Strategisk plan för idrottsrörelsen

(1)

STRATEGISK PLAN RIKSIDROTTSFÖRBUNDET

2018 – 2021

Strategisk plan för

idrottsrörelsen

(2)

RIKSIDROTTSFÖRBUNDET

(3)

RIKSIDROTTSFÖRBUNDET

Idrottsrörelsen förändras

Innehåll

Den svenska idrottsrörelsen enades 2015 om gemensamma mål och sedan dess har många föreningar och förbund tagit spännande kliv. Nu har rörelsen tagit nästa stora steg på resan mot en mer nyfiken och välkomnande idrott där fokus på utveckling gör att fler blir motiverade att hålla igång hela livet.

Fem prioriterade utvecklingsresor stakar nu ut vägen.

Inom idrottsrörelsen tror vi fortfarande att det händer någonting speciellt när vi möts i föreningen.

Det är en plats där människor blir friskare, gladare och umgås över gränser. Målet med svensk idrotts förändringsresa är helt enkelt att ännu fler ska känna

2 Strategisk plan 12 Resa: En ny syn på träning och tävling

sig välkomna och få utvecklas i den nya idrottsrörelse som nu växer fram över hela Sverige.

Idrott ska vara en resa även i våra föreningar. Alla ska få självförtroendet, motivationen och den fysiska kompetens som krävs för att kunna och vilja delta i fysisk aktivitet hela livet. I en sådan idrott får även de som drömmer om mästerskap och medaljer bättre förutsättningar att nå hela vägen.

Framtidens idrott ska vara nyfiken och inspireras av förändringarna som sker i samhället. Trösklarna måste bli lägre och det ska gå att idrotta på flera olika sätt i våra föreningar.

Utmaningarna

Idrotten ska hålla oss i rörelse hela livet men de senaste åren har vi sett att barn och ungdomar slutar allt tidigare. Stora globala trender i kombina- tion med en del gamla strukturer inom idrotts- rörelsen har bidragit till denna olyckliga utslagning.

Det drabbar såväl individer som idrotten i stort.

I dagsläget vänder medlemskurvan i föreningarna nedåt med 11-åringarna. Sedan sker ett successivt tapp av medlemmar till någonstans mellan 35–50- årsåldern då det blir en svag ökning i form av de föräldrar som kommer tillbaka antingen som aktiva eller som barn- och ungdomsledare. Efter 50-års- åldern sluttar kurvan nedåt igen.

Centrum för idrottsforsknings studie från 2017, utförd med elever i årskurs 5, årskurs 8 samt års- kurs 2 på gymnasiet, visar hur endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet. Samtidigt vet vi vilka positiva effekter idrott och fysisk aktivitet kan ha på människors livskvalitet och vårt samhälle.

Stillasittandet är en av vår tids stora utmaningar och idrottande är en stor del av lösningen. En stark idrottsrörelse innebär ett starkare samhälle. Det är dags att bryta trenden och räta ut medlemskurvan!

(4)

RIKSIDROTTSFÖRBUNDET RIKSIDROTTSFÖRBUNDET

Mot en idrott i världsklass

STRATEGISK PLAN

Idrottsrörelsen består av cirka 3 miljoner medlemmar i 20 000 föreningar som samlas i olika specialidrottsförbund (SF). Vår vision är inte blygsam: Svensk idrott – världens bästa.

Den handlar om att välkomna alla in i en idrottsrörelse där

varje människa har en plats och en uppgift. En idrottsrörelse

med ett enat fokus kring sunda värderingar och en tro om

att just dessa skapar grunden för en idrott i världsklass. Den

svenska idrottsrörelsen vill bli bäst i världen för alla på alla

nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras. Det bygger på

en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund

och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass.

(5)

Mot en idrott i världsklass

STRATEGIARBETET

Svensk idrotts- rörelse mot

2025

Under det dryga sekel som idrottsrörelsen har funnits har samhället genomgått en omvälvande förvandling. Självklart påverkar det också såväl föreningsidrotten som människors idrottande. RF-stämman 2013 beslutade att inleda ett strategiskt arbete för att möta samhällets förändringar som en stark rörelse.

Utifrån det beslutet har RF i nära samverkan med SISU Idrottsutbildarna, specialidrottsförbund och distrikt de senaste åren drivit ett brett strategiarbete.

2015 beslutade RF-stämman om mål 2025 och förändringsarbetet mot dem pågår i princip i alla förbund. Målen mot 2025 innebär att idrottsrörelsen ska arbeta för livslång idrott i förening för alla, oavsett bakgrund, ålder, kön, ambitionsnivå eller andra förut- sättningar. Alla ska få plats. Alla ska kunna se idrotts- föreningen som ett bra alternativ för träning och tävling samtidigt som svensk idrott utvecklar en framgångsrik elit.

Denna strategiska plan är en ledstång för hela idrottsrörelsen mot 2025. Ambitionen är att förbund och föreningar i hela landet utifrån planen ska kunna forma sin utveckling mot framtiden. RF och SISU Idrottsutbildarna med dess distriktsförbund i hela Sverige, står redo för att stödja föreningar och förbund i deras utvecklingsarbete mot målen. Det är i föreningarna som förändringsarbetet behöver ske och för att det ska bli en verklig förändring måste varje förening utgå från sina förutsättningar. Det är där i ledarnas tankar om idrott och deras utformning av träning och tävling som vi kan se om strategiarbetet har lyckats 2025.

STRATEGISK PLAN

(6)

En strategisk plan betyder väldigt lite om den inte sätts i ett sammanhang där den får kraft från en gemensam grund och liv av det som ska göras för att infria planen.

Idrottsrörelsen har tidigare beslutat om en gemensam verksamhetsidé, värdegrund och vision. Verksamhetsidén tydliggör vårt gemensamma uppdrag och uttrycker kärnan i verksamheten. Värdegrunden beskriver de värden som vi vill ska styra och genomsyra idrotten. Visionen ger oss en gemensam bild av det vi vill uppnå. Tillsammans utgör de svensk idrotts gemensamma grund, ett sorts fundament på vilka vi byggt den strategiska planen.

Allt hänger ihop

STYRANDE DOKUMENT

(7)

bildar de kärnan i den strategiska planen. Dessa utvecklingsresor är nödvändiga för att infria målen.

Planen delas upp i två fyraåriga perioder med revidering 2021. Den strategiska planen ska styra verksamhetsinriktningar och -planer.

Strategiska områden och mål mot 2025

Livslångt idrottande:

• Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet.

• Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt.

Idrottens värdegrund är vår styrka:

• Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund.

Idrott i förening:

• Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening.

Idrotten gör Sverige starkare:

• Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör.

Verksamhetsidé

Idrottsrörelsens verksamhetsidé beskriver det gemensamma uppdrag och varför rörelsen finns till:

Vi bedriver idrott i föreningar för att må bra, ha roligt och utvecklas under hela livet.

Idrottens värdegrund

Varje förening och varje förbund beslutar själv över sin verksamhet. Idrottsrörelsen har kommit överens om en gemensam värdegrund som all verksamhet ska utgå ifrån:

Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel

Idrottsrörelsens mål 2025

Den strategiska planen är en ledstång mot de över- gripande mål som beslutades av RF-stämman 2015.

Målen anger riktningen för arbetet fram till 2025 och tillsammans med de prioriterade utvecklingsområdena, eller utvecklingsresorna som vi valt att kalla dem,

Allt hänger ihop

Vision

Svensk idrott – världens bästa

Strategisk Plan

2018–2021, 2022–2025 MÅL 2025

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsplaner

(8)

Gemensam

färd mot målen

UTVECKLINGSRESOR

Samhället förändras i allt snabbare takt och idrottsrörelsen

står inför utmaningar. Globaliseringen, urbaniseringen och

digitaliseringen påverkar alla i dagens samhälle. Till det

kommer hälsohotet och miljö- och resursbrist. Utifrån dessa

megatrender har RF med hjälp av experter gjort omvärlds-

analyser, politiska analyser samt kartlagt nuläget inom svensk

idrott. Det står utifrån detta klart att idrottsrörelsen måste

göra något annorlunda för att realisera målen om livslång idrott

i förening för alla samt en stark internationell elit.

(9)

Gemensam

färd mot målen

F

em utvecklingsresor som är särskilt viktiga att fokusera på har identifierats. De benämns som utvecklingsresor eftersom varje resa är en långsiktig strävan mot de övergripande målen 2025.

Inom varje förbund pågår en egen resa, men detta görs inte isolerat. Vi är många och vi hjälps åt. Svensk idrottsrörelse gör en gemensam resa där RF leder, stödjer och företräder idrottsrörelsen och SISU Idrottsutbildarna bildar och utbildar i riktning mot målen.

Förutsättningar för utvecklingsresorna

Digitalisering, samverkan, kommunikation, utbildning och bildning har identifierats som extra viktiga förutsättningar för strategiarbetet. Till det kommer det faktum att det idag är brist på ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer. Dessa förutsättning- ar är avgörande för idrottsrörelsens utveckling och de skär genom samtliga utvecklingsresor. Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras inom den närmaste framtiden. Det är viktigt att vi tar tillvara på digitaliseringens möjligheter och ser det som en möjliggörare för föreningsidrottens utveckling. En nyckel till framgång är att skaffa sig digital kompetens och den finns naturligt i yngre generationer. Stöd till digitalisering och kompetensutveckling bland ledare är en förutsättning för svensk idrotts utveckling.

Samverkan

SF och idrottsföreningar måste samverka för att nå målen 2025. Idrotter behöver se varandra som kollegor och inte som konkurrenter som tävlar om samma utövare.

Inom idrottsrörelsen finns det en idrott för alla och förbund och föreningar kompletterar varandra. Det är även viktigt att samverka med externa aktörer inom såväl privat som offentlig sektor.

Kommunikation

Kommunikation är en förutsättning för förändrings- arbete. Idrottsrörelsen behöver även stärka kommunikationen och samverkan med externa målgrupper och intressenter, för att sprida berättelsen om den svenska idrottsrörelsen 2025 och påverka politiska beslut för att få bättre förutsättningar för att nå målen.

Bildning och utbildning

Bildning och utbildning är nödvändiga ingredienser för att skapa framtidsorienterade samtal i föreningar- nas klubbstugor, på planer, i hallar, ja överallt där idrott skapas och utövas. Det är där, i föreningarna, som strategiarbetet ska synas. Det är där, i ledarnas tankar om idrott och i deras utformning av träning och tävling, vi ser att strategiarbetet har lyckats.

RF och SISU Idrottsutbildarna har tagit fram en ny bildnings- och utbildningsstrategi för utvecklingen mot 2025.

Anläggningar och idrottsmiljöer

För att alla ska kunna vara med och idrotta måste vi ha någonstans att vara. Det kan tyckas vara självklart.

Tillgängliga och ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer är idag en trång sektor. Utvecklingsar- bete och politiskt påverkansarbete kring anläggningar och idrottsmiljöer behöver stärkas för att målen 2025 ska bli verklighet.

STRATEGISK PLAN

(10)

01 Den moderna föreningen engagerar

RF-stämman 2015 beslutade att idrotts- föreningen även i framtiden ska utgöra grundstrukturen för idrottsrörelsen och att föreningarna är en förutsättning för den omfattande verksamheten.

Rörelsens självständighet från stat och kommun är avgörande för ett starkt engagemang i föreningar.

Idrottsrörelsen ska dock samverka med andra aktörer när det gör verksamheten bättre. Det är engagemanget hos medlemmarna i föreningen som skapar aktivi- teterna och utvecklar framtidens idrott. De ideella ledarna är helt avgörande i den dagliga idrottsverk- samheten men för att de ska vilja göra det även i framtiden behöver formerna för att engagera sig i en förening förenklas och anpassas efter den moderna människans livssituation.

Önskat läge 2025

2025 har vi en stark och levande föreningsidrott som tar vara på människors engagemang och inspirerar till delaktighet. Medlemskapet är moderniserat. Det är enkelt och välkomnande att engagera sig oavsett bakgrund, ålder, kön eller andra förutsättningar.

Föreningar bildas och utvecklas med verksamhet i linje med idrottsrörelsens mål. Människor vill engagera sig och är stolta över att vara en del av sin förening och av svensk idrott. Föreningen har antagit nya former där grunden är människors vilja att vara med och att bidra i föreningen. Föreningens möten hålls i såväl gamla som nya forum och verksamheten kännetecknas av glädje, gemenskap och öppenhet.

Insatser 2018–2021

SF och idrottsföreningar ska:

• Delta i idrottsrörelsens bildnings- och utbildningssatsning kring engagemang, demokrati och delaktighet i syfte att stärka människors vilja och kompetens att leda och arbeta ideellt i en förening.

RF ska:

• Skapa mer tid för idrott genom att utveckla, effek- tivisera och digitalisera stöd för administration till förbund och föreningar.

• Utveckla nya former för att engagera sig i framtidens förening.

• Stärka kommunikationen i syfte att inspirera till delaktighet i föreningsidrotten.

SISU ska:

• Genomföra en bildnings- och utbildningssatsning kring engagemang, demokrati och delaktighet i syfte att stärka människors vilja och kompetens att leda och arbeta ideellt i en förening.

(11)

(12)

(13)

02 Inkluderande idrott för alla

Ambitionen om träning och tävling för alla i föreningar – där alla ska känna sig välkomna – innebär att idrottsrörelsen behöver göra en resa mot inkludering av grupper som i dagens samhälle inte ses som norm.

Det gäller samtliga diskrimineringsgrunder; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions- nedsättning, sexuell läggning och ålder. Det handlar också om att sänka ekonomiska trösklar och göra idrotten tillgänglig nära där människor bor.

Inkludering är något annat än integrering.

Integrering bygger på att det finns ett färdigt system eller struktur som något eller någon skall anpassas till. Inkludering däremot utgår från ett synsätt där människors förmågor är utgångspunkten och egen- skaper som kön, etnicitet eller andra förutsättningar inte skapar förväntningar i sig. För att uppnå inklu-

Önskat läge 2025

2025 känner sig alla, oavsett ålder, kön, förutsättningar och bakgrund välkomna till idrottsföreningen.

Föreningens verksamhet ger människor med olika förmåga möjlighet att vara med. Träningen utvecklas efter individens kapacitet vilket utvecklar rörelseför- ståelse. 2025 speglar medlemmarna i idrottsrörelsen befolkningen i Sverige. Möjligheten att träna, tävla och engagera sig i en förening är inte beroende av individens ekonomiska förutsättningar eller var man bor.

Insatser 2018–2021

• Utveckla träning och tävling samt mötesformer efter människors förmåga och möjlighet att vara med.

• Arbeta för att sänka kostnader och andra trösklar för deltagande i idrott.

RF ska:

• Leda en satsning för att få fler ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer med hög till- gänglighet.

• Tillsammans med SF göra en kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse i anslutning till skoldagen.

SISU ska:

• Bilda och utbilda förbund och föreningar i utvecklingsarbete kring normer och inkludering.

• Bilda och utbilda förbund och föreningar i arbete med inkludering av nyanlända.

(14)

03 En ny syn på träning och tävling

Träning, tävling och prestation utgör en väsentlig del av idrottsrörelsens själ och stimulerar individer och lag att utmana sig själva i kamp med såväl andra som sig själva.

Vi är övertygade om att världens bästa barn- och ungdomsidrott där träning och tävling är anpassade efter barnens förmåga och utveckling också ger världens bästa elitidrott. Det är det vi menar med att gå från den traditionella bilden av svensk idrott med en bred bas av barn och unga och spetsig topp av elitidrottare – en triangel, till en idrottsrörelse där alla kan vara med under hela livet och träna och tävla på olika nivåer – en rektangel. (Se figur nästa sida.)

I dag är stillasittandet ett stort samhällsproblem även i de yngre åldrarna. Endast en tredjedel av fyraåringar i Sverige uppnår den rekommenderade gränsen för fysisk aktivitet på 60 minuter om dagen.

Bristen på rörelse gör att barnets utveckling hämmas på många områden och barn har idag generellt inte samma utvecklade rörelseförståelse som tidigare, när de kommer till en idrottsförening. En annan utmaning är att barn och ungdomar slutar allt tidigare med sin idrott. Den vanligaste idrottsutövaren 2017 är elva år.

Ska svensk idrott uppnå målen om livslångt idrottande och nå fler idrottsliga framgångar internationellt, behöver synen på träning och tävling i förening förändras.

Önskat läge 2025

2025 har vi en föreningsidrott där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar.

Träning och tävling utformas så att utövaren mår bra, har roligt och utvecklas under hela livet.

Ledarskapet fokuserar på glädje och prestation snarare än på resultat. Utveckling av rörelseförståelse är i centrum vilket gör att fler får fysiska förutsätt- ningar att idrotta mer. Utövaren känner sig kompe- tent, får tilltro till egen förmåga och en möjlighet att utveckla och förbättra sin prestation. Detta gör att fler fortsätter att idrotta längre och såväl den blivande som redan aktive elitidrottaren sporras att nå sin verkliga potential. Det ger förutom fler utövare totalt sett också fler framgångsrika elitidrottare och internationella medaljer.

Samtidigt väljer många andra former för idrottande.

Alla tränar, det är det vi har gemensamt. De som vill tävlar. Föreningarna kompletterar varandra och sam- verkar både med varandra och med andra aktörer. Det finns alternativ för människor med olika ambitioner – inom idrottsrörelsen, hela livet. 2025 har idrotten på alla nivåer utvecklat strukturer, stödsystem och beteenden vilket bidragit till att medlemmarna är mer aktiva under längre tid. Det är naturligt att idrotta i en förening under hela livet.

Insatser 2018–2021

• Utveckla former och strukturer för träning och tävling för att passa barn och ungdomar.

• Utveckla former och strukturer för träning och tävling för att passa vuxna och äldre idrottares behov.

• Säkerställa att en utvecklad syn på träning och tävling genomsyrar tränarutbildning.

RF ska:

• Förändra ekonomiska stöd och kompetensstöd så att de premierar och stimulerar en jämställd verksamhet som leder till idrott hela livet och en starkare internationell elit.

• Synliggöra idrottsrörelsens utvecklingsresa mot en ny syn på träning och tävling i syfte att bilden av idrotten ska spegla utvecklingen.

SISU ska:

• Säkerställa att en utvecklad syn på träning och

(15)

(16)

(17)

04 Jämställdhet för en fram-

gångsrik idrott

Att inte hantera, arbeta med och tydligt ta ställning för jämställdhet blir allt mer problematiskt när medvetenheten om frågorna bara ökar.

Företag och organisationer som inte agerar riskerar att bli sedda som hopplöst bakåtsträvande och slut- ligen kanske till och med bli irrelevanta – i den nya samhällsordningen. För idrottsrörelsen finns stora möjligheter om man lyckas ta tillvara på värderings- förändringarna och lika stora risker om man låter bli.

Jämställdhet har historiskt setts som en värde- grundsfråga inom svensk idrott och inte som en faktor för idrottsutveckling. Ofta har tjejprojekt adderats till verksamheten vilket har stärkt tjejer och kvinnor, men projekten har inte ändrat organisationens struktur, stödsystem eller kultur. Även om jämställd- het ingår i de ovan beskrivna diskriminerings- grunderna och arbetet samordnas, måste idrotts- rörelsen särskilt fokusera på jämställdhet. Frågan om kön kan även fungera som en bra ingång i ett analys- och förändringsarbete som också inbegriper andra

Önskat läge

2025 har vi en jämställd idrott. Föreningsidrotten ser en jämställd verksamhet som en förutsättning för, och ett tecken på, en framgångsrik idrott. Män och kvinnor har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Möjligheterna är lika för alla oavsett kön, att utöva och leda idrott. Alla som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Idrotten utformar verksamheten så att den ger alla som deltar en trygg gemenskap.

Män och kvinnor har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att män och kvinnor har lika stora möjligheter att medverka. Idrottsrörelsen tillämpar jämställdhetsintegrering i sin verksamhet.

Insatser 2018–2021

• Se över förutsättningar, analysera och genomföra förändringar i syfte att pojkar och flickor, män och kvinnor, ska ha samma möjligheter att delta i idrottsverksamhet.

• Arbeta för att män och kvinnor i alla beslutande och rådgivande organ är representerade med minst 40 procent.

RF ska:

• Integrera jämställdhetsaspekten i ledning, styrning, uppföljning, stöd och utvecklingsarbete och beslut.

SISU ska:

• Integrera jämställdhetsaspekten i utbildningar och mötesplatser.

• Intensifiera bildning- och utbildningsinsatser kring jämställdhet.

(18)

05 Ett stärkt ledarskap

De ideella idrottsledarna är ryggraden i den svenska idrottsrörelsen. De utgörs av ledare, tränare, förtroendevalda, funktio- närer och domare.

Ledarna är avgörande för att leda och stimulera till en bra idrott och för att få alla med på tåget i utvecklingsarbetet mot 2025. Det är i föreningen som förändringen måste ske. För att lyckas behöver idrottsrörelsen stärka ledare i förbund och föreningar men också i ökad om- fattning attrahera ledare i blandade åldrar, av båda kön och med olika bakgrund.

Grupperna som idrottsledare ansvarar för idag har olika bakgrund och andra förutsättningar och behov än för ett tiotal år sedan. Det ställer högre krav på kunskap och på ett mer individanpassat ledarskap än tidigare. Människor idag vill ha, och kräver större möjlighet att kunna styra över sin egen tillvaro. Man vill ha det på ”sitt sätt – när och hur och var jag vill”.

I idrotter som på många sätt bygger på struktur och kontinuitet, ställer det individualiserade och hetero- gena samhället krav på idrottsledares sätt att leda.

Önskat läge

2025 har idrottsrörelsen ett starkt ledarskap i alla delar av organisationen. Såväl tränare, ledare och förtroendevalda känner till och leder enligt rörelsens värdegrund. Ledarskapet är individanpassat och genomsyras av ett gott bemötande. Förutsättningarna för att vara idrottsledare är anpassade efter olika individers livssituation. Idrottsrörelsen har attraktiva ledarutbildningar med hög kvalitet på alla nivåer.

Samtal om utveckling, normer och värderingar är levande i föreningar och förbund. Att ha varit idrottsledare är en stark merit för framtida karriär och idrottsrörelsen är och uppfattas som Sveriges ledande ledarskola.

Insatser 2018–2021

• Säkerställa att ledar- och tränarutbildningar relaterar till mål 2025.

• Stärka ledare och tränares kompetens inom såväl den egna specifika idrotten som inom mer idrotts- generella områden, exempelvis värdegrundsfrågor.

RF ska:

• Tillhandahålla kunskap och stöd till förbund i syfte att stärka ledarskapet.

• Synliggöra och kommunicera det ideella ledarskapet.

SISU ska:

• Genomföra en bildnings- och utbildningssatsning med syfte att stärka kompetensen hos ledare relaterat till mål 2025.

(19)

(20)

Samlad kraft för viktig utveckling

RF:S OCH SISU:S UPPDRAG

RF:s och SISU Idrottsutbildarnas roll är att stödja, leda,

företräda, utveckla, bilda och utbilda idrottsrörelsen. RF

och SISU har en viktig roll i att stödja förbund och föreningar

i utvecklingsarbetet mot 2025. Nedan följer en beskrivning

av RF:s och SISU idrottsutbildarnas uppgifter.

(21)

Samlad kraft för viktig utveckling

RF:s uppdrag

Riksidrottsförbundet (RF) är idrottsrörelsens sam- lande organisation med uppgift att stödja, företräda, utveckla och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. RF:s distrikt har motsvarande uppdrag som RF på regional och lokal nivå. RF och distrikten stödjer föreningsidrotten i hela landet.

Till RF:s uppgifter hör att:

• Fördela och följa upp statens anslag till förenings- idrotten utifrån regeringens riktlinjer och i linje med idrottsrörelsens strategi och mål.

• Stödja den idrottsliga utvecklingen och kunskaps- utvecklingen i SF i linje med idrottsrörelsens strategi och mål.

• Ge service och stöd till SF.

• Företräda idrottsrörelsen gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt.

• Leda det intressepolitiska arbetet och påvisa idrottens samhällsnytta.

• Bevara det idrottshistoriska arvet.

• Samordna idrottsrörelsens internationella arbete.

• Verka för en sammanhållen idrott.

• Samverka med övriga stödorganisationer för en tyd- lig ledning och ett effektivt stöd till idrottsrörelsen.

• Samordna arbetet kring idrottsrörelsens värde- grundsfrågor.

SISU Idrottsutbildarnas uppdrag

SISU Idrottsutbildarna (SISU) är idrottsrörelsens studie- och utbildningsorganisation och ska verka för och bidra till föreningsidrottens utveckling genom bildning och utbildning. SISU:s distrikt har motsvarande uppdrag på regional och lokal nivå. SISU:s medarbetare arbetar i alla Sveriges kommuner och bidrar till föreningarnas utveckling.

Till SISU Idrottsutbildarnas uppgifter hör att:

Fördela och följa upp statens anslag till idrottsrörelsens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet utifrån regeringens riktlinjer och i linje med rörelsens strategi och mål.

• I samverkan med RF skapa förutsättningar för idrottsrörelsens utvecklingsarbete, strategier och mål.

• Med bildnings- och utbildningsinsatser bidra till föreningsidrottens och individers utveckling utifrån behov och förutsättningar.

• Skapa idrottsövergripande mötesplatser.

• Ansvara för att idrottsrörelsens gemensamma ledarutbildningar erbjuds och genomförs.

• Tillhandahålla pedagogiska metoder och utbild- ningsmaterial för bildnings- och utbildningsverksamhet.

STRATEGISK PLAN

(22)

(23)

(24)