Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny
Fornvännen 226-230
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226
Ingår i: samla.raa.se
ETT ORIGINALARBETE AV NOTKE I ÖJA, SÖDERMANLAND
Av J o h n n y Roosval
D e t finns i Sverige en skulptur, som hittills gällt som anonymt arbete, men som rätteligen bör rangeras in i Bernt Notkes ceuvre.
Det kan räknas till de verk, som utförts under konstnärens egen stränga personliga ledning och efter personligen av honom utförd modell. Ett inspirerat arbete liksom krucifixet i Liibecks dom och vår Sankt Göran i Storkyrkan!
Jag har lärt k ä n n a det genom häftet 70 i landsantikvarien dr Ivar Scbnells sammelverk Sörmländska kyrkor, som, avslutat med sitt nionde band 1953, ger en tacknämlig översikt av land- skapets kyrkokonst, behandlad av olika författare. I femte ban- det härav, i sjuttionde häftet (numreringen går från första ban- dets början) är ö j a kyrka behandlad av synnerligen kompetent hand, förste antikvarien Bertil Berthelson. Den i sig själv ointres- santa 1800-talskyrkan bevarar inom sina m u r a r en i ek skuren utomordentlig skulptur, en Marie-klagan, vars höga kvalitet Ber- thelson framhäver genom en god helsidesbild. Den som sysslat med Notke som skulptör kan icke tveka om min attribuering.
Den sannolika dateringen är omkr. 1475—78. F. o. m. 1479 fin- nas nämligen icke stiliserade törnekronor, endast realistiska, i Notkes verk. Pietän bör n ä r m a s t jämföras och sammanställas med triumfkrucifixet i Liibecks dom av 1477 (Paatz Taf. 27, här fig. 2 ) . Maria lutar sitt sorgsna ansikte ned mot Kristus.
Hon höjer hans huvud upp mot sig med sin högra arm och hand, vars grepp om Kristi nacke är klart synligt. Hennes vänstra hand griper om Kristi vänstra arm. Det är lika myc- ket moderlig ömhet som smärta i hennes ansikte. Hennes hän-
E T T O R I G I N A L A R H E T E AV N O T K E
ders lägen betyder, att hon tänker på Kristus som sitt lilla barn och att hon vill resa upp barnet i sitt knä för att smeka och kyssa det, som om det för henne vore ingen åtskillnad på den döde trettioåringcn och det lilla Jesus-barnet i Betlehem. Det är poesi liksom i Per Gynt: Gutten skal vile i sin moders knse hele livsdagen läng . . ., men också sannfärdig prosa i den rent fysiska skildringen av kraft, balans och börda.
Skulpturens ämne ger oss anledning att granska en a n n a n Marie-klagan, nämligen i Liibecks museum, som av professor Paatz tillskrives Notke och avbildas i Paatz' monumentala Notke- verk, Berlin 1939, Tafel 14. I denna plansch finns dock ingenting som stämmer med Notkes säkra verk, tvärtom: vi se en draperi- behandling med S- och C-formade linjer, som är helt olik mästa- rens dokumenterade verk. Skulpturen har snarare tycke av 1500- lalets början och frändskap med Henning v. d. Heide. Men m ä r k i stället i vår Notke-skulptur i ö j a (fig. 1) just den veckbehand- ling som jag tidigare (i Fornvännen 1936, s. 322, 323) avbildat och betecknat som Notkes a r t ! Betrakta särskilt det pålitliga och sannolika i Marias grepp om Kristi hals! Hon ger därmed värdig- het ål den dödes hållning, ömhet åt sin egen.
Detta Notkeska mästerverk står nu, som så många andra me- deltida skulpturer i våra kyrkor och museer, i verkligen dåligt ljus, nämligen det som från motliggande fönster träffar skulp- turen vinkelrätt. Det mycket stora k y r k o r u m m e t utgör ju också i och för sig en svårighet för placeringen av en skulptur i unge- fär naturlig människoskala ulan någon som helst inramning.
Det vore önskvärt att ö j a s pietä-grupp finge en annan plats i kyrkan och befriades från den tillplattande, helt framifrån kom- mande belysningen. Gruppen bör stå med front mot väster, så- som i regel skett med altarskulpturer i en medeltida kyrka och med sidoljus från nordligt eller sydligt sidofönster.
Z U S A M M E N F A S S U N G
Johnny Roosval: Eine Originalarbeit Notkes in öja,Södermanland.
Eine P i e t ä in der Kirche zu ö j a in der mittelschwedischen Landschaft S ö d e r m a n l a n d wird hier dem grossen Liibecker Bernt Notke zugeschrieben
J O H N N Y R O O S V A L
Fig. 1. P i e l å i Öja k y r k a , S ö d e r m a n l a n d , h ä r tillskriven Bernt Notke, omkr.
14-75—78. — Pielå, Kirche Öja, S ö d e r m a n l a n d , hier Bernt Notke zugeschrieben, etwa 1475—78.
ETT ORIGINALARBETE AV NOTKE
Fig. 2. P i e l å i S. Annen Museum, Lubeck, h ä r tillskriven Henning von der Heide, o m k r . 1500. Efler P a a t z , Bernt Notke, Tafel I i , d ä r tillskriven Notke och tiden o m k r . H76—77. — Pielå, St. Annen — Museum Lubeck, hier Hen- ning von der Heide zugeschrieben, etwa 1500. Nach P a a t z , Bernt Notke,
Tafel l i , dort Notke, Zeit etwa H76—77, zugeschrieben.
J O H N N Y R O O S V A L
und als eine dem T r i u m p h k r u z i f l x des Lubecker Doms n a h e v e r w a n d t e S k u l p t u r mit ziemlicher Sicherheit in die J a h r e 1475—78 verlegt. E i g e n t u m - licherweise h a t Professor W a l t e r P a a t z in seinem Buch »Bernt Notke m i t seinem Kreis», Berlin 1939, m i t dem gleichen E n t s t e h u n g s d a t u m eine schöne P i e t ä in d a s Schaffen des K u n s t l e r s einbezogen, die w e d e r in Stil noch in Zeit m i t Notke v e r w a n d t u n d eher dem friihen 16. J a h r h u n d e r t z u z u o r d n e n ist.
