Examensarbete, 15hp
Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik, 180 hp Institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Vt 2020
Analys av klimatpåverkan vid ombyggnation
En jämförelse mellan programvaror
Analysis of the climate impact of rebuilding
A comparison of software
LOVISA BERTILSSON
SAMMANFATTNING
Bygg- och fastighetssektorn har en stor påverkan på samhällets miljöpåverkan, för att ändra på detta krävs det en större medvetenhet om klimatpåverkan från byggbranschen. En metod för att ge svar på hur stor miljöpåverkan en produkt eller tjänst har är livscykelanalys. Ett lagförslag för klimatdeklarationer är under bearbetning, vilket skulle innebära att en livscykelanalys, begränsad till byggskedet, blir obligatoriskt för alla nya byggnader som uppförs.
I denna studie har Skanska Direkt Umeå tillhandahållit data för att kunna genomföra en livscykelanalys. Två verktyg, Anavitor och BM 1.0, har använts för beräkningen, där resultaten och användarvänligheten utvärderats för respektive verktyg. Syftet med studien är att få en förståelse för genomförandet av en livscykelanalys samt ta fram ett resultat på klimatpåverkan i byggskedet. Studien är genomförd på ett ombyggnationsprojekt, avgränsat till en våning i ett flervåningshus, där de tio största materialen i avseende på volym beräknats och använts.
Resultatet av studien visar tydligt att produktskedet är den mest klimatbelastade delen i byggskedet, med över 85 % av den totala klimatpåverkan. Den totala klimatpåverkan, beräknad med generiska data, resulterade i 114 kg CO2-ekv/m² i BM 1.0 och 113 kg CO2-ekv/m² i Anavitor. Differensen från resultatet av verktygen var märkbar men inte av betydande storlek, största skillnaden var användarvänligheten och möjligheterna i verktygen. Anavitor upplevdes som ett mer komplext verktyg med fler valmöjligheter, men också ett mer svårnavigerat verktyg med otydlig struktur. BM 1.0 som hade mer begränsade valmöjligheter hade ett modernt uttryck och upplevdes vara mer pedagogiskt uppbyggt, vilket gjorde det lättare att navigera i programmet. Resultatet visade även att transporternas klimatavtryck höjdes vid användning av verkliga transportavstånd. Detta medför att det är svårt att motivera användare att använda produktspecifika data för transporter, då det ökar klimatbelastningen i beräkningen.
ABSTRACT
The construction and real estate sector have a large influence on society's environmental impact, to change this, a greater awareness of the climate impact of the construction industry is required. One method to present the environmental impact for a product or service is life- cycle assessment. A proposal for a new law regarding climate declarations is being processed, which would mean that a life cycle analysis, limited to the construction phase, shall be implemented for all new buildings.
In this study, Skanska Direkt Umeå provided data for the life-cycle analysis. Two tools, Anavitor and BM 1.0, have been used to perform the life-cycle analysis, where the results and user-friendliness of each tool were evaluated. The purpose of the study is to gain an understanding of the implementation of a life cycle analysis and to produce a result on the climate impact in the construction phase. The study was conducted on a remodeling project, limited to one floor. The ten largest materials in terms of volume were calculated and used for the study.
The results of the study clearly show that the material production stage has the greatest impact on the climate, with over 85% of the total climate impact in the construction stage. The total climate impact, calculated with the generic data, resulted in 114 kg CO2 eq / m² in BM 1.0 and 113 kg CO2 eq / m² in Anavitor. The results from the tools did not differ significantly, however, the possibilities and user-friendliness had some differences. Anavitor was perceived as a more complex tool with more choices, but also more difficult to navigate in, and with an unclear structure. BM 1.0, which had more limited options, had a modern layout and was perceived to be more educationally structured, which made it easier to navigate in the program. The results also showed that the transport's climate imprint was increased when using actual transport distances, this could indicate that the user does not feel that it is motivating to use product- specific data.
FÖRORD
Detta examensarbete är det sista som utförs på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Umeå Universitet. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng och har utförts med Skanska Direkt Umeå som uppdragsgivare.
Jag vill börja med att tacka min handledare på Skanska Direkt Umeå, Lucas Persson, som hjälpt till med material för arbetet och som stöd vid funderingar. Sen vill jag också ägna ett stort tack till Laila Olsson på Skanska Direkt Umeå, för goda råd och hjälp i arbetet.
Jag vill även tacka Jimmy Vesterberg, handledare från universitetet, för diskussioner och råd i ämnet.
Slutligen ett stort tack till Jeanette Sveder Lundin, hållbarhetsspecialist på Skanska, som bistått med support i programvaror.
Tack!
Umeå, juni 2020
Lovisa Bertilsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.1.1 SKANSKA ... 1
1.2 SYFTE ... 2
1.3 MÅL ... 2
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2
2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 3
2.1 LIVSCYKELANALYS ... 3
2.2 GENOMFÖRANDE AV LIVSCYKELANALYS ... 3
2.2.1 Definition av mål och omfattning ... 3
2.2.2 Inventeringsanalys ... 4
2.2.3 Miljöpåverkansbedömning ... 5
2.2.4 Tolkning ... 5
2.3 MILJÖVARUDEKLARATION - EPD ... 6
2.4 VERKTYG FÖR LIVSCYKELANALYS ... 6
2.4.1 Anavitor ... 7
2.4.2 Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM 1.0 ... 7
3 METOD ... 8
3.1 ANALYSERAD BYGGNAD ... 8
3.2 ARBETSGÅNG ... 8
3.2.1 Litteraturstudie ... 8
3.2.2 Inventering av material ... 8
3.2.3 Analys i Anavitor ... 9
3.2.4 Analys i BM 1.0 ... 11
3.2.5 Tolkning och slutsats ... 12
4 RESULTAT ... 13
4.1 INVENTERINGSANALYS ... 13
4.2 KLIMATPÅVERKAN I BYGGSKEDET – ANAVITOR ... 14
4.3 KLIMATPÅVERKAN I BYGGSKEDET - BM ... 16
4.4 MÖJLIGHETER MED VERKTYGEN ... 18
5 DISKUSSION ... 19
5.1 OSÄKERHETS- OCH KÄNSLIGHETSANALYS ... 19
5.2 ANVÄNDARVÄNLIGHETEN I VERKTYGEN ... 20
6 SLUTSATSER ... 21
6.1 REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA STUDIER ... 21
REFERENSER ... 22 Bilaga 1 – Rapport från Anavitor ... I Bilaga 2 – Rapport från BM 1.0 ... III
1
1 INLEDNING
I detta kapitel kommer bakgrunden till arbetet och dess syfte och mål att presenteras, samt de avgränsningar som är satta för arbetet att redovisas.
1.1 BAKGRUND
Bygg- och fastighetssektorn utgör en stor del av samhällets miljöpåverkan, år 2017 stod bygg- och fastighetssektorn för nästan 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
Medvetenhet om miljöpåverkan måste öka i branschen, om hur mer klimatsmarta val kan göras och vad ett byggprojekt genererar i växthusgaser (Boverket, 2019a).
Sverige har som mål att senast år 2045, ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären och senare uppnå negativa utsläpp (Naturvårdsverket, 2019). Nettonollutsläpp innebär att de utsläpp som sker ska kunna tas upp av det ekologiska kretsloppet eller med olika tekniska lösningar, och i och med detta inte bidra till växthuseffekten. Negativa utsläpp innebär att utsläppen är mindre än vad som kan tas upp i kretsloppen, exempelvis att en byggnad producerar mer hållbar energi än den använder (Fossilfritt Sverige, 2018).
I dagsläget finns det ingen lag eller några krav på redovisning om utsläpp av växthusgaser från byggnader. Däremot har Boverket på uppdrag av regeringen tagit fram ett lagförslag på klimatdeklaration. Detta förslag är under bearbetning och är tänkt att träda i kraft den 1 januari år 2022 (Boverket, 2019a). Förslaget kommer gälla för uppförande av nya byggnader i första läget, men kan framöver också bli aktuellt för större ombyggnationsprojekt, då materialomsättning vid ändringsarbeten börjar uppmärksammas mer och mer. Lagförslaget kommer innebära att en livscykelanalys, begränsad till byggskedet, ska genomföras. Vilket ska resultera i en deklaration av den klimatbelastning byggnaden bidragit med under uppförandet (Boverket, 2018).
1.1.1 SKANSKA
Skanska är ett av de största byggföretagen i Sverige, samt ett av de största bygg- och projektutvecklingsföretagen i världen, och arbetar med miljöfrågor och ett arbete mot en mer hållbar framtid. Skanska Sverige är medlem i Fossilfritt Sverige, som är ett initiativ från regeringen för organisationer som driver ett aktivt klimatarbete. Fossilfritt Sverige tog år 2018 fram en färdplan för en klimatneutral och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor, vilket Skanska var projektledare för (Fossilfritt Sverige, 2018). Skanska arbetade år 2010 fram en strategi mot ett ökat grönt byggande, Gröna kartan. Det är ett strategiskt verktyg till att driva ett mer hållbart byggande, det beskriver vad som menas med grönt byggande och mäter och följer upp utvecklingen inom energi, klimat, material och vatten (Skanska, 2019a).
Ett av de mål som Skanska internt har satt upp är klimatneutralitet år 2045, som är i linje med Sveriges mål om nettonollutsläpp. Målet innebär att bygga klimatneutrala byggnader (Skanska, 2019b). Skanska Sveriges definition på en klimatneutral byggnad är en nettonoll
2 klimatpåverkan från byggnaden under en 50 års analysperiod. Detta ska uppnås genom att bygga energieffektiva hus som producerar egen förnybar energi och byggs med krav på låga koldioxidutsläpp. Mängden förnybar energi som blir till överskott under driften, räknas in som en koldioxidbudget och är tänkt att används till att täcka för klimatpåverkan från byggskedet och under byggnadens användning (Skanska, 2020).
Inom ramen för detta arbete tillhandahöll Skanska Direkt Umeå data för den genomförda studien. Skanska Direkt är en specialiserad enhet inom Skanska, som arbetar med ROT-arbeten,
varav den aktuella studien har genomförts på ett ombyggnationsprojekt. Skanska använder projektstyrningsverktyget SPIK för att skapa kalkyler, budgetar och planeringar, samt för uppföljning under projekt. Kalkylerna kan användas som underlag för livscykelberäkning i verktyget Anavitor, som är ett av de verktyg Skanska använder för livscykelanalyser.
1.2 SYFTE
Studien syftar till att skapa en djupare förståelse i att genomföra en livscykelanalys, hur en livscykelanalys genomförs och vilken information som krävs för analysen. Studien syftar även till att studera två av de LCA-verktyg som finns på marknaden idag, där avsikten med analysen av de två programvarorna är att identifiera olikheter med verktygen med avseende på användarvänlighet, resultat och möjligheter. Genom att analysera klimatpåverkan i två steg, först med generiska data och därefter med specifika data, är syftet att se ifall det ger en högre eller lägre beräknad klimatpåverkan.
1.3 MÅL
Målet är att med två programvaror tillämpade för livscykelanalyser analysera hur programmen skiljer sig åt, i resultat och användarvänlighet. Samt att beräkna klimatpåverkan för byggskedet och utreda vilka delar som påverkar klimatet mest.
1.4 AVGRÄNSNINGAR
Livscykelanalysen kommer vara avgränsad till byggskedet, modul A1-A5. De moduler som ingår i detta är A1-A3, tillverkning av byggmaterial, A4, transport från fabrik till arbetsplats och A5, installation på arbetsplats. Modulerna A5.2-A5.5 kommer inte tas med i beräkning då tillgång av data för dessa saknas.
Livscykelanalysen kommer genomföras på ett ombyggnationsprojekt i Umeå, avgränsad till en våning, där resultatet kan med viss osäkerhet antas vara representativt för liknande
våningar i byggnaden. Studien kommer att undersöka de tio material som stod för den största inköpta volymen.
Livscykelanalysen kommer att beräknas med programvarorna Anavitor och BM 1.0. Då Anavitor är en programvara som Skanska tillsammans med Svenska miljöinstitutet IVL tillhandahåller och BM 1.0 är ett verktyg som boverket föreslår för klimatdeklarationer är dessa av intresse att undersöka. Samt att en enklare kalkyl kommer genomföras med SPIK som underlag för import i beräkningsverktygen.
3
2 LITTERATURGENOMGÅNG
I det här kapitlet ges information om vad en livscykel är och varför den används som metod.
Samt information om olika verktyg som finns tillgängliga för att beräkna en livscykelanalys.
2.1 LIVSCYKELANALYS
En livscykelanalys, förkortat LCA, är ett analysverktyg som ger svar på hur stor miljöpåverkan en produkt eller tjänst har. Resultatet kan användas för att jämföra hur mycket en förändring eller investering i produkten skulle påverka miljön (Carlsson & Pålsson, 2011). Baumann och Tillman (2004) beskriver också styrkan med att metoden analyserar ett helt produktsystem, vilket gör att fokus ligger på att förbättra hela produktsystemet och inte enskilda processer.
En livscykelanalys används också för att nå en del miljöcertifieringar, vilket kan användas till marknadsföring. Malmqvist och Erlandsson (2017) redogör i sin rapport att arbetet med LCA ökar i Sverige, detta på grund av att det ställs mer och mer krav på LCA-arbete.
Miljöcertifieringarna Miljöbyggnad, Breeam och Leed har alla indikatorer som kräver en LCA- beräkning, och fler och fler kommuner börjar också ställa krav på livscykelanalyser.
Definitionen av livscykelanalys enligt ISO 14040:2006 (SIS, 2006) är; “Sammanställning och utvärdering av inflöden, utflöden och den potentiella miljöpåverkan för ett produktsystem under dess livscykel.”
2.2 GENOMFÖRANDE AV LIVSCYKELANALYS
LCA har enligt standard 14040 (SIS, 2006), en tydlig struktur, som ses i Figur 1. Där de olika momenten är; definition av mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkansbedömning och tolkning. Varje moment och dess innebörd kommer beskrivas närmare i detta kapitel.
Figur 1. Struktur för livscykelanalys enligt ISO 14040 (SIS, 2006).
2.2.1 Definition av mål och omfattning
I detta moment bestäms avgränsningar och varför studien genomförs, samt vilka som ska ta del av analysen. De mål som definieras i detta moment blir avgörande för de val och tolkningar som kommer göras senare i studien, vilket medför att det är viktigt att ha genomtänkta mål (Carlsson & Pålsson, 2011).
4 Systemgränser är en del av de avgränsningar som ska bestämmas, detta visar vilka livscykelskeden som ska ingå i beräkningen. Från Figur 2 kan de olika modulerna som ska ingå tydligt definieras. Utifrån dessa kan modul A4 och A5 behöva fler underliggande moduler (Boverket, 2019b).
I fältet ”A4-A5 Byggproduktionsskede” som kan ses i Figur 2 kan A4 delas upp i följande moduler;
- A4.1 Transport av byggmaterial till arbetsplatsen - A4.2 Transport av maskiner till och från arbetsplatsen
- A4.3 Övrig påverkan av transporter för material och maskiner (spill, skadat m.m.)
och A5 i följande moduler;
- A5.1 Spill, emballage och avfallshantering
- A5.2 Byggarbetsplatsens fordon, maskiner och apparater - A5.3 Tillfälliga bodar, kontor, förråd och andra byggnader - A5.4 Byggprocessens övriga energivaror
- A5.5 Övrig miljöpåverkan från byggprocessen, inklusive övergödning vid sprängning, markexploatering, kemikalieanvändning m.m.
Figur 2. Moduler för en livscykelanalys olika skeden enligt standard ISO 15978 (SIS, 2011).
Ska livscykelanalysen användas i jämförande syfte och inte enbart för att se till en process miljöbelastning, krävs en funktionell enhet. Den funktionella enheten ska definieras som något som uppfyller ett behov, exempelvis 1 m² golv, där olika golvtyper med olika egenskaper ska uppfylla samma behov, vilket medför att den totala vikten för de olika golvtyperna kan variera (Rydh, Lindahl & Tingström, 2002). Syftet med den funktionella enheten är att ha en referens som all data som ska analyseras och inventeras kan refereras till (SIS, 2006).
2.2.2 Inventeringsanalys
Vid en inventeringsanalys samlas miljödata in om alla processer i produktsystemet.
Informationen som ska samlas in avgörs främst utifrån mål och omfattning på studien (Carlsson
& Pålsson, 2011). Den information som ska hämtas utifrån in- och utflöden i ett produktsystem
5 benämns ofta datakategorier, det vill säga den mängd av olika material eller energi som ingår i produkten som ska analyseras (Rydh, Lindahl & Tingström, 2002).
Idag har många databaser redan tillförlitliga LCA-beräkningar för vanliga och standardiserade varor och produkter, så som IVL:s miljödatabas, som innehåller klimatdata för de vanligaste byggresurser som används på den svenska marknaden. Det är vanligt att räkna med dessa generiska data, då de är medelvärden från branschen, däremot finns det också produktspecifika data från enskilda företag (läs mer under kapitel 2.3).
2.2.3 Miljöpåverkansbedömning
I detta moment undersöks miljöpåverkan från de olika flödena som är framtagna under livscykelinventeringen. Undersökningen ska leda fram till vad i miljön som påverkas och därefter sammanställs det till en total miljöpåverkan (Carlsson & Pålsson. 2011). Enligt ISO 14040:2006 finns det tre obligatoriska steg i miljöpåverkansbedömningen;
- val av miljöpåverkanskategorier och kategoriindikatorer, - klassificering
- beräkning av miljöpåverkan på kategoriindikatorerna (karakterisering).
Vid val av miljöpåverkanskategorier och kategoriindikatorer bestäms vilken typ av miljöpåverkan och enhet som är beräknad, exempelvis på miljöpåverkanskategorier är försurning, växthuseffekt och ozonskiktsuttunning (Rydh, Lindahl & Tingström, 2002).
Boverkets (2018) framtagna förslag till klimatdeklarationer är att använda sig av växthusgaser beräknade med GWP (global warming potential), som beräknas i kg CO2-ekvivalenter. GWP är ett mått på klimatpåverkan, som innefattar förmågan hos växthusgaser att bidra till växthuseffekten.
Klassificering innebär att inventeringsresultatet sorteras in i de olika bestämda miljöpåverkanskategorierna, där en del föroreningar kan bidra till fler olika miljöeffekter, exempelvis kan kväveoxider bidra till både försurning, växthuseffekt och övergödning (ibid).
Karakterisering är ett sätt att beskriva det potentiella bidraget till en miljöeffekt, genom att multiplicera karaktäriseringsindex för ämnen som bidrar till en miljöeffekt med mängder från inventeringsresultatet (ibid).
2.2.4 Tolkning
Detta moment är ett av de viktigaste i en LCA-beräkning, då resultatet analyseras och ska tillfredsställa de mål som satts upp från start. Tolkningen resulterar ofta i slutsatser och rekommendationer för alternativa val. I tolkningsfasen ska också en utvärdering om datakvalité och tillförlitlighet för studien göras, detta kan genomföras genom en osäkerhets- och känslighetsanalys (Rydh, Lindahl & Tingström, 2002).
6 2.3 MILJÖVARUDEKLARATION - EPD
EPD står för Environmental Product Declaration, eller miljövarudeklaration på svenska, och är ett dokument för produkters eller tjänsters miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Dokumentet är helt oberoende och verifierat av utomstående från produkterna/tjänsterna, detta för att ge en rättvis och jämförbar information (IVL 2020a). Det finns regler för hur en verifiering ska göras, genom standarder, dock kan metoden för verifiering skilja sig mellan olika program. Detta medför att EPD:er från olika program inte alltid är jämförbara. För att kunna jämföra en EPD med en annan krävs kunskap om vad som finns i deklarationen och vad som ska jämföras (Baumann & Tillman, 2004).
I standard ISO 14020 (SIS, 2001) beskrivs hur miljövarudeklarationer kan användas som konkurrensverktyg, då produkter med miljövarudeklarationer kan föredras då klimatbelastningen är definierad och därav väljas framför andra produkter utan miljövarudeklaration. Vilket leder till att konkurrenter måste förbättra miljöegenskaperna hos sina egna produkter för att senare också kunna verifiera sina produkter med en miljövarudeklaration, för att ha en chans att utmana det valda alternativet hos konsumenterna.
Detta är positivt för hela den branschen av produkter, då det leder till minskad miljöbelastning för hela produktkategorin. Baumann och Tillman (2004) tillägger också vikten av att en miljövarudeklaration är just en deklaration och inte säger ifall en produkt är miljövänlig eller inte.
2.4 VERKTYG FÖR LIVSCYKELANALYS
Det finns en mängd olika program och hjälpmedel för att utföra en livscykelanalys.
Komplexiteten hos programmen varierar och vid val av verktyg bör man ta i beaktning sin egen förkunskap om LCA och syftet (detaljeringsgrad) med beräkningen (Boverket, 2019d).
Verktyg för LCA-beräkningar räknar ofta automatiskt om mängden byggprodukter till så kallade generiska resurser, vilket kan ses i schematiskt i Figur 3. Om verktyget inte har denna funktion krävs en manuell beräkning eller beräkning i ett annat verktyg. Efter att verktygen har kopplat samman byggprodukter till generiska resurser, kopplas det till olika miljödata. För att kopplingen från generiska resurser och miljödata ska vara genomförbar, krävs en omvandling från olika enheter till kilo, till exempel från m² till kilo (Boverket, 2019e).
Figur 3. Schematisk illustration av hur byggdelar räknas om till generiska resurser (Boverket, 2019e).
Genom att LCA-beräkningar blivit ett krav för en del miljöcertifieringar har också verktygen för LCA i byggbranschen utvecklats, där flera verktyg är speciellt utvecklade för byggsektorn.
7 Några av de mest använda verktygen i Sverige inom byggbranschens för LCA-beräkningar är Anavitor, Bidcon Klimatmodul, Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM) och One click LCA (ibid).
2.4.1 Anavitor
Anavitor betyder “Analys av livets kretslopp” (Analys Vita Orbita) och är ett verktyg för livscykelanalys. Utgångspunkten för programmet är att en person som saknar fördjupning i LCA ska kunna genomföra en beräkning för miljöpåverkan och livscykelkostnad.
När Anavitor utvecklades skulle det inte ses som ett enskilt verktyg, utan som ett komplement till redan befintliga verktyg. Därav använder sig Anavitor av import av färdiga kalkyler, då detta redan förväntas finnas i företagets affärssystem (Erlandsson, Jönsson & Enström, 2007).
Anavitor är ett verktyg som Skanska och IVL använder och därav inte finns tillgängligt för alla att använda, databasen som används i programmet är IVL:s miljödatabas bygg.
Arbetsgången i Anavitor kan beskrivas med tre steg; import, komplettering och rapportering. I första steget ska materialsammanställning från en kalkyl importeras och ofullständig informations läggas till. Därefter ska komplettering göras, i form av transporter, eventuella resursersättningar och energi, ifall denna ska vara med i beräkningen. Slutligen ska resultatet sammanställas och rapporteras, beroende på vad syftet med analysen är kan olika resultat tas fram.
I verktyget kan hela livscykeln, från framställning av råvara till rivning, analyseras. Dessutom kan transportscenarier ändras till verkliga avstånd och med viss begränsning kan produkter ändras till produktspecifik EPD.
2.4.2 Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM 1.0
Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, är ett miljöberäkningsverktyg som är framtaget av Svenska miljöinstitutet IVL, för att ha ett branschgemensamt verktyg för miljöpåverkanbedömningar. Verktyget är skapat för att en person som inte är expert inom området ska kunna genomföra en klimatdeklaration. Verktyget är gratis för nedladdning och användning, vilket gör att alla kan tillgå det. Det som därefter blir en kostnad är ifall support krävs och detta inte finns internt på företag (IVL, 2020b).
Verktyget använder IVL:s miljödatabas bygg, med vissa begränsningar ifall man använder gratisversionen, de byggresurser som finns är utvalda för de krav som ställs för Miljöbyggnad 3.0 och är grundkonstruktioner och bärande delar. BM utgår ifrån någon typ av mängdberäkning, antingen manuell eller via ett kalkylprogram och därefter räknas det i verktyget fram klimatpåverkan för materialproduktion, transporter och byggproduktion, modul A1-A5. I verktyget kan även transportscenarier och egna EPD läsas in för att se hur stor påverkan det gör att använda sig av produktspecifika data (ibid).
8
3 METOD
I detta kapitel ges en beskrivning av den analyserade byggnaden och arbetsgången för studien.
Arbetsgången presenteras i fem steg, där genomförande för varje del beskrivs.
3.1 ANALYSERAD BYGGNAD
För att genomföra studien har en byggnad belägen i Umeå analyserats, byggnaden är avgränsad till en våning som har en bruttoarea (BTA) på 1530 m², med 60 rum i varierande storlek.
Våningen befinner sig i en byggnad med 12 våningar där våningarna liknar varandra, med några förändringar i rumsfördelning. Projektet är ett ombyggnationsprojekt, i vård- och omsorgslokaler, där våningarna totalrenoveras.
3.2 ARBETSGÅNG
Genomförandet av studien kan ses i en schematisk figur nedan i Figur 4. Där arbetet startade med en litteraturstudie följt av inventering av material, analys i Anavitor och BM och därefter en tolkning av resultatet. Samtidigt som detta skedde har data och information sammanställts i en rapport och slutligen har det dragits slutsatser av arbetet.
Figur 4. Schematisk figur över arbetsgången i studien.
3.2.1 Litteraturstudie
En litteraturstudie genomfördes för att få en fördjupad kunskap inom området samt för att få en förståelse hur arbetet skulle genomföras, vilket är i linje med Patel och Davidsson (2019).
Vidare beskriver författarna även vikten i att identifiera problemområdet i undersökningen och fortsätta inhämta information under arbetets gång. Under arbetets gång har litteratur i ämnet livscykelanalys lästs, samt ISO-standarder kopplade till livscykelanalys för att förstå de krav och möjligheter som finns med en LCA.
3.2.2 Inventering av material
Med hjälp av ritningar över ombyggnationen på våningen har material valts ut, baserat på de tio största posterna av inköpt volym. Materialmängder har beräknats med hjälp av Bluebeam Revu, vilket är en PDF-programvara som är anpassat för byggbranschen. Verktygen mät- och skalstock i programmet har använts för att ta ut mängder av olika material utifrån tillgängliga ritningar. Mängder har därefter sammanställts i ett kalkylark i Excel för att identifiera material, mängd och densitet för att kunna beräkna allt material till enheten kilo. Detta för att kunna jämföra kopplingen mellan resurs och miljödata i verktyget med en egen handberäkning.
9 Därefter undersöktes produktspecifika data, det vill säga miljövarudeklarationer för materialen och transportavstånd från fabrik till arbetsplats. Ett antagande gjordes, att transport för mellanlagring på varuhandel och/eller lager kunde försummas, då den sträckan inte är av betydande roll jämfört med sträckan från fabrik till byggarbetsplats. Verkligt transportavstånd för plywood och träregel saknades då de är köpta från byggvaruhandel som tillhandahöll virke från olika leverantörer. I detta fall användes generiska data för transport. Transport för dörr med stålkarm delades upp i två avstånd då karmen är producerad på annan ort än dörrbladet.
Miljövarudeklarationer undersöktes på leverantörernas hemsidor och därefter på miljövarudeklarations-databasen Environdec. De deklarationer som återfanns sparades ner för att kunna användas senare i beräkningsverktygen. Leverantörer som inte hade någon tillgänglig miljödeklaration kontaktades och detta efterfrågades. Miljövarudeklaration av stålreglar är under bearbetning vilket framgick efter kontakt med leverantör, då det fanns tillgänglig deklaration av motsvarande stålreglar från annan leverantör användes denna under beräkning av projektspecifika data för att få en uppskattning vilken skillnad projektspecifika data skulle kunna ge.
Vid inventering av dörrar, generaliserades dessa till ett och samma modulmått, 10x21, och till dörrar med träkarm och dörrar med stålkarm. Ett antagande togs att den största egenskapen för dörrarna ur miljösynpunkt var ifall karmen var i trä eller stål, då stål normalt har ett betydligt högre GWP värde än trä. Övriga skillnader i egenskaper och mått antogs därav vara försumbara.
När materialinventeringen var genomförd skapades en kalkyl i programmet SPIK, som är Skanskas projektstyrningsverktyg som används för att skapa kalkyler, budgetar och planeringar, samt för uppföljning under ett projekt. I SPIK användes inlagda recept och resurser vid inmatning av materialmängder, på så vis inkluderades många delar i samma inmatning.
Exempelvis vid inläggning av ett recept av en viss typ av innervägg så inkluderades stålreglar, gips, plywood, skruv och arbete. När kalkylen var färdig kunde en utskrift skapas för export till programmen Anavitor och BM 1.0.
3.2.3 Analys i Anavitor
För att kunna genomföra en analys i Anavitor krävdes en korrekt export från SPIK, där filen skulle vara en sbXML-fil. Verktyget begärde också vissa projektspecifika data för att kunna genomföra analysen, så som projekttyp, bruttoarea, entreprenadform och region för projektet.
Efter import av korrekt fil och rätt information angetts genomfördes en första analys i programmet, vilket gav resultat på kvaliteten av analysen. Kvaliteten på resurserna delades bland annat upp som primärt- eller sekundärt beräknande resurser. Där en procentsats på över 75 primärberäknade resurser ansågs som godkänt enligt Skanskas gröna karta. De primära beräkningarna är gjorda utifrån en mängd på ett material, se exempel i Figur 5, medan sekundära beräkningar är antaganden utifrån en kostnad på ett material, se exempel i Figur 6.
10
Figur 5. Primär beräkning av resurs.
Figur 6. Sekundär beräkning av resurs.
Efter import granskades resurserna och dess ingående komponenter för att kontrollera att allt från kalkylen blivit importerat. Mappningar till miljödata kontrollerades och verktygets beräknade mängd i kilo, se Figur 7, kontrollerades med den egna beräknade mängden. Där en differens på 10 % från egen beräknad mängd till programmet ansågs som acceptabelt.
Figur 7. Resursens beräknade mängd i kilo och koppling till miljödata i Anavitor.
Efter kontroll av beräkningar och mappningar låstes den första analysen och en ny import skapades för att kunna ange produktspecifika data och senare kunna jämföra resultaten. Vid inläggning av produktspecifika data användes de uppmätta transportsträckorna, vilket lades till
11 för varje resurs. I Anavitor återfanns specifika miljövarudeklarationer för somliga material, dessa kopplades till resurserna, däremot kunde inte egna deklarationer läggas in i programmet.
När produktspecifika data angetts genomfördes en ny simulering och utskrift av resultaten från både generiska och specifika data skapades (återses i bilaga 1), därefter sammanställdes resultatet i ett Excel-ark för senare tolkning.
3.2.4 Analys i BM 1.0
För att kunna göra analys i BM 1.0 krävdes även här en specifik export från SPIK. En fil i xlsx- format med kolumner med rätt information och i rätt ordning, se Figur 8.
Figur 8. Urklipp ur SPIK, kolumnval och ordning av kolumner vid utskrift av kalkyl till BM-verktyget.
Vid användning av BM 1.0 användes Skanskas register i programmet, vilket medförde automatisk mappning (koppling mot miljödata) vid import av kalkylen. Mappningarna gjordes utifrån tidigare gjorda mappningar i det registret, där andra användare har valt att koppla resurser mot vissa miljödata. Då BM har begränsat med miljödata krävdes manuell mappning då en resurs var kopplad mot miljödata redan i SPIK som därefter inte fanns tillgängligt i BM.
Vid manuell mappning krävdes också en omvandlingsfaktor då materialet inte var beräknat i enheten kilo. I detta fall användes mängden som beräknats under inventeringen istället för att ange omvandlingsfaktorer.
Resurserna kompletterades med produktspecifika data, i form av transportsträckor och miljövarudeklarationer. Vid transport angavs specifika transportscenarion i form av transportslag, transporttyp, bränsleslag och avstånd. I denna studie användes lastbil, landsvägstransport och fossil diesel till all transport.
12 Miljövarudeklarationer lades till manuellt genom ikonen för ”EPD”, där information om deklarerad enhet, omvandlingsfaktor och miljöpåverkan angavs. Miljövarudeklarationen som återfunnits laddades upp som pdf-fil och informationen från deklarationen specificerades.
Såvida den deklarerade enheten inte var kilo krävdes en omvandlingsfaktor, som i exemplet nedan i Figur 9 där information från miljövarudeklaration för knauf classic board gav;
- deklarerad enhet: 1 m²
- vikt per deklarerad enhet: 8,5 kg/ m²
- miljöpåverkan A1-A3: 1,84 kg CO2-ekv/m².
En omvandlingsfaktor beräknades genom ekvationen: 8,5#!"! →$%&!= (,*' = 0,11765#²!" . När all information angetts angavs kvalité på mappningen, beroende på hur god informationen var kunde kvalitén sättas till perfekt, okej eller undermålig mappning.
Figur 9. Manuell inläggning av miljövarudeklaration i BM 1.0.
När resurser fått tilldelat produktspecifika data och all information som krävdes var tillagd, skrevs en rapport med resultatet ut till Excel, se fullständig rapport i bilaga 2.
3.2.5 Tolkning och slutsats
En osäkerhets- och känslighetsanalys som tas upp i diskussionen genomfördes och resultat tolkades mot varandra och sammanställdes till jämförbara diagram som redovisas i kapitel 4, resultat. Efter sammanställning av resultat och tolkning togs slutsatser av studien fram, dessa presenteras närmare under kapitel 6.
13
4 RESULTAT
I detta kapitel kommer resultatet från livscykelinventering och livscykelanalys redovisas genom tabeller, figurer och beskrivande text. Resultatet är baserat på referensobjektet som är beskrivet under kapitel 3.1.
4.1 INVENTERINGSANALYS
De material som undersökts presenteras nedan i Tabell 1. I tabellen redovisas de olika delarna som krävdes för LCA-beräkningen; material, leverantör och mängd, samt dess transport från fabrik till arbetsplats och om det fanns tillgänglig EPD.
Tabell 1. Resultat av inventeringsanalys.
Material Leverantör Mängd [kg] Transport Tillgänglig EPD
Mineralull Paroc 469 850 km JA
Plywood XL Bygg & Beijer 8874 - NEJ
Gips Knauf 25 245 1200 km JA
Multiregel + Stålskena
Knauf 3545 1200 km PÅGÅENDE
Träregel Beijer 1267 - NEJ
EPS-betong EPS-cement 99 000 635 km NEJ
Undertaks- plattor
Ecophon 1868 1180 km JA
Undertak bärverk
Ecophon 2266 1180 km NEJ
Dörr m.
träkarm
SSC 1596 35 km NEJ
Dörr m.
stålkarm
SSC 3139 35 km/285
km
NEJ
14 4.2 KLIMATPÅVERKAN I BYGGSKEDET – ANAVITOR
Klimatpåverkan utifrån en analys i beräkningsprogrammet Anavitor redovisas med fördelning på modul och material i figurer och tabeller nedan. En fullständig rapport från verktyget återfinns i bilaga 1.
Klimatpåverkan fördelat på modul kan ses genom en procentuell fördelning i Figur 10 och genom värden i Tabell 2. Där Figur 10 tydligt visar att produktskedet är den mest klimatbelastade modulen och att modul transporter till arbetsplatsen ökat vid användning av specifika data.
Figur 10. Beräknad klimatpåverkan från Anavitor, fördelat på modul med procentuell fördelning vid generiska respektive specifika data.
Generiska data respektive specifika redovisas även i Tabell 2, där en tydlig ökning i modul A4, transport till arbetsplatsen, ses. Samt att en minskning av klimatpåverkan kan noteras i modul A1-A3 och A5.
Tabell 2. Klimatpåverkan fördelat på moduler beräknat i Anavitor.
Modul Klimatpåverkan
av generiska data [kg CO2-ekv/m²]
Klimatpåverkan av specifika data [kg CO2-ekv/m²]
Produktskede (A1-A3) 107,05 105,82
Transporter till arbetsplatsen (A4)
2,08 9,30
Byggproduktion (A5) 3,81 3,63
Totalt (A1-A5) 112,94 118,75
Klimatpåverkan fördelat på material kan ses i Figur 11 och Tabell 3, där mineralull, träreglar och dörr med träkarm har en påverkan mindre än en procent av totalen och redovisas därför inte i cirkeldiagrammet i Figur 11.
15
Figur 11. Beräknad klimatpåverkan från Anavitor, fördelat på material med procentuell fördelning vid generiska respektive specifika data.
Resultatet visar att EPS-betongen är det mest klimatbelastade materialet, följt av stålreglar och stålskenor. Samt att alla material förutom dörrarna har samma eller ökad klimatpåverkan vid specifika data.
Tabell 3. Klimatpåverkan (inkl. transport och spill) fördelat på material, beräknad med Anavitor.
Material
Klimatpåverkan av generiska data
[kg CO2-ekv]
Klimatpåverkan av specifika data
[kg CO2-ekv]
Mineralull 584 619
Plywood 2891 2891
Gips 9330 9344
Stålregel + stålskena 31 657 32 596
Träregel 114 114
EPS-betong 117 706 125 482
Undertaksplattor 2242 2308
Undertak bärverk 3135 3268
Dörr med träkarm 639 610
Dörr med stålkarm 4499 4459
16 4.3 KLIMATPÅVERKAN I BYGGSKEDET - BM
Klimatpåverkan utifrån en analys i beräkningsprogrammet BM 1.0 redovisas med fördelning på modul, byggdel och material i figurer och tabeller nedan. En fullständig rapport från verktyget återfinns i bilaga 2.
Klimatpåverkan fördelat på modul kan ses i Figur 12 och Tabell 4, där resultatet visar att majoriteten av klimatpåverkan sker i produktskedet (modul A1-A3). Differensen mellan generiska och specifika återses också, där specifika data har en högre påverkan i modul transporter och produktskede, medan byggproduktion minskat.
Figur 12. Klimatpåverkan fördelat på moduler med procentuell fördelning från BM-verktyget.
Tabell 4. Klimatpåverkan fördelat på moduler, beräknat med BM-verktyget.
Modul Klimatpåverkan
av generiska data [kg CO2-ekv/m²]
Klimatpåverkan av specifika data [kg CO2-ekv/m²]
Produktskede (A1-A3) 103,49 107,89
Transporter till arbetsplatsen (A4)
5,64 11,68
Byggproduktion (A5) 4,98 3,73
Totalt (A1-A5) 114,11 119,39
Klimatpåverkan fördelat på material kan ses i Figur 13 och Tabell 5, där mineralull, träreglar och dörr med träkarm har en påverkan mindre än en procent av totalen och redovisas därför inte i cirkeldiagrammet i Figur 13.
17
Figur 13. Beräknad klimatpåverkan från BM-verktyget, fördelat på material med procentuell fördelning vid generiska respektive specifika data.
Resultatet visar att EPS-betongen har störst klimatpåverkan, följt av stålreglar och stålskenor.
Samt att alla material förutom dörrarna har samma eller ökad klimatpåverkan vid specifika data.
Tabell 5. Klimatpåverkan (inkl. transport och spill) fördelat på material, beräknad med BM-verktyget.
Material
Klimatpåverkan av generiska data
[kg CO2-ekv]
Klimatpåverkan av specifika data
[kg CO2-ekv]
Mineralull 621,86 662,85
Plywood 2828,95 2828,95
Gips 8020,25 8944
Multiregel + stålskena 27 382,98 34 486,86
Träregel 106,92 106,92
EPS-betong 121 628,43 127 936,41
Undertaksplattor 3036,54 3632,99
Undertak bärverk 5410,74 5410,74
Dörr med träkarm 329,23 296,23
Dörr med stålkarm 4034,39 3970
18 4.4 MÖJLIGHETER MED VERKTYGEN
Verktygen har olika förutsättningar och vissa möjligheter skiljer dem åt, vilket kan ses nedan i Tabell 6. Där den största skillnaden med programmen är att Anavitor kräver en licens för att använda och BM 1.0 finns tillgängligt för alla, detta medför också att Anavitor är ett mer komplext verktyg som kan hantera hela livscykeln (A1-C4), samt har tillgång till hela IVL:s miljödatabas.
Tabell 6. Sammanställning av möjligheter med Anavitor respektive BM 1.0.
ANAVITOR BM 1.0
Import från kalkylprogram Manuell inläggning av
resurser Lägga in ny EPD
Ändra transportsträckor
Välja
miljöpåverkanskategori Hantera hela livscykeln
Utskrift till rapport Gratis version Tillgång till hela IVL
miljödatabas Koppla till olika miljödata
19
5 DISKUSSION
Detta kapitel omfattar en osäkerhets- och känslighetsanalys av studien, samt en diskussion kring användarvänligheten i verktygen.
5.1 OSÄKERHETS- OCH KÄNSLIGHETSANALYS
För att en livscykelanalys ska beräknas på bästa sätt krävs en del förkunskap, då det är många parametrar som spelar in i kvalitén på resultatet. Vilka parametrar man ska beräkna, vilket material som ska beräknas, vad verktyget beräknar själv och vad som krävs av dig som användare i form av manuella inläggningar och analys är några av de delar som påverkan den slutliga kvalitén. Detta medför alltid en osäkerhet och därför är en analys av resultat och tillvägagångssätt viktig för att minimera felkällor.
Beräkning av material i denna studie genomfördes med hjälp av ritningar och har kontrollerats flertalet gånger för att säkerställa en korrekt mängdberäkning. Vid eftersökning av produktspecifika data, i form av vikt, densitet och miljövarudeklaration, användes i första hand data från leverantörshemsidor då produkter var kända utifrån inköpsordrar. Då alla produkter var kända kunde en stor del specifika data användas vilket gav ett resultat som speglar byggnadens faktiska miljöpåverkan bättre. Då livscykelanalysen i verktygen är baserad på en kalkyl i SPIK, ställde det krav på en bra utförd kalkyl. Då detta var något som inte genomförts tidigare och kunskapen var begränsad krävdes noggrann granskning av resurserna efter import i beräkningsverktygen. För framtida beräkningar tror jag främst att en bättre genomförd kalkyl skulle bespara tid, då korrekta resurser kalkyleras och tilldelas rätt koder redan i kalkylen.
Genom att använda miljövarudeklarationer för de produkter där detta fanns tillgängligt skapades ett resultat som efterliknar det faktiska värdet mer. Däremot fanns inte tillgänglig miljövarudeklaration för den största posten, EPS-betong, vilket kan medföra ett missvisande resultat och bör tas i beaktning vid analysering av resultatet. Den produktspecifika data i denna studie avser både miljövarudeklaration och verkligt transportavstånd, där störst skillnad mellan generiska och specifika data kan ses i modul A4, se Figur 10 och Figur 12. Där klimatpåverkan för transporter har ökat vid verkliga transportavstånd, vilket visar på att användning av generiska data kan resultera i en mindre klimatpåverkan.
Verktyget BM 1.0 kräver en del manuell inmatning vid inläggning av miljövarudeklarationer och manuell mappning av resurser, detta skapar en stor osäkerhet då det ställer krav på användaren samt att resultatet kan påverkas i hög grad. För framtida användning av livscykelanalyser som jämförelseverktyg, tror jag att det krävs minimal handpåläggning från användaren då detta är en stor osäkerhet. Som Baumann och Tillman (2004) beskriver krävs det att man vet vad miljövarudeklarationen redovisar för att kunna jämföra den med en annan, därav är det en stor osäkerhet i att användaren själv kan lägga in och definiera omvandlingsfaktorer och klimatpåverkan utifrån en miljövarudeklaration.
20 5.2 ANVÄNDARVÄNLIGHETEN I VERKTYGEN
Verktygen Anavitor och BM 1.0 skiljer sig åt i många olika aspekter men har också likheter.
Då bägge verktygen använder sig av IVL:s miljödatabas är mappningarna mot miljödata identiska i många lägen, däremot har Anavitor tillgång till hela databasen medan BM 1.0 har ett begränsat antal vilket kan medföra skillnader i resultatet beroende på vad resurser är kopplat till för miljödata. Jag har inte upplevt att detta har varit ett problem då jag har jobbat med ett begränsat antal material och miljödata för dessa har funnits i bägge verktygen, däremot tror jag att vid större projekt och komplexare LCA-beräkningar är det fördelaktigt att ha tillgång till en större miljödatabas.
Den största skillnaden i användarvänlighet i programmen är utformningen av verktygen, där design och struktur skiljer dom kraftigt åt. BM 1.0 har en modern design och tydlig struktur för en nybörjare att använda, tydliga modeller och ikoner som tydliggör funktionerna i verktyget.
Anavitor har ett föråldrat uttryck och ingen tydlig struktur, vilket försvårar arbetet för en nybörjare. Detsamma gäller vid utskrift av resultat från respektive program, BM 1.0 skriver ut resultatet i en Excel-fil som tydliggör resultatet i en mängd olika alternativ medan Anavitor skriver ut rapporten till ett dokument med begränsade valmöjligheter. Detta har jag sett som en svårighet vid jämförelse av resultatet, då de skiljer sig åt i redovisning och detta inte kan väljas av användaren.
En fördel med Anavitor är att det inte krävs mycket manuell inläggning av data från användaren, vilket minskar felkällorna vid beräkningen. Till skillnad från BM 1.0, där handpåläggning är ett måste vid manuell mappning eller inläggning av miljövarudeklarationer.
Jag anser att det är positivt och möjligheterna med att kunna lägga till egna miljövarudeklarationer är bra, men också en stor risk då det ställer krav att användaren vet vad denne gör.
Livscykelanalyser på ombyggnationsprojekt är ovanligt och att hitta något referensvärde att jämföra med har varit svårt, detta gör att det är svårt att säga något om resultatet är rimligt eller inte0. Då ombyggnationsprojekt kan skilja sig väldigt åt i utförande är det också svårt att jämföra dem med varandra, däremot tror jag att i framtiden kommer fler och fler börja med någon typ av beräkning för klimatpåverkan till sina projekt och att det kommer vara en del i upphandlingen för att vinna projekt. Detta gör att det är intressant att påbörja detta arbete för att få en förståelse för vad som belastar klimatet och vilka verktyg som finns för att underlätta arbetet.
21
6 SLUTSATSER
Genom denna studie har jag kommit fram till att informationen som krävs för en livscykelanalys främst beror på vilket/vilka verktyg du använder, då olika val av metod och verktyg påverkar vilken typ av information som krävs. I denna studie då kalkylverktyget SPIK användes och Skanskas register till mappning, krävdes egentligen inte allt material i den gemensamma enheten kilo, dock var det användbart för att jämföra och se hur verktyget räknade.
De två verktygen som är använda, Anavitor och BM 1.0, har en hel del likheter men också olikheter. I resultat skiljer sig inte programmen åt nämnvärt medan i användarvänlighet finns det stora skillnader. Anavitor har tillgång till ett större register med miljödata och verktyget kan hantera hela livscykeln men är däremot svårnavigerat och ett uttryck som känns föråldrat.
BM 1.0 finns tillgängligt för alla att använda och har en pedagogisk struktur men kräver en del handpåläggning från användaren vilket skapar felkällor i resultatet.
Vid jämförelse av generiska data och specifika data gav det inte något större utslag på totalen, där det gav störst påverkan var för verkliga transportavstånd jämfört med generiska data. De specifika transportavstånden gav en högre klimatbelastning, vilket jag tror är problematiskt för att motivera användare att ange produktspecifika data. Anledningen är antagligen att de generiska värdena inte är nog tilltagna då de verkliga avstånden i verkliga fall är längre.
6.1 REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA STUDIER
För en fortsatt utveckling av denna studie finns det en del tankar som uppstått under projektets gång, där några av idéerna och tankarna kommer presenteras här.
För att få en uppfattning av den totala klimatpåverkan skulle hela livscykeln kunna studeras, från materialutvinning till demontering och bortskaffning av materialet. Samt att inkludera fler delar ur modul 5, då denna studie enbart hanterar modul 5.1.
Då ett av resultaten från denna studie visar på att de specifika transportavstånden har en större klimatpåverkan än de generiska skulle det vara intressant att undersöka detta närmare. Vad beror det detta på och hur tar man hänsyn till transporten i de olika verktygen. Påverkas generiska data ifall byggnaden är placerad i norra eller södra Sverige?
Då detta arbete mest fokuserar på att resultatet mellan verktygen och mellan generiska och specifika data, hade det också varit intressant att undersöka andra alternativ till materialen.
Finns det likvärdiga material som kanske har en mindre klimatpåverkan, eller kan enbart närproducerade varor användas, vad hade detta gett för resultat?
Då denna studie enbart tar hänsyn till klimatbelastning hade det varit intressant att även kolla på den ekonomiska aspekten, genom att utföra en livscykelkostnadsanalys.
22
REFERENSER
Baumann, Henrikke & Tillman, Anne-Marie. 2004. The hitch hiker´s guide to LCA. Lund:
Studentlitteratur AB.
Boverket. 2018. Klimatdeklaration av byggnader. Karlskrona: Boverket.
Boverket. 2019a. Miljöindikatorer 2019.
https://www.boverket.se/contentassets/b9aca218a3584da88ac43db6f5dbab1b/miljoindikatore r-2019.pdf [Hämtad 2020-04-14].
Boverket. 2019b. Redovisning av LCA. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-
byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/lca-i-byggprocessen/redovisning-av-lca/. [Hämtad 2020-04-27].
Boverket. 2019c. Vägledning om LCA för byggnader.
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/
[Hämtad 2020-04-28].
Boverket 2019d. Verktyg för LCA. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande- och-forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-verktyg/verktyg-for-lca/. [Hämtad 2020- 04-29].
Boverket. 2019e. Så här görs en LCA. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart- byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/sahar-gors-en-lca/. [Hämtad 2020-05-13].
Carlsson, Raul & Pålsson, Ann-Christin. 2011. Livscykelanalys, ringar på vattnet. 2 uppl.
Stockholm: SIS Förlag AB.
Ejlertsson, Anders., Lindholm, L, Carina., Green, Jeanette & Ahlm, Maria. 2018. Cirkulär ekonomi i byggbranchen. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
Erlandsson, Martin., Ekvall, Tomas., Lindfors, Lars-Gunnar & Jelse, Kristian. 2014. Typologi över LCA-metodik - två kompletterande systemsyner. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Erlandsson, Martin., Jönsson, Jan-Anders & Enström, Daniel. 2007. Räkna med livscykelns miljöprestanda - Anavitor. Rapport B1709. IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Fossilfritt Sverige. 2018. Färdplan för fossilfri konkurrenskraft, Bygg- och anläggningssektorn. Stockholm: Fossilfritt Sverige.
23 Gerhardsson, Hanna., Ryding, Sven-Olof & Lindholm. L, Carina. 2019. Framtidsscenario 2030: cirkulär upphandling i bygg- och rivningsprojekt. Stockholm: IVL Svenska
Miljöinstitutet AB.
IVL. 2020a. Miljövarudeklarationer. https://www.ivl.se/sidor/vara-omraden/hallbara- vardekedjor/miljovarudeklarationer-epd.html [Hämtad 2020-04-21].
IVL. 2020b. Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. https://www.ivl.se/sidor/vara- omraden/miljodata/byggsektorns-miljoberakningsverktyg.html [Hämtad 2020-04-30].
Malmqvist, Tove & Erlandsson, Martin. 2017. LCA-baserade miljökrav i byggandet. Rapport 2017:27. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Naturvårdsverket. 2019. Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/ [Hämtad 2020-04-14].
Patel, Runa & Davidsson, Bo. 2019. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
Rydh, Carl Johan., Lindahl, Mattias & Tingström, Johan. 2002. Livscykelanalys - en metod för miljöbedömning av produkter och tjänster. Lund: Studentlitteratur AB.
Skanska. 2019a. Så arbetar vi med grönt byggande. https://www.skanska.se/om- skanska/hallbarhet/gront-byggande/sa-arbetar-vi/. [Hämtad 2020-05-18].
Skanska. 2019b. Vårt mål om klimatneutralitet 2045. https://www.skanska.se/om- skanska/hallbarhet/klimatneutralitet/ [Hämtad 2020-04-14].
Skanska. 2020. Definition klimatneutral byggnad, version 2020 [Internt material].
Swedish Standards Institute (SIS). 2001. SS-ISO 14020 Miljömärkning och miljödeklarationer - Allmänna principer. Stockholm: SIS.
Swedish Standards Institute (SIS). 2006. SS-ISO 14040:2006 - Miljöledning - Livscykelanalys - Principer och struktur. Stockholm: SIS.
Swedish Standards Institute (SIS). 2011. SS-ISO 15978:2011 - Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders miljöprestanda – Beräkningsmetod. Stockholm: SIS.
I
Bilaga 1 – Rapport från Anavitor
I denna bilaga ses den beräknade klimatbelastningen från verktyget Anavitor. På första sidan ses resurserna beräknade med generiska data och på andra sidan med specifika data.
II
III
Bilaga 2 – Rapport från BM 1.0
I denna bilaga ses kilmatberäkningen från verktyget BM 1.0. Rapporten är utskriven från Excel och utifrån detta kan man se resultatet av generiska och specifika data.
IV
V
VI
