SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FLICKOR – DE VUXNA
KVINNORNAS STRÄVAN EFTER HÄLSA
En litteraturstudie baserad på självbiografier
Författare: Agnes Citron & Fannie Johansson Handledare: Mikael Rask
Examinator: Manuela Schmidt Termin: HT20
Examensarbete, 15hp
Titel SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FLICKOR – DE VUXNA KVINNORNAS STRÄVAN EFTER HÄLSA. En litteraturstudie baserad på självbiografier.
Författare Agnes Citron och Fannie Johansson Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180hp
Handledare Mikael Rask
Examinator Manuela Schmidt
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap.
Nyckelord Sexuella övergrepp mot barn. Självbiografier.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Ett av fem barn i Sverige har någon gång utsatts för sexuella övergrepp. Det är tre gånger vanligare att flickor utsätts för sexuella övergrepp än vad det är för pojkar. Trauman som utspelar sig i barndomen följer med in i vuxenlivet och har genomgående negativ påverkan på den fysiska och psykiska hälsan.
Syfte: Syftet med studien var att belysa de vuxna kvinnornas strävan efter hälsa utifrån en barndom präglad av sexuella övergrepp.
Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på självbiografier.
Resultat: I resultatet framkom kvinnornas strävan efter hälsa som en ständig bearbetning av övergreppen vilka efterlämnat ett livslångt lidande. Förkroppsligade minnen av undanträngda trauman gav till slut fysiska symtom. Att bli sedd och bekräftad av betydelsefulla andra spelade en stor roll för kvinnornas väg till läkning och självinsikt gav en förståelse i hur övergreppen format deras liv.
Slutsats: Genom att ta kontroll över det förflutna och bryta gamla mönster gavs möjlighet till förändring av destruktiva beteenden och frigörelse från skammen bidrog till fortsatt läkning.
Kvinnorna har funnit sin plats i livet genom insikten i att det förflutna och nuet är
sammanlänkat och upplever idag hälsa. Minnen och känslor från övergreppen gör sig dock
dagligen påminda och kvinnorna har tvingats lära sig leva med lidandet som en naturlig del av vardagen.
TACK
Ett stort tack riktas till vår handledare Mikael Rask för din tid, vägledning och stöd under vår uppsatsprocess.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING 1
2 BAKGRUND 1
2.1 Sexuella övergrepp mot barn 1
2.2 Långsiktiga konsekvenser för hälsan efter sexuella övergrepp i barndomen 2
2.2.1 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 3
2.2.2 Depression 3
2.2.3 Ångest 4
2.3 Sjuksköterskans ansvar gentemot den vuxna kvinnliga patienten 4
2.4 Tidigare forskning 5
3 TEORETISK REFERENSRAM 6
3.1 Livsvärld 7
3.2 Lidande 7
3.3 Levd kropp 8
4 PROBLEMFORMULERING 8
5 SYFTE 9
6 METOD 9
6.1 Design 9
6.2 Datainsamling 9
6.3 Urval 10
6.4 Kvalitetsgranskning 10
6.5 Analys 11
7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER 12
7.1 Förförståelse 12
8 RESULTAT 13
8.1 Läkandets väg 14
8.1.1 Självinsikt 14
8.1.2 Ta kontroll över det förflutna 15
8.1.3 Ständig bearbetning av övergreppen 15
8.2 Bli sedd och bekräftad 16
8.2.1 Förkroppsligade minnen 16
8.2.2 Betydelsefulla andra 17
8.2.3 Livslångt lidande 18
9 DISKUSSION 19
9.1 Metoddiskussion 19
9.1.1 Datainsamling, design och urval 19
9.1.2 Analys 22
9.2 Resultatdiskussion 23
9.2.1 Läkandets väg 24
9.2.2 Bli sedd och bekräftad 25
10 VIDARE FORSKNING 27
11 SLUTSATS 27
REFERENSER 29
Bilagor
Bilaga 1: Sökschema litteratur
Bilaga 2: Mall för kvalitetsgranskning av litteratur
Bilaga 3: Kvalitetsgranskning av de sex analyserade självbiografierna Bilaga 4: Exempel på analysprocessen
Bilaga 5: Sammanfattning av självbiografier som användes till studiens resultat
1 INLEDNING
I Sverige utsätts 20 procent av alla barn någon gång för sexuella övergrepp innan de fyller 18 år. Övergreppen utförs vanligtvis av någon som barnet känner och har en beroendeställning till. Som resultat innebär det att mörkertalet bland anmälningar från barn är enormt stort.
Anledningen till att barnet inte vågar berätta är rädslan inför de konsekvenser som sanningen kan orsaka. Sexuella övergrepp mot barn ger en långsiktig fysisk samt psykisk påverkan för den utsatta och påverkar även vuxenlivet (Rädda barnen, 2016).
Med denna studie vill en förståelse för långsiktiga konsekvenser hos utsatta vuxna kvinnor skapas för att möjliggöra en djupare kunskap hos allmänsjuksköterskan. Inom kliniska områden behöver allmänsjuksköterskan erhålla kunskap angående hur sexuella övergrepp i barndomen genomgående påverkar den utsatta kvinnans hälsa.
2 BAKGRUND
2.1 Sexuella övergrepp mot barn
Riksdagen (2020) förklarar sexualbrott som:
“Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling” (Riksdagen, 2020, 6 kap, 1 §).
I Sverige blir ett av fem barn utsatt för sexuella övergrepp. Bland flickor är erfarenhet av sexuella övergrepp mer än tre gånger så vanligt som hos pojkar. Mörkertalet bland
anmälningar är stort då det endast är 10 procent som kommer till kännedom hos myndigheter (Rädda barnen, 2016).
Under 2000 – talet har den svenska sexualbrottslagstiftningen genomgått många förändringar, bland annat genom att arbeta förebyggande och stärka skyddet för barn som riskerar att utsättas för sexuella övergrepp. Det har även införts högre straffsatser som innebär att man kan dömas för våldtäkt mot barn utan inblandning av våld eller hot på grund av den
beroendeställning som barnet har gentemot vuxna (Rädda barnen, 2016).
En viktig åtgärd är att preskriptionstiden för sexualbrott blivit förlängd och börjar gälla från och med den dagen barnet fyller 18 år. Preskriptionstid innebär att åtal måste väckas inom en viss tid efter ett brott har begåtts, annars avskrivs brottet. Åtgärden infördes då flertalet av de personer som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen varken orkar, vill eller vågar berätta vad de varit med om förrän de blivit vuxna. I slutänden innebär åtgärden att fler barn kan få upprättelse och att fler förövare kan bli fällda innan avskrivningstiden löper ut (Rädda barnen, 2016).
Foster och Bryce - Hagedorn (2014) framhåller barnets känsla av maktlöshet gentemot förövaren och ser det som en av anledningarna till att barnet hemlighåller övergreppet.
Känslan av skam, oro över att bli misstrodda och en rädsla över vad som ska hända barnet såväl som förövaren var andra anledningar till att inte berätta sanningen (Foster & Bryce – Hagedorn, 2014). Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen (RISE, u. å) beskriver skam och skuld över att bli upptäckt, känslan av sexuell upphetsning och att själv ha orsakat övergreppet eller inte gjort motstånd, som komplexa sammanhang där tvivelaktiga känslor orsakas av gärningsmannens relation till offret. Komplexiteten ökar markant när övergreppen utförs av någon som barnet har beroendeställning till, såsom mamman eller pappan (RISE, u.å).
FN:s konvention anger i artikel 19 barns rättigheter som att “barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig
behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp”. I artikel 34 återfinns även bestämmelsen som lyder: “barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp” (Unicef, u. å).
2.2 Långsiktiga konsekvenser för hälsan efter sexuella övergrepp i barndomen
Hälsa beskrivs som ett tillstånd eller en process som är genomgående i livet och innefattar målsättningar samt resultat. Hälsa beskrivs även som känslor av lycka och välbefinnande i strävan för att uppnå livskvalitet (Willman, 2014). Det som påverkar huruvida hälsa blir till ohälsa beror på hur vi balanserar negativa och positiva känslor, om vi har goda sociala relationer samt en inre potential för att hantera livets svårigheter och förmåga till att fungera funktionellt i vardagen (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Sigurdardottir och Halldorsdottir (2013) förklarar att sexuella trauman i tidiga år kan i vuxen ålder förträngas såväl som upprepas dagligen ur minnet hos de utsatta, vilket kan komma att utveckla svåra psykosomatiska tillstånd som kronisk smärta, underlivsbesvär och högt blodtryck. Missbruk av exempelvis alkohol, självdestruktivitet i form av
ätstörningsproblematik, känslan av att bli avvisad, svårighet med fysisk närhet,
sömnproblematik och isolering kan prägla vardagen negativt (Sigurdardottir & Halldorsdottir, 2013).
Lalchandani et al. (2020) belyser posttraumatiskt stressyndrom och självmordstankar som följder av sexuella övergrepp i barndomen. Kamiya et al. (2016) finner att depression, ångest, låg självkänsla och kroppslig fysisk smärta i vuxen ålder förknippas med sexuella övergrepp i barndomen. Symptomen bidrar till sämre livskvalitet i vuxen ålder samt stöds av tidigare resultat som påvisar samband mellan sexuella övergrepp i barndomen och negativa effekter på hälsan (Kamiya et al., 2016).
2.2.1 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Sigurdardottir och Halldorsdottir (2013) förklarar att trauman från barndomen kan utvecklas till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i vuxen ålder och ses som vanligt förekommande efter sexuella övergrepp (Sigurdardottir & Halldorsdottir, 2013). PTSD uppkommer som resultat från allvarliga trauman såsom sexuellt våld och yttrar sig som obehagliga minnen och drömmar med negativa kroppsliga reaktioner som påföljd. Personer som lider av PTSD försöker undvika att påminnas av traumat vilket kan skapa minnesluckor kring händelsen de utsatts för. Risken att utveckla PTSD varierar från person till person. Symptomen definieras av känslomässig avskärmning, överdriven vaksamhet, ångest, skuldkänslor, hög stressnivå, vredesutbrott samt oförmåga att prata om traumat eller något som relaterar till det. Tillståndet kan bli kroniskt och kräva behandling (Allgulander, 2019).
2.2.2 Depression
Kamiya et al. (2016) menar att en person som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen löper större risk att utveckla depression i vuxen ålder (Kamiya et al., 2016). Depression är ett tillstånd av långvarig nedstämdhet som kännetecknas av bristande energi, ångest,
självmordstankar, humörsvängningar och känslor av skuld. Depression är oftast
återkommande samt ihållande och kan triggas igång genom plötsliga förändringar såsom trauman, sorg eller problematik inom familjen. Depression kan ge svårigheter i hanteringen av det vardagliga livet och symptomen kan vara så besvärande att förmågan till att se samband och fatta beslut påverkas. Trauman från uppväxten riskerar att utlösa depression i vuxen ålder (Allgulander, 2019).
2.2.3 Ångest
Hailes et al. (2019) beskriver sexuella övergrepp i barndomen som en tydlig riskfaktor för att drabbas av ångest i vuxen ålder. Risken att drabbas är högre hos kvinnor än vad det är hos män (Hailes et al., 2019). Ångest beskrivs som en normal reaktion med spänningar och oro inför fara eller hot, till att ses som ett sjukligt tillstånd. Ångest kan upplevas som obegriplig, skrämmande samt bidra med destruktivitet och känslan av förlorad kontroll. Ångestkänslor har en negativ effekt på hälsan och den sociala samvaron. Kroppsliga besvär som följd av ångest kan uppträda i form av konstant smärta och irritabilitet. Det är inte alltid som
sambanden mellan ångestupplevelsen och de faktorer som tros ha utlöst ångesten är medvetna eller tydliga (Skärsäter, 2014).
2.3 Sjuksköterskans ansvar gentemot den vuxna kvinnliga patienten
I kompetensbeskrivningen för den legitimerade sjuksköterskan ingår att arbeta i partnerskap med patienten för att bedöma patientens subjektiva upplevelser samt objektiv information.
Patientens behov, resurser och problematik ska identifieras och handläggas genom
tvärprofessionell samverkan för skapandet av kontinuitet i vårdkedjan med patientens bästa i fokus. Sjuksköterskan ska utifrån patientens egna utsago identifiera patientens unika syn på hälsa samt värna integriteten genom empati, respekt och lyhördhet (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017).
Sjuksköterskan bör använda samtal, intervjuer och kroppsundersökning för att få en tydligare bild av patientens omvårdnadsbehov. Även datainsamlingen från patientens journal bidrar till att forma ett helhetsintryck. Patientjournalen kan dock begränsa det egna tänkandet eftersom texten är beskriven på ett visst sätt utifrån ett givet tillfälle. Samtalet mellan sjuksköterska och patient ska utgå från en öppen dialog för att ge patientens egna perspektiv på hälsa en
möjlighet att framträda samt för att inge förtroende och skapa en relation. Ett aktivt lyssnande från sjuksköterskan innebär inte bara att lyssna till det som patienten berättar med hjälp av sagda ord, utan även att fokusera på den icke-verbala kommunikationen genom tolkning av patientens kroppsspråk (Florin, 2014).
Kreidler (2005) framhäver att sjuksköterskor i både fysiska och psykiska bedömningar behöver uppmärksamma tecken hos patienter vars symptom kan vara resultat av sexuella övergrepp. Många sjuksköterskor är inte heller medvetna om de symptom som sexuella övergrepp i barndomen efterlämnar. Eftersom trauman från barndomen följer med in i vuxenlivet behöver alla sjuksköterskor som arbetar inom kliniska områden inneha kunskap huruvida tecken på övergrepp kan identifieras och främjas (Kreidler, 2005). Vuxna kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen söker sig till vården i första hand med fysiska symptom såsom kronisk kroppslig värk. Värken kan uppträda som ett resultat av kvinnans psykiska mående. Det är därför viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på eventuella psykiska bakomliggande orsaker som döljer sig bakom de fysiska symptomen (Skärsäter, 2014). Kvinnor som i barndomen blivit utsatta för sexuella övergrepp utvecklar komplexa omvårdnadsbehov eftersom de bär på psykisk och fysisk smärta. Smärtan har sedermera en genomgående negativ påverkan på kvinnornas liv. Sjuksköterskans bemötande av utsatta kvinnor bör därför ses genom ett helhetsperspektiv med hänsyn till sinne, kropp och själ.
Sjukvården ska utformas för att tillgodose kvinnors individuella vårdbehov där alla hälsoproblem ska behandlas (Sigurdardottir et al., 2018).
2.4 Tidigare forskning
I sin översiktsartikel, vilken baseras på tidigare publicerade studier som är granskade och summerade, förklarar Hailes et al. (2019) tidigare forskning som enkelspårig. Tidigare studier baseras på hur sexuella övergrepp i barndomen påverkar den vuxna individen utgår från ett enda resultat såsom depression, ångestsyndrom, självmord och självskada eller missbruk av substanser. Tidigare studier är även svåra att jämföra med varandra eftersom känslor och erfarenheter ger olika tolkningar av upplevelser samt att definitionerna av de sexuella övergreppen varierar. Dessutom är granskad litteratur bristfällig gällande kvantitativ information samt kvalitativ bedömning. Översiktsartikeln utförs för att få ett bredare
perspektiv av de negativa effekter som sexuella övergrepp i barndomen orsakar samt hur det påverkar kvinnor i vuxenlivet. Resultatet visar sambandet mellan sexuella övergrepp i
barndomen samt negativa psykiska och fysiska hälsokonsekvenser i vuxenlivet. I synnerhet framkommer posttraumatiskt stressyndrom och missbruk av substanser som vanligast
förekommande konsekvenser. Resultatet kan enligt Hailes et al. (2019) tillämpas inom vården i utvecklandet av omvårdnadsstrategier för utsatta vuxna kvinnor (Hailes et al., 2019).
Till skillnad från Hailes et al. (2019) väljer Newsom och Myers - Bowman (2017) en annan utgångspunkt då fokus istället ligger på positiva hanteringsmetoder och den inre styrkan som kvinnor besitter. Det framgår att metoderna och styrkan underlättar i bearbetningen av de sexuella övergreppen. På så sätt framhävs de positiva aspekterna av den läkande processen genom att kvinnor benämner sig själva som överlevare istället för offer. Studiens resultat uppmärksammar att metoderna för uppnådd läkning ser olika ut men målet är detsamma, att erkänna att de sexuella övergreppen i barndomen inte definierar kvinnors vuxna identiteter (Newsom & Myers - Bowman, 2017).
Sigurdardottir och Halldorsdottir (2013) utför en studie där de vill få en mer ingående bild av psykiska och fysiska hälsokonsekvenser till följd av sexuella övergrepp i barndomen.
Studiens resultat visar att symptomen uppträder i olika stadier antingen i direkt samband med traumat eller flera år senare som posttraumatiskt stressyndrom. I studien benämns även tidigare forskning om ämnet som nedtystade psykologiska trauman och att konsekvenserna liknas vid kvinnor som genomgått tortyr. Forskningsresultaten belyser barnets smärta och hur sexuella övergrepp i barndomen leder till nedbrytning av kropp och själ genom hela livet (Sigurdardottir & Halldorsdottir, 2013).
3 TEORETISK REFERENSRAM
I vårdvetenskapen sätts patientens livsvärld i fokus och vården bör därför anpassas efter patientens unika situation med följsamhet samt öppenhet som grund. De vårdvetenskapliga begrepp som belyses i denna studie är livsvärld, lidande och levd kropp eftersom dessa begrepp anses relevanta för att beskriva upplevelsen av fenomenet (Dahlberg & Segesten, 2010). Studien skrivs utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv där inblick i kvinnornas unika känslor och tankar samt syn på sin psykiska hälsa ges via livsvärlden. Den fysiska hälsan återspeglas i den levda kroppen där upplevelser efter övergreppen manifesteras. Sexuella traumatiska händelser i barndomen skapar ett lidande samt har en genomgående negativ
effekt på hälsan. Lidande har därigenom en central roll i de vuxna kvinnornas strävan efter hälsa och bör därför inte förbises.
3.1 Livsvärld
Livsvärlden är unik för varje individ och förklaras genom det sätt vi ser oss själva samt hur hälsa och ohälsa upplevs. Livsvärlden är svår att skönja med sinnena, har ingen egen existens och kan inte separeras från människan den betecknar (Dahlberg & Segesten, 2010).
Livsvärlden formas av mening och sammanhang samt utgörs den av människans enskilda erfarenheter. Den förstås som en erfarenhetsvärld som startar med barndomens upplevelser och känslor. Beroende på dessa erfarenheter skapar vi en förståelse för hur vi närmar oss världen och dess sammanhang på olika vis. I samlivet med andra blir det tydligt hur
livsvärlden utgår från människans unika sätt att se på sig själv och andra människor. Genom reflektion kan begreppet livsvärld synliggöras och på så vis sätts tidigare minnen och upplevelser i rörelse, vilket öppnar upp för ny förståelse (Ekebergh, 2017).
3.2 Lidande
Innebörden av lidande beskrivs som olika för olika individer. Lidandet upplevs både psykiskt och fysiskt genom smärta, traumatiska upplevelser och sjukdom. Samtidigt som lidande ses som en prövning och ett elände som måste genomlidas, är det också något som ger ett driv att orka ta sig framåt och leder till personlig utveckling. Lidandet ses som en självklarhet i livet där människan måste genomleva lidande, smärta och motgångar för att kunna uppleva hälsa och välbefinnande (Arman, 2015). Förnekelse, insikt och kamp är olika former i människors upplevelser av lidande där målet är att lindra lidandet. Människan anses besitta den kunskap och kraft som behövs för att lindra sitt lidande, men att psykiska och fysiska omständigheter kan påverka negativt på det personliga lidandet. Ett genomlevt lidande är något som följer med människan livet ut men om förståelse för lidandet kan uppnås erhålls en ny syn på livet (Arman, 2017).
3.3 Levd kropp
Enligt Ekebergh (2015) ska kroppen inte enbart ses som något biologiskt utan det är när den förstås som levd på ett subjektivt sätt tillsammans med erfarenheter, minnen samt upplevelser som den får sin mening och innebörd. Som ständigt närvarande representerar den levda kroppen livsvärlden där både omvärlden och hur vi uppfattar oss själva ingår. Det är genom vårt liv och vår existens som en helhetssyn skapas. Hälsa och ohälsa erfars genom den levda kroppen som ett komplement till den medicinska vetenskapens perspektiv för att förstå människors förhållning till hälsa, sjukdom och vårdande. När människan drabbas av ohälsa påverkas inte bara den fysiska kroppen utan även det psykiska, andliga och existentiella berörs genom de erfarenheter som kroppen minns, lagrar samt bearbetar. Som en kroppslig försvarsmekanism sker detta samspel dagligen utan medveten reflektion men när ohälsa inträffar, griper medvetandet in och sorterar i de upplevelser samt erfarenheter som kroppen redan besitter för att på lämpligaste sätt hantera situationen (Ekeberg, 2015).
4 PROBLEMFORMULERING
Fysiska och psykiska besvär i form av ångest, depression samt kroppslig fysisk smärta påverkar hälsan, orsakar lidande och är vanliga hos kvinnor som utsatts för sexuella
övergrepp i barndomen. Trauman som de sexuella övergreppen efterlämnar ger problematiska förhållningssätt i vuxenlivet såsom kroppsliga besvär samt svårigheter med tilliten till andra människor. Övergreppen i barndomen påverkar den unika livsvärlden via känslor, upplevelser samt erfarenheter och kan förstås genom den levda kroppen. Genom den utsatta kvinnans livsvärld, lidande och levda kropp önskar studiens författare skapa en djupare förståelse för kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen.
I utbildningen för allmänsjuksköterskor finns inget primärt fokus på psykisk ohälsa eller de psykosomatiska besvär som uppkommer till följd av sexuella övergrepp. Många gånger är det via sjuksköterskan i primärvården som den utsatta kvinnan skapar en första kontakt och det är här som hennes livsvärld ges möjlighet att gestaltas samt synliggöras. Kvinnors
återkommande kontakt med vården kring ospecifika symptom bör ge sjuksköterskan en tankeställare angående eventuella bakomliggande orsaker. Sjuksköterskan måste våga bjuda
in till samtal med kvinnor och ställa frågor gällande symptom som kan härledas till sexuella övergrepp.
5 SYFTE
Syftet med studien var att belysa de vuxna kvinnornas strävan efter hälsa utifrån en barndom präglad av sexuella övergrepp.
6 METOD
6.1 Design
En kvalitativ litteraturstudie baserad på data från självbiografier skrivna av kvinnor som i barndomen blivit utsatta för sexuella övergrepp valdes ut och användes till resultatets
sammanställning (Kristensson, 2014). En manifest innehållsanalys låg som utgångspunkt för studien där berättelser som belyste fenomenet skapade en djupare förståelse. Genom
självbiografierna kunde kvinnornas egna upplevelser och känslor samt sätt att hantera sina trauman analyseras. Studiens fokus var att belysa kvinnors strävan för hälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Komplexiteten i att förstå och ta del av de subjektiva berättelser som skildrar upplevelserna efter övergrepp blev genom kvinnornas livsvärldar och de egenskrivna texterna möjliga att klargöras (Dahlborg - Lyckhage, 2006).
6.2 Datainsamling
Genom det nationella bibliotekssystemet Libris genomfördes insamling av data. Akademiska databaser består av kvalitetsgranskat material vilket används som underlag för genomförande av forskning eller studier (Östlundh, 2006).
De sökord som användes var sexuella övergrepp mot barn* och självbiografier. Första
sökningen med orden sexuella övergrepp mot barn* gav 973 träffar. I nästa sökning användes orden sexuella övergrepp mot barn* och självbiografier som genererade i 33 träffar.
Sökningen avgränsades sedan vidare till litteratur i bokform som gav 31 träffar och därefter valdes svenska som språk vilket resulterade i 22 träffar. Utgivningsår begränsades till 2016 –
2020 som gav 16 träffar varav två var dubbletter (bilaga 1). Möjligheten att läsa
självbiografiernas beskrivningstexter återfanns inte på Libris och därför gjordes en vidare sökning på nätbutiken Adlibris för att ta del av beskrivningstexterna som importerats från förlag eller distributör. Utifrån beskrivningstexten valdes litteratur som ansågs relevant för att besvara studiens syfte.
6.3 Urval
Enligt Kristensson (2014) bör syftet fokusera på ett fenomen och inte flera för att undvika att analysens resultat ger utrymme för mer än en studie. För att kunna svara på syftet bör därför inklusions- och/eller exklusionskriterier väljas ut och efterföljas (Kristensson, 2014).
Inklusionskriterierna var att självbiografierna skulle vara tryckta i bokform mellan 2016 och 2020 samt att de skulle vara skrivna på svenska. Självbiografiernas författare skulle vara vuxna kvinnor över 18 år som i barndomen blivit utsatta för sexuella övergrepp i Sverige. Det skulle vara självbiografier där författaren med egna ord beskrev sin bearbetning av
upplevelser och känslor efter de sexuella övergreppen. Författarna till studien ansåg inte att exklusionskriterier var nödvändiga då det endast innebar återupprepning av
inklusionskriterierna.
Urvalet bestod av 14 självbiografier som valdes ut enligt ändamålsenliga sökningar och efter vidare granskning av dessa 14 ansågs sju självbiografier uppfylla studiens inklusionskriterier.
Av de sju självbiografierna valde studiens författare sedermera att använda sig av sex till analysprocessen. Två av de utvalda sex självbiografierna var skrivna av samma kvinna och valdes ut för att ge studiens författare en djupare förståelse av kvinnans strävan efter hälsa.
6.4 Kvalitetsgranskning
Självbiografierna granskades enligt kvalitetsgranskningens källkritik av tryckt text.
Kvalitetsgranskningen utgick från en mall bestående av frågor kring form av litteratur, ansvarig utgivare, författarens kompetens och värderingar, vilket år källan trycktes, om självbiografin hade kvalitetsgranskats innan utgivning samt om innehållet kunde bidra till akademisk utveckling inom vårdvetenskap (Segesten, 2006).
Studiens författare jämförde de 14 självbiografiernas beskrivningstexter med Segestens (2006) mall för kvalitetsgranskning, varpå samtliga av självbiografierna uppfyllde granskningen. Av de sju självbiografier som vid vidare granskning uppfyllde studiens inklusionskriterier valdes sedermera sex ut till analysprocessen. Kvalitetsgranskningen av de sex självbiografier som valdes ut till studiens analysprocess presenteras i bilaga 3.
6.5 Analys
Självbiografier valdes ut och hanterades som empiriskt material baserat på kvinnornas
erfarenheter och sinnesintryck. Författarna till studien läste tre självbiografier vardera och tog ut bärande meningar som relaterade till syftet. Sedermera diskuterades och analyserades meningsenheterna tillsammans enligt en manifest innehållsanalys, vilket innebar att det synliga innehållet i texten beskrevs. Analys av berättelserna användes då syftet fokuserade på människors unika livsvärldar som beskriver hur världen erfars med upplevelser, tankar och känslor (Dahlborg - Lyckhage, 2006). Meningsenheterna processades genom kondensering där texten förkortades med avsikt att göra den lätthanterlig och specifika ord från
kondenseringen valdes ut för att matcha meningsenheterna, så kallade koder. Bildande av underkategorier och slutligen kategorier kom till genom att flera koder med liknande innehåll vävdes samman. Citat användes för att få texten som helhet representerad och stärka
trovärdigheten (Hällgren - Graneheim & Lundman, 2004). Exempel från analysprocessen redovisas för att stärka studiens tillförlitlighet i bilaga 4.
I analysprocessen framkom det att en av självbiografierna inte uppfyllde inklusionskriteriet av att övergreppet ska ha skett i Sverige. Studiens författare valde att förbise inklusionskriteriet och fortsatte analysprocessen av självbiografin, då andra kriterier eftersöktes som kunde inneburit att självbiografin ändå hade varit av relevans för studiens syfte. Dock visade det sig att självbiografin inte innehöll tillräckligt med väsentlig information och uteslöts därför i detta skede från studien.
7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
Forskningsetik beskrivs enligt Kristensson (2014) som forskarens ansvar att hantera den information som samlats in på ett korrekt och respektfullt sätt samt för att värna om de personer som ingår i forskningen. I forskningsetiken ingår respekt för individens självbestämmande, sekretess, datahantering och hänsynstagande till aspekter gällande anonymitet, där information som samlats in inte ska härledas till deltagaren.
Författarna till denna studie ansåg inte att behovet av anonymisering eller etisk prövning var av relevans då självbiografierna har publicerats offentligt och granskats av bokförlaget.
The World Medical Association tog fram Helsingforsdeklarationen som föreskriver etiska riktlinjer för vårdvetenskap. Helsingforsdeklarationen baseras på forskningsresultat och mänskliga iakttagelser som grundas på tillförlitliga informationskällor samt mänskliga
rättigheter. Fyra centrala principer inom forskningsprojekt är autonomiprincipen där forskning sker med respekt för individens självbestämmande. Nyttoprincipen och icke skada- principen där noga övervägning av värdet i studien sätts gentemot risken att skada. I rättviseprincipen förklaras att behandling på lika villkor ska ske oavsett deltagare (Sveriges läkarförbund, 2013). Författarna till denna studie efterföljde Helsingforsdeklarationens krav som innebär att det material som insamlas ej får förvrängas. Studiens författare drog därför inga egna
slutsatser utifrån självbiografiernas texter utan belyste endast det manifesta innehållet.
Denna studie baserades på publicerade självbiografier där egna upplevelser beskrivs. I samband med att en självbiografi publiceras ges samtidigt samtycke till att andra får ta del av materialet. Då offentliggjord text har analyserats ges hänvisning till upphovsmannen enligt upphovsrättslagen. Enligt upphovsrätten får ej materialet förvrängas på ett sätt som kan leda till kränkning av författaren (SFS 1960:729).
7.1 Förförståelse
Dahlberg och Segesten (2010) förklarar förförståelse som det människan redan vet och bär med sig samt att förförståelsen kan verka som ett hinder om den ges ett okontrollerat inflytande. Genom att ständigt kritiskt granska och värdera sin egen medvetenhet om fenomenet kan förförståelsen verka som en inre guide som leder oss rätt så att personliga kunskaper, erfarenheter och värderingar inte tar övertaget (Dahlberg och Segesten, 2010).
Studiens författare har ingen personlig relation till fenomenet och känner inte heller någon som blivit utsatt för sexuella övergrepp i barndomen, utav upplevd vetskap. En förförståelse kring fenomenet har däremot skapats via sociala medieplattformar och genom att ämnet har belysts på författarnas respektive arbetsplatser. Författarna till studien tog hänsyn till sin egen förförståelse vilket betyder att tidigare kunskap samt förutfattade meningar kring fenomenet togs i beaktning. Självbiografierna analyserades med syftet i åtanke. Med öppet sinne för textens mening samt innebörd valdes meningsenheterna ut och förförståelsen diskuterades sinsemellan studiens författare för att inte påverka resultatet.
8 RESULTAT
De utsatta kvinnorna framställde sin strävan efter hälsa ur flera perspektiv. Vardagen kantades av flertalet strategier för att hantera trauman som de sexuella övergreppen i barndomen
efterlämnat. Kvinnorna beskrev ett stort lidande som följt dem hela livet. Resultatet utgick från självbiografier och citat togs med i syfte att stärka förståelsen för hur kvinnorna hanterat de känslomässiga sår som följt med sedan barndomen. De utsatta kvinnornas väg till läkning resulterade i de tre underkategorierna självinsikt, ta kontroll över det förflutna och ständig bearbetning av övergreppen. Det framkom även att bli sedd och bekräftad var av stor vikt i kvinnornas bearbetning varpå förkroppsligade minnen, betydelsefulla andra och livslångt lidande blev tre underkategorier som återspeglade detta.
Kategori Underkategori
Läkandets väg Självinsikt
Ta kontroll över det förflutna Ständig bearbetning av övergreppen Bli sedd och bekräftad Förkroppsligade minnen
Betydelsefulla andra Livslångt lidande
8.1 Läkandets väg
Kvinnornas väg till läkning startade med ett avgörande skede där självinsikt i hur övergreppen format deras liv och olika sätt att ta kontroll för att bryta gamla mönster återfanns som
komponenter. Det framgick tydligt att de känslor och upplevelser som traumat efterlämnade kräver en ständig bearbetning i kvinnornas strävan efter hälsa.
8.1.1 Självinsikt
Något som framgick tydligt i alla självbiografier var den gemensamma nämnaren, självinsikt.
Alla kvinnor berättade om avgörande skeden då de kom till insikt att skammen efter
övergreppen inte var deras att bära och beslutade sig därför att lägga över skamkänslorna på förövaren. Självinsikt var ett stort steg i kvinnornas strävan efter hälsa.
Kvinnorna beskrev hur de under hela sina liv försökt lämna övergreppen bakom sig och att de gjort allt för att få ett bra och fungerande liv. Trots vetskapen att spåren av övergreppen hade format dem kom de alla till insikt att det förflutna inte fick definiera dem som personer. “Jag har inte min pappa att tacka för den jag är idag. Det är vad jag har fått bära på grund av den människan som har gjort mig till den jag är” (Eksvärd, 2016, s. 224). Genomgående
upplevde kvinnorna lättnad i insikten att alla män inte ville dem illa och på så sätt kunde en nyfunnen tillit till män skapas. Insikten om män var en viktig del i att forma hälsosamma och fungerande relationer på lika villkor (Eksvärd, 2016; Eksvärd, 2020; Inganäs, 2018;
Wessman, 2020; Östebrant, 2019).
En av kvinnorna (Inganäs, 2018) insåg att möjligheten till förändring låg hos henne och menade att det enda som hon kunde påverka var sig själv. Acceptans gjorde hennes liv enklare. Genom att förändra sin syn på händelser och människor påverkade hon själv sin situation. Som barn blev en av kvinnorna (Wessman, 2020) såld av sin mamma till pedofiler. I vuxen ålder kom hon till insikt angående sitt destruktiva förhållande med mamman och
klippte därför banden. Hon beskrev en känsla av lättnad över att äntligen ha fattat beslutet som fick henne att må bättre.
8.1.2 Ta kontroll över det förflutna
Kvinnorna insåg att de behövde ta kontroll över det förflutna för att bryta gamla mönster, stå upp för sig själva och sätta ned foten. De berättade om en viss tidpunkt eller ett visst tillfälle när behovet av detta var uppnått. När kvinnorna fått barn upplevdes behovet att ta kontroll starkare. De beskrev vikten av att ta kontroll över sitt förflutna för att bli så bra mammor som möjligt, vilket samtidigt gav dem rätten till sina egna liv och möjligheten att skapa nya identiteter. Kvinnorna kontrollerade det som gick att kontrollera, vilket främst innebar den egna kroppen i form av självdestruktivitet (Eksvärd, 2016; Eksvärd, 2020; Inganäs, 2018;
Wessman, 2020; Östebrant, 2019).
Genom att ta kontroll gavs en av kvinnorna (Wessman, 2020) möjligheten att äga sin historia samt beskrev hon att hon aldrig mer skulle tillåta sig själv att bli tystad igen. Hos en av kvinnorna (Eksvärd, 2020) återtogs kontroll genom beslutet av att hennes pappa inte längre skulle styra hennes liv. Efter beslutet var det hon själv som styrde sitt liv och på egna villkor.
Tre av kvinnorna tog kontroll och anmälde sina förövare, vilket skapade en möjlighet för dem att gå vidare i livet. Den fjärde kvinnan (Inganäs, 2018) valde däremot att inte anmäla sin förövare då den sociala pressen upplevdes för stor i det lilla samhället hon vuxit upp i.
8.1.3 Ständig bearbetning av övergreppen
I självbiografierna fanns ett gemensamt tema angående den ständiga bearbetning kring övergreppen som följt dem hela livet. Kvinnorna fann möjligheten att gå vidare genom att frigöra sig från de skuldkänslor som hela tiden funnits i bakgrunden och det var tack vare frigörelsen som bearbetningen kunde bli hanterbar. Gemensamt för kvinnorna var att
förövarna var män, vilket till viss del fick dem att förlora tilliten till män och sexuell intimitet (Eksvärd, 2016; Eksvärd, 2020; Inganäs, 2018; Wessman, 2020; Östebrant, 2019).
För mig är det viktigt att ha en sund relation till sex. Kanske för att jag inte haft det och för att jag på många sätt tyckt att det är utmanande. Många gånger har jag hört en elak röst inom mig säga: “Om du njuter av sex nu kan väl den där natten inte ha varit så farlig?” Det är svårt för mig att nå
en balanserad och hälsosam relation till min egen sexualitet och jag är inte säker på att jag nått dit ännu (Inganäs, 2018, s. 95).
Några av kvinnorna menade att olika terapiformer underlättade i bearbetningen. En av
kvinnorna (Östebrant, 2019) förklarade att bild- och gestaltterapin var den bästa läkningen för henne. Dessa terapier inriktades särskilt på traumabearbetning och hjälpte henne att öppna upp sig samt underlättade de för att skapa känslan av tillit till andra. En av de andra kvinnorna (Eksvärd, 2020) använde sig av meditation som bearbetningsmetod. Terapi genom yoga (Inganäs, 2018) beskrevs som det bästa sättet för bearbetning för en av kvinnorna. Yogan fick undangömda minnen att komma upp till ytan och kvinnan menade att den fysiska aktiveringen av kroppen även möblerade om det inre och lät saker falla på plats.
8.2 Bli sedd och bekräftad
Övergreppen från barndomen resulterade i ett livslångt lidande för kvinnorna där fragment från undanträngda trauman dagligen återspeglades som förkroppsligade minnen. I kvinnornas strävan efter hälsa framgick vikten av gemenskap och samhörighet med betydelsefulla
personer som såg dem samt bekräftade deras upplevelser och känslor.
8.2.1 Förkroppsligade minnen
Kvinnorna beskrev att kroppen gick in i försvarsposition i samband med övergreppen och att hjärnan sedermera förträngde hela eller delar av traumat. Posttraumatiskt stressyndrom, depression och ångest framgick hos kvinnorna som konsekvenser av övergreppen och
synliggjordes först i vuxen ålder i form av psykiska samt fysiska besvär. Känslan av en kropp som svikit blev ett faktum för kvinnorna (Eksvärd, 2016; Eksvärd, 2020; Inganäs, 2018;
Wessman, 2020; Östebrant, 2019).
“Alla dina muskler i ryggen har fastnat i kramp” säger hon. “Det är vanligt att det händer vid en panikångestattack”. Jag undrar varför det här händer mig. Jag som är så noga med min träning, min yta och min fasad av
normalitet. Men mitt inre då? Kan jag inte hålla det instängt längre?
Känner mig arg och besviken på min kropp som sviker mig och visar svaghet (Wessman, 2020, s. 118 – 119).
När en av kvinnorna (Wessman, 2020) sökte professionell hjälp för sin fysiska smärta uppkom frågeställningar hos henne kring hennes psykiska mående. Det förflutna lät sig inte glömmas utan ”sipprade fram lite då och då” vare sig hon ville det eller inte. Hon förklarade att det förflutna yttrade sig som panikångestattacker. De psykiska symtom hon försökt dölja resulterade istället som fysiska besvär. Hennes kropp orkade inte längre hålla minnena instängda och den fasad hon försökt upprätthålla rämnade.
En av de andra kvinnorna (Östebrant, 2019) beskrev att hon började återuppleva de trauman hon förträngt under trettio års tid i samband med att hon fick sitt tredje barn. Hon förklarade det som att kroppen mindes vad hjärnan försökte glömma.
8.2.2 Betydelsefulla andra
Det som återfanns i självbiografierna var att kvinnorna önskade kontakt med någon och det gjorde ingen skillnad i vem det var som uppmärksammade dem. Det kunde vara vänliga ord från ett kassabiträde, vårdpersonal eller psykologer som mött dem på ett bejakande sätt med en blick eller ett leende. Identifiering genom andra kvinnor där de blev styrkta av andra ledde till självkännedom och igenkänning. Att kvinnorna hade någon som lyssnade, någon som alltid fanns där oavsett tid på dygnet hade en oerhörd betydelse i deras strävan efter hälsa (Eksvärd, 2016; Eksvärd, 2020; Inganäs, 2018; Wessman, 2020; Östebrant, 2019).
Något som framgick tydligt var att den kvinna (Eksvärd, 2016) som blivit sexuellt utnyttjad av en familjemedlem menade att den givna familjen inte behövde vara den valda och att blodsband inte krävdes för att det skulle kallas familj. Kvinnan menade att det inte var ett enkelt beslut att bryta släktbandet med de familjemedlemmar som valt att ta förövarens parti, men att det varit direkt avgörande för hennes bearbetning. Kvinnan bestämde sig därför att konstruera en ”egenvald” familj med människor som ville henne väl. Bland annat bestod denna nya familj av mamman och farfarn som gav stabilitet och trygghet. Förövaren till övergreppen, hennes pappa, uteslöt hon helt.
En av de andra kvinnorna (Wessman, 2020) förklarade sin partner som en betydelsefull del i hennes strävan efter hälsa. Partnern respekterade hennes integritet, ansträngde sig och rörde vid henne på ett sätt som hon aldrig varit med om tidigare. Hon beskrev att hon kände tilliten att vara sig själv och vikten av att han ändå stannade kvar. En av kvinnorna (Östebrant, 2019) beskrev att hon fick ett nyfunnet självförtroende då hon blev lyft av sin chef inom individ- och familjeomsorgen. Chefen valde att förvalta hennes bakgrund och se henne som en styrka trots att kvinnan saknade en reell utbildning inom ämnet. En annan av kvinnorna (Inganäs, 2018) förklarade hur hennes psykolog ”med varma och kloka ögon” lyssnade aktivt på vad hon hade att säga. Han förminskade inte vad hon hade varit med om utan bekräftade hennes känslor. Kvinnan berättade vidare hur värdefullt detta bemötande varit för henne. Betydelsen av samhörighet med andra utsatta blev för flera av kvinnorna en viktig del i deras strävan efter hälsa och de ansåg att övergreppen förenade dem. “Det känns fel att kalla oss överlevare för syskon, men i den gemensamma skammen, vetskapen, konsekvenserna och ilskan så blir vi själsliga syskon” (Eksvärd, 2020). Via Facebook och #Metoo upplevde en av kvinnorna (Inganäs, 2018) styrkan från andra som också blivit utsatta för sexuella övergrepp. En av kvinnorna (Östebrant, 2019) fann kraft samt bekräftelse genom att gå på kvinnomöten och startade sedermera egna möten för kvinnliga överlevare. I gemenskapen kunde kvinnorna
”spegla sig i varandra”.
8.2.3 Livslångt lidande
Kvinnornas livslånga lidande formades av ärren de bär med sig dagligen. Bilderna och
känslorna som förknippades med övergreppen blir kvar i deras liv som en ständig påminnelse.
Då sorgen och lidandet hela tiden befann sig i periferin kunde kvinnorna heller aldrig känna sig helt fria från övergreppen. Konsekvenserna av det livslånga lidandet resulterade i förlorad tro på sig själva och tvivel på sitt egenvärde. Till slut blev känslorna övermäktiga och
kvinnorna hamnade vid ett vägskäl där konfrontation med lidandet blev ett faktum (Eksvärd, 2016; Eksvärd, 2020; Inganäs, 2018; Wessman, 2020; Östebrant, 2019).
En av kvinnorna (Inganäs, 2018) menade att det hon utsatts för som barn gav konsekvenser för hela hennes liv. Hon betonade att det inte var enkelt att leva med erfarenheten av ett övergrepp.
Det har upptagit hela mitt varande. Under många år tänkte jag på att jag blivit sexuellt utnyttjad varje vaken sekund. Jag var förbrukad, använd och inte värd att älskas. Jag var jätterädd för att uppfattas som vacker, kvinnlig eller attraktiv för när man är det, blir man våldtagen (Inganäs, 2018, s.
86).
För en av kvinnorna (Wessman, 2020) utvecklades övergreppen till ”hjärnspöken” som ständigt fanns med vid hennes sida. Hjärnspökena gjorde att hon tvivlade på sitt eget värde och ifrågasatte sitt äktenskap. Tvivlet resulterade därför i ett lidande och att hon inte förstod varför någon skulle vilja stanna kvar hos henne då hon såg sig själv som en belastning för andra.
9 DISKUSSION
9.1 Metoddiskussion
Studiens syfte är att belysa de vuxna kvinnornas strävan efter hälsa utifrån en barndom präglad av sexuella övergrepp. Metoden som används är en litteraturstudie med kvalitativ ansats där det manifesta innehållet i självbiografier väljs ut (Dahlborg - Lyckhage, 2006).
Självbiografierna bygger på författarnas egna berättelser och upplevelser av det analyserade fenomenet vilket inkluderar livsvärld, lidande och levd kropp. Självbiografier skapar en djupare inblick i hur kvinnorna i vuxen ålder bearbetar de sexuella övergrepp som ägt rum när de var barn. Den valda metoden anses som mest relevant för att besvara syftet. Författarna till studien är själva kvinnor och väljer tidigt i uppsatsprocessen en avgränsning som fokuserar på kvinnors perspektiv angående fenomenet, även om det finns män som också belyser
fenomenet genom självbiografier.
9.1.1 Datainsamling, design och urval
I vetenskapliga sammanhang räcker det inte att bara ha ett grepp om fenomenet, vi ska också begripa det fenomen som analyseras. Det är först när vi begriper innebörden som vi kan förmedla innehållet på ett korrekt sätt till andra människor (Birkler, 2012). Ur ett
vetenskapligt syfte blir texterna från självbiografierna intressanta då de innehåller detaljerade beskrivningar av författarnas upplevelser och känslor kring fenomenet. Genom att utgå från skrivna berättelser tillåts vi ta del av andras personliga livsvärldar, det vill säga den värld som innefattar det vardagliga livet (Dahlborg - Lyckhage, 2006). Insamling av berättelser, i detta fall självbiografier, är en av de vanligaste formerna att använda som underlag för kvalitativ forskning. I berättelser får berättarens egna värderingar och upplevelser på ett naturligt sätt återspegla situationer eller händelseförlopp vilket bidrar till ett värdefullt kvalitativt
dataunderlag för analys av data. Meningsfulla känslor och upplevelser i texten identifieras för att finna meningsenheter som motsvarar syftet (Jonsson et al., 2017).
I jämförelse med en vetenskaplig artikel anses kvaliteten i självbiografier inte inneha samma tillförlitlighet eftersom läsaren aldrig kan garanteras att det som beskrivs i biografierna är det som verkligen upplevs. Vid användandet av vetenskapliga artiklar förväntas den senaste forskningen presenteras, vilket ses som en trovärdighet för framtida studier (Segesten, 2006).
Författarna är medvetna om att en alternativ datainsamling i form av litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar också kan svara på syftet. Dock väger fördelarna med självbiografier tyngst eftersom individuella upplevelser, tankar och känslor kring fenomenet kan förmedlas mer informativt. Studiens författare anser att självbiografiernas innehåll ger tillräckligt med underlag för att besvara syftet. Intervju- eller enkätstudie är inte av relevans då författarna anser att det finns svårigheter med att finna informanter inom den givna tidsramen för studien. En intervjusituation är inte etiskt försvarbar eftersom författarna anser sig ha en begränsad utbildning och klinisk erfarenhet inom det valda ämnet. Intervjumetod utesluts även av författarna till studien med hänsyn till ämnets känslighet. Dock har
författarna förståelse kring att resultatet kan ge en djupare insyn i fenomenet om intervjuer eller enkäter används. Inte heller ges det möjlighet för informanterna i denna studie att påpeka eller godkänna författarnas tolkningar av resultatet.
Validitet ses som ett mått på en studies giltighet, vilket innebär att urvalet ska vara representativt för syftet. Reliabilitet mäter tillförlitligheten och metodens säkerhet.
Tillförlitligheten och säkerheten ska relatera till varandra då de jämförs och påvisa samma resultat oavsett vem som utför metoden eller när den sker. Reliabiliteten visar också på att resultatet i studien inte är slumpmässigt (Kristensson, 2014). Författarna till den här studien anser att syfte och resultat stämmer överens därav ses validiteten som hög.
Självbiografierna eftersöks i Libris. Libris är en databas och en gemensam katalog för Sveriges bibliotek som erbjuder ett brett utbud av litteratur. En nackdel med Libris
sökfunktioner är att många självbiografier ligger kategoriserade som biografier, vilket leder till att självbiografier av värde för denna studie exkluderas omedvetet i detta skede. Samtliga självbiografier är skrivna på svenska vilket gör att risken för feltolkningar vid översättning från annat språk minskar.
Beskrivningstexten som återspeglar innehållet av självbiografierna finns inte att läsa på Libris, varpå sökningar även görs på nätbutiken Adlibris. Adlibris återger en beskrivningstext av de 14 självbiografier som framgår i sökningen i Libris. Beskrivningstexten är dock inte skriven av självbiografiernas författare utan används främst av bokförlagen för att locka läsare. Författarna till denna studie förlitar sig på att dessa beskrivningstexter är korrekta när sex självbiografier väljs ut med tanken att uppfylla syftet. Studiens författare är medvetna om att de självbiografier som exkluderas i urvalsprocessen också kan svara på syftet och
därigenom kunnat vara av relevans för slutresultatet. Baserat på den information som framkommer genom Adlibris väljer studiens författare två självbiografier skrivna av samma kvinna (bilaga 1) då litteraturen som väljs ut anses ha tillräckligt med information för att uppfylla syftet. Dessa två självbiografier skrivna av samma kvinna väljs ut för att ge författarna till studien en tydligare helhetsbild i vad som hjälper henne i strävan efter hälsa, vilket i slutänden i författarnas mening visar sig vara en korrekt bedömning.
Med källkritik av tryckt text anpassad för skrivna och tryckta texter genomförs en
kvalitetsgranskning av litteraturen. Självbiografier är skrivna ur författarnas egna perspektiv samt är de etiskt- och kvalitetsgranskade av det publicerade förlaget och anses därför ha en hög trovärdighet (Segesten, 2006). Av de 14 självbiografier som uppkommer genom
litteratursökning i Libris besvarar samtliga frågorna som kvalitetsgranskningen eftersträvar.
Om någon av självbiografierna inte besvarar de kvalitetsgranskade frågorna ska de i detta skede uteslutas ur studien. Beskrivningstexten för dessa 14 självbiografier jämförs med studiens inklusionskriterier varpå sju lever upp till dessa. De självbiografier som inte motsvarar kriterierna är skrivna av män, översatta till svenska från annat språk och finns endast tillgängliga i ljudboksform. Av dessa sju självbiografier väljs sedermera sex ut som används i analysprocessen. Sex självbiografier välj ut då studiens minimumgräns för antal inkluderade självbiografier är fem. Den sjätte självbiografin väljs ut för att studiens författare önskar en bredare variation av kvinnornas strävan efter hälsa samt som en komplettering då samma kvinna har skrivit två av de självbiografierna som inkluderas. När författarna till
studien utför analysprocessen framkommer det att självbiografin Flickan som födde ett barn av Camilla Larsson (Larsson, 2019) inte uppfyller inklusionskriteriet att övergreppet ska ha skett i Sverige. Självbiografin är också till största del baserad på andra familjemedlemmars erfarenheter och upplevelser kring irrelevanta händelser som inte motsvarar studiens syfte, varpå bearbetningen av övergreppen hamnar i bakgrunden. Författarna till studien tvingas därför att utesluta denna självbiografi från studien. På grund av studiens tidspress och beställningsfördröjningar väljs inte ytterligare en självbiografi ut för att kompensera den uteslutna och resultatet förväntas inte bli annorlunda på grund av detta. Författarna till studien anser sig ha tillräckligt med underlag i de fem självbiografier som ligger till grund för
studiens resultat. För att stärka studiens trovärdighet presenteras sökningarna i Libris som ett sökschema (bilaga 1) vilket ger andra författare möjlighet att få fram samma material för framtida studier.
9.1.2 Analys
Generaliserbarhet ses som en studies förmåga att överföras till andra miljöer eller grupper av människor (Kristensson, 2014). En kvalitativ metod används i denna studie för att skapa en djupare förståelse av fenomenet och inte med syftet att generalisera till ett liknande område.
Syftet är inte heller att generalisera till en större population utan istället belyses och
presenteras individens unika upplevelse. Resultatet är därför inte representativt för alla som blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen, även om studiens författare menar att det inte finns några skäl att tro att kvinnor inte kan ha liknande upplevelser och känslor trots deras olikheter som individer. Även om studiens resultat inte går att generalisera påvisas ändå liknande tillvägagångssätt i kvinnornas strävan efter hälsa. Det är dock svårt att säga om kvinnornas tillvägagångssätt är överförbara till män som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen, eftersom män inte ingår i studien. Även om denna studie utgår från övergrepp på kvinnor bosatta i Sverige innebär det dock inte att resultatet inte är generaliserbart till andra länder.
Då studien har en begränsad tidsram och författarna har svårighet med att få tag i litteratur på grund av beställningsfördröjningar, återfinns inte tiden för författarna att läsa alla de sex utvalda självbiografierna vardera. Om studiens författare inte väljer att dela upp
självbiografierna och läsa tre var för sig kommer mindre tid ges till analysprocessen, vilket
kan ha en negativ påverkan på slutresultatet. Författarna väljer var för sig ut relevanta meningsenheter ur självbiografierna och därefter jämförs meningsenheterna och kodas efter innehållet. Innehållet visar tydliga samband mellan textmaterialet i de olika självbiografierna gällande syftet. Uppdelning av litteraturen ses av studiens författare som en styrka i
analysprocessen. På så vis innehar en av författarna hela tiden en objektiv ställning till den andras utvalda meningsenheter och kan utan förförståelse se om enheterna återspeglar syftet.
Studiens författare är dock medvetna om att det finns risk för att relevant information försummas när båda inte läser och tar del av innehållet i samtliga utvalda självbiografier.
Feltolkning av textmaterialet undviks genom att författarna till studien åtskilliga gånger går igenom och diskuterar det material som ligger till grund för resultatet. Om analysen görs av en annan författare resulterar det förmodligen i liknande meningsenheter och koder. Troligtvis skulle innehållet i det resultatet inneha många likheter med denna studies resultat.
Författarna till studien har en medvetenhet angående sin förförståelse om fenomenet och belyser därför endast variationen av de upplevelser samt känslor som framgår i
självbiografierna. Författarna är även medvetna om att analysen och därav resultatet kan påverkas av deras förförståelse. Genom att ha en medförfattare finns möjlighet att diskutera skilda åsikter kring förförståelsen och författarna guidar därigenom varandra tillbaka till syftet.
Studiens författare erhåller en förförståelse kring att sjuksköterskans delaktighet har en större inverkan i kvinnornas strävan efter hälsa och sjuksköterskans roll antas därför bli en del av resultatet. Dock framgår detta inte som en tydlig faktor i självbiografierna och författarna till studien ges därav inte möjlighet att belysa sjuksköterskans delaktighet varken i resultatet eller resultatdiskussionen.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet är att belysa de vuxna kvinnornas strävan efter hälsa utifrån en barndom präglad av sexuella övergrepp. Studien resulterar i viktiga komponenter i kvinnornas strävan efter hälsa där läkandets väg samt vikten av att bli sedd och bekräftad framgår tydligt. Resultatet belyser också att kvinnorna dock aldrig kommer komma över övergreppen men att de finner sätt att hantera tillvaron och uppnår på så vis en självupplevd hälsa.
9.2.1 Läkandets väg
Kvinnorna förklarar hur sanningen om övergreppen blir övermäktig och att de till slut blir tvungna att berätta sanningen för överlevnad. Att våga bryta tystnaden och se sig själva som offer eller överlevare och inte som en delaktig part i övergreppen hjälper kvinnorna att släppa skuldkänslorna samt föra över skammen på förövaren. Att våga bryta tystnaden och säga sanningen styrker MacGinley et al. (2019) som menar att det är en återkommande process för utsatta kvinnor snarare än en engångsföreteelse. Vidare framhävs även skam som ett hinder för sanningen. Att öppna upp sig för de smärtsamma minnena styrker Sookyung och
Chiyoung (2019) i sin studie, som en nödvändighet för att påbörja läkning. Genom självreflektion, acceptans och etablering av nya identiteter infinner sig möjligheten att gå vidare i livet. Det som väger över för att inte berätta sanningen om övergreppen kom Tener och Murphy (2015) fram till i sin studie handlar om rädslan för vad avslöjandet av
övergreppen innebär. Rädslan att sanningen förstör det som hittills uppnåtts i livet, som familjeförhållanden och psykologisk balans, väger tyngre än fördelarna med avslöjandet.
Tener och Murphy (2015) framhäver även att övergrepp som sker i barndomen kan upplevas som irrelevanta att avslöja i vuxen ålder då de inte representerar den nuvarande identiteten.
Förhållandet samt tilliten till män i sexuella relationer är för kvinnorna komplicerat, eftersom det i deras fall är män som utsatt dem för övergreppen i barndomen. Detta återspeglas i kvinnornas livsvärldar där sätt att hantera och förstå sin sexualitet möjliggörs. Komplexiteten kring tilliten styrker Hulter (2014) som menar att traumatiska erfarenheter och tidiga sexuella upplevelser i barndomen gör det svårare att skapa en sund relation till sin sexualitet som vuxen.
Terapier är för kvinnorna en viktig del i den mentala och fysiska läkningen av övergreppen.
De beskriver hur de genom meditation, yoga samt bild- och gestaltterapi frigör sig från skammen som följer dem från barndomen. Terapierna bidrar även till att förstärka känslan av tillit till andra och att förstå helhetssynen av hur traumat påverkar deras livsvärld. Rydholm- Hedman (2014) betonar att det finns vetenskapliga bevis kring betydelsen av fysisk aktivitet som stärkande hälsofaktor, där syftet är att lindra psykisk ohälsa. För att en person ska ta ansvar för sin hälsa menar Kjellström och Sandman (2018) att det krävs både ett hälsosamt beteende och medvetna val. Den som medvetet reflekterar och handlar på ett sätt som enligt rådande kunskapsläge stärker hälsan tar samtidigt en hög grad av ansvar för sin hälsa.
9.2.2 Bli sedd och bekräftad
Som en försvarsmekanism förtränger kvinnorna minnena från övergreppen. Posttraumatiskt stressyndrom, ångest och depression uppkommer som konsekvenser av de minnen som hjärnan förtränger. Kvinnorna blir varse om att deras fysiska symtom bottnar i deras psykiska mående och det blir tydligt att de inte kan frångå varken det ena eller det andra. Sambandet mellan det psykiska och fysiska måendet tydliggör Ekebergh (2015) som att kroppen är ständigt närvarande, att vi inte kan gå ifrån vår kropp utan att det är genom kroppen som vi upplever både oss själva och omvärlden. Varje upplevelse är en helhet genom den levda kroppen och det är via den som vi upplever hälsa och ohälsa. Kroppen kan förstås som ett subjekt, som har erfarenheter och är levd beskriver Dahlberg och Segesten (2010). Den levda kroppen är fylld av minnen, upplevelser och känslor vilket gör den både meningsbärande och meningsskapande i sitt sammanhang (Dahlberg & Segesten, 2010). Att konsekvenser uppstår av undanträngda minnen styrker Karakurt och Silver (2013) i sin studie som beskriver att när kroppen inte orkar hålla minnena instängda uppkommer en känsla av maktlöshet och en ökad benägenhet att utveckla depression framträder. Vidare framhävs andra effekter av maktlöshet såsom ångest och kroppsliga symtom där båda är associerade med posttraumatiskt
stressyndrom. Ytterligare samband sågs också i MacGinley et al. (2019) studie som förklarar att negativa upplevelser skapade av sexuella övergrepp i barndomen försämrar överlevarens psykiska hälsa.
Vikten av gemenskap med andra som respekterar kvinnornas integritet skapar tillit och ger möjlighet för kvinnorna att få vara sig själva. Betydelsen av stödjande personer belyser Stige et al. (2020) i sin studie genom att ha någon som stannar kvar och bryr sig om ditt mående.
Vidare beskrivs betydelsen av stödjande personer som en början på vad som gör det möjligt att få insikt i vad som skett i barndomen och bidrar till att en överlevare vågar berätta sanningen (Stige et al., 2020). Kvinnorna beskriver gemenskap genom relationer som en ytterst värdefull faktor i deras strävan efter hälsa. Kvinnorna förklarar hur vikten av att ha någon som lyssnar och respekterar deras förflutna stärker deras självförtroende och
självkänsla. I gemenskapen med andra menar Skärsäter (2014) att en person inom ramarna för de sammanhang den lever i själv finner kraft att påverka de egna livsvillkoren. Trygga,
läkande och förtroendeingivande relationer återfinns i Arias och Johnson (2013) studie som en viktig del i läkningen för överlevare. Genom pålitliga relationer skapas modet att berätta
om de traumatiska upplevelserna, vilket i slutänden lindrar lidandet (Arias & Johnson, 2013).
Kvinnornas självkännedom och självkänsla förstärks genom identifiering med andra kvinnor och det förflutna skapar en gemenskap sinsemellan. I gemenskapen med andra människor menar Dahlberg och Segesten (2010) att individen får insikt samt förståelse för vad som hänt och samtidigt erhålles förklaring för känslor, upplevelser och tankar. Människans starka vilja och längtan efter gemenskap menar Ekebergh (2015) bidrar till välbefinnande och förmågan att samla kraft. Dock visar Hartley et al. (2016) i sin studie att relationer med andra antingen gynnar eller hämmar överlevarens bearbetning. Övergreppen leder till svårigheter att skapa relationer med andra människor men om en relation uppstår leder det nyskapade förtroendet till personlig utveckling.
Övergreppen i barndomen resulterar i ett lidande som formar kvinnornas livsvärldar då de dagligen bär med sig sina minnen från övergreppen. I Jacobs-Kayam och Lev-Wiesel (2019) studie framgår det att övergreppen aldrig kan raderas, ej heller kan de helt glömmas bort.
Överlevare finner sätt att leva med de negativa påföljder som övergreppen lämnar eftersom de ständigt påminns om händelserna (Jacobs-Kayam & Lev-Wiesel, 2019). Kvinnorna kan aldrig värja sig från övergreppen då sorgen och lidandet skapar hjärnspöken. Dessa hjärnspöken försämrar det psykiska måendet och leder till förlorad självkänsla, vilket resulterar i ett lidande som försvårar upplevelsen av hälsa. Dock menar Willman (2014) att hälsa inte kan upplevas utan lidande eftersom lidandet återfinns i hälsan och ska ses som naturligt
förekommande i livet. Vidare förklaras att människan även besitter makten, oavsett lidande, att välja förhållningssätt till sin livssituation. För att uppnå känslan av hälsa menar
Gustavsson (2017) att människan måste försonas med sitt lidande. Genom att se hälsa och lidande som motsatser till varandra men även som en ständig del av livet, kan försoning med lidandet uppstå (Gustavsson, 2017).Kvinnorna finner möjligheten att leva med det lidande som övergreppen efterlämnar, genom acceptans av att det är de själva som ansvarar för sitt lidande. Vikten av acceptans styrker Diniz et al. (2019) som menar att trauman från
barndomen följer med hela livet. Acceptans av lidandet bidrar till överlevarens egenmakt att sedermera välja att leva livet med lidandet endast i bakgrunden (Diniz et al., 2019). I sin studie förklarar Bigras et al. (2020) att sexuella övergrepp på barn anses, mer än någon annan form av trauma i barndomen, skapa ett lidande och påverka hälsan i vuxen ålder.
10 VIDARE FORSKNING
Tidigare studier undersöker psykologiska följder av sexuella övergrepp i barndomen, snarare än fysiska hälsoaspekter. Som allmänsjuksköterskor kommer vi i första hand att möta
patienter som söker vård för fysiska symptom. Vidare forskning kring psykosomatiska tillstånd behövs då de psykiska symptomen även ter sig som fysiska. Sjuksköterskor i alla kliniska yrkesområden kan dra fördel av forskningen för att öka medvetenheten kring fenomenet.
Förslag till vidare forskning är den kvinnliga och manliga överlevarens syn på hur ett värdefullt och integritetsbevarande bemötande från sjuksköterskor bör vara. På så vis får sjuksköterskan även insikt i om kvinnor och män upplever ett värdefullt bemötande likartat eller om upplevelserna skiljer sig åt. Denna typ av forskning kan ge lärdom om vad som kännetecknar ett värdefullt bemötande samt hur vården kan få insyn i den utsattas livssituation.
Författarna till studien bar med sig sin förförståelse kring sjuksköterskans eventuella positiva inverkan på kvinnornas strävan efter hälsa genom arbetets gång och hade därför en
föreställning kring hur resultatet skulle kunna se ut. Det stämmer dock inte helt överens med utfallet på resultatet, vilket tyder på att den kunskap som lärs ut under
sjuksköterskeutbildningen är bristfällig och behöver uppdateras. Förståelsen och lärdomen som inhämtats via genomförandet av studien kan appliceras i allmänsjuksköterskans kliniska arbetsområde och är därför av största vikt för författarnas framtida yrke som
allmänsjuksköterskor.
11 SLUTSATS
Självinsikt blir startskottet för kvinnornas strävan efter hälsa i vuxen ålder. Genom insikt skapas en förståelse för hur det förflutna och nuet är sammanlänkat. De sexuella övergrepp som kvinnorna utsatts för i barndomen har format kvinnornas existens och därigenom deras
livsvärldar. Ingen av kvinnorna har kommit över övergreppen eller de negativa konsekvenser som efterlämnats och känslan av utsatthet kommer ständigt påverka kvinnorna.
Genom bearbetning av det förflutna finner kvinnorna modet att bryta tystnaden och berätta sanningen vilket skapar frigörelse från skammen som övergreppen medfört. Minnen och känslor från övergreppen gör sig dagligen påminda genom den levda kroppen och kvinnorna tvingas lära sig att leva med lidandet. Dock lämnar lidandet känslomässiga spår men genom gemenskap med betydelsefulla personer har kvinnorna funnit sin plats i livet och på så vis upplever de idag hälsa.
I vårdsammanhang kommer allmänsjuksköterskan med största sannolikhet att möta kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen och som i vuxen ålder söker vård för fysiska besvär. Allmänsjuksköterskan bör uppmärksamma att dessa kvinnors fysiska symptom kan vara ett resultat av bakomliggande psykiska besvär. Det är viktigt att sjuksköterskan i sitt professionella bemötande hänger sig åt ett aktivt lyssnande och bjuder in till öppna samtal med kvinnan. Genom att främja tilliten och få en inblick i kvinnans livsvärld ökar
medvetenheten och förståelsen kring fenomenet.
