I
VINN
Tidning utgiven av Eandsfcjreningen för kvinnans politiska reistsätt.
RÖSTRÄTT FÖR KYINEOR
utkomrner den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER BRISMAX.
Träffas onsdag ocii lördag kl. '/i3-':n4.
Redaktion och Expedition : f; TAstmakaregataii I
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel. Korr 600. dilin. te]. 147 29.
Telegramadresa: Rösträtt. Stockholin.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1914 1 krona. Liisnurnnier 5 (ire.
&de kvart. 1914 pris bri,.
För utlandet sker preimmeratioii aiitinpeii ge- noin posten eller genoin iiistindande av 1 kr.
75 (ire i pootanvisriitig till tidningens e s - pedition.
Annoiispris: 15 öre per iiiilliiiieter~ii~j(1, större annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdelii.: RiksteI. 456.
9 f. m.-7 e. ni.
,
Allm. tel. 4%.
Att här tala om den kvinnliga rösträtten, är väl tämligen obehövligt; det torde väl icke dröja många år innan den föres till seger. Skälen för äro väl ungefärligen desamma som för den manlica rösträtten. Vad angår följderna, tro vi, för vår ringa del, att de bliva mindre betydelsefulla än man ofta väntar, - och detta både i gynnsam och i ogynnsam riktning. I sistnämnda hänseende fruktar man jl: speciellt en minskning av födelsefre- kvensen, när kvinnorna dragas i f r h sina särskilda uppgifter i hemmet. Denna minskning gå vi emellertid till mötes i alla hän- delser, eller äro redan inne i densamma; och om man får våga en gissning - mera är ju knappt möjligt, -- så torde icke denna rörelses styrka komma att ökas av rösträtten. Däremot hysa v i för vår del den kanske kätterska uppfattningen, att hemmens värde och betydelse ökas i den mån deras intressekrets v ä x e r .
Fosterlandet viintar att var och en gibr sin plikt.
I tleiiiia iiiåiiatl koiiiiiia 1 al till stads- fiilliiiäktige a t t äga ruin i de flesta a\- rikets stlitler. Detta iir en aiigelUgeii- het av högsta vikt Piii. kviniioriia. I
desha allvarsfyllda tider haii det koiii-
iiia a t t betyda nier iiii vaiiligt a t t de I< oiiiiii ini al a f ij rt roe iitlepos t eriia ii r o v ii1 liesatta, och att diigliga l\\-iiiiior liiiiias nied på alla iitill. Vi lia sett a t t elet ii11 största t\cIeii \ tirit kviiiiior, soni hatt i p6xig och orgaiiiserat det stora iiiitlh jälpsarbete, soiii (le kritiska ticler-
iia fiaiiikallat. Ueii oiii förliållaiideiia bli iiii hvårare ocli iiiiileii allt stiirre, inaste tiwligeii ii\ en I,oiiiiiiuiieriia t r ä d a fraiii hoin 1ijiilliat.t. i h i i g r e grad i i i i Iiit- tills \ arit fallri. och tlå <ir det \yiiiicr- ligeii \ iktigt att i stad!.liilliiilil\tige fiii-
iias k\-iiiiior ~ i i i lmiiiia \ a r a iiietl 0111
detta svåra \ , i i i . \ fråri början.
I iiiirvaraiide ~ l i i i i t l fiiiiiz det 81 l\\-iiiiiliga stadhfiilliiiiiktige i vårt laiid.
Kågra av cleiii, iiiiiiiligeii d e snni \ a l - (les 1910 ocli e j heclaii algått, s t ' a 1111 1111-
der oiiival. Det giiller diirför i första Iiaiid a t t 5e till att iiiga a v dessa iiian-
dat g5 förloradt. fiir k\-iiiiioriia, iiieri
iiatiirligtvis oclis;i a t t tliir s å ske Laii iika (leras a iit al. Eli ii r i i statkf iilliiiä 1;- tige i alla stiidei. - i i t o i i i yara feiii
stiirhta, \ ilka ;ilja letlaiiiciler till Bör-
sta I<aiiiiiiarcii - iir eii reiit koiiiiiiii-
iial irislitiitioii& sniii egciitligeii e j liai incd politik a t t sliafi'a, ha tie proportio.
iiella valeii och deii s!arka partiliilehiii- gei: lett till, a t t iileii tipssa \ a l i regel
\Le bii, att de tre politihka p a r t i m i a Iia \ a r och e i i siii li3ta. Vilja ]<\-iii iioriia göra siiia iiiti*es.eii giillaiitic, iii c1c.t iliirfiir alltlele5 iiötl\ iiiidigl a t t clc i god titl iiitressera sig för salieii, del taga i rle i*esi,ekti\ e l'artieriius saiii iiianträdeii, iiiir kaiicliclatlistoriis iipp ställas och där föreslå lämpliga 1- \ \ -. 11111
_ -.
-~~ __ ~
liga kaiididater. l'%t starkt k\~iriiiligt
iiäiiiii på eii sådaii plats på eii lista att leii g e r iitsi1,t fiir kaiiditlaieii att bli vald. tir j u $vtw eii fiirilel fiir partiet,
t ilLet iiuiiicra d e s s biittre iiiå-te riiliiia
<i\ eii iiiecl ( ! e L\-innliga rikteriia. Diir-
ftir ;ii. deiitia nieiod såsoiii deii iiiest lo- jala i fiirsia Iiaiid a t t rekoiiiiiieiidera.
Kviiiiiori:a böra då ta partiets Ii5ta 4 ~ l ü i i deii iii., och fraiiiföi allt koiiiiiia iiiåg a t t strykiiiiigai. a \ i i ü i i i i 1 soiii itii före dcii 1i:aii siirskilt iiiisliar iilja li- ha ofta i-iiiiiia stiirtü den speciella kali- ditlateii 4oin gegiia - o i i i wiiiiligeii hon fått eii ~ k e r \ t i i I l t l plats j>å listaii.
Stiybriiiiga!. a\- i i ü i i i i i soin st& efter i i i w 1iiiiidi.c farliga. Oiir t l i i i w i i o t e t t 1iai.ti \ i w i . sig o\ illigt a l t i i i q iii ii ii^
eii g o d ;)lats p A listaii &t i i B g o i i h r i i i - iia, kiiiiiin I,\ iiirioixa iiiecl fördel g å
1 1 1 ~ 1 1 cii siiibhiltl lista, aiit iiigeii iiioiii ett parti, (i. Y. \. iiled partiets partibeteck-
iiiiig eller aliii I<\ iiiiior grnieiisaiiit iiietl cgtiii I>iii.tiIietec.l,iiiiiR. Det sista iir s i i r - skilt a t t rrlioriiiiieiidcra n i i i Iiera par- tici. \ i\a sig iiiiiitlrc va av il liga nio1 I,\ j i i ~ i ~ r i i a , ocli niii I i \ iimorria sjiiil\ a
Liiiiiia b a i i i l u b i g o i i i eii eller flera goda liaiitlitlatrr. Sa i . ex. fijreiiacle sig kvin-
iioi.i!a fråii 1iögpi.ii ocli de frisiiiiiatle. i
Liiiid 1912 o<*li 1, ckack\ därigenoiii fri iii i v a I\\ i i i i i n i . , eii Iiiiger ocli cii frisiii- iiad. Del liar honsiatciat~J a t t det i i i i -
p o i i ~ r a i iii:. cthcl iiå i i i i i n i i c i i 0111 ]\viii- norila lyc1,as iIietl egna riktri* f H iii
k\ iiiiiliga i,ci)reseiitaiitei'.
ilet allra vihtigaste -- liiir i i i i s.iiil\a
1 :\!et staller sig - iir eiiicllertitl att k \ iiiiioriia wka forii fraiii tlupliga liaii- didater, \o111 \ ilja ocli 1,iiiiiia iigiia t i d oeli krafter {it tlct a.rtiete soiii ] i i i i * a i i liii.tro* c t c i : i . K\ iiiiioitia lia .iii f ö n t i i i i
biiijat att i större iitstriickiiing l a de i koiiiiiiiiiiala aiigeliigenlietei. De 1 1 1 1 liiiiiipat för :%tt bliaffa sie cleiiiia r i t t i g
LAcaERsONts
-
____- _ _ - __-
GUSTAV SUNDBÄRG
(Ur Be t a w i a d e I Utvandringsfrägar och dal med sammanhimgande spörsmåi 1
--
_ ~ ~ ~ _ -_ -Iiet, tliii.fi)r a t t (le ti-oclcle, a l t deras i i i -
7ats sI,iill<~ bli till gagii för saiiiliiillet.
ocli k \ iiiiioriia :iiåste i i i i Yi:-a att dciiiia iiirlioppiiiiig iiitr Iioiiiiiiei. ii% skiiiii. Eii L\-iiiiia. soiii viil fyller e$t Itoiiiiiiiirialt
~ ~ i i . t i ~ ( ~ ~ i i i l e i i ~ ) ~ ~ i I i ~ ~ ~ ~ ~ iii. också för i r i i i i i - i i c i i r i t lcvaiide ai-guiiieiit iiiot galiila Pöi*tloii!ar. Beii soiii en gåiig fiii-klarat, af t Iiaii skiillr g å 111' atailsfiilliiiiiktige,
n i i i iiiaii hliijipte (lit "friiiitiiiiiiiei.". i i i c i i soiii 5(vi;iii fiiiiiei. sig i a t t åliiir:~ eii
Lviiiiilig stntlsfulliiiälitigs arifiiraiitleii oeli \(.i a t t lieiiiies röst giiiler lika iuyc- Lci soii1 Iiaiis cgen, j a ltariske till och iiietl i i p p I i i c ~ l t ( ~ i a l t lieiiiies fiii'slag och sl<iil L i i i i l i ü \ iiog ~å beaktaiib\ärda, Iiiiii Iiar siikerligcii fått ett gi.iiiidsliott i s i i i iiiaiiliga övertygelse oiii h i i i i i a n s
oiliipl i pliet fiir all o ffeiitlig vei+lrsaiiiliet.
I w i lian foiffararide vara ciiiot L i iiiiiaiis politiska röstriilt - l n - gik liar a l d r i g \ å r a iiiotståiidare iit-
i t i ~ i i ~ l ~ t sig f ö r -, iiieii i.iktigt bei-gfast i tianii 1)s a l t I<\ iiiiiorriü ald4ig liiirü ha och a l d i ~ i g sltola få i.iistrEitt iir liaii iing
iC*l<C liiilgi'c.
Kviiiiioriia Iia i i i i saledes att ta liraf- tigi i \Tid valeii, i i i t b i i ockdi att Iiaiiclla
iiied fiii-ståiitl och fiiiutseeridc. Vi veta i i i t e v i l h tider \.i g 8 till iiit;tcs. Ett tiingt arbete !taii I ~ o i n i i ~ a a t t \ i l a p5
Iioiiiiiiiiiici*na. och i \;ra tlagai- giiller tlct iiii. I \ \ iiinoriia j l i k a liiig grad soiii
fiii. iiiiiiiiirii a t t E o s t ri.laiide t vii ii tar af 1
\ a r ocli eii g'ir %,iii plikt.
Efter 10 år.
Iiilediiliigsortl v i d Karlskrona F. K. P. R:o tiuårsmäte.
"i'i k i i i i i i a aldrig göra s& iuycket föi.
('ii h t o r bak, smii eii stor sak kaii göra liir o b s " - detla htår soni inotto på r å r tidning, och var oelt eii, son1 arbetat fiir eii stor sak vet, liiirii cijui) sanning det l i g a e i i dessa nrd.
Det ar viil iiigeii a\- oss, soiii ville
viiid\ ara den tid Iioii verkligeii iigriat At cii stor sak -- iiigeri, soin inte käiit, liurii iiiaii v i k e r iiiider ett sådant ar- hete. Det iir iiite så mycket av lyckaii,
S O I I I fiirniiiias o s s iiiiiiiniskor, iiien da 1ycl;ogliiiitar. soiii givas oss, de komma lielt ofimiiodal juat i iiiödaiis tiiumai., tle t r ä n g a in soin gyllene solsken, då
iiiaii iiiiiist tiiiilier cliirpå, just iiiider ar- betet fijr aiidra.
Det hoiii gjort oss fil1 rösträttskviii- iior, tlet iir a t t vi fått ögoiieii upp -
iiitc (.iidast fiir seklers orättvisor - v i ha oe.i\så liirt oss att se de tusende n ö j - Iiglieter, soiii in-iiiiiorua ha. Vi veta,
a t t i;ietlhnrRarriitteii ncli niedborgaran- svaret skall koniiira krinriorna att Qcli vi garnla, 15 se iiiwl fiiririistaii p i fraiiitidcilr Iivinria
- lioii, soiii skall slippa att sträva för sirin ciiltlastc rättiglieter , Iion, soiii skall få viisa lika iiisdiet i sol soni vi i sliiirga - och dlirföi skall hoii O C ~ S & .
Iiii s i i iiiyclirt inera. cå irigcket bättrc iiii \ i . \'i Iia levat och arbetat f ö r a t t r i i j a bteiiariia fråii lieiines vNg och v i viiiita, att hoii skall gLt Iångt. Vi arlie- ta, tliirfiir att \-i veta, a t t det fiiius s%
iiiåiiga obriikaile krafter hos Ir~iiiiiaii,
och dessa skola ocii höra kouiiiia sain- liiillet t i l l gagii - fosterlandet till gagii - ot*h iiiiiiu vitlaw - liela iiiiin~ldiglie- trii till gagn.
Xiiiiieii ha byggt högt och i~rülitigt siii saiiiliällsbyggnad - nien nu i våra elagar 1914 -- dränka ~ ä r l d e i i s mest ci- viljwrarle nationer Europas främsta l\iiltiirliiiitlei. i blod. Fasaiisfiillt, soiii I n r e vi fiirsatta fil1 (len iiiijrkaste ine- dcli id, gåi kriget lit iiver världeii.
Är tlet icke, soiii n i i i deiitia arnia
\;irI(l .iiwliacle efter ett n y t t eleiiient i siatrii?
J a g liai. Iiiirt beslirivas, Iiurii de sü- i-atle liiigsvalas, då liviiinors l e m liän- der förhiiida deras sår.
Såra clr, sargade, styinpade iiatioiier
L o i i i i i i a liaiiske a t t ksiiina a t t de behöva kviiiiioriia, då såren skola förbindas -
!;oiliiiia att heliiira - siiger jag. A r det ickc i dessa d a g a r den iiiest pAtagliga vci*ldigliet, att k\+iiioriia få giii-a iii$-1ii-
neus arbete jiimte sitt eget. Det ä r dr, soni i:ppehBlla or11 hevara iiiedan n i a i i - iwii förstiira.
@a tlet giiller, tlå iiöcl och f a r a är A
fiirtle, tlå iii2ste iiiaii Ii ta till Iri-innornR.
Xeii skola livii31ioriia finiia s i g i att eii-
tlait få koiiiiiia (.fler och plocka upp sl)illi!iriia och fiirbintla såicii i stället fii.i. att siika förckoiiiiiia det onda - sko::> dc i alla tider fiiina sig i a t t biira livet. tiiiiga hiirda och iiiecl siiiiirta fii- (la fil1 viirldeii niiiiiiiiskor - a t t iiietl
i i s n och inogiia.
SiLLktens kvinnor.
Några ord om Else Kieens nya bok.
.Iv Marika Stjernstedt.
Det iir vii1 ett par år sedaii iiiiii viii gElse Kleen, a l i a i G w n , eii vacker dag
tiiniligeii oväntat frågade niig:
- Säg, tror du ... uppriktigt. .. tro1 du, a t t j a g skulle kiiiiiia skriva en bok?
E n s;t blygsaiii förfr,Pigaii av ilen, soni likvisst redan tviiniie gånger franitriitl p å boklådsdiskeii (Gweris bok för H e m iiiet 1909 ocli I<vinnoi. och Idiider 1912 j a g iiiåttc vii1 e j bliriva fel data?) -
pn så blygsaiii förfrågaii, alltså, a v deL eljes föga fiirsagda Gweii viickte mir iindraii.
- Dii €iirstår, tillade hon, .jag iiieiiar en riktig bok!
Kort sagt, eii roinan. $;ii bok nied iiclen och fiir.vec~liling-ai., konipositioii perspeklii- ocli - kiiilck. Och eii smula osäker pb riisteii utvecltlade hon föi mig sin ylari, efter a t t först Iia be.
gärt heligt tysthetslöfte. Soiii jag liiil.
lit till nu!
Rolien hade liiiige sysselsatt henne Medaii Gweii rcste på agitationstprlie.
er, s a t t 115 riistiiittsitiiiteii eller Iledrex sin dagliga giiriiiiig soin jonrnalist ocli inodekåsiis, ja, till ocli iiied teckiiart - vi lciiiina j u alla igen hennes karak- täristiska vintliiinclssiiiala inorledanier nied de otroligt sniå baliliuvudeiia! - så viixte inorii henne, helt osedd ax viirlden, nieii siiart iiied allt starkarc krav på a t t bli tagen på allvar, iden tiI1 denna bok. Och Gwen skiille ej v a r i t deii sanna feiiiiiiist lioii iir, on1 hon icke gått ideii till mötes, vänlig1 lyssnat till dess rättvisa anspråk, och iinnat den CESS "plats i solen!"
Iden gällde: kvinnornas kärleksöde och kriiinoriias kiirleksrcvolt. Det 51 iinnu ingenting, iiienar Gweii, a t t gå in i rösträttsföreningar, a t t petitionera att lägga lista på lista till nier a n .' rnans- iiiijd, n ä r de staplas upp, så länge k r i n - norna i sina h j ä r t a n likväl iiro och för- bli männens slavar! Vad lijlilper del henne, kvinnan, a t t sitta i riksdagen och votera, om hennes h j ä r t a är sön- dersargat ax' niedvetandet oin försurn- mad allra friimsta plikt, därför att hon under tiden i'cke lydigt ligger vid den iilsliades fötter!
Jag känner r ä t t många feminister lyckligtvis, m å tilläggas, t y de iiro j
regel u t m ä r k t sällskap, iiien j a g troi knappt j a g Biiiiner någon mer förliär- dad än Else Kleen. Frigörelse, frigö- relse! ropar allt ur hennes mun: inå det kosta h u r stora ofler honi helst, men niå v i frigöras! Från lagens ok och mannens tunga hand, inen först och framför allt, fråii v å r a egna fördomar!
Och f ö r a t t nu riitt visa O S S dessa våra egna fördoinar, låter hon sin bok börja redaii på 1820-talet, långt före den milda manisr11 Fredrikas väckelse, eller på den tid d å allt ännu r a r höljt i oomkullrunkelig trosdogms dunkel, och d å den duktigaste, starkaste, mest personligt utpräglade kvinna kunde och inåste predika intet annat än blind, hängiven ocli tacksam underkastelse iinder inaiiiien, hurudan han så var.
Det gavs helt enkelt intet a n n a t sätt att se, åtminstone f ö r dem, vilka verk- ligen, som deii något förbryllande ord- ställningen lyder, "tänkte rlitt". Den myndiga f r u Kerstin Oldeliop, med vil- ken boken alltså börjar, uppfostrar sin dotter i de givna principerna, och dessa leva så r i d a r e i denna dotter och hennes döttrar. På så sätt får läsaren stanna i familjen, under det tiderna förändras och sni&riingonl föra oss $11- da f r a m till v å r a egna, ja, ä n d a iii i något så relativt nymodigt soin en
* P. A. Norstedts & Söners förlag. 389 sid. P r i s kr. 4 : 50. -
SOSTRÄTT FOR IC-1TINHOIB 3
statsministeruppvaktning av rösträtts kvinnor Ined flygande \.it- och g u l a f a nor, en solig inorgon. Det iir j u en god bit fråii 1820, detta sista, ocli del bildar bokeiis sliitacliord, arrangera1 med regissören Gweiis öppna sinne föi ilet dekorativa. Till bokeris teiidenr star det diireiiiot blott i ett syinholiskl förhållande.
Det iir näiiiligen v i d åsyiien a v detta iniponerarirle tåg, som den yngsta ocl sista a v bokeiis hjältinnor, inedicinc kariditlaten Gertrud, vaknar till insikl oni sina innersta pliliter mot sig själv Hon tilllibr en sliilil, tliir kiirleksödena alltid tryckt tungt, eller i varje fall spelat en stark förhärskande roll, h i
stilla iin existenserna förflutit. Själ1 liar h o n j u s t geiionilevat ett kärleksför- bållaiide till en u n g inan, rilkeii föga haft sinne för mer än ett sentimental1 tidsfördriv. Haii liar nog "älskat", ka.
valjereii, nieii likväl ingenting givit ingentiiig delat, ingeiiting ens begäri
- sjiilislcl. Siiiåningom h a r Gertrud iiisett cleiiiia b;ttra sanning, och föi henne, a v cii ny tids virke, v a r deii ej en sjiilvfalleii sak. Hon känner den soni hela sitt väsens bankrutt. Hon ktiriiier s i g förödmjnkad, trampad j
stoftet, fürdig att förgås. Det ä r d å vid den plötsliga raclrra åsynen a v ck tågande trosvissa systrarne, på v ä g att begHra sin iiiedborgarrätt, soni klarlie.
ten går iipp för henne, genoin t å i a r n e a t t ingen "i kärleken ä r räddningslöst förlorad, utan a t t hon sjiilv icke hållit iiid t t e t".
Det är fint och riktigt tänkt, a t t för- fattarinnan icke låter Gertrud gripa fatt i kvinnosaken soiu ett surrogat Det receptet h a r rcdan givits och kun de i förevarande fall endast blivit et1 palliativ. För den drömmande, föga handlingskraftiga Gertrud h a r kvinno- rörelsen som sådan stått relativt fjür- raii, ocli man är ingalunda säker på a t t deii liiiclanefter heller skall få räk- iia henne bland de aktiva tempelvak- terskorna. Väckelsen hon fick den so- liga morgonen skall liarihända aldrig leda til1,i y t t r e måtto synligt resaltat Men Gweii menar, att resultatet iii stort nog och skall bära skörd också j
samhällslivet, f r å n kommande sliilctled till släktled, emedan detta hjiirta in- nerst frigavs - liksoiii sainma viilsig nelsehringande sådd skall sås al- varje aniiat hjärta, som på sarniiia sätt gives fritt.
Boken koiumer a t t liisas av ltvinnor- na. Kanske oclrså a v några iiiiin, il- k a ålniinstoiie skola uppskatta dess
;iiilturhistoriska air i de tidigare par- i e r n a ; men framför allt, t r o r jag, som sagt, a v kvinnorna. Det är en bok för lem. Ett och aniiat ironinier a t t dis- kuteras, några sidor a t t väcka rörelse, vissa sidor a t t inge spänning. &len den liiivndsak jag, särskilt i denna tidning k a n och \-il1 betona, det ä r a t t i och Incd Else Kleens nya bok, hennes första 'riktiga" bok och romaii, h a r ä n n u en punkt fixerats i den stora Historien om Kvinnan, som råra döttrar f å a t t be- grunda. Sjülva bokens lioinposition, jverspinnaiide n ä r a nog ett sekel, beto- uar det. Vissa mellanpartier liar för- Fattariniian visserligen behandlat i mitt tycke förvånande lättvindigt, då 3e bort v a r a lockande nog; men hon har likviil givit en bestämd utgångs- w n k t och ett klart upplopp till slutmå- let, soni hon betraktar med trosviss op- imisin. Någon alldeles uppseendeväc- kande nyhet innebär väl icke f r u Kleens lära för många a v oss - lyck- ligtvis, m å också h ä r tilliiggas! Men hennes synpunkter h a icke förut i r o - iiianforni hos oss franifiirts mera på- lagligt, eller med s å avgjort sinne för utvecklingen. Hon f ö r t j ä n a r f ö r sin in- sats ett ärligt tack, och hennes bok Itommer icke att falla på hälleberget.
För de nödlidande belgierna.
Deii i vårt förra nuininer omtalade koin iiiittc'ii har iiii iitsünt ett upprop .iiiiut(
listor f ö r tecknande rlv bidrag till de nöd lidande belgierna. Uppropet, för v i l k ~ i plats liar begärts iiven i Röstrktt f ö r Kviri nor, a r iiriderteckiiat 8% ett 70-tal liändc itersoner rcprcseiiterande olika x crksam Iietsfiilt ocli olika politisk Askådriing. Rlniir iinderterlruariia iillrlras flera a r våra ~ i i r r ~ kiinda kviriiior såsom Selma Lagerlbf. Eller Key, Aiiii Margret Ilolingrwi, Alina \Vliit loel,, Sigiic I'lergiiiati i n . fl. lTirpropc't iir a l fti I.ia iide 1 ydelw :
H u r star1,i titt dsiliternu om det pci gticnde ?iiildskriget. sltif f a l inom TC?T~
land, synes man dock itiont alla läget
Ila enat sig i medkänsla f ö r det olyck l i g a belgiska folket. A t t striic1i.a etl hjtilpande hand lill d e nödlidu~ide irzoa nlla folli, d l i a hemsiikts a v kriget wtr"rste f ö r oss unses soni eii omöjlighet i syimerhel som v i hava hjälpbehö vande inom egiza .griiiiser. Det blir do
eit nödväiidighet f ö r dem, soin docl, vilja g i v a migon h j ä l p dt $e av liriget lidande, att riktn demamnia till det folli, som drabbats tyngst och s c ( ? r a s f
Opartisliu tuiderrättelser f r å n dc iriest skilda h d l l h a v a siällt utom allr tvivel, att e t i mucket siort antal bel- g i e r , mest dldringar, kvinnor och barii befinna sig i laiidsflykt, ufblottade p i allt och i niånga fall hotande Iiäro svältgränsen. Enbart i Holland finnes e f t e r vad det ulipgivits, över tvi milkio?l figlitiltgar, därav tiotusentals barn sliil d a f r d n s i m föräldrar.
Den storartade h julpsamhet, sona hol.
liiiidslia folket visat, förwirlr helt natur.
i ' g t icke a t t ens tilliiärmelsevis a r . hjälpa d e m a överväldigande nöd. An
J E A N K A HEIJKENSRJÖLD: En Första.
handsf r d g a . U?tderkärtda synp un kte r pd det sexuellu onzrådet. Wahlström &
Widstrand. 44 sid. P r i s i5 öre.
E'Brfattarinnan till denna lilla broscliji opponerar sig mot den i vida kretsar r&
ilande åsikten, a t t det rent a r Rr otänk.
bart a t t på männen stalla sanima krav pd sexiicll självbehärskning och ansvarskän.
sla som p& kvinnorna. Hoii framhåller vi.
dare, a t t man för a t t göra slut på dubbel.
iuoralcii måste g å till r a t t a nied det so^
stöd för densamina ofta anförda påståen.
jet, a t t mannens och kvinnans sexualitet
~Biillc x-ara av väsentligt olika slag. E t t sådant antagande låter dock e j bevisa sig )ch motsäges av inånga iakttagelser.
Den slentrianmässiga iippfattningen av lct sexuella livet och denna uypfattniiigs inflytande på uppfostran ocli seder ha med- fört otaliga lidanden och skador, först och mst för kvinnan rneu även för mannen )cli dubbelmoralen måste anses som ett näktigt hinder f ö r släktets högre utveek- ing. För a t t bättre förhållanden Iiärutin- ian skola åstadkommas "inåste kvinnan ned r ä t t a fordra, a t t iiiaiinen ser pA det
;exiiella förhållandet öppet, ärligt och med lika hänsyn till båda könen". Den lilla bro- schyren präglas allt igenoiu av e t t varmt ich förstående deltagande för mänskliga ,lyckor, a v en livserfarenhet och a v en iip- pen blick f ör inåiigeii ofta förbisedd och nisstolkad följd a v snedvridna scxiiclla för- iållanden. Författarinnan framträder iiicd
?n sympatisk försynthet och a n s e r sig iii- :alunda med sitt inlägg lösa "deii ömtåliga Ich svåra frågan". E t t viktigt stcg mot
>n sädan lösning T-ore dock förverliligandet t v hcnnes önskaii a t t "synen på hela frå- :an mAtte bli en annan, klararv och riitt- visare", och hürtill utgör "En Första hands- fråga" ett beaktansvärt bidrag.
A l m a Sundquist.
d r a fall,, stora och s m t ~ , h a v a reda?!
sk.?jndaf nti med stol, offervillighet i s i i i tu? iriidn till bistdnd. Bet in6ste dri tiren fiii. o s s te siy so711 ett bjudande p l i X t nlt i I ~ r < l k f i . ~ l i g i i r n i n g [;isa dett w~edlcämla, som spontarit f ö d e s at>
rn«nsldighetens stäizdigt viixande soli- daritet, Inen som nuiste särskilt frani- träda hos ett land, vilket, självt litet s o m Belgien, har lyckan att alltjiirnt uara weutralt.
V i , uizderteclr riade, upp ni ( I no durföi, d e ~ i scenska allmättheteit att i nämnda s y f t e teckna bidrag å utsiiitda listor. De iiisamlade medleii, f ö r villca redovis- ning s l a l l EBmnus i pressen, k o m m a att insättas (1 Stockholms Handei.shaii1is ai?del~ii»gsliontor e), där belgiska leyii- tioiien öpgncit 7Yikniwg ii11 förmrln por d e ?iödlida?zdc.
I itouenaber 1914.
Adr.: Iitsamling t ö r belgietxn a u dcii
Bidtugen inottayus tinder clerr1ui
adress meii ktiiiiia iiveii insiindus direki till Stocliholnis Handelsbanh, avdci-
?iitigskontor (' i Stockholm.
Insamlade ))jedel, son? inliomina f ö r e 15 dec., öz?erläm.rms till j u l . Ivsanilin- geji f o r i g å r p d noåret.
Örerståtkdllwreämbetet i Stockholnt har benäget dtagit sig citt utsr r e v i m -
rer f ö r iii sa In 1 i i i g e n . S ~ L O U . Stocliholm.
L
Kommitterade uppmana intresserade att bilda loiialkoinniitteer över hela landet.
FDr iipi~lysiiiiigar och erhallandc a v lirtor h:iiivisas till Sto~1;lioliiiskouiinittSn uiidrr adrcss: Iiisarniinq f b r belgierna au den o noa., Stockholni.
Kvinnornas internationella upplysningsbyrå.
Biireaii Zntrrnatioiictl feininiste de reyi- seignements eii f a c u r r des cictimes dc
I« gircr-,'c.
Ovanstående rubrik Ii I' naiiiiiet pii en h i n nlig i nternatioiiell sainman - sliitiiing, soiii på grund a v det ciiro- peislm kriget blivit bildad med en ceii- tralbyrå i Lausaiiiie, Schweiz. Desh uppgift iir a t t genom förbiridelser med kvinnoföreningar eller dessas onibud i skilda delar a\. v i d d e i i söka uppspåra ,)ersoner, soiii tillföljd a v kriget sak- iias a v bina anliöriga. Det iir j u sR iiiåriga, soin genoiii e n bråcistiirtad av- resa eller flykt e j Iiiiiiriat koi:ima i iia- goii slags beröring ined sina aiiförvaii- e r och .irillias förwinnande vållar de- ras k ä r a sorg och förtvivlan. Förenin- :ens oinbud vilja j u iiven så långt de kunna förmedla b r e r till och fråii d r
>lika krigförande lliiiderna.
Ordfiiraiitle f ö r denna Iiviiiiioriias i i i -
ternationella upplysningsbyrå iir ina- iaiiie A. Gjrardet-Vielle, hon ställer
2n allvarlig maning till rlirldeus alla iiriiinoorganisationer, 0111 liurii. det iii.
Iivinnoriias plikt a t t i rleiiiia fasaiib tid bidraga till a t t något lindra det li- h i d e , de iiro vittne till, och Iioppah
1011 a l t 1;~iiiiio-solidaritetspriiici~~eii
genoiii detta arbete skall kiiniia r i s a ,ig soiii en verklighet. Till L. K. P.
R. liar anrnodari ingått a t t biträda deii-
iia internationella förening, vilket vi iatnrligtvis inecl gliirlje vilja göra. Fri-
h er rin 11 a n E . Pa 1 m s t ier 1 1 a, Vi1 1 aga ta I I
19, Stockholm, och f r u Anrmstina A l k - tnan, Göteborg, ha åtagit s i g a t t \-ara Föreningens ombud i Sverige.
1
Ingå som medlem i närmaste rösträttsförening.
- - - - - e
- Årsaugiften öuex-stiiger i rcliknsnhet ej 1
