• No results found

Uppföljning; kvalitetsmätning i sjukvård nuläge, problem och vad bör göras?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uppföljning; kvalitetsmätning i sjukvård nuläge, problem och vad bör göras?"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Uppföljning; kvalitetsmätning i

sjukvård – nuläge, problem …och vad bör göras?

Sydöstra regionen, 8 okt 2020 Zoom-event

Fredrik Westander, SKR Vården i siffror

Samverkansgruppen för uppföljning och analys

Vårdförlopp, uppföljning

(2)

Fredrik – bakgrund m m

• Samhällsvetare, inte statistiker, inte vårdutbildad, inte patient

• 20 års erfarenhet inom fältet: Uppföljning, vårddata, kvalitetsmätning, jämförelser av vårdkvalitet

• Bias-deklaration:

• Fokus på nationellt organiserad-understödd uppföljning, databaser etc; finns en risk med det

• Dock: Ingen bias i meningen att jag tillmäter kvantitativa vårddata magiska

egenskaper; snarare alltmera luttrad, skeptiker

(3)

Innehåll, struktur

Beskrivning - örnflykt

• Ekosystemet för kvalitetsmätning/uppföljning

• Nationell rapportering - uppföljning av sjukvårdskvalitet

Bred, fri diskussion

• Gruppdiskussion – era bilder av läget, nytta, brister, risker, behov

• Uppsamling – gemensam diskussion

Problem-kritik-framåtblick

• Min bild av några problem- och utvecklingsbehov – vad bör göras?

• Diskussion i grupp eller gemensamt inkl sum up?

Kaffepaus?

Handuppräckning, andra regler för att fördela ordet?

(4)

Syfte med uppföljning, kvalitetsmätning, kvalitetsjämförelser

Utveckling – förbättring Verksamhet

Utvärdering – värdering Vårdsystem

Transparens – utkräva ansvar

Samhälle

Intressenter –

Patienter, anhöriga, medborgare,

skattebetalare, förtroendevalda politiker, media

Olika och vida syften – vilka krav medför

detta?

(5)

Ekosystemet för sjukvårdsuppföljning och

kvalitetsmätning – en örnflykt

(6)

Tidskriften Economist jämför länder: Förmåga mäta, använda kvalitetsdata – Sverige ”bäst” . Svårt jämföra, men nyttigt perspektiv – vi har kanske bra tillgång på vårdkvalitetsdata,

jämfört med många andra länder. Men några utvecklas mer än vi? Gamla framgångar?

(7)

Uppföljningens komponenter

Sjukdomsförekomst Levnadsvanor - hälsoläge

Vaccination, screening Befolkningens förtroende

Patienterfarenheter Tillgänglighet - väntetider Kostnader och produktivitet

Resursanvändning Vårdkonsumtion Medicinsk kvalitet

Patientrapporterade resultat

Hälsans bestämningsfaktorer – samhällsförhållanden av olika slag?

Stadsplanering…stora frågor

Evig frågeställning: Hur mycket hårda standarder skall vi ha - ”nationell

modell” för

sjukvårdsuppföljning, ett ramverk, inkl mått och

indikatorer, analysprogram etc

Diagnos-, åtgärds- vårdgivarperspektiv

…och lika viktigt ett…

Befolkningsperspektiv; ”nära vård”-perspektiv

Fokus på geografi/plats,

integrerad/sammanhållen vård och omsorg

(8)

Sverige, 2019

Sjukdomsbördan i befolkningen – i princip en bra utgångspunkt för sjukvårdens prioriteringar, inkl vilka områden vi borde mäta kvalitet för.

Död och funktionsnedsättning.

Vilka sjukdomstillstånd kan vi påverka förekomsten av – förebygga?

Har vi kvalitetsdata för rätt ohälsoproblem?

Sjukdomsbördan i befolkningen

Sverige sänder data; institutet IHME beräknar bl a sjukdomsbörda, viktigaste riskfaktorer

(9)

Huvudsakliga typer av datainsamlingar –

underlag för kvalitetsindikatorer & - mätning

• Nationella Kvalitetsregister

• Se http://kvalitetsregister.se/ för förteckning m m

• Ca 100 stycken; olika sjukdomsgrupper-åtgärder; syfte – kvalitet, forskning

• Frivilliga, men i flera fall mycket god anslutning. Särskild juridik.

• Hälsodataregister vid Socialstyrelsen,

• Sök ”statistikdatabaser” på www.socialstyrelse.se; nyttig statistik, vissa indikatorer

• Obligatoriska, många syften

• Patientregistret, Medicinska födelseregistret, Läkemedelsregistret, Cancerregistret m fl

• Landsting/regioners datainsamlingar via SKL

www.skr.se; ja, vi borde ha en portal…

• Allt högre ambitioner

• Väntetider, patientenkät, standardiserade vårdförlopp, SVF, journalgranskningar, PrimärvårdsKvalitet m m

• Kanske snart ett huvudmännens eget ”patientregister” – gemensam plattform för uppföljning

• Övriga, nya modeller för datainsamling – ibland andra syften än uppföljning primärt

• Labbresultat via Inera-tjänsteplattform, Min journal, Nationell Patientöversikt, NPÖ

• Folkhälsomyndigheten; nytt Vaccinationsregister, bl a för coronavaccinationer

(10)

Nya källor/modeller för

uppföljningsdata

(11)

Nya slag av datainsamling - lab prover m m på 1177 Mina Vårdkontakter LDL…

Kreatinin…

(12)

Nya datakällor? Okänt territorium för oss (mig?) som sysslar med uppföljning.

Annat syfte, juridiska aspekter, andra hinder – men i princip potential för uppföljning.

(13)

Nationella kvalitetsregister

Å ena sidan

• Utan dem vore vi sämre rustade

• Många imponerande register

• Traditionsrikt, stora satsningar

• Professionsburna historiskt

• Nytta i patientvård, nytta i forskning

• Har drivit PROM-utveckling;

patientrapporterade mått

Å andra sidan

• Många med låg användning

• Inga nya startas, finansieras

• Nu också förväntan om

integration; del i regionernas styrsystem

• Regionernas tillgång till egna data?

• Resurskrävande registrering

(14)

Kvalitetsregistret SPOR. Patientsäkerhetsindikator

Intressant modell som datakälla.

Stora mängder data om

operationer på op avdelningar överförs automatiskt.

Uppdatering varje dygn.

Vissa indikatorer visas publikt.

Även ren volymbeskrivning, antal operationer etc.

(15)

Transparens, bidra brett i samhällsangelägenheter.

Både SPOR och SIR

(16)

Nationella diabetesregistret, NDR Visning av urval kvalitetsindikatorer som ingår i resultatöversikt.

Här Jönköpings primärvård, 2019 Dessutom ”Knappen”, där man kan välja olika urval data och titta på alla vårdcentralers-enheters resultat.

Flott – men å andra sidan det enda kvalitetsregistret som är verkligen starkt i primärvård. Orsaker – man var först?

Cirka 450 000 patienter 2019.

Hög andel direktöverförda data från journal.

(17)

NDRs Knappen – vårdcentralers och medicinklinikers data för hela landet ligger ute och är sökbart.

Formellt hög transparens – öppenhet.

NDR hävdar inget tolkningsmonopol.

Raka data, ingen justering för casemix m m.

Hög tillit till användarna och deras kapacitet och/eller goda vilja.

VC i Stockholm – Andel med HbA1c < 52

(18)

Höftprotesregistrets värdekompass; i årsrapport. Därtill ny webblösning för löpande rapportering.

Åtgärdsbaserat register – innehåller de som opereras, inte andra patienter med artros.

Bra med tydligt urval kvalitetsindikatorer som visas utåt, ingår i en ”kompass”.

Olika slag av mått.

Stöd för användaren.

(19)

Flott blandning av:

Processmått & resultatmått.

Kvalitet & resursförbrukning Lokala data, nationella

kvalitetsregisterdata (som ju är

”egna” de också)

Sahlgrenska & Östra i VGR.

(20)

Kvalitetsregister och patientinformation.

Höft och knäprotesregistren i samverkan.

Ingen självklar roll för ett register, men samtidigt görs det förmodligen bra.

Hur värdera?

(21)

Luftvägsregistret – astma och KOL

Vanliga kroniska sjukdomar. KOL – vårdförlopp nu.

Oftast vårdkontakt i primärvård.

Direktöverförda data i hög grad - ställer krav på vårddokumentationen. Intressant aspekt.

Webbpublicering av kvalitetsdata på hemsida; därtill årsrapport.

(22)

Swedeheart - hjärtinfarktvård; löpande redovisning på hemsida

– kvalitetsindex för sjukhus, målnivåer och poängmodell

(23)

Visas även på Vården i Siffror, för sjukhus och landsting.

Data för de enskilda

indikatorerna uppdateras varje kvartal.

Förbättring över tid - de flesta förbättrar sig.

Enheterna har inloggad tillgång till data för sina individuella patienter.

(24)

Rektalcancerregistrets målbaserade

kvalitetspoängsammanställning – sjukhus

Ca 20 process- respektive

resultatmått. Målnivåer och poäng satta av registret.

Syftet är inte att ranka sjukhusen, skriver man. Publiceras i årsrapport.

Intressant: Inte alls lika offentligt uppmärksammat som Swedehearts kvalitetsindex.

Lanseras inte utåt på samma vis.

Men förmodligen bra instrument för alla som bedriver denna

cancerkirurgi

(25)

Alla kvalitetsregister inom cancerområdet har samma plattform för att visa data öppet. Flott lösning – viktigt dela utvecklingskostnader. Målnivåer – hög, viss måluppfyllelse. Landsting, sjukhus, regioner. Bra resultat – och sämre!

(26)

Kvalitetsregistret GynOP.

PROM – patientrapporterat resultat.

Ökat intresse för denna typ av mått. Här ett av få möjliga resultatmått.

Inte ”bemötandenöjdhet” utan fokus på resultat.

Ganska liten variation?

Hur hitta de patienter som inte kommer att dra nytta av

operation?

(27)

Kvalitetsregister för neonatalvård, SNQ. Andel nyfödda barn som vårdas på neonatal vårdavdelning. Variation mellan 6-15 procent. Inget kvalitetsmått, men relevant. Tradition, organisation/kapacitet eller behov?

(28)

Hälsodataregister, Socialstyrelsen

• Register

• Patientregistret

• Cancerregistret

• Läkemedelsregistret

• Dödsorsaksregistret

• Medicinska födelseregistret

• Fördelar

• Obligatoriska, lång historik

• Klar juridik, särskild lag

• Högre ambitionsnivå; primärvård påväg in i patientregistret

• Nackdelar

• Regionerna har ingen tillgång till egna data, när de väl är registret

• Svag utdatatradition, sen publicering

• ”Grunda” data, fattas variabler för många relevanta kvalitetsaspekter

• Mer epidemiologi än stöd för

kvalitetsförbättring, kontinuerlig

uppföljning??

(29)

0,00 50,00 100,00 150,00 200,00 250,00 300,00 350,00

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Höftfraktur. Antal personer per 100 000 invånare, 1998-2014.

Ej åldersstandardiserade värden. Källa: Socialstyrelsen

Riket Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Hälsodataregister.

Rent volymmått, men även kvalitetsmått:

Påverkbar förekomst – fallprevention i

befolkningen med hög risk; äldre kvinnor.

(30)

Hälsodataregister.

Strokeförekomst 1987-2016, enligt Patientregistret vid Socialstyrelsen.

Minskning efter 2000, påtagligt.

Gäller generellt – men några har lyckats bättre.

Fångar även de som dör utan att ha sjukhusvårdats, vilket inte kvalitetsregistret Riksstroke gör.

Speglar allmänna

levnadsförhållanden, men även kvalitet i sjukvården:

Strokeförebyggande behandling vid förmaksflimmer

(31)

Hälsodataregister: Andel som avlider 28 dagar efter hjärtinfarkt, flera

mått: En lång, positiv trend planar ut. Kan vi göra något, eller har vi nått

toppen – givet behandlingsarsenalen?

(32)

Regionernas – SKRs datainsamlingar

(33)

Uppmärksammad insamling – Väntetider i vården.

Politiskt prioriterat.

Ny vårdgaranti i primärvård; inte bara tid till läkarbesök, utan

även andra personalgrupper.

Väntetidsdatabasen på väg utvecklas till ett vårdkontakts – patientregister.

Primärvård = 43 miljoner vårdkontakter. Därtill specialiserad öppen vård;

slutenvård diskuteras

(34)

Utveckling: Inte bara

organisationsbaserade enkäter Även sjukdomsgrupp: Cancer, Gravida kvinnor.

Ny modell för insamling av PROM-data på väg.

(35)

Nationell Patientenkät. Helhetsintryck av besök för samtliga landsting/regioner och vårdcentraler. Variation mellan landsting mindre viktig än variation mellan

vårdcentraler. Medelvärde inte viktigt.

(36)

Regionerna-SKR insamling.

Hög ambition – sätta nationella standarder för sjukvårdens agerande och maximala ledtider vid välgrundad misstanke om cancer. Komplex

datafångst, med flera vårdnivåer-vårdgivare

inblandade. Datakvaliteten – täckningsgrad viktig.

Data publiceras kontinuerligt. Ambitiösa rapporter

(37)

PrimärvårdsKvalitet

- Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

December 2019

(38)

• Primärvårdens eget kvalitetssystem

• Enkelt att använda

• Realtidsdata om våra egna patienter

• Automatisk hämtning – inget extraarbete

• Evidensbaserade, tvärprofessionella indikatorer

• Fokus på primärvårdens förutsättningar t.ex. samsjuklighet, kontinuitet

Används snart på en vårdcentral nära dig!

PrimärvårdsKvalitet i ett nötskal

(39)
(40)

Bara ett knapptryck

(41)

Svensk vårddatahistoria till

vänster….förekomst av sjukdom, behandlingar.

Underlag 800 VC, 7 miljoner listade invånare..

Baseras på lokal

vårddokumentation. Ingen separat registrering.

Intressant modell.

Men även viktiga frågor att

diskutera. Krävande IT-mässigt för regionerna.

En bolags kommersiella produkt dominerar stort; borde vara nationell tjänst?

PrimärvårdsKvalitet – första breda datauttaget…

(42)

SKR – Ineraprojekt: Vårdrelaterade infektioner, vårdskador – flera olika mätningar pågår.

Punkprevalensmätning av förekomst av VRI, journalgranskning, Infektionsverktyget vid antibiotikaordination.

Skall allt bestå?

Punktprevalensmätning – se vidare skl.se

(43)

SKLs samlingsplats för kvalitetsmått i hälso- och sjukvården

Alla indikatorer och på sikt mycket mer skall ingå. Nu 800 + indikatorer.

Stora fördelar jämfört med skriftliga kataloger. Fel kan rättas över natten.

Löpande och när möjligt tidig uppdatering av årsvisa data - inte vänta till hösten.

Men behovet av överblicksrapporter kvarstår.

Finns risk att vi lägger in för mycket data – indikatorer?

Vården i Siffror

(44)

Vården i Siffror är SKLs samlingsplats för vårdkvalitets- och annan vårddata, hämtad från många olika datakällor. Se vardenisiffror.se

Nationell patientenkät

Väntetider i vården

Kostnad Per Patient, KPP

Kvalitetsregister för olika sjukdomar

Hälso- och sjukvårdsbarometern

Överbeläggningar, utskrivningklara Socialstyrelsens hälsodataregister Hälso-läge och sjukdomsförekomst

Kostnad per invånare

Vårdutnyttjande;

verksamhetsstatistik

(45)

Vården i Siffror

Egna urval av indikatorer och enheter kan göras.

Data för vårdcentraler och sjukhus när det finns, allt oftare.

Så färska data som det går att få till; i vissa fall månads- och kvartalsvisa data.

Förklarande texter som beskriver mått och datakällor.

Stegvis utbyggnad och förbättring.

(46)

SKR - rapportering – publicering av

kvalitetsjämförelser

(47)

Patienters och befolkningens syn på

vården

Tillgänglighet och

väntetider Säker vård

Resultat för stora sjukdomsgrupper

Kunskapsbaserad vård – måluppfyllelse

i riktlinjer

Ekonomiska resultat och kostnader

Kompetensförsörjning

Hälso- och sjukvårdsrapport 2020:

Åtta teman – textbeskrivning,

färglagda tablåer med resultat

(48)

Rapporteringens syfte, karaktär m m

 Syfte

 Ge årlig bild av hälso- och sjukvårdens läge och utveckling

 Vara stöd för huvudmännens analys och förbättring

 Med jämförelser visa individuella landstings & regioners resultat

 Till vem vänder sig rapporteringen?

 Politiska ledningar, tjänstemannaledningar

 Verksamhetsansvariga med breda ansvarsområden

 Media, intresserade lekmän

(49)

Media-uppmärksamhet ett av målen

(50)

Ökad måluppfyllelse – processmått för

stroke och hjärtinfarkt

(51)

Disponibla vårdplatser minskar

(52)

Målnivåbaserad färgsättning: Hög, lägre respektive ingen målnivå nådd

(53)

Vårdgarantiuppfyllelse inom

specialiserad vård, 2013-2018

(54)

Centrala sjukvårdsproblem beskrivs –

trend för överbeläggningar

(55)

Hälso- och sjukvårdsbarometern;

förtroende och ”är väntetiden rimlig?”

(56)

Gruppdiskussion, paus m m

(57)

Stöd för gruppdiskussion

• Lyckas ni använda vårddata som stöd för kvalitetsförbättring - uppföljning? Blir vården bättre, effektivare?

• Vårdverksamhetsnära? Vårdsystemnivå?

• Viktigaste risker och problem?

• Meningsfulla data – resultatmått eller processmått?

• Framgångsfaktorer – exempel på framgång, nyttiga arbeten

• Vad borde ni (vi) lokalt-regionalt göra mer av, göra mindre av?

• Kompetens, resurser, tid på rätt plats i organisationen?

• Regional nytta av gemensamma/nationella uppföljningsinitiativ

• Vilken nytta, vilka brister?

References

Related documents

Detta kan exempelvis ske genom att prio- ritera bort vissa medicinskt mindre essen- tiella tjänster bland de som tillhandahålls inom det offentliga systemet, vilket torde leda

Från och med årsredovisningar upprättade för räkenskapsåret 2008 skulle företag kunna tillämpa de nya K2- reglerna, som är ämnade till att förenkla redovisningen för

Det rör sig, betonar Ekner i inledningen till den första delen, inte om en utgåva som gör anspråk på att innehålla allt Gunnar Ekelöf skrivit, men väl om »en

Dock talar X om att det inte finns någon särskild verksamhet på sjukhuset som arbetar med att granska om uppföljnings och utvärderings processen går till enligt sjukhusets policy

Några undersköterskor och sjuksköterskor tar även upp att servicemedarbetarna får allt fler uppgifter, som att lämna prover till labb och följa patienter mellan avdelningar,

Om högre arbetslöshet i en sektor leder till höjda avgifter där, förstärks drivkrafterna också för dem som har jobb att flytta till andra sektorer.. Det minskar risken

Inom sojaproduktionen, en produkt vi i Sverige importerar nära 300 000 ton av varje år till bland annat djurfoder, används gifter som sedan länge är för- bjudna i Sverige och

Det har nästan skrivits lika många konferensbidrag i de båda länderna medan det i Sverige har gjorts två stycken rapporter under de senaste tio åren, men ingen i Serbien