vilket har ökat behovet av bekräftelse (Ibid, s.327 ff.). Det grundar sig i att moderniseringen av marknadstänkandet har bidragit till att göra kärleken rationell, vilket har resulterat i en jämförande mentalitet när det kommer till att välja en partner. Det betyder att individen ständigt väger möjliga partners mot varandra i strävan efter att få fram det bästa alternativet, ”den perfekta partnern”. Ett sådant tankessätt skapar en rädsla om att binda sig med en individ eftersom det möjligtvis kan komma att dyka upp ett ”bättre” alternativ (Ibid, s.327 ff.).
3.6 Det teoretiska ramverkets relevans för studien
Giddens (1995) teori och begrepp om kärlek är av relevans för analysen då jag strävar efter att ta reda på hur definitionen av kärlek i kärleksromaner möjligtvis har förändrats och om det har förändrats vad det är som har förändrats. Att ta del av Giddens (1995) kategorisering av kärlek, passionerad kärlek, romantisk kärlek etc., kan synliggöra vilka mönster som har varit och är aktuella i kärleksromaner. Att ta del av Giddens (1995) kategoriseringar behöver inte enbart innebära att det synliggör vad som har varit ett sätt att beskriva kärlek och vad som är ett sätt att beskriva kärlek i kärleksromaner. Det kan även vara ett sätt att se om framskrivningen av kärlek under olika tidsperioder är endimensionellt eller flerdimensionellt, om det finns ”moderna” inslag om vad kärlek är i de tidigare kärleksromanerna och om gamla ideal om vad kärlek är levar kvar i de nyare kärleksromanerna. Sexualitetens roll i kärleken kan även bli belyst genom Giddens (1995) begrepp. Med hjälp av Giddens (1995) kan det möjligtvis gå att se hur kärlek kategoriseras som en känsla som finns inneboende hos varje individ. Jag tänker därmed använda Giddens (1995) teori som en förklaring på varför kärlek ser ut som den gör, vad kärlek är, samtidigt som hans teorier kommer ställas jämte mitt material och jämföras med det. Visar materialet något som Giddens (1995) teori inte visar eller visar Giddens teori något som materialet inte visar.
Det analytiska verktyget ”kärlekens stora omdaning” kan fungera som ett tillägg till Giddens (1995) diskussion om den sammanflödande kärleken och rena relationen, och kan därför hjälpa till att synliggöra hur kärlek skrivs fram i de moderna kärleksromanerna, samt synliggöra möjliga förändringar mellan
dåtida och nutida kärleksromaner. Det innebär att det analytiska verktyget ”kärlekens stora omdaning”
kan visa att kärlek ur ett samhällsperspektiv kan vara en pågående process, vilket möjliggör just förändringar i definitionen av kärlek. Om kärlek har blivit något rationaliserat som Illouz (2007) säger kan det ha påverkat framskrivningen av kärlek i kärleksromanerna. Det kan bidra till att jag kan se en förändring av kärlek och vad den förändringen har gått från. Det kan dessutom belysa om det finns en rädsla även bland de äldre romanerna om att det kan finnas en mer lämpligare och bättre partner för en om man väljer att vänta, vilket individer väljer att göra i det verkliga moderna samhället. Det i sin tur kan belysa om det finns andra rädslor i de äldre kärleksromanerna sådana som inte finns i de moderna. Illouz (2007) analytiska verktyg kan därmed bidra till att synliggöra vad som kännetecknar kärleksrelationerna i kärleksromanerna vid olika tidpunkter.
4.Metod
4.1 Inledning till metod
Studiens syfte är att undersöka hur kärlek skrivs fram i kärleksromaner under en tidsperiod som sträcker sig mellan 1800-talet till nutid, samt hur framställningen av kärlek möjliggör eller begränsar handlingar som utförs i kärlekens namn. För att kunna besvara syftet användes textanalys i form av begreppshistoria.
Att använda sig av begreppshistoria innebar att jag genom att ta del av kärleksromaner under den valda tidsperioden kunde förklara hur begreppet kärlek har förändrats över tid (Rithcher 1990, s.41 ff.).
Textanalys är en kvalitativ metod och ett av kriterierna kvalitativ metod fyller är att den eftersträvar att åstadkomma nyanserade bilder av olika kvalitativa aspekter (Ahrne & Svensson 2015, s.171 ff.).
4.2 Tillträde till fältet och urval
För att få tillträde till fältet var jag först tvungen och begränsa mig, med att begränsa mig menar jag att det finns olika sorters kärleksromaner och för att underlätta studieprocessen var jag tvungen att ta ett beslut. Jag bestämde mig för att de kärleksromanerna som skulle vara en del av denna studie skulle tillhöra kategorin som kallas de ”moderna kärleksromanerna”, vilket uppkom i västvärlden för första gången under 1600-talet (Regis 2007; RWA 2007). I de moderna kärleksromanerna ligger fokuset oftast på utvecklingen av en relation som inkluderar romantisk kärlek mellan två individer. Det innebär att den centrala handlingen för den moderna kärleksromanen i de flesta fall består av antingen erotisk eller romantisk kärlek, eller både och mellan två individer. Det betyder att andra sorts relationer eller faser i kärleksromanen inte spela en stor roll i den centrala handlingen, utan de agerar mer som ett verktyg för att föra fram kärlekens budskap. Det inbegriper att genrer som inkludera kärlek men som inte har givit kärleken en central plats inte kommer inkluderas, exempel på det är kriminalromaner som handlar om
kärleksrelationer eller psykologiska romaner som handlar om kärleksrelationer (Regis 2007; RWA 2007).
Ett andra beslut som behövdes fattas innan jag tog del av fältet är under vilka tidpunkter från den valda tidsperioden jag ska plocka kärleksromanerna ifrån för att kunna observera begreppets utveckling.
Tidsperioden jag valde ut löper från 1800-talet till nutid, därmed valde jag att plocka böcker från början och mitten av 1800-talet, sedan valde jag att plocka ut böcker från början och mitten av 1900-talet, samt böcker från 2000-talet. Varför jag inte valde att plocka ut kärleksromaner från slutet av 1900-talet baseras på att vi fortfarande befinner oss i början av 2000-talet, och därmed ansåg jag att skillnaden mellan slutet av 1900-talet och början av 2000-talet inte skulle utgöra några större skillnader. Det grundat i den typ av kärleksromaner jag har valt. Jag har valt två kärleksromaner från vardera utvald tidpunkt vilket är början av 1800-talet, mitten av 1800-talet, början av 1900-talet, mitten av 1900-talet och början av 2000-talet, då tiden blev knapp. För att komma kontakt med mitt fält och mitt urval besökte jag min hemstads bibliotek, på biblioteket tog jag kontakt med bibliotekarierna för att kunna diskutera vilka kärleksromaner som var relevanta till mitt urval. Det var ett medvetet val då jag ansåg att ta del av bibliotekariernas kunskap kunde bidra till att jag snabbare och effektivare kunde få den information jag behövde för att besvara mitt syfte och frågeställning (Ahrne & Svensson 2015, s.159 ff.). Det visade sig emellertid att de
bibliotekarierna jag fick kontakt med inte bidrog med särskilt mycket kunskap om vilka kärleksromaner som var aktuella under de utvalda tidsperioderna. Det ledde till mycket egen sökning efter aktuella kärleksromaner från de utvalda tidsperioderna, vilket visade sig var ganska svårt gällande böckerna från de tidigare perioderna.
De kärleksromaner som valdes ut för vartdera tidstillfället under den utvalda tidsperioden var; Förnuft och känsla (1811), Stolthet och fördom (1813), Jane Eyre (1847), Svindlande höjder (1847), Lady
Chatterlys älskare (1928), Borta med vinden (1936), Sjunde månens natt (1972), Demonälskaren (1983), Omättligt begär (2001), En på miljonen (2001). De utvalda kärleksromanerna från början och mitten av 1800-talet, samt början av 1900-talet är kärleksromaner klassificeras som klassiker och har därför haft en hög spridning runt om i världen. Jane Austen och systrarna Brontës kärleksromaner som räknas till klassiker, tillsammans med Lady Chatterlys älskare” och ”Borta med vinden”. Dessutom är alla dessa böcker filmatiserade. Det var delvis på grund av att de var klassiker jag valde ut dem för jag hade en tanke om att de därför skulle representera sin tidsperiod bäst. Jag hade svårt att hitta klassiska
kärleksromaner från mitten av 1900-talet därmed sökte jag runt en del och tillslut valde jag en författare som jag hade hört talas om lite. Kärleksromanerna som är utvalda för 2000-talet är romaner distribuerade av bolaget Harlequin, vilket är bolag som massproducera kärleksromaner av olika slag. Det verkade därmed relevant då de förmodligen försöker hålla sig uppdaterade till dagens ideal om kärlek för att kunna fortsätta sin höga produktion.
4.3 Textanalys
För att besvara mitt syfte använde jag mig av textanalys i form av begreppshistoria, vilket innebär att förklara hur ett begrepp har förändrats över tid (Rithcher 1990, s.41 ff.), i detta fall är det begreppet kärlek. För att ett ord ska kunna bli till ett begrepp måste det innehålla mening och erfarenhet som härrörs från sociala eller politiska sammanhang. Kärlek är ett ord som har blivit till ett begrepp, då de är ett koncept som har utefter historiska erfarenheter en samling med olika praktiska och teoretiska referenser till en relation som endast kan ges och upplevas av detta specifika koncept (Ibid, s.46 ff.). Koncepten kan även föra tanken vidare till andra koncept eller ord som kan vara av betydelse för förståelsen av begreppet som ämnas undersökas. Analysens fokus blev därför att undersöka samspelet mellan erfarenheter och mening i språket för att kunna besvara syftet, då ett koncept kan gå från ett givet sammanhang till ett annat inom samma kontext (Ritcher 1990, s.64).
Det innebar att när jag studera begreppet kärlek under en bestämd tidsperiod i en viss kontext spårade och identifierade jag ord som gav uttryck för konceptet kärlek. Det innebar att jag var tvungen att
uppmärksamma förändringar i hur andra ord gav uttryck för konceptet kärlek. Dessutom
uppmärksammade jag om konceptet, kärlek, själv förändrades inom den specifika kontexten och vad det innebar för den sociala verkligheten (Rithcher 1990, s.64, 67). Det innebar att jag försökte vara medveten om de sociala förändringarna som har skett som kan ha påverkat konceptet kärlek inom den bestämda kontexten även om det inte är mitt huvudsakliga syfte (Ibid, s.47, 55, 62).
Genom att använda sig av textanalys i form av begreppshistoria fick jag en inblick i hur betydelsen av begreppet kärlek har uppkommit i den bestämda kontexten. Det i sin tur möjliggjorde även en förståelse för hur den sociala verkligheten i det förflutna har sett ut och vad den har påverkats av, även om det inte var som tidigare nämnt mitt huvudsakliga syfte ingår det ändå i förståelsen om vad kärlek är. Det innebar att begreppshistoria har som sitt huvudsakliga syfte i min studie att förmedla hur konceptet, kärlek, har förändrats eller har förblivit detsamma (Rithcher 1990, 46 ff.).
Att använda sig av kvalitativ metod i form av textanalys ger en möjlighet att kunna samla tjocka beskrivningar av ett forskningsfält och därmed kunna bygga sin analys på ett stabilt material. En viktig punkt att belysa då är att textanalys i första hand inte handlar om att skapa sig en förståelse för texten i sig utan snarare om att kunna skapa sig en förståelse om något i samhället som tar sig i uttryck i de valda texterna (Ahrne & Svensson 2015, s.175). En annan viktig punkt när forskaren ta del av texter och presentera resultatet av textanalys är att vara medveten om att det inte finns en entydig läsning av de utvalda texterna. Det bästa som forskaren då kan göra är att argumentera för de tolkningar som hen
faktiskt gör och motivera för varför just de tolkningarna som har gjorts är de relevanta. Det innebar att jag var tvungen att vara tydlig och koncis både i motiveringen av mitt urval och mitt resultat, för att göra materialet trovärdigt. Kontextualisera är även viktigt för omgivningen texten befinner sig i säger också något om de jag undersöker och därför under analysen placera jag hela tiden texten i den tillhörande kontexten (Ibid, 2015, s.175). För utan den tillhörande kontexten blir det svårt och förstå det som faktiskt studeras, eller rent av omöjligt och textanalys i form av begreppshistoria är det som finns runt omkring begreppet av högsta vikt för att kunna förstå möjliga förändringar. Begränsningarna med begreppshistoria som metod är emellertid att de koncept som forskaren ämnar undersöka när de till exempel ta del av en viss kontext är att de inte alltid är särskilt synliga och forskaren måste därför läsa mellan raderna för att kunna skapa sig en förståelse. Det kan försvåra synliggörandet av den underliggande innebörden i en text.
Dessutom är koncepten som utreds i denna studie, kärlek, ett koncept som de flesta i samhället har erfarenheter av, vilket är något som kan påverka objektiviteten starkt. Kärlek är något som de flesta räknar som en väldigt privat känsla, vilket även innebär att det kan finnas väldigt många olika subjektiva definitioner av kärlek, därför blev de extra viktigt för mig att lägga mina egna subjektiva förståelser så mycket som möjligt åt sidan. För när det redan fanns vissa svårigheter med att hitta den underliggande förståelsen blir det av högsta vikt att inte försvåra den processen ytterligare genom att grumla den med egna subjektiva förståelser.
4.4 Metodologiska reflektioner
Det uppkom svårigheter i sökandet efter böcker som passade mitt urval, i den meningen att jag till en början hade svårt att finna kärleksromaner som var skrivna i början och mitten av 1900-talet. Jag hittade en hel del kärleksromaner som var skrivna under dessa tidpunkter, mitten och början av 1900-talet, emellertid var inte alltid kärlekshistorien det centrala, utan många gånger var det i själva verket samhällsomvälvningar som var det centrala. Ytterligare en sak som blev svårt gällande att hitta böcker som matchade mitt urval var att hitta kärleksromaner som var skrivna av olika författare från början och mitten av 1800-tal, samt mitten av 1900-talet. När jag sökte efter kärleksromaner från 1800-talet som matchade mitt bestämda urval fick jag enbart fram de så kallade ”klassikerna”, vilket är kärleksromaner skrivna av Jane Austen och systrarna Brontë. Det innebär att det var de böckerna jag tog med i min studie, emellertid var och är jag bekymrad att det skulle kunna påverka studiens resultat i fråga om trovärdighet. För om jag skulle finna böcker som var skrivna av andra författare som matchade mitt urval hade det kanske kunnat bidra med andra synvinklar. För olika författare även om två författare har skrivit sin bok under samma tidsperiod kan de skriva fram kärlek på olika sätt. De kan utgå från samma
definition och ändå förmedla kärleken på olika sätt eller utgå från skilda definitioner, och eftersom
kärleksromanerna som valdes för början och mitten av 1800-talet är skrivna av Jane Austen och systrarna Brontë kan förståelsen av kärlek möjligtvis bli begränsad. Detsamma gäller kärleksromanerna från mitten av 1900-talet. Hur jag hade kunnat undvika detta har jag inget bra svar på, jag lade ner mycket tid på att söka på nätet samt att ta del av den kunskap som bibliotekarierna hade och inga av de två alternativen gav mig andra alternativ än Jane Austen eller systrarna Brontë. Möjligtvis hade jag kunnat hitta andra
kärleksromaner som matchade mitt urval och som var skrivna av andra författare, samt andra
kärleksromaner än klassikerna om jag hade använt mig av andra sökord på internet. Hur jag hade kunnat undvika att ha samma författare på mitten av 1900-talets kärleksromaner är detsamma som för 1800-talet, emellertid hade jag här svårt att hitta ”klassikerna”.
Den kunskap jag hoppades få ut av mitt metodval och urval var hur kärlek har definierats under en given tidsperiod. För att kunna få ta del av den kunskapen sökte jag efter ord och handlingar i kärleksromanerna som på något sätt skulle kunna förklara och därmed bidra till förståelsen om vad kärlek är. Jag hade en tanke om att kärleksromaner från 1800-talet skulle bli svårare att tyda då jag hade en tanke om att språket skulle se ganska annorlunda ut. Varför de inte gjorde de berodde möjligtvis på att jag inte hade första utgåvan av böckerna, vilket gör att språket kan ha skrivits om, samt att jag hade en svensk översättning.
Att kunna finna nyckelord eller nyckelbeskrivningar kräver en noggrann läsning, vilket gjorde att
läsningen tog upp mycket av tiden. För att kunna hitta dessa nyckelord eller nyckelbeskrivningar krävdes det som tidigare nämnt under rubriken textanalys att jag läste mellan raderna. Inte bara i syftet att hitta den underliggande meningen utan även för att kunna sortera materialet, texterna, samtidigt som jag läste.
Det för att direkt kunna sortera bort de som inte var relevant för syftet och frågeställningen och därför undvika att hamna med tjocka beskrivningar av material som har antecknats under läsningen som är en blandning av relevant fakta och icke relevant fakta (Rennstam & Wästerfors 2018, s. 81 ff.). För att underlätta arbetet av mina anteckningar försökte jag under processens gång organisera upp
anteckningarna under olika teman för att kunna underlätta analysprocessen, samt för att undvika att ingen information blev bortglömd eller åsidosatt (Ibid, s.31 ff.).
4.5 Analysprocessen
Analysprocessen började med att jag tog hänsyn till min huvudfrågeställning, jag valde därför att dela upp svaret på huvudfrågeställningen genom att utföra analysen i kronologisk ordning, vilket även gällde rubriksättningen. Resultatdelen är sammanslagen med analysdelen, vilket innebär i de flesta fall att jag presenterar ett faktum tillsammans med ett citat som jag sedan analyserar. I de flesta fall försöker jag även får med ett citat från varje bok för att belysa att böckerna gemensamt presenterar en viss typ av
kärlek, emellertid har de inte alltid varit möjligt. För att kunna producera analysen använde jag mig av den tidigare forskningen samt mitt teoretiska ramverk, då det gav mig information om kärlek på fältet samtidigt som de möjliggjorde en specificering av vad kärlek är. Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket underlättade därför sökandet i den meningen att det bidrog till att synliggöra vilka typer av ord och handlingar som kan länkas samma till kärlek medan andra inte kan. Jag begränsade emellertid mig inte enbart till den tidigare forskningen och mitt teoretiska ramverkets idéer om kärlekens innehåll utan de gav mig en lättare övergång till fältet och ”kärleksromanernas värld”. De jag trodde skulle vara svårt var just att hitta nyckelord som skulle hjälpa mig att besvara mitt syfte. Svårigheten att finna nyckelord i kärleksromanerna från olika tidpunkter från den bestämda tidsperioden skiljde sig inte särskilt mycket åt, vilket jag hade förväntat mig.
Anthony Giddens (1995) teori om romantisk kärlek, passionerad kärlek och den rena relationen var hjälpsam genom att utgöra en grund för att förstå kärleken som skrivs fram i kärleksromanerna. Den romantiska kärleken visade sig vara hjälpsam inom alla de olika tidsperioderna emellertid på olika sätt.
Den passionerade kärleken visade sig kunna förklara stora delar av en specifik tidsperiod, 2000-talet. Den passionerade kärleken visade sig även vara en del av vad kärlek var i början av 1900-talet och
synliggjorde att passionerad kärlek inte enbart behöver vara just passion utan att den även kan stå för föränderlighet. Den rena relationen visade sig matcha mest med kärleksromanerna från 2000-talet emellertid att den snarare fick en specifik roll och var därmed inte heltäckande. Eva Illouz (2007) analytiska verktyg ”kärlekens stora omdaning” fungerade mer som ett tillägg till Giddens (1995) och kunde därför bidra till en vidareutveckling av vad större frihet i en relation kan göra och innebär. Den tidigare forskningen fungerade med som ett komplement för att understryka eller förtydliga varför kärlek presenterades som den gjorde.
4.6 Etik och etiska överväganden
Denna studie innefattar inga fysiska människor eller konfidentiell information, vilket innebär att de vanliga etiska principerna som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet inte blir av samma betydelse som vid intervjuer eller enkäter. Att ta del av
kärleksromaner och utforska dem i ett vetenskapligt syfte kräver inte att jag få tillstånd av författaren, emellertid är det viktigt att inte förmedla osanningar om det som finns skrivet. För att undvika det var jag tvungen att skaffa mig en god förståelse för materialet innan jag redovisade något. Vetenskapsrådet presenterar några allmänna regler för vad forskaren ska tänka på under sitt arbete och dessa
förhållningsregler var relevanta för min studie med. De reglerna är; ”Du ska tala sanning om din
forskning”, ”Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier”, ”Du ska öppet
