Enheten för medier och kommunikation
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd VT 2010
Etik i tanke och praktik
– en kvalitativ studie i hur
studenttidningsredaktioner resonerar kring etik
Författare: Bianca Gideback Handledare: Peder Hård af Segerstad
1
Abstract
Title: Ethics in thought and practice – a qualitative study in how editorial staff at student magazines reason about ethics. (Etik i tanke och praktik – en kvalitativ studie i hur studenttidningsredaktioner resonerar kring etik)
Number of pages: 30 (37 including enclosures) Author: Bianca Gideback
Tutor: Peder Hård af Segerstad
Course: Media and Communication studies C Period: Spring 2010
University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.
Purpose/Aim: The purpose of this study is to explore how students that work at student magazines reason about ethics of journalism and how they transform it into practice. By identifying what circumstances in the context of the student magazine that can affect the work this study aim to see if and how this can affect how they conform to ethics of journalism in practical situations. The result will be presented in relation to a figure of the context of the reporter practice. The figure contains four different aspects that can affect the work of a journalist. These are ideals, values, conditions, and consequences.
Material/Method: The materials consist of four interviews with the editors in chief of four student magazines in Uppsala. Two of the magazines are union magazines, the union of Uppsala economic students and the union of Uppsala law students. One is a magazine that belongs to Norrlands nation and one belongs to the Uppsala student union. The interviews aim to find out opinions and ideas the editors have about their own ethical approach.
Main results: There is awareness about ethics and certain ways the editorial staff work with it, but it’s not always adapted to the actual work. Because of different reasons in the context the magazine is created in, the work sometimes get affected. Responsibility is one main thing that can affect how ethical they choose to be, and since the students often work voluntarily this can affect the work. The content of the magazine is not always so extreme and controversial so in some extent the magazines can afford not to be so ethical all the time.
Keywords: Ethics of journalism, editorial staff, student magazine, ideals, values, conditions, consequences.
2
Sammanfattning
I denna uppsats undersöks hur studenter som arbetar på studenttidningar tänker kring etik och vilket uttryck etik tar sig i det praktiska arbetet vid studenttidningar. Etiska överväganden är något som varje journalist tvingas göra hela tiden i sitt arbete. Den kontext studenttidningen skapas i utmärker sig eftersom de journalister som arbetar på studenttidningar ofta är studenter som inte har någon utbildning inom journalistik. Många arbetar ideellt och med begränsade budgetar och begränsad tillgång till utrustning. Flera av de undersökta tidningarna påverkas också utifrån, från en förening eller studentnation som har krav och förväntningar på innehåll och kvalité.
Denna uppsats ser närmare på den kontext studenttidningen skapas i, hur olika omständigheter påverkar det redaktionella arbetet och hur detta i sin tur påverkar det etiska förhållningssättet.
Studien är kvalitativ och fyra chefredaktörer vid studenttidningar i Uppsala har intervjuats.
Intervjumetoden tillåter en inblick i de intervjuade personernas egna verkligheter och världar.
Det teoretiska ramverk som studien utgår från handlar om etik i tanke och praktiken. Hur etiska ideal kan yttra sig i praktiken förtydligas med hjälp av modellen reporterpraktikens kontext. Modellen innefattar fyra omständigheter eller påverkansfaktorer, ideal, normer, villkor och konsekvenser. Utifrån dessa fyra faktorer undersöks vilka möjligheter och begränsningar redaktionerna har i arbetet med tidningarna, sedan förs en diskussion huruvida dessa påverkar det etiska tänkandet.
I analysen har ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv tillämpats. Hermeneutiken syftar inte till att finna ett enda svar, istället är det nyanser, skillnader och paradoxer som är dess styrka och som gör att hermeneutik lämpar sig bra för intervjutolkning. Resultat och analysavsnittet visar att det finns en medvetenhet och ett sätt att tänka etiskt på studenttidningsredaktionerna. Det finns däremot inga egentliga ramar eller riktlinjer att följa så mycket ansvar ligger hos de personer som sitter på posterna i de rådande redaktionerna som går mycket på känsla och improvisation. Den etiska medvetenheten innebär inte att redaktionerna alltid handlar utefter den i det praktiska arbetet på grund av olika faktorer som påverkar i kontexten. Tidningarna kan tillåta sig att förenkla och spetsa till texter för att tilltala läsarna. Hade texterna däremot haft mer laddade budskap hade kravet på saklighet varit starkare.
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Inledning ... 5
Problemformulering ... 5
Syfte och frågeställning... 6
Disposition ... 6
Bakgrund... 7
Litteratur och tidigare forskning... 7
Metod... 9
Samtalsintervjun som forskningsmetod ... 9
Intervjuguide ... 9
Utförandet av intervjuerna... 10
Avgränsningar och urval ... 10
Bearbetning av material... 11
Etiska överväganden vid intervjuer... 11
Hermeneutisk meningstolkning... 11
Förförståelse ... 12
Validitet och reliabilitet... 12
Kritik mot metoden ... 13
Teori... 14
Etik i pressen ... 15
Tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ... 15
De pressetiska reglerna... 15
PON och PO ... 16
Reporterpraktikens kontext ... 16
Ideal ... 17
Normer... 18
Villkor ... 18
Konsekvenser ... 18
Empirisk redogörelse ... 20
Fyra faktorer i reporterpraktikens kontext... 20
Ideal ... 20
Normer... 21
Villkor ... 21
Konsekvenser ... 22
Hur redaktionerna tänker kring pressetik ... 23
4
Sammanfattning av resultaten ... 23
Analys och diskussion ... 24
Analys av svaren i relation till reporterpraktikens kontext... 24
Ideal ... 24
Normer... 25
Villkor ... 25
Konsekvenser ... 26
Analys av redaktionernas syn på pressetik... 27
Slutsatser ... 28
Förslag till vidare forskning ... 30
Källförteckning... 31
5
Inledning
Att berätta sanningen och tjäna ett allmänintresse är två av journalistyrkets främsta uppgifter men vad händer när sanningen är för obehaglig eller till och med kan skada, är det fortfarande medias uppgift att förmedla? Och är det okej att överdriva och brodera ut sanningen för att nå ut och locka publik med ett budskap, istället för att sakligt informera en nyhet? Det är sådana typer av frågor som varje journalist måste brottas med i sitt dagliga arbete, att ständigt hitta en balans i vad som är etiskt försvarbart att publicera. Tryckfrihet och garanti från censur lämnar stor frihet och eget tolkningsutrymme åt journalisten, men också ett stort etiskt ansvar.
Studenttidningen är en mediekanal som på många sätt påminner om vilken annan tidning som helst. Den förmedlar nyheter som rör studenter och näringsliv och publicerar reportage och intervjuer om aktuella ämnen och personer. Men det finns också saker som skiljer studenttidningen från många andra tidningar. Till exempel så är de flesta skribenter studenter som inte har någon utbildning eller tidigare erfarenhet inom journalistik. Behöver skribenterna på studenttidningarna ta ställning till sanningskravet och nyttokravet på samma sätt som ”riktiga” journalister? Många arbetar ideellt och har kanske krav och förväntningar på sig från föreningar eller studentnationer. För en erfaren och utbildad journalist är etiska överväganden något som ingår i det dagliga arbetet men hur tänker en frivilligt arbetande student? Etik och moral handlar om värderingar och föreställningar om rätt och fel, men att ha ett etiskt tänk behöver inte innebära att en individ alltid handlar utefter dem. Eftersom det inte finns några lagar som säger vad som får och inte får publiceras lämnas stort tolkningsutrymme och ansvar åt journalisten. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i hur studenter som arbetar på studenttidningar tänker kring frågor om etik.
Problemformulering
Nyhetsförmedling och mediarapportering är en stor del av människors dagliga liv.
Informationsflödet har blivit rikare och som en konsekvens av utvecklingar inom det tekniska området kan information nå ut i allt snabbare takt och i större mängd. Som medborgare har man inte mycket val, vare sig det är ett aktivt val eller inte så finns medierna där i hemmet, i samhället, i vardagen. Det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt som läsare gentemot nyhetsförmedling för att förstå att den inte enbart är en återspegling av verkligheten. För att som medborgare kunna bedöma vilken information som är relevant, vilken som är sann och vilken typ av information som kan tas med en nypa salt krävs ett kritiskt öga.
Studenttidningen är ett medium som precis som vilken annan publikation som helst når ut till en stor publik beståenden av studenter och företag, således ansvarar de inför den information de publicerar. Tidningen kanske representerar en förening eller utbildning och har därmed även ett ansvar mot denna. Ämnet etik i pressen är inte på något sätt nytt men i diskussionen om etik i studenttidningar får ämnet en ny vinkling. För att kunna lära sig vara kritisk mot innehållet i tidningar behöver läsaren få en inblick hur det går till när tidningen kommer till, mot bakgrund av detta har valet av ämne vuxit fram. Förhoppningen är att läsaren ska få en bättre förståelse för den kontexten som utgör studenttidningsredaktioners situation och hur vissa omständigheter i denna kontext kan påverka etiska val och vad tidningarna väljer att publicera.
6
Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenttidningsredaktioner tänker kring etik och hur de tillämpar etik i det praktiska arbetet. För att kunna göra det ser denna uppsats närmare på den kontext som det redaktionella arbetet utförs i för att identifiera påverkande faktorer vid skapandet av tidningen. Följade frågeställningar har varit vägledande:
• På vilka sätt tillämpas ett ”etiskt tänk” på redaktionerna vid utvalda tidningar?
• Vad utmärker den kontext som studenttidningen skapas i?
• Vad finns det för omständigheter i denna kontext som kan påverka arbetet?
• Hur påverkar dessa omständigheter det etiska förhållningssättet på redaktionerna?
Disposition
Denna uppsats är indelad i sex avsnitt. Det första kapitlet går igenom bakgrund, syfte och frågeställningar som varit vägledande i undersökningen, sedan följer en kort överblick av metod, avgränsningar, material och tidigare forskning. Kapitel två är metodavsnittet där metodval och urvalet av intervjupersoner presenteras, avsnittet avslutas med en genomgång av den analysmetod som tillämpats för att bearbeta materialet. Kapitel tre ger en beskrivning av de teoretiska verktyg undersökningen utgår från. I det avsnittet följer en genomgång av grundlagarna tryckfrihet och yttrandefrihet, en definition av begreppet etik och en genomgång av de pressetiska reglerna. Med hjälp av modellen reporterpraktikens kontext förtydligas hur etik tar sig uttryck i praktiken. Kapitel fyra redogör för resultaten av intervjuerna. Kapitel fem består av analys och diskussion av resultaten. Uppsatsen avslutas med kapitel sex som innehåller slutsatser och diskussion om fortsatt forskning.
7
Bakgrund
Detta avsnitt redogör för litteratur och tidigare uppsatser inom ämnet som stödjer problemformuleringen.
Litteratur och tidigare forskning
Litteratur inom ämnet journalistik finns det gott om. Den mesta av den litteratur som behandlar ämnet journalistik och press består till stor del av praktiska handböcker. Dessa handböcker kan vara betydelsefulla vid tidningsskapande då de ofta innehåller grundliga genomgångar och tips och råd om hur skapandet går till steg för steg. Sören Larsson står bakom verket Att skriva i tidning1 som beskriver hur en journalist arbetar. Han går igenom hur en artikel byggs upp, hur en intervju kan gå till och hur en skribent kan fånga läsarens uppmärksamhet. Notiser, citat och språk är också några av de praktiska erfarenheter han delar med sig.
Nästan all litteratur som berör ämnet media tar upp frågor om etiskt ansvar eftersom all media berör offentligheten. Spelregler för press TV radio är sammanställningen av de pressetiska reglerna och kan ses som ett slags policydokument för hela journalistyrket.2 Dokumentet innehåller information om rätten till tryckfrihet och hur den som anser sig illa behandlad eller omskriven på felaktigt sätt kan begära rättelse. De etiska reglerna är indelade i tre delar;
publicitetsregler, yrkesregler och regler mot textreklam. Sedan följer stadgarna för pressens opinionsnämnd, instruktioner för allmänhetens pressombudsman, radio- och TV-lagen samt upphovsrätten.
Journalistikens etiska problem är en studie som varit till stor användning i denna uppsats. Det är en analys av hur journalister arbetar och hur de tillämpar etik i praktiken. Bokens tygdpunkt ligger på de villkor som formar nyheterna på en redaktion, vilket även legat till grund för denna studie. Studiens analys bygger på hur journalister hanterar problem med att förena ideal med verkligheten och resultatet visar att det finns en stor klyfta mellan dem.3 Detta resultat har delvis tjänat som utgångspunkt i denna undersöknings teoriavsnitt.
Det finns en hel del tidigare uppsatser som behandlar ämnet pressetik. Flertalet av dessa uppsatser bygger på studier där olika tidningars rapportering om en specifik händelse jämförs.
Pudelsoppa med gräddfil: En kvalitativ textanalys av Aftonbladet och Svenska dagbladets rapportering om ”AMF-skandalen” är en kandidatuppsats som publicerats vid högskolan i Jönköping.4 I uppsatsen analyseras de två dagstidningarnas skildringar av händelsen ”AMF- skandalen” mot teorier om pressetik, nyhetsvärdering och objektivitet. I studien kommer författarna fram till vilka olika journalistiska knep som använts vid skildringen som förenkling och vinkling, men att detta inte nödvändigtvis varit ett medvetet val från journalisternas sida utan berott på nyheten i sig. Eftersom tidningarna vill nå en bred målgrupp är detta en konsekvens menar författarna. Detta resultat belyser problematiken med medias uppgift att berätta fakta och samtidigt locka läsare.
1Larsson, Sören, Att skriva i tidning, Natur och kultur, Stockholm, 2004.
2 Pressens Samarbetsnämnd, Spelregler för press TV radio, TU Service AB, Stockholm, 2002.
3Ekström, Mats, Nohstedt, Stig Arne, Journalistikens etiska problem, Rabén Prisma, Stockholm, 1996.
4 Bäcklund, Frida, Jorre, Hedvig, Norin, Mimmie, Pudelsoppa med gräddfil: En kvalitativ textanalys av Aftonbladets och svenska dagbladets rapportering av ”AMF skandalen”. Kandidatuppsats, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping, 2009.
8
En annan uppsats som behandlar ett pressetiskt dilemma är Namnpublicering i samband med brott. Studien har utförts genom en enkätundersökning om allmänhetens uppfattning om namnpublicering. En av punkterna i de pressetiska reglerna berörs särskilt, att namnpublicering inte bör ske om inte allmänintresset kräver det. Eftersom denna bedömning lämnas åt journalisten kan publiceringen alltid motiveras med att det finns ett allmänintresse, men hur definieras ett allmänintresse, och vad är skillnaden från det och ett allmänt intresse?
Utifrån enkätundersökningen kommer författarna fram till att det starkaste argumentet för att publicera namn är att varna samhället och förhindra vidare brott. Det starkaste argumentet för att inte publicera namn handlar om hänsyn.5 Återigen blir journalistens dilemma mellan nytta och hänsyn tydligt.
Forskning om studenttidningar är däremot inte alls lika utbrett som forskning om etik.
Spionage på studenternas villkor – studenters läsning av och uppfattning om studenttidningen Götheborske spionen är en D-uppsats som är framlagd vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.6 Uppsatsen är en studie i hur studenter uppfattar tidningen, hur ofta de läser den, vad de läser och vad de saknar i innehållet, även åsikter om form och layout berörs. Studien berör däremot inte några etiska aspekter vid utformandet av tidningen.
5Salomonsson, Marina, Namnpublicering i samband med brott, C-uppsats, Insitutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 2006
6 Johansson, Ida, Spionage på studenternas villkor.-Studenters läsning av och uppfattning om studenttidningen Götheborske spionen, D-uppsats, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet, 2009.
9
Metod
Metodavsnittet går igenom samtalsintervjun som forskningsmetod. Efter det följer en presentation av informanterna, hur intervjuerna gått till samt urval och avgränsningar.
Slutligen presenteras de analysverktyg som tillämpats för att bearbeta materialet.
Samtalsintervjun som forskningsmetod
En intervju är en dialog mellan intervjuaren och den intervjuade, och ska likna ett vardagssamtal i största möjliga utsträckning. Samtalsintervjun skiljer sig från andra samtal på så sätt att den har ett specifikt syfte, där intervjuaren söker efter kunskaper som intervjuobjektet förväntas erhålla. I interaktionen mellan två personer skapas möjligheter för en individ att dela med sig av sin livsvärld till en annan. Det blir intervjuarens uppgift att ställa så öppna frågor som möjligt för att ge informanten en frihet att berätta och beskriva ur egna perspektiv. Ur samtalet kan sedan relevanta begrepp och värderingar urskiljas. Syftet med intervjuer i forskningssammanhang är att intervjuaren ska få en bild av den intervjuades egna verklighet. Samtalsintervjun som metod bygger på att forskaren ska kunna förstå och tolka människors privata uppfattningar.7 En samtalsintervju kan antingen vara öppen eller strukturerad. En öppen intervju definieras av att största möjliga utrymme lämnas åt den intervjuade att berätta fritt. Denna uppsats bygger på semi-strukturerade intervjuer vilket innebär att det finns ett förbestämt ämne och ett frågeformulär. Intervjupersonerna uppmanas däremot att svara fritt inom det givna ämnet.8
Intervjuguide
Vid utformandet av intervjufrågor är det viktigt att frågorna knyter an till det berörda temat, de måste vara relevanta för studien. Kvale skiljer mellan tematiska och dynamiska frågor. De tematiska frågorna utgår från teorin, ju tydligare koppling till teorin desto lättare blir det för forskaren att strukturera svaren. De dynamiska frågorna handlar om utformningen. Frågorna ska uppmuntra den intervjuade och hålla samtalet flytande. De kan vara korta, tydliga och undvika ett akademiskt språk för att likna ett vardagssamtal.9 En lämplig struktur för en intervjuguide kan vara att inleda med dynamiska bakgrundsfrågor som fungerar som en slags uppvärmning. Den intervjuade får en chans att svara spontant och ge mer allmänna beskrivningar. Uppföljningsfrågor är till för intervjuaren att ringa in intressanta beskrivningar för att få mer precisa svar. En intervju avslutas exempelvis med tolkande frågor för att förtydliga och korrigerar eventuella osäkerheter från intervjuarens sida.10
Alla intervjuer har följt samma frågeformulär, dessa finns presenterade i bilaga 1.
Frågeformuläret är indelat i sju delar. Del ett består av dynamiska bakgrundsfrågor för att kartlägga bakgrundsinformation om tidningarna. De dynamiska frågorna är också till för att göra samtalet bekvämt och för att det ska kännas naturligt. Del två till sju består av tematiska frågor som knyter an till ideal, normer, villkor och konsekvenser i arbetet, de fyra påverkansfaktorerna i modellen reporterpraktikens kontext. Det finns också några frågor som direkt berör ämnet pressetik.
7 Kvale, s 43ff.
8Dalen, Monica, Intervju som metod, Gleerups utbildning AB, Malmö, 2007. s 30f
9 Kvale, s 147.
10 Ibid, s 150f.
10
Allt eftersom samtalet ändrade riktning beroende på svaren så uppkom diverse följdfrågor i vissa av intervjuerna. Följdfrågorna finns presenterade i bilaga 2. Somliga frågor har i efterhand analyserats i relation till en annan påverkansfaktor än de från början var tänkt då svaren lämpade sig bättre så. Dessa finns presenterade i bilaga 3. En översikt över alla fyra tidningar finns presenterade i bilaga 4. Denna översikt innefattar bakgrundsinformation, bland annat om upplaga, antal skribenter och periodicitet. Denna information visar på skillnaderna mellan tidningarna till exempel i hur många som är involverade i arbetet och hur många tidningen når ut till. Denna information har använts i analysarbetet för att ta reda på om skillnaderna i kontexterna bidrar till det etiska föhållningssättet.
Utförandet av intervjuerna
Fyra informanter har intervjuats. Först intervjuades Gusten Holm, chefredaktör på Ergo.
Intervjun ägde rum på hans kontor och samtalet spelades in med hjälp av en mobiltelefon.
Intervjun tog 51,49 minuter. Nästa intervju skedde med chefredaktören för Press Judicata, Rikard Samuelsson, och ägde rum på Ofvandahls café i Uppsala. Eftersom det var sent på eftermiddagen var det så nära som på tomt i caféet vilket gjorde att inspelningen inte stördes av kringliggande brus. Under intervjun användes en diktafon för att spela in och samtalet tog 41,54 minuter. Den tredje intervjun var med Hanna Näslund på Reversens kontor som ligger beläget i Uppsalaekonomernas föreningsbyggnad. Samtalet spelades in med mobiltelefon och tog 50,54 minuter. Detta samtal fick dock ett snabbt avslut då informanten hade bråttom iväg.
Den sista intervjun gjordes med Margareta Heed, chefredaktör på Norrlands Varjehanda, Norrlands nations tidning. Intervjun skedde på Norrlands nation i ett av de allmänna rummen.
Valet av plats var inte optimalt då det befann sig en del människor i rörelse i samma rum vilket kan ha varit distraherande för intervjun, dessutom störde detta ljudupptagningen något.
Samtalet bandades med hjälp av en mp3-spelare och tog 44,25 minuter. Under alla fyra intervjuer fördes även anteckningar under tiden.
Avgränsningar och urval
Fyra informanter har valts ut till denna undersökning. På grund av tillgänglighet har alla informanter som intervjuats arbetat på tidningar inom Uppsala län. De intervjuade personerna är strategiskt utvalda eftersom de alla arbetar som chefredaktörer vid olika studenttidningar i Uppsala. Intervjuerna har även begränsats till de fyra personer som har det största ansvarsområdet och mest kunskap om det redaktionella arbetet. Det empiriska underlaget består av fyra stycken djupintervjuer med fyra informanter som arbetar som chefredaktörer vid olika studenttidningar inom Uppsala län. Informanterna som intervjuats arbetar på följande tidningar; Press Judicata, Uppsala juristföreningens tidning, Reversen, föreningen Uppsalaekonomernas tidning, Ergo, Uppsala studentkårs tidning och Norrlands varjehanda, Norrlands nations tidning.
För att kunna se om olika omständigheter påverkar arbetet har tidningar som arbetar under lite olika villkor valts ut, två är föreningstidningar, en är en nationstidning och en är en kårtidning. Syftet med att välja olika inriktningar på tidningarna är för att se om olika förutsättningar och kontexter påverkar hur det redaktionella arbetet påverkar etiska överväganden. Alla tidningar som har valts ut riktar sig dock alla mot studenter. Syftet med undersökningen är inte att dra någon generell slutsats för vad som gäller vid studenttidningar i allmänhet utan att undersöka hur några utvalda tidningar resonerar kring etiska frågor.
Metoden samtalsintervjuer lämpar sig bäst för kvalitativa undersökningar då den avser att beskriva ett fenomen snarare än att förklara det. Metoden ger frihet till informanten att
11
beskriva fritt utifrån personliga perspektiv vilket ger forskaren en bild av intervjuarens verklighet.11
Bearbetning av material
Intervjuerna har följt samma intervjuguide och svaren har tolkats individuellt. Materialet bearbetades genom att inspelningarna lyssnades igenom flera gånger och jämfördes med anteckningarna. Intervjuerna transkriberades var och en för sig. Utifrån frågeställningarna och syftet söktes skillnader, likheter och mönster i alla svar som kunde vara användbart för studiens syfte. På så sätt blev intressanta svar mer framträdande. De inspelade intervjuerna överfördes från inspelningsutrustningen till en privat dator, därefter raderades de från de andra apparaterna. Intervjuerna kommer att sparas på den privata datorn en månad efter att uppsatsen lagts fram och sedan kommer de att raderas eftersom de tjänat sitt syfte.
Etiska överväganden vid intervjuer
Vid samtalsintervjuer bör forskaren ha en god etik och visa respekt mot den intervjuade.
Eftersom metoden berör intervjupersonernas personliga uppfattningar och privata åsikter finns en risk att intervjupersonen kan känna ett intrång på integritetsområdet.12 De frågor som ställts till informanterna i denna undersökning har inte direkt berört ett känsligt område med det handlar fortfarande om att nå personliga åsikter som kanske inte alltid är så lätt att dela med sig. Om en informant känner sig osäker eller inte har lust att svara på en fråga finns alltid en risk att denne väljer att bara ge ett halvt svar eller ett felaktigt svar. För att undvika att frågorna ska kännas för privata eller avskräckande har de utformats så att det är tydligt för informanten vad denne svarar på. Inför denna undersökning erbjöds inte anonymitet.
Anledningen till detta är för att jag som forskare anser att materialet i tidningarna berör offentligheten så de värderingar som ligger till grund för det redaktionella arbetet bör därför också vara offentliga. Däremot har användning av namn begränsats i uppsatsen. Syftet är inte är se på informanterna i egenskap av privata individer utan i egenskap av studenter som arbetar på studenttidningsredaktioner.
Hermeneutisk meningstolkning
Det finns ingen standardmodell för hur ett textmaterial bör analyseras på, det kan bearbetas på flera olika sätt. I denna uppsats har hermeneutisk meningstolkning använts för att analysera intervjumaterialet. Hermeneutik betyder ”läran om tolkning” och tillåter en mångfald av giltiga tolkningar.13 Det handlar om en process mellan delarna och helheten, den hermeneutiska cirkeln, där en ständig växelverkan mellan dem gör dem begripliga. Texten tolkas i sin helhet för att sedan styckas upp i delar, tolkningen av delarna relateras sedan till helheten. Hermeneutisk tolkning fokuserar på underliggande betydelser och inte det som är omedelbart uppenbart. Det handlar om att hitta en djupare mening genom att sätta in något i ett sammanhang. Tolkningsläran utgår från sinnena och den logiska analysen, den syftar till att förstå och inte enbart begripa. Tolkningen bör avslutas då forskaren kommit fram till ett inre sammanhang i texten utan logiska motsägelser. 14
11 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, 2:upplagan, Studentlitteratur, Lund 2009, s 43.
12 Ibid, s 90.
13 Ibid, s 226.
14Thurén, Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare, 2:a upplagan, Liber AB, Malmö, 2007, s 94.
12
I en hermeneutisk analys finns inte enbart ett korrekt svar. Olika uttolkare kan se olika innebörder beroende på valet av tolkningsperspektiv. Ett hermeneutiskt angreppssätt kan vara att tolka personligheter och människors handlingar men det kan också avse att tolka resultatet av handlingarna.15Om uttolkaren väljer att utgå från perspektivet självförståelse fokuserar denne på vad intervjupersonerna själva uppfattar som meningen i vad de säger. Väljer uttolkare däremot att anta ett mer kritiskt perspektiv det sunda förnuftets kritiska förståelse, vidgas tolkningsramen runt den intervjuades förståelseram. Uttolkaren fokuserar mer på vad uttalande säger om personen. Ett tredje perspektiv är då uttolkaren utgår från en teoretisk förståelse. Tolkningen överskrider därmed både personens självförståelse och det sunda förnuftets förståelse. Uttalanden ställs mot de teoretiska utgångspunkterna forskaren valt.16
Förförståelse
Forskaren som tillämpar ett hermeneutiskt angreppssätt har alltid en förförståelse för ämnet vilket innebär att det inte finns någon förutsättningslös tolkning. Det finns alltid en förförståelse, som ofta färgats av värderingar och önsketänkande. Det som verkar vara rena sinnesintryck innehåller i själva verket en hel del tolkning. Min egen erfarenhet av ämnet är ganska bred. Jag har själv suttit med i redaktionen för Reversen, en termin som redaktör och en termin som chefredaktör. Detta var under VT 2008 till HT 2008. Detta innebär att min förförståelse är ganska färgad av egna erfarenheter och att jag bär med mig synsätt som kan påverka både medvetet och omedvetet hur jag tolkar empirin. För att inte låta detta påverka tolkningen i alltför stor utsträckning har jag på ett så medvetet sätt som möjligt försökt reflektera över min egen förförståelse och varit öppen för alla tänkbara resultat. Som forskare är jag inte ute efter att bevisa eller motbevis en hypotes. Det blev snabbt tydligt att min egen uppfattning om det redaktionella arbetet skiljde sig från informanternas vilket ledde till att jag inte utgick från egna antaganden när studien fortskred.
Validitet och reliabilitet
Hög validitet uppnås då undersökningen verkligen mäter det den avser mäta, att den är giltig.
Om det finns en tydlig överensstämmelse mellan teori och mätverktyg minskar frånvaron av systematiska fel.17 Eftersom en kvalitativ studie inte resulterar i mätbara siffror kan validiteten ifrågasättas ur en vetenskaplig ansats. Vid samtalsintervjun blir validering en fråga om att argumentera för och emot tolkningar. Validiteten blir således beroende av forskarens förmåga att kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka resultaten. 18
Reliabilitet innebär frånvaron av slumpmässiga fel eller slarvfel. Sådana typer av fel kan uppstå vid datainsamlingen, bero på otydliga anteckningar eller missförstånd.19 Vid samtalsintervjun kan reliabiliteten diskuteras ifall frågorna som ställs varit ledande eller ifall intervjuaren inte hört vad informanten sagt. Även vid transkriberingen kan tillförlitligheten bli låg eftersom utskriften kan se olika ut beroende på intervjuare. Trots att det finns subjektiva värderingar i kvalitativa studier som påverkar reliabiliteten är dessa en del av metoden som bidrar till variationsrikedomen. 20
15 Ibid, s 95.
16 Kvale, s 230ff.
17 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena, Metodpraktikan, konsten att studera samhäller, individ och marknad, 3e upplagan, Norsted juridik, Stockholm, 2007, s 63.
18 Kvale, s 262ff.
19 Esaiasson,Giljam, Oscarsson, Wängnerud, s 70.
20 Kvale, s 263f.
13
Kritik mot metoden
Forskning som är starkt inriktad på att dra vetenskapliga slutsatser och finna det enda sanna svaret riktar stark kritik mot kvalitativ och hermeneutisk forskning. Det finns inget sätt att kontrollera de slutsatser som dras ur kvalitativ forskning vilket gör att de kan tappa i giltighet.
Om materialet i en undersökning består av ”mjukdata” istället för ”hårddata” går det inte att bearbetas på samma rationalistiska sätt som vid en kvantitativ studie och är inte mätbart i samma utsträckning. Det kommer alltid ske en tolkning från forskarens sida och slutsatserna som dras blir mer sannolika än sanna.21 Strävan med kvalitativa undersökningar och tolkningsansatser är däremot inte att komma fram till det enda sanna svaret utan att ge en fördjupad bild av ett fenomen. Det blir upp till forskaren att förklara och försvara sina slutledningar.22 Samtalsintervjun som metod att samla in empirisk data brister i att det alltid finns en risk att informanterna väljer att anpassa sina svar. Det kan bero på att de inte har något svar eller inte vill dela med sig om det rör personliga åsikter. Det kan också bero på misstänksamhet från informantens sida, varför det är viktigt att forskaren skapar förtroende till exempel genom att förklara vad svaren kommer användas till. En forskare kan inte tvinga fram svar utan måste nöja sig med det informanten väljer att dela med sig. Balansen mellan att ställa frågor som är uttömmande men inte integritetskränkande är den stora utmaningen för forskaren som använder sig av samtalsintervjuer.
21 Thurén, s 96ff.
22 Kvale, s 262ff.
14
Teori
Följande avsnitt presenterar det teoretiska ramar som undersökningen utgår från. Först görs en definition av begreppet etik för att förklara hur begreppet används här. Detta återföljs av en genomgång av tryckfrihetsgrundlagen och yttrandefrihetsgrundlagen. Avsnittet avslutas med en redogörelse för det pressetiska regelverket och modellen reporterpraktikens kontext som tar upp fyra faktorer som påverkar det redaktionella arbetet i praktiken.
Att försöka definiera begreppet etik är inte en lätt uppgift. Ordet etik kommer från grekiskans ethos och ethikos som har att göra med tankesätt, karaktär och seder. Begreppet moral har sitt ursprung i latinets mores som betyder seder och bruk. Dessa två begrepp är ofta sammanflätade och används som synonymer i vardagsspråket. Vissa forskare ämnar skilja begreppen åt, andra menar att det inte går. En betydelseskillnad som dyker upp i litteraturen är att moral handlar om människors gärningar, de instrumentella värden som betecknar huruvida individer till exempel är hederliga och arbetsamma. Etik är de terminala värdena, de principer och reflektioner som skulle kunna kallas moralens teori. Exempel på det kan vara tillstånd människan strävar efter som lycka och trygghet.23
Axberger definierar etik som följande; ”etik är systematiserad moral eller enskilda moraliska ställningstaganden upphöjda till generellt giltiga principer.”24
I nationalencyklopedin står det; studiet av moraliska föreställningar, alltså vad som är rätt och fel.25
Vad som egentligen är rätt och fel är finns inget objektivt svar på men religion har länge varit en ledstjärna för många människor i vad som är rätt och fel.26 Det finns inget entydigt sätt att skilja begreppen etik och moral åt och i slutändan handlar det om människors föreställningar och värderingar eller mer konkret deras uppfattningar om vad som är rätt och orätt. Men att ha åsikter om vad som är rätt och fel innebär inte att vara etisk. Det är först när en person söker ett mer systematiskt och konsekvent sätt att se på vad som är rätt och orätt som denne kan säga sig ha ett etiskt förhållningssätt. Att grunda sitt ställningstagande på genomtänkta värdegrunder eller på grundläggande värden är ett sätt att systematisera sina uppfattningar och på så sätt tänka etiskt.27 Men det handlar inte bara om att tänka etiskt, utan att även handla etiskt. Handlingsetik är det uttryck etik tar sig i praktiken, som syftar på en individs beslut och handlingar som bygger på etiska värdegrunder. Handlingar sker ibland per automatik då individen inte alltid reflekterar över vad som är rätt och fel, det kommer från en känsla. Denna känsla kan dock skifta och färgas av olika villkor som råder i en specifik situation. Denna definition av etik ligger till grund för hur begreppet använts i denna studie.
Etiska frågor har kommit att genomsyra de flesta yrkeskårer och journalistyrket är inget undantag. En yrkesetik är en professionell etik som utgör en gemensam grund för en specifik yrkeskår. Den säkerställer också att samma yrkesutövare följer samma principer.28 Den yrkesetik som råder för journalistkåren finns fastställd i Spelregler för Press Radio TV, se
23 Hanson, Hans Ingvar, Information och moral, IHM förlag AB, Göteborg, 1999, s 38.
24 Axberger, Hans-Gunnar, Pressetik – pressetiska konflikter, regler och synsätt, Juristförlaget JF AB, Stockholm, 1994. s 12.
25 Nationalencyklopedin
26 Axberger, s 12f.
27 Philipson, Sten, Etik och företagskultur, att leda med värden, Studentlitteratur, Lund, 2004.s 83.
28 Ibid, s 21.
15
avsnittet nedan. Yrkesreglerna övervakas av Yrkesetiska nämnden som tillhör journalistförbundet. Förtroendet från allmänheten för media bygger mycket på att dessa regler efterföljs.29
Etik i pressen
Tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
Den första tryckfrihetslagen infördes 1776 i Sverige och garanterade frihet från censur vilket innebar att medierna frigjordes från statsmaktens kontroll. 1810 blev tryckfriheten blev stadgad i grundlag, den är alltså överordnad annan lagstiftning. Tryckfrihetsförordningens huvudprinciper bygger på det tryckta mediets betydelse för demokratisk åsiktsbildning. Den innefattar även offentlighetsprincipen, att alla handlingar som finns hos myndigheter ska finnas tillgängliga för allmänheten.30
Till en början innefattade tryckfrihetsordningen enbart tryckt skrift men kom så småningom att innefatta även bild och 1976 tillkom radiolagen som innefattade radio- och tv-verksamhet.
I och med uppkomsten av allt fler mediekanaler blev det ett splittrat lagsystem som sammanställdes i en yttrandefrihetsgrundlag 1992. Yttrandefrihetsgrundlagen innefattar etableringsfrihet som innebär att vem helst har rätt att starta och ge ut tryckta medier oberoende av offentliga organ. Den innefattar censurförbud, förhandsgranskning är inte tillåtet. Anonymitets- och meddelarskydd, rätt till anonymitet för alla som bidrar med upplysningar och skrifter om inte bevis för allvarligt brott finns. Ansvarighetsregler, det ska finnas en ansvarig utgivare för varje publicerat verk, skrift eller program och slutligen rättsförfarande då brott som otillåtet yttrande eller spridning av information som kan vara skadligt för riket, ska dömas enligt lag.31
För journalisten utgör tryckfriheten och yttrandefriheten hela den grund som journalistyrket utgår från. De är förutsättningar för det nyhetssystem som vuxit fram i Sverige och förutsättningar för att journalisten ska kunna rapportera fritt. Grundlagarna innebär att pressen är fri från censcur, ett demokratiskt ställningstagande som innebär stort etiskt ansvar för journalisten. Eftersom pressen är fri blir det upp till journalisten att i arbetet ständigt ta egna beslut kring vad som är etiskt försvarbart.
De pressetiska reglerna
Frågan om pressetiska regler uppkom redan i början av 1900-talet. 1980 formulerade de internationella journalistorganisationerna International Principles of Professional Ethics in Journalism, som bland annat berör frågor om socialt ansvar och professionell integritet.32 I samband med att Publicistklubben grundades 1874 växte det svenska pressetiska regelsystemet fram.33 Sedan dess har Pressens samarbetsnämnd gett ut en skrift som sammanfattar vilka regler och riktlinjer som gäller för press, radio och tv i Sverige. Bakom skriften står följande organisationer inom branschen; Svenska journalistförbundet,
29 Petersson, Olof, Medieetik under debatt, SNS förlag, Stockholm, 2006.s 19.
30 Hadenius, Stig, Weibull, Lennnart, Massmedier – En bok om press, radio och TV, 8:e upplagan, Albert Bonniers förlag, Falun, 2003,s 24f.
31 Ibid, s 26f.
32 Ibid, s 29f.
33 Ibid, s 30.
16
Tidningsutgivarföreningen, Publicistklubben, Svenska Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television, Radioutgivareföreningen och Utbildningsradion. Skriften innefattar sammanfattningsvis; etiska regler, yrkesregler, regler om textreklam, instruktioner om allmänhetens pressombudsman och regler för radio och tv. Publicitetsreglerna inleds med en portalparagraf: ”Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan en mer ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv ska vara ett stöd för den hållningen.”34
Rubriken publicitetsregler består av följande sex punkter: ge korrekta nyheter, var generös med bemötanden, respektera den personliga integriteten, var varsam med bilder, hör båda sidor och var försiktig med namn.35 Dessa regler finns till för journalisten ska ha riktlinjer att fälja. De behövs för att kunna skapa förtroende genom att förtydliga skillnaden mellan fakta och kommentar, genom att visa hänsyn och genom att ge flera perspektiv.
Under rubriken yrkesregler betonas vikten av att journalisten har en stark integritet för att vinna trovärdighet. Journalisten uppmanas bland annat att inte acceptera förmåner i form av gåvor eller utnyttja sin position för privat vinning och inbjudningar som kan skada dennes ställning som självständig. Vid insamling av material ska journalisten visa hänsyn mot intervjuade personer, ej förfalska och tillmötesgå rimliga önskemål.36 Alla rubriker i regelverket preciserar innebörden men lämnar fortfarande eget tolkningsutrymme åt journalisten.
Reglerna är dock inte lagfasta utan frivilliga och lämnar utrymme för tolkning. Ur ett etiskt perspektiv ställer detta stora krav på att journalisten har en värdegrund att stå på och konsekvent utgår från denna. Hur journalisten väljer att handla visar på dennes etiska förhållningssätt.
PON och PO
Pressetikens väktare består utav två instanser; Pressens opinionsnämnd (PON) och Allmänhetens pressombudsman (PO). De kan både ta emot och göra anmälningar mot publicerade verk. En enskild person som direkt berörts kan göra en anmälan men för att anmäla något som berör någon annan krävs dennes godkännande. När en anmälan kommer in går ärendet direkt till PO som har det yttersta ansvaret om anmälan ska gå vidare. Om PO bedömer att det finns god grund för klagomålet går det vidare till PON som utifrån PO:s utredning avgör om det publicerade verket strider mot de pressetiska reglerna. Om publiciteten fälls blir tidningen skyldig att betala en avgift för att täcka nämndens omkostnader. PON:s beslut ska även publiceras men anmälaren får ingen ersättning.37
Reporterpraktikens kontext
Att ha värdegrunder och etiska ideal är inte samma sak som det uttryck etik tar i praktiken.
Denna etik kallar Ekström och Nohrstedt för handlingsetik. Handlingsetik skiljer sig från de etiska regler som finns nedskrivna i handböcker, den måste erfaras. Journalisten lär sig genom det praktiska arbetet vad som är tillräckligt sakligt, hänsynsfullt, och lämpligt. Moraliska
34 Petersson, s 18.
35 Pressens samarbetsnämnd, s 7f.
36Ibid, s 10.
37 Börjesson, Britt, Weibull, Lennart, Publicistiska seder, Tryck ScandBook AB, Falun, 1995. s 39f.
17
dilemman kan vara svårt för en nybörjare men en erfaren journalist har lättare att ha ett kritiskt förhållningssätt och att avgöra vad som är rätt och fel i tveksamma situationer.38 Giddens kallar detta för det praktiska medvetandet, den tysta kunskapen som människor besitter om hur de ska agera i olika sociala kontexter utan att direkt kunna beskriva den, den bara finns där.39
Handlingsetiken är ett uttryck för att etiska ideal har anpassats till de förutsättningar som finns i praktiken. Den kan yttra sig på olika sätt beroende på vilken kontext journalisten befinner sig i. Det är omständigheter och sammanhang som påverkar hur etiska frågor hanteras i praktiken i olika situationer. Det kan handla om överväganden och prioriteringar som reporten tvingas göra. Ekström och Nohrstedt har utvecklat en modell där de identifierar fyra olika faktorer eller omständigheter som påverkar handlingsetiken, dessa är ideal, normer, villkor och konsekvenser. Modellen kallas för reporterpraktikens kontext. För en studenttidning består kontexten av diverse olika påverkande faktorer. Dessa kommer förtydligas nedan.
Se figur.
FIGUR 1.
Ideal
Inom de flesta yrken finns en kodex, ideal som fungerar som övergripande värden.
Nyhetsjournalistik har formats utifrån de värderingar som varit rådande i samhället, värderingar som kommit från den frihetliga ideologin och den sociala ansvarsideologin. Den frihetliga ideologin utgår från den fria opinionsbildningen i det demokratiska samhället, där media ses som det främsta verktyget att föra fram åsikter, utan censur och makthavarnas möjlighet att påverka.40 Denna ideologi innebär att journalistens uppgift är att förmedla sanning utan begränsad frihet. Kritik som förts fram mot den frihetliga ideologin är att frihet utesluter ett visst ansvar. Den sociala ansvarsideologin förespråkar att media har moraliska förpliktelser och är ansvariga för olika typer av information, inte bara det kommersiella. Även
38 Ekström, Nohrstedt, s 19f.
39 Giddens, Anthony, The constitution of society, Bell and Bain Limited, Glasgow, 1984. s xxiii.
40 Hadenius,Weibull, s 20.
18
obehagliga nyheter måste förmedlas till samhället. Ansvarsideologin har starkare influenser inom vissa mediekanaler, som public service, än som till exempel kvällspressen. Dessa ideologier har präglat synen på medias roll i Sverige i samband med en ideologi som vuxit fram ur det demokratiska samhället. Medias roll som demokratisk funktion är att avslöja sanningen, att företräda allmänheten inför makthavarna.41 Det är värderingar utifrån dessa ideologier som legat till grund för de pressetiska regler som tagits fram och formulerats i spelregler för press tv radio.42 Beroende på de rådande ideal i den kontext tidningen tillverkas i kan det etiska uttrycket påverkas i praktiken. För studenttidningen handlar ideal liksom för alla medier om den ideologi som tidningen utgår från. De frågor som ställts i intervjuerna för att kunna ta reda på idealen har handlat om syftet med tidningarna, om eventuell politisk åsikt, och om förhållningssätt till censur, tryckfrihet och objektivitet.
Normer
Normer är de kollektiva föreställningar om vad som är viktigt i en viss social miljö. Normer kan vara specifika för en redaktionsmiljö men även generella för hela journalistyrket. Det handlar till exempel om vad som bör prioriteras, vad som har nyhetsvärde, hur nyheter ska presenteras och hur lång tid de får ta. Normer kan ses som tillämpningsregler och har indirekt betydelse för etiska ideal. En policy är ett dokument som grundas i övergripande riktlinjer och normer som kan ange sätt som journalisten bör handla efter för att uppfylla etiska ideal.43 För studenttidningen kan normer handla om de förvätningar som finns i den sociala kontext tidningen skapas i. För att kunna ta reda på detta har frågor ställts om de förväntningar som finns från utomstående, företag, föreningar och studenter. Redaktionerna har också tillfrågats om de använder sig av policys.
Villkor
Villkoren är enligt Ekström och Nohrstedt en viktig påverkansfaktor för handlingsetiken. De går att dela upp i unika villkor, som rör det enskilda uppdraget och kan skilja sig från situation till situation. Det kan handla om tidsbegränsning för ett visst uppdrag eller viss bakgrundsfakta som reportern måste känna till. De unika villkoren kommer från de mer varaktiga arbetsvillkoren. Arbetsvillkoren rör exempelvis arbetsfördelning, kontaktnät och produktionskrav. Vilken teknisk utrustning som finns tillgänglig eller hur mycket resurser som finns att utnyttja är andra exempel på påverkande arbetsvillkor.44 Villkor på studentredaktionen rör de resurser som finns tillgängliga i form av budget, teknologisk utrustning och tidsgränser. Frågor som är kopplade till resurser ämnar söka svar på detta.
sedan har även frågor ställts som handlar om förutsättningar för arbetet i stort, ansvarsområde, ersättning och intresseområden.
Konsekvenser
Den slutliga faktorn som betonas i modellen är konsekvenser. Det handlar om i vilken utsträckning journalistiken bör ta hänsyn till vilka konsekvenser det publicerade materialet kan få. Journalister tenderar att vara selektiva huruvida de vill ta ansvar för konsekvenser. De förnekar ofta det moraliska ansvaret vid negativa konsekvenser men lyfter gärna fram det vid
41 Ekström, Nohrstedt, s 18.
42 Pressens samarbetsnämnd, Spelregler för press tv radio.
43 Ekström, Nohrstedt, s 24.
44 Ekström, Nohrstedt, s 24f.
19
positiva konsekvenser.45 Det konsekvensetiska tänkande är inte direkt förenligt med den frihetliga ideologin, som går ut på att alltid berätta sanningen. Konsekvenser som studenttidningen riskerar att drabbas av är fram för allt reaktioner från läsare och företag.
Frågor som ställts för att undersöka hur redaktionera tänker kring konskevenser handlar om feedback.
45 Kepplinger och Köcher i Ekström och Nohrstedt, s 25.
20
Empirisk redogörelse
I följande avsnitt kommer resultaten av intervjuerna att presenteras. Först följer en korfattad beskrivning av varje tidning för att ge en bättre bakgrundförståelse. Efter det presenteras informanternas svar som knyter an till var och en av de fyra faktorerna i reporterpraktikens kontext. Slutligen presenteras de svar som direkt berör frågor om pressetik.
Fyra faktorer i reporterpraktikens kontext
Nedan följer en redogörelse för vad informanterna svarade på de frågor som var kopplade till de fyra påverkansfaktorer i reporterpraktikens kontext och de frågor som var direkt kopplade till pressetik.
Ideal
Resultatet från intervjuerna visar att alla fyra tidningarna är politiskt obundna. Kring begreppet tryckfrihet resonerar informanterna på liknande sätt. Det finns en gemensam uppfattning om att tryckfrihet är en förutsättning för demokratiskt styre. Att det finns anledning att värna om tryckfriheten eftersom den är viktig för demokratifunktionen. Alla fyra informanterna svarar att de anser att tryckfrihet är nödvändigt. En svarade som följande: ”Det är en sorts trygghet och säkerhet och att det ska mycket till för ett övertramp.” En annan säger: ”Det är viktigt att ha en generös tryckfrihetsförordning. Det är grundläggande för demokrati.”
På frågan vad de tycker om censur är den första reaktionen från flera av dem att det är en svår fråga. Att hämmas av något, det är helt otänkbart, att någon utomstående har synpunkter, är några av de svar som ges. ”Det kan handla om att visa dåliga sidor också, att man inte bara visar de bra sidorna”, svarar en av informanterna.
På frågan vad syftet med tidningarna är svarar en informant: ”Att ge studenter ett så relevant och intressant innehåll som möjligt, och att vara en koppling till utbildning och näringsliv, men även underhållning.” En annan svarar: ” Att vara ett forum för nyheter, kultur och debatt som rör studentlivet.” ”Det ska vara praktiskt inriktad och inte teoretiskt”, säger en tredje och den fjärde svarar: ”Att ge info, alla ska veta vad som händer, även event och sånt.” Hur vill chefredaktörerna att läsarna ska uppfatta tidningen? Adjektiv som dyker upp i beskrivningarna är intresseväckande, personlig, kreativ, seriös utan att vara tråkig, underhållande.”Man vill ju väcka nån form av känsla, ” säger en person.
Eftersom den främsta målgruppen är studenter riktar sig innehållet i tidningarna mot dem.
Tidningarna innehåller allt från krönikor, reportage om utlandsstudier, guider, allmänna nyheter som rör studenter, intervjuer med folk inom arbetslivet och temainslag om det är något särskilt som pågår i Uppsala. Press Judicata har publicerat en debattartikel och Reversen nämner att de kan ha inslag om allmänna samhällsfrågor.
Att vara objektiv som skribent är svårt, visar svaren som framträder under intervjuerna. Att tänka på att ha flera perspektiv och erbjuda olika vinklar kan vara ett sätt att handskas med problemet. ”Att låta en intervjuad person få läsa igenom det som skrivits innan det publicerats är att föredra men det händer ibland att det inte blir av på grund av att slarvas”, är ett av svaren som ges. ”Att vara kritisk är också viktigt”, säger en annan. En av de
21
intervjuade menar att det inte går att vara objektiv: ”Det handlar alltid om att välja ut belysande citat och frisera dem för att få det att låta intressant. Att vara opartisk kan man kanske vara genom att fundera över synvinklar och vilken information som är sann”.
Normer
Det är bara Ergo som har ett policydokument i punktform. Ingen av de andra redaktionerna har ett dokument men menar att det finns en outtalad policy. Det finns en uppfattning om att det inte behövs ett dokument och att det är informella överenskommelser som råder. Sunt förnuft, fingertoppskänsla, medmänsklighet och att ”det sitter i ryggraden” är beskrivningar som dyker upp i alla intervjuerna. En av de intervjuade svarar som följande: ”Man blir inslussad och uppfostrad på tidningen och att alla sköter sig så därför behövs det inget dokument.”
I den sociala kontext som studenttidningar skapas i kan normer bestå av förväntningar från de föreningar tidningen är en del av. Det kan också vara förväntningar från andra studenter och företag. De tidningar som är föreningstidningar har två olika uppfattningar om hur mycket de påverkas av utomstående personer. Reversen menar att föreningen påverkar i stor utsträckning genom att företagsbesök och projekt som pågår inom föreningen prioriteras och lyfts fram i tidningen. Press Judicata lämnar utrymme för föreningen men detta utnyttjas inte på grund av bristande intresse och tid, de upplever därför väldigt liten direkt påverkan. För de två tidningarna som inte är föreningstidningar påverkar andra utomstående i viss mån, både kårtidningen och nationstidningen är kopplade till verksamheter som har ett finger med i spelet både på ett indirekt och på ett direkt sett.
På frågan om hur redaktionen arbetar för att locka läsare är svaren liknande. Att satsa på layout och bilder, särskilt på framsidan är det som återkommer i alla fyra intervjusvaren. ”Vi fokuserar på att ha någon rolig bild eller känd person, och på att spetsa rubriker och skriva intressanta ingresser”, svarar en. Ingen av tidningarna har någon direkt marknadsföring av tidningarna.
Villkor
Av alla fyra undersökta tidningar är det enbart Ergo där chefredaktören är densamma som ansvarig utgivare. De tre andra tidningarna har någon annan som ansvarar för utgivningen, någon i nära relation till tidningen eller någon som är ansvarig för den verksamhet där tidningen ingår. Anledningen till varför det är så är för två av tidningarna att det är för dyrt och krångligt att byta. Eftersom posten byts varje termin är det enklare att låta en person som sitter på en annan post under ett år ta det ansvaret. På frågan om hur de ställer sig inför detta svarar en att: ”Det är ju bara fördelar för mig.” En annan menar att: ”Det kan kännas som att ansvarig utgivare har dålig insyn så att det skulle väl vara bättre om jag som chefredaktör hade det, men det har inte varit några problem hittills.”
Budgeten skiljer sig åt mellan tidningarna eftersom de finansieras på lite olika vis. Annonser är det som till största del finansierar tidningarna, Press Judicata är helt annonsbaserad.
Avgifter för prenumerationer existerar inte för någon av tidningarna förutom Ergo som tar en mindre avgift indirekt genom medlemsavgiften i kåren. De andra två tidningarna står som utgiftsposter inom de verksamheter de hör till och är därför inte beroende av annonsörer i samma utsträckning som de andra. Ingen av tidningarna bedriver aktiv annonsförsäljning, trots detta verkar det finnas en önskan om att ta in fler annonser.
22
Alla redaktioner är överens om att den teknologiska utrustning som finns tillgänglig ”duger”.
Två av redaktionerna tillbringar mycket tid på sina kontor där det finns datorer med de program de använder, kamera- och inspelningsutrustning finns tillgänglig men i viss mån används egen utrustning eftersom den är ”bättre”. De andra två tidningarna arbetar enbart med egen utrustning eftersom den som finns inte är särskilt bra. Press Judicata tillbringar nästan ingen tid alls i det utrymme som utgör deras kontor. Det finns en gemensam uppfattning om att redaktionerna inte kan ställa så höga krav, eftersom det inte finns resurser till det. ”Man kan inte riktigt kräva nåt mer, då får man lösa det på annat sätt”, svarar en av informanterna på frågan om det är något som saknas i utrustningen.
Av de undersökta tidningarna är det endast en som kan kallas en professionell redaktion där redaktionen får betalt för heltid och medarbetarna får arvoden, det är Ergo. De andra tre redaktionerna uppskattar att de lägger ner ungefär lika mycket tid som om de vore en heltidstjänst, men de gör det ideellt. På Norrlands Varjehanda får chefredaktören ett KK-kort som ger företräde till Uppsalas studentnationer, annars ligger belöningen i erfarenheter och meriter. Orsakerna till varför chefredaktörerna väljer att arbeta ideellt är främst att det är roligt och givande. ”Det är lärorikt och bra samarbetsträning”, svarar en och fortsätter att: ” Det är inte så allvarligt, mer på lek.” Svårigheten med att arbeta ideellt kretsar kring att lyckas motivera medarbetarna, detta anser flera av informanterna.
Konsekvenser
Alla fyra tidningar anser att de har viss makt att påverka eftersom att de når ut till ett stort antal studenter. Alla tidningarna finns också tillgängliga i några av universitetsbiblioteken eller på nationerna, även för studenter som inte är prenumeranter. Alla har nätupplagor som är tillgängliga för allmänheten. En av informanterna svarar som följande på frågan hur tidningen kan påverka läsarna: ”Genom att uppmärksamma och ge faktaunderlag tror jag vi kan påverka. Att skriva om vissa företag kan vara ett sätt att uppmärksamma studenter för vad som är inne.” Att synliggöra evenemang är ett annat sätt att påverka på, enligt två av de intervjuade.
Trots att alla fyra tidningar någon gång tagit emot något slags klagomål får de mestadels positiv feedback av läsarna. Flera menar att den positiva responsen har ökat mer på senare tid.
De klagomål som kommit in tidigare har bland annat handlat om att en tidning har varit för intern eller oseriös. En annan har fått höra det motsatta, att tidningen är för tung och intellektuell. För att komma i kontakt med tidningarna är det vanligast att läsaren mejlar redaktionen. Alla mejladresser finns tillgängliga på tidningarnas webbsidor. En redaktion lämnar även ut sina telefonnummer på webbsidan och en annan har en kommentatorfunktion på webben.
Press Judicata är den enda av de fyra tidningarna har tagit emot en anmälning under sin tid som chefredaktör: ”Det gällde en upphovsrättsgrej, det var en utomstående som tyckte att en text var för lik en annan men det löste sig ändå. Det gick inte till PO.” Ergo har också tagit emot en anmälning men det var i början på 90-talet och tidningen blev friade av PO. Att ingen av de andra tagit emot anmälningar tror en av tillfrågade beror på att tidningen inte är så kontroversiell.
23
Hur redaktionerna tänker kring pressetik
På frågan hur redaktionen tillämpar ett etisk tänk ger flera av dem tillfrågade liknande svar.
”Sunt förnuft”, ”medmänsklighet” och ”man har det i ryggraden”, är några av svaren. Att inte manipulera bilder utan att i så fall säga det och att låta bli att publicera bilder som kan vara integritetskränkande är exempel på hur redaktionerna tänker. Tre redaktioner brukar tänka på att låta intervjuade personer får läsa citat och texter i förväg men en säger att det ibland slarvas med det. En informant säger: ”Vi behöver inte konfronteras med pressetiska dilemman så ofta eftersom det är en ganska harmlös arena jämfört med andra tidningar.”
Två av de intervjuade personerna svarar att de har viss kännedom om det pressetiska regelverket, även om de inte skulle kunna rabbla dem utantill. De andra två säger att de känner till dem väldigt dåligt. De skribenter och fotografer som arbetar för tidningarna är mestadels studenter. Hur ser deras kännedom ser ut om de pressetiska reglerna? ”Det beror nog på bakgrund, jag tror att den är dålig. Det finns ju ingen kontroll, egentligen är det ju skrämmande med tanke på hur mycket som skrivs”, svarar en. En annan säger: ”Den är nog väldigt dålig”, och på menar att etik inte diskuteras så mycket på redaktionen överhuvudtaget.
En tredje svarar: ”Det har jag ingen aning om.”
Alla fyra informanterna är överens om att det behövs pressetiska regler. ”Om man bryter mot reglerna kan förtroendet för media urholkas vilket innebär att de gemensamma utgångspunkterna försvinner”, svarar en. En annan säger att: ”Det är ett instrument för att inte skada och ge folk rätt till ett privatliv.” Ingen av de intervjuade svarar att någon regel egentligen är mer viktig än någon annan. Att tänka på att inte publicera bild och namn, att dubbelkolla sakuppgifter och ha ett kritiskt förhållningssätt mot källor är några av de svar informanter ger på vad de anser är viktigt.
Sammanfattning av resultaten
Resultaten visar att informanterna anser att journalistyrket innebär en stor frihet och att den friheten är nödvändig ur ett demokratiskt perspektiv. Studenttidningens syfte är att förmedla information, att vara ett forum för nyheter för studenter, samtidigt som de ska vara underhållande och inte tråkiga. De menar att det är svårt att vara objektiv som journalist och att det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt. En utav fyra redaktioner har en uttalad policy, det är Ergo. De andra menar att det inte behövs. Alla är överens om att det finns en outtalad policy, att det ”sitter i ryggraden.” Alla tidningar är politiskt oberoende. I viss utsträckning är några av redaktionerna oberoende mot de verksamheter de ingår i, vissa av dem anser att innehållet i tidningarna påverkas mer av utomstående personer än andra. För att tilltala läsarna använder de sig av roliga bilder och intressanta rubriker. Flera av tidningarna har en smal budget och begränsad teknologisk utrustning. Nästan alla arbetar ideellt.
Tidningarna är lätta att få tag på i universitetsbiblioteken eller på nationerna och det är också lätt att komma i kontakt med redaktionerna genom webbsidor och mejl. Den feedback tidningarna får är övervägande positiv även om klagomål förekommer. Personerna som arbetar på redaktionerna säger att etik handlar mycket om sunt förnuft. Redaktionerna publicerar inte bilder som skulle kunna vara integritetskränkande och låter ibland intervjuade personer få läsa det som skrivits innan det publiceras. De pressetiska reglerna är viktiga anser informanterna men de känner till dem relativt dåligt.
