Examensarbete, 30 hp Psykologprogrammet, 300 hp
Vt 2019
Handledare: Niclas Kaiser
UPPLEVELSER AV SOCIALT FLOW I ARBETSGRUPPER MED HÖG GRAD AV SOCIAL INTERAKTION
Sofie Fredin, Linnéa Matkaselkä
Vi vill rikta ett stort varmt tack till alla deltagare i vår studie, som har lagt ner tid och delat med sig av berättelser från sina liv. Vi vill också tacka vår handledare Niclas Kaiser som med stor entusiasm har inspirerat och guidat oss genom vårt arbete, tack för ditt stöd!
Abstrakt
Kunskap om individuellt flow har börjat tillämpas på grupper i form av socialt flow, vilket har beskrivits som ett balanserat kollektivt sinnestillstånd inom en grupp med dynamiska, positiva interaktioner samt hög kollektiv kompetens. Det finns ännu inte en enhetlig teori och definition kring begreppet. Studiens syfte var att undersöka individers upplevelse av socialt flow i arbetsgrupper med hög grad av social interaktion. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som hade erfarenheter av arbetsgrupper med hög grad av social interaktion. Deltagarna bestod av fem kvinnor och sex män mellan 20 och 50 år, de valdes ut genom ändamålsenligt urval via Facebook och Google. Intervjumaterialet analyserades med inspiration från tematisk analys och resulterade i tre huvudteman: ”Socialt flow upplevs som eftersträvansvärt, men kan inte tvingas fram”, ”I socialt flow skapas en känsla av att vara en enhet” samt ”Det går att skapa förutsättningar för socialt flow”. Slutsatsen är att socialt flow kan relateras till mänskliga förmågor till dynamiskt socialt samspel samt att den gemensamma positiva upplevelsen uppfyller sociala behov vilket kan gynna välmående. Att ha en strävan och förväntan att uppnå socialt flow tycks vara kontraproduktivt, fördelaktiga sociala och organisatoriska förutsättningar kan däremot ses som gynnsamma. Därav ges implikationer för arbetsgrupper, med reservation för givna metodproblem. För vidare forskning föreslås fler studier avseende kopplingen till dynamiska sociala samspel, samt studier som gör avgränsningar till specifika typer av organisationer där socialt flow kan tänkas vara gynnsamt.
Nyckelord: Socialt flow, social interaktion, arbetsgrupper Abstract
Knowledge of individual flow is now being applied to groups in the form of social flow, which has been described as a balanced collective state of mind within a group of dynamic, positive interactions and high collective competence. There is not yet a uniform theory and definition around the concept. The purpose of the study was to investigate individuals' experience of social flow in working groups with a high degree of social interaction. Ten semi-structured interviews were conducted with participants who had experience of working groups with a high degree of social interaction. The participants consisted of five women and six men between the ages of 20 and 50, selected through purposive sampling via Facebook and Google. The interview material was analysed with inspiration from thematic analysis and resulted in three main themes: "Social flow is perceived as desirable, but cannot be forced", "In social flow a feeling of being a unit is created" and "It is possible to create conditions for social flow". The conclusion is that social flow can be related to human abilities to dynamic social interaction and that the joint positive experience meets social needs which can promote well-being. To have an aspiration and expectation to achieve social flow seems counterproductive, however advantageous social and organizational conditions can be viewed as favourable. This gives implications for working groups, with reservations for given methodological problems. For further research, more studies on the link to dynamic social interaction are proposed, as well as studies that make delimitations for specific types of organizations where social flow may be conducive.
Keywords: Social flow, social interaction, working groups
Upplevelser av socialt flow i arbetsgrupper med hög grad av social interaktion
I denna studie undersöks upplevelser av socialt flow i arbetsgrupper med hög grad av social interaktion. Ett sätt att närma sig en förståelse för social interaktion är att rikta fokus på ömsesidiga och implicita sociala processer, vilket kommer att beskrivas närmare nedan. Efter denna presentation av social interaktion ges en introduktion till begreppet socialt flow.
Social interaktion
Studier om social interaktion har inom det socialkognitiva fältet traditionellt sett skett på individnivå, utan särskilt stor hänsyn till det komplexa samspel som sker mellan individer (Hari, Henriksson, Malinen, & Parkkonen, 2015). Därav har Interactive brain hypothesis (IBH) presenterats (Di Paolo & De Jaegher, 2012). Man tänker sig att social kognition har definierats som “informationsprocessering inom social kontext”. Tankegången har varit att sociala stimuli initierar perceptioner av den social världen, vilket leder till beslut som i sin tur leder till handling (Di Paolo & De Jaegher, 2012). Detta synsätt liknar social interaktion med en pingismatch, där en person sänder iväg ett budskap och där den andra tar emot detta, och vice versa (Hari, 2017) Fokus kan istället riktas mot mer naturliga förlopp, där det ovan beskrivna linjära synsättet bryts ner. Något som uppmärksammas allt mer är istället icke-språkliga, implicita sociala processer, med andra ord sådant som främst sker automatiskt utan att kognitivt bearbetas. Fokus hamnar då även på människans biologi och vår hjärnas unika förmågor till smidig och väl fungerande social interaktion (Di Paolo & De Jaegher, 2012). Utöver ett fokus på det implicita så framhävs också ömsesidighet och samskapande som grundläggande i mänsklig social interaktion. Social interaktion kan innebära stunder av upplevelser av att vara tillsammans i en ”gemensam zon”, genom de mål som vi endast kan nå tillsammans. Social interaktion kan ses som ståendes på tre ben, där individerna (med var sina “ben”) har gemensamma mål (det tredje “benet”) som dem endast kan sträva mot och uppnå tillsammans.
Detta tredje ben kan inte sägas ägas av någon av individerna, man tänker istället att interaktionen eller samspelet har en autonom karaktär. På så sett kan känsla av att vara tillsammans i en gemensam zon infinna sig hos individerna (Hari, 2017).
Ömsesidigt meningsskapande. Utifrån teorier om ömsesidigt meningsskapande kan vi förstå att denna gemensamma upplevelse av att vara tillsammans är något som baserar sig i vår biologi. Detta kan illustreras med samspel mellan spädbarn och vuxen, genom ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Meningsskapande processer är avgörande för ett spädbarns mentala utveckling. Dessa meningsskapande processer sker genom att skapa icke- verbal och implicit “mening” genom affekter och kroppsspråk. Detta meningsskapande projekt sker till hög grad i relation till en vuxen. “The Mutual Regulation Model” beskriver detta samspel i form av dyader där interaktionen sker ömsesidigt genom individernas meningar, intentioner och relationella mål. Interaktionen mellan spädbarn och vuxen sker i ett synkroniserat om än inte perfekt samspel. Det kan liknas vid en dans, där stegen ibland är synkroniserade och koordinerade och där dem ibland blir missmatchade och icke- synkroniserade. Felsteg tycks däremot repareras genom ömsesidiga processer, där det gemensamma meningsskapandet är centralt. Tid under “matchning” tycks ha ett positivt samband till positiva affekter hos spädbarnet, medan “missmatchning” verkar ha samband med negativ affekt. Det viktiga är inte att undvika missmatchar, utan att tillsammans ha förmåga att snabbt reparera dessa för att på så sätt bygga vidare på det gemensamma meningsskapandet.
När detta fungerar är det troligt att det leder till en positiv utveckling för barnet (Tronick, &
Beeghly, 2011).
Genom så kallade Still-face experiment har man testat vad som händer med ett barn då en förälder inte ger adekvat respons på barnets signaler. Det vill säga då man aktivt initierar
“missmatchning”, av barnets och förälderns intentioner. För att konkretisera det hela innebär det att föräldrarna agerar utan något gensvar på barnets affekter eller kroppsspråk.
Ansiktsuttrycket hos föräldern förblir neutralt. Resultatet är i det flesta fall ett förundrat och förtvivlat barn (Adamson & Frick, 2003). Exemplet visar på hur centralt det är med en synkronisering av turtagandet i interaktionen. Detta turtagande är även applicerbart vid social interaktion mellan vuxna individer. Still-face experiment har genomförts på vuxna, vilket har visat sig ge liknande resultat som i experiment med barn, detta trots att testpersonen blivit förvarnad om hur motparten kommer att agera. Att bli bemött på ett sådant sätt, utan verbalt eller icke-verbalt gensvar från den andra initierar obehag även hos vuxna (Tronick, 2005).
Delad intentionalitet. Ett begrepp som är närliggande till ömsesidigt meningsskapande är delad intentionalitet. Delad intentionalitet antas vara en artspecifik förmåga hos oss människor, även om andra djur kan ha liknande förmågor men då av mindre komplex karaktär (Tomasello, 2014). Denna mänskliga förmåga till delad intentionalitet innebär att vi tillsammans (som ett pluralt subjekt) skapar gemensam förståelse för världen. Vi människor har därav unika förmågor till perspektivtagande gentemot andra människor, vilket vi använder oss av när vi interagerar och samarbetar. Detta tänker man sig har formats och utvecklats genom vår evolution, genom samarbetsvilliga beteenden, vilka har varit beteenden som har gynnat vår överlevnad. Att kalla människan för ”ett socialt djur” kan sägas vara en underdrift. Något mer korrekt vore att kalla oss människor för ”det ultra-socialt djuret” (Tomasello, 2014).
Temporala interpersonella emotionella system (TIES). Ett sätt att systematiskt och matematisk undersöka de ovan beskrivna biologiska relationella processerna har presenterats av Butler (Butler, 2011) och lett till TIES-modellen. Denna modell inrymmer situationer där emotioner samvarierar mellan individer. Modellen är relevant i relation till resonemang om implicita och ömsesidiga sociala processer. TIES kan appliceras i kontexter där människor ingår i hög grad av social interaktion, såsom i arbetsgrupper, familjer, vänskapsgrupper o.s.v.
(Butler, 2011).
Inom TIES understryks det interpersonella som centralt för hur emotioner uppstår och fungerar. Emotioner har traditionellt sett har ringats in som något som uppstår intrapersonellt.
En traditionell beskrivning kan vara följande: Ett samspel av erfarenheter, fysiologi och beteenden ger upphov till emotioner inom individen. Något som ibland inte understryks är att emotioner vanligtvis uppstår i relation till social interaktion, som ett sätt att forma och upprätthålla relationer. Människor lever i en social kontext från det att vi föds till dess att vi dör, vi är inkorporerade i social system som sträcker sig från dyader till samhällen. Vi behöver varandra för att överleva och för att forma och upprätthålla dessa relationer behöver vi våra emotioner (Butler, 2011).
Att utgå från systemteori är ett grundläggande sätt att ringa in TIES och dess karaktär.
Man tänker sig att social interaktion sker inom så kallade dynamiska sociala system. I ett systemteoretiskt synsätt är relationerna mellan delarna avgörande för hur helheten fungerar. I systemet sker olika form av feedback vilket resulterar i stabila eller föränderliga mönster. I socialt sammanhang kan emotioner initiera feedback och potentiellt inverka på det emotionella tillståndet i hela gruppen. När någonting händer, externt eller internt hos en individ, vilket upplevs som relevant för hens mål eller välmående sker saker i fysiologi, tankar och beteenden.
Subjektiva upplevelser uppstår och responser i kroppen sker för att förbereda kroppen för att möta situationen. Emotionella skeenden kan vanligtvis uppfattas av andra vilket har potential att påverka systemet som helhet (Butler, 2011).
Delarna i ett system kan samvariera på en rad olika vis. En av de viktigaste distinktionerna är den mellan stabilitet och förändring. Stabil samvariation innebär att
emotioner hos individer i systemet kan ses som relativt stabila över tid. Emotioner kan, men behöver inte nödvändigtvis överföras mellan individer. I dessa fall sker ingen nämnvärd förändring i emotionella tillstånd hos individer eller i systemet som helhet. För detta fenomen finns också ett socialpsykologiskt begrepp som kallas synkronicitet. Ofta har man talat om synkronicitet som nödvändigt för att stabilisera social interaktion (Butler, 2011).
Ett föränderligt mönster innebär istället att systemet förändras till följd av samvariationen mellan delarna. I detta fall är det mer sannolikt att emotioner transformeras mellan individerna, vilket resulterar i förändring av emotionellt tillstånd hos individer eller hela gruppen. Ett exempel är då någons depressiva tillstånd inverkar på någon annan på ett sätt som skapar en trend i systemet. Ett annat exempel är då en förälders ilska leder till en ökad ångest hos ett barn. Även emotioner så som glädje och intresse kan tänkas skapa föränderliga mönster i systemet. Ett exempel på socialpsykologisk teori som överlappar med föränderlig samvariation är emotionell smitta (emotional contagion theory) (Butler, 2011).
Socialt flow
Kunskap om individuellt flow har börjat tillämpas inom grupper i form av socialt flow, en skillnad avseende dessa två begrepp är att socialt flow innefattar social interaktion, vilket är anledningen till att teorier inom social interaktion har presenterats ovan. Nedan ges en introduktion till individuellt flow för att sedan mynna ut i en vidare beskrivning av socialt flow.
Individuellt flow är ett koncept som namngavs av Csıkszentmihályi (1975). Det initiala begreppet syftade till ett tillstånd på individnivå och beskrivs av Csikszentmihalyi i hans bok
”flow: the psychology of optimal experience 2008” och definierades så här:
” A state in which people are so involved in an activity that nothing else seems to matter;
the experience is so enjoyable that people will continue to do it even at great cost, for the sheer sake of doing it.” (Csikszentmihalyi, 2008).
Det är alltså ett tillstånd där personen har en intensiv koncentration på nuet, på så vis att denna sammansmälter med det den gör och har en känsla av tidlöshet, kontroll och inre motivation (Nakamura & Csikszentmihalyi, 2009). Ovanstående sammanfattar alltså upplevelsen av individuellt flow, i denna studie kommer vi att titta närmare på en grupps upplevelse av flow.
Studier har visat att flow inte bara uppstår individuellt, utan att det också kan uppstå i grupper, vilket kan benämnas som socialt flow. Socialt flow har beskrivits genom metaforer såsom att; allting [inom gruppen] “klickar”, är i synk eller kommer naturligt. Detta tillstånd kan tänkas uppstå i en variation av kontexter, såsom vid arbete eller under fritidsaktiviteter (Pels m.fl., 2018). Flow på gruppnivå liknar individuellt flow, skillnaden är att det uppstår i kontexter där människor interagerar socialt samt är närvarande fysiskt och mentalt för att utföra en gemensam implicit eller explicit uppgift. Gruppen upplever en delad känsla av flow tillsammans, detta ska inte förväxlas med att alla upplever individuellt flow i varandras närhet (Pels m.fl., 2018). På senare år har forskare undersökt begreppet flow på gruppnivå och olika benämningar på fenomenet existerar. I denna uppsats används begreppet socialt flow. En entydig definition av fenomenet har ännu inte funnits men definitionerna som används är snarlika varandra och kombineras i en litteraturöversikt (Pels m.fl., 2018).
“Group flow is a shared state of balance within a group as represented by (a) fluent, positive interactions within the group, (b) a high collective competence of the group and (c) a collective state of mind of the group by means of positive relationships between group members, often resulting in optimal collective performance and creativity, and making group flow a positive collective experience” (Pels m.fl., 2018).
I socialt flow är personerna absorberade av uppgiften och har ett starkt gruppfokus, medvetenheten om tid och dig som ett separat själv minskas. Det finns en emotionell kommunikation och påverkan mellan individerna, glädje och entusiasm delas genom hela arbetet. Denna upplevelse av socialt flow ger en känsla av kollektiv mening, det är en upplevelse som medlemmarna strävar efter och vill uppleva igen (Walker, 2010). I en litteraturöversikt beskrivs resultatet av socialt flow som att det leder till välmående hos individerna samt en högre tro på gruppens förmåga (Pels m.fl., 2018). Forskning visar att socialt flow ger en större belönande effekt än individuellt flow och att motivationen är kopplad till grupptillhörighet och vi-känslan (Walker, 2010). Socialt flow har även visat sig leda till ökad kreativ prestation (Gaggioli, Milani, Mazzoni, & Riva, 2011).
Det finns forskning som pekar på att uppkomsten av socialt flow gynnas av att gruppen har en gemensam och jämn kompetens som matchar det uppgiften kräver, att medlemmarna har koll på uppgiften och vad de andra gruppmedlemmarna har kompetens inom (Walker, 2010). Det är en god förutsättning för socialt flow om uppgiften kräver samarbete och komplementärt deltagande samt om uppgiftens utmaningar engagerar alla i gruppen (Walker, 2010). Följande modeller har tidigare använts för att förklara uppkomsten av socialt flow (Pels m.fl., 2018).
The Networked flow model. The networked flow model beskriver hur medlemmarna i en grupp kommer samman och minskar avståndet mellan varandra för att bli mer som en enhetlig grupp, de skapar och upptäcker likheter, de formar delade intentioner och en gruppidentitet. I denna process internaliseras gemensamma intentioner och mål för arbetet. De skapas en social kontext som blir en gynnsam miljö för uppkomsten av socialt flow. Detta tillstånd beskrivs som ett delat tillstånd där medlemmarna är mycket koncentrerade och involverade i samarbetet. De upplever en hög inre motivation och ett positivt emotionellt tillstånd. Denna modell betonar även vikten av identifierade ledare samt en balans gällande uppgiftens krav och gruppmedlemmarnas resurser, vilket nedanstående modell beskriver (Gaggioli m.fl., 2011).
A channel model of group flow. Channel model är en modell som beskriver att det behöver finnas en balans mellan graden av utmaning man står inför samt graden av kunskap man har inom det området (Csıkszentmihályi, 1975). Modellen är initialt utvecklad för individuellt flow men har utökats för att innefatta socialt flow. I socialt flow finns det en större tolerans gällande varierade kompetenser som tolereras vara aningen lägre eller högre än vad uppgiften kräver för att tillståndet socialt flow ska ha möjlighet att uppkomma. För stora utmaningar och för låg kompetens ger ångest, om man vänder på det resulterar det i att man blir uttråkad, då utmaningen och kompetenserna matchar kan socialt flow uppstå (Kiili, Perttula, & Tuomi, 2010).
Social cognitive theory. Social cognitive theory handlar om hur personerna i gruppen tänker om gruppen, gällande socialt flow är det enligt channel model viktigt att förmågan/kompetensen inom gruppen matchar det uppgiften kräver för att socialt flow ska uppkomma, som tillägg till detta är det enligt social cognitive theory avgörande hur individerna tänker om gruppens förmåga att klara uppgiften (collective efficacy beliefs) och spelar således in i uppkommandet av socialt flow (Salanova, Rodríguez-Sánchez, Schaufeli, & Cifre, 2014).
Emotional contagion theory. Emotional contagion theory handlar om hur vi människor emotionellt påverkar varandra. Enligt denna teori tros känslor smitta i en grupp genom att personer härmar och synkroniserar attribut så som ansiktsuttryck, tonläge och rörelser. Emotioner blir på så vis något mellanmänskligt som smittas och påverkar medlemmarna i en grupp och kan på så vis leda till en kollektiv känsla av socialt flow (Culbertson, Fullagar, Simmons, & Zhu, 2015).
A multi-level model of flow in sociotechnical systems. Teorin beskriver att flow kan uppkomma på tre nivåer; 1) Individuellt flow; flow kopplat till individen endast, 2) Socialt flow; flow som uppkommer på en kollektiv nivå. 3) Systemet i helhet som inkluderar individuellt flow, socialt flow samt faktorer i miljön där socialt flow uppstår. Det nya med denna modell är att den tar hänsyn till miljön som socialt flow uppkommer i och att den kombinerar alla dessa tre nivåer, vilket ger en bredare bild av begreppet socialt flow (Duff, Giudice, Johnston, Flint, & Kudrick, 2014).
Vad socialt flow inte är
Det finns anledning att nämna ett par avgränsningar avseende begrepp som lätt kan förväxlas med socialt flow. Ett exempel är gruppsynergi (helheten blir starkare än summan av delarna, 1+1=>2), som varken ska likställas eller ses som en orsak till socialt flow. Det antas istället att gruppsynergi är en konsekvens av socialt flow. Likaså antas att teamkreativitet är en konsekvens av socialt flow. Både gruppsynergi och kreativitet är alltså olika typer av vinster som gruppen kan uppnå genom socialt flow (Pels m.fl., 2018).
Ett annat begrepp som riskerar att förväxlas med socialt flow är social facilitation (individen presterar bättre under sociala omständigheter, då någon/några tittar på). En skillnad består i att det rör sig om att utföra en individuell, inte gemensam uppgift. Däremot kan social facilitation fungera som en främjande variabel för individuellt flow (Pels m.fl., 2018).
Studiens syfte
Denna studie ämnar undersöka individers upplevelse av socialt flow inom arbetsgrupper med hög grad av social interaktion. För att närma oss en förståelse av upplevelserna används teorier gällande socialt flow och teorier gällande social interaktion. I och med att socialt flow sker i under social interaktion med flera människor inblandade kan det tänkas existera flera okontrollerbara variabler, vi finner därmed en grund till att inkludera flera olika förklaringsmodeller däribland förklaringsmodeller om social interaktion. Som tillägg till detta befinner sig forskningen inom social interaktion i ett perspektivskifte (Di Paolo & De Jaegher, 2012; Hari m.fl., 2015; Hari, 2017), vilket bland annat innefattar teorier om ömsesidigt meningskapande, delad intentionalitet och TIES. Dessa teorier har oss veterligen inte applicerats inom forskningen gällande socialt flow. Studien ämnar vidare undersöka socialt flow i kontexten arbetsgrupper då tidigare studier i högre grad har riktat in sig på andra kontexter så som undervisning och musik (Pels m.fl., 2018). De flesta studier som har undersökt socialt flow har använt kvantitativa metoder (Pels m.fl., 2018). Därför kan denna kvalitativa studie troligen bidra med ytterligare perspektiv till fältet. Tidigare forskning innefattar internationella studier (Pels m.fl., 2018), svenska studier inom området socialt flow är bristfälligt och därmed finner vi ytterligare motivation till denna studie.
Syftet med denna studie sammanfattas som att undersöka individers upplevelse av socialt flow i arbetsgrupper med hög grad av social interaktion. Frågeställningarna är: Hur upplevs socialt flow? Vilka processer upplevs som betydelsefulla i uppkommandet av socialt flow? Vad upplevs som resultat av socialt flow?
Metod Procedur
Först skapades en intervjuguide där intervjufrågorna var formulerade i syfte att få reda på så mycket information kring frågeställningarna som möjligt. Intervjufrågorna utgick från
forskning gällande socialt flow. Intervjuguiden var uppbyggd av öppna frågor för att skapa möjlighet att ställa relevanta följdfrågor i syfte att besvara frågeställningarna. Designen valdes till semistrukturerad för att få en gemensam ram för alla deltagare samtidigt som de kunde behålla friheten att tala om sina upplevelser. Pilotintervjuer utfördes i syfte att korrigera intervjuguiden till det bättre, pilotintervjuer utfördes med fyra informanter. Därefter följde en revidering av intervjuguiden som resulterade i den slutgiltiga versionen. Urvalskriteriet var att de skulle ha en huvudsyssla som krävde en hög grad av interaktion, som innefattar minst två personer, inom arbetsliv, universitetsutbildning eller ideell organisation. Människorna inom gruppen skulle vara fysiskt närvarande eller mentalt närvarande för att utföra en gemensam implicit eller explicit uppgift. Denna huvudsyssla fick inte likställas med en fritidsaktivitet.
Ändamålsenligt urval användes genom att söka upp organisationer och personer via Facebook och Google-sökningar. Personer kontaktades via mejl eller telefon om de ansågs passa in i studien. Innan intervjuerna startade fick deltagarna ta del av information som utgick från de etiska punkter som presenteras nedan under etik-rubriken, de fick även en kort text liknande det som står i denna uppsatsinledning om vad socialt flow innebär för att skapa förståelse för begreppet. Intervjuerna skedde enskilt med undantag för en gruppintervju som bestod av två informanter samt intervjuaren. Totalt genomfördes 10 intervjuer, alla intervjuer skedde med fysisk närvaro men på olika platser i en mellanstor stad i Sverige. 4 av intervjuerna skedde med båda som utförde intervjuerna närvarande och resterande delades upp mellan de två författarna.
Vid en intervju deltog två informanter samtidigt, resterande intervjuer genomfördes med en informant i taget. Intervjuerna var mellan 20 minuter och 60 minuter långa och spelades in via mobiltelefon för att sedan avidentifiera informanterna och transkribera materialet, icke relevant material transkriberades inte. Det färdigtranskriberade materialet bestod av 46 A4 sidor.
Deltagare
Totalt deltog 11 informanter varav 5 var kvinnor och 6 män. 2 av 10 kom inte från Sverige och föredrog att ta intervjun på engelska. Informanterna hade olika typer av yrken eller inriktningar. Det genomfördes intervjuer med fyra designers, två från restaurangbranschen, en arkitektstudent, en civilingenjörsstudent med inriktnings interaktionsdesign, två informanter från en ideell miljöorganisation samt en person med blandad bakgrund bland annat inom bredbandsinstallation och matvarubutik.
Analysmetoder och resultat
Materialet analyserades med inspiration från tematisk analys, i enlighet med riktlinjer från Braun & Clarke (2006). Metoden passade för studiens syfte då det handlar om att identifiera mönster i informanternas berättelser. Den tematiska analysen genomfördes via Word samt Google Docs. I det första steget bekantade sig författarna med materialet och började skapa koder. Genom att läsa texten noga, kunde det urskiljas stycken som var relevanta för studien. Vad som var relevant var allt som på något sätt handlade om socialt flow. En kod bestod av en abstraherad beskrivning dessa stycken. Dessa koder samlades i ett nytt dokument, antalet koder blev 334. Därefter gick processen vidare till nästa steg, att urskilja kategorier bland dessa koder. I detta steg letade författarna efter likhet mellan koder för att se vilka som potentiellt kunde passa ihop. När detta steg var färdigt lästes materialet igenom och reviderades genom att flytta runt de koder som ansågs passa bättre i en annan kategori. Författarna kunde också bestämma sig för att förkasta kategorier eller slå samman dem som handlade om samma sak. Materialet granskades genom att jämföra dessa kategorier med ursprungstexten i syfte att granska om det fanns stöd för det som hade arbetats fram. Genom denna process utarbetades 60 olika kategorier, dessa samlades i ett nytt dokument. I nästa steg skrevs dokumentet
innehållande alla kategorier ut. Var och en av kategorierna klipptes ut och lades ut på ett bord för att sedan arbetas igenom. Arbetet bestod av att försöka se hur olika kategorier kunde hänga ihop med varandra. Detta resulterade i 9 underteman. Alla underteman namngavs och definierades så att dem representerade alla de kategorier som ingick. I nästa steg urskiljdes 3 huvudteman. Även dessa definierades för att representera de underteman som ingick i vartdera huvudtemat. Namnen för underteman och huvudteman reviderades vid ett par tillfällen. Det sista steget bestod av att redovisa resultatet samt välja ut de citat som ansågs vara givande i relation till detta.
Etiska överväganden
Det fanns vissa etiska problem som kunde tänkas uppkomma vid intervjuerna, till exempel gällande känsligt material som konflikter i arbetsmiljön som de inblandade skulle kunna vilja hålla privat. För att undvika detta etiska dilemma talade intervjuledarna om för deltagarna att det inte skulle framgå vem som har sagt vad samt att detaljer från känsliga berättelser inte skulle tas med i den slutgiltiga texten. Intervjuledarna gav deltagarna möjlighet att i senare skede godkänna de delar av intervjun som var underlag för denna uppsats. Ett annat etiskt övervägande som togs hänsyn till var sekretess gällande organisationen och det interna arbetet som kunde ge negativa konsekvenser för organisationen om konkurrenter fick ta del av det. För att hantera detta etiska problem informerades deltagarna om tystnadsplikten som rådde, vad uppsatsen skulle komma att användas till samt vilken information som skulle framgå om organisationen. Deltagarna delgavs information om att de hade rätt att inte svara på frågor och att de hade rätt att avsluta intervjun när som helst. Det kan ha funnits maktaspekter som hade kunnat leda till etiska dilemman som till exempel att intervjuledarna troligtvis hade mer makt i kontakten med deltagarna baserat på att de kan ha ansetts som mer kunniga inom det valda området och att de ledde intervjun. Genom att vara medveten om makt-skillnaden kunde intervjuledarna ta ansvar över att kontakten blev så jämlikt som möjligt. Det gjordes genom att till exempel säga till deltagarna att det inte fanns något rätt eller fel svar utan att det var deras upplevelse som var av intresse. Intervjuledarna avdramatiserade situationen och försökte att skapa en god allians med informanterna innan intervjun startade genom att vardagligt socialisera med dem. Intervjuledarna ville skapa ett så öppet och tryggt klimat som möjligt för att deltagarna skulle känna sig bekväma med att delge deras upplevelser av socialt flow. Utöver det ovan nämnda utgick intervjuerna från etiska riktlinjer för forskning från World Medical Association (2018). Dessa riktlinjer är utformade för medicinsk forskning men kan även användas i psykologisk forskning. Exempel på riktlinjer som hänsyn har tagits till är: ”Alla tänkbara försiktighetsåtgärder måste vidtas för att skydda forskningsdeltagarnas privatliv och sekretessen rörande deras personuppgifter.”, ”Medicinsk forskning är underställd etiska standarder som främjar och garanterar respekten för alla människor och skyddar deras hälsa och rättigheter.” samt ”Fastän det främsta syftet med medicinsk forskning är att generera ny kunskap, så får detta mål aldrig ges företräde före forskningsdeltagarnas rättigheter och intressen.” (World Medical Association, 2018).
Resultat
Nedan presenteras resultatet i form av tre huvudteman med tre underteman vardera.
Varje undertema belyser aspekter av huvudtemat. För varje huvudtema följer en kort förklaring av innebörden, vartefter varje undertema presenteras med stöd av citat ur intervjumaterialet.
En översikt av resultatet redovisas i Tabell 1.
Tabell 1
Huvudteman och underteman
Huvudteman Underteman
1. Socialt flow upplevs som
eftersträvansvärt, men kan inte tvingas fram
1a. I socialt flow blir man fokuserad och lugn trots att situationen är fylld av energi
1b. Socialt flow är främst positivt, men man kan få för mycket av det goda
1c. Om man vill tvinga fram flow så gör man det förgäves
2. I socialt flow skapas en känsla av att vara en enhet
2a. Hög gemensam energi och engagemang är nödvändigt för att uppnå socialt flow 2b. Kollektiva värden och jämlikhet inom gruppen bidrar till socialt flow
2c. I socialt flow kan man uppleva gruppen som en enhet, att uppnå detta är en utmaning 3. Det går att skapa förutsättningar för
socialt flow
3a. För socialt flow krävs både tydlig struktur och autonomi
3b. Dåliga fysiska och ekonomiska förutsättningar kan vara hinder för socialt flow
3c. När alla har kompetens och aktivt bidrar inges den tillit som krävs för socialt flow Huvudtema 1. Socialt flow upplevs som eftersträvansvärt, men kan inte tvingas fram
Detta huvudtema handlar om olika upplevelser av socialt flow, om berättelser om möjliga konsekvenser, samt om vad som kan tänkas hända om man är för strävsam i sin vilja att uppnå tillståndet. Att försöka tvinga fram socialt flow tycks nämligen vara näst intill omöjligt.
Socialt flow beskrivs som en nyanserad upplevelse, som en positiv känsla av lugn och trygghet i kombination med en förhöjd grad av energi, fokus och inspiration. Känslan beskrivs som eftersträvansvärd då det både sägs vara positiv i stunden samt tros kunna uppbringa positiva effekter för välmående och prestation. I berättelserna kan man finna övervägande fördelar med socialt flow, samtidigt som det framkommer ett par nackdelar. Även om socialt flow till stor del beskrivs som positivt så uppkommer funderingar kring huruvida man kan ägna sig åt att tvinga fram tillståndet. Enligt informanterna är det troligt att socialt flow är något som
“bara händer”.
1a. I socialt flow blir man fokuserad och lugn trots att situationen är fylld av energi. Detta tema handlar om upplevelser av socialt flow. Informanterna berättar om upplevelser av stillhet, en fridfull känsla av lugn samtidigt som man kunde uppleva sig upprymd och fylld av en sprudlande energi. Atmosfären beskrivs som positiv, man är glad, har roligt och kan skratta ihop, det kan kännas som ett lyckorus. En informant talade om den intensitet som kan upplevas.
Det framkom berättelser som handlade om att det finns en känsla av trygghet och frihet, en känsla av att man vågar uttrycka sig och vara öppen. Dem beskrev att man inte rädd för att göra fel, man är inte rädd för att visa sidor av sig själv som man annars kanske skulle dölja.
Berättelserna inger att allt klaffar och flyter på okomplicerat. Man tappar känslan för tid och rum och är helt fokuserad på här och nu, man glömmer bort det som är utanför. Detta beskrivs inge en känsla av vara mer effektivt samt att man kan känna sig mer inspirerad.
“Man hamnar som i en tunnel, man hamnar i en bubbla, det är just det där du beskriver att tid och rum försvinner litegrann. Man glömmer bort att man är hungrig, man glömmer bort att man är trött och det är väl det som också är något härligt med det där, det är liksom som en resa.”
1b. Socialt flow är främst positivt, men man kan få för mycket av det goda. Detta tema handlar om erfarenheter av konsekvenser av socialt flow. Det framkom framförallt berättelser om många positiva effekter av socialt flow. Informanterna berättar att socialt flow kan öka effektivitet och kreativitet samt känslan av ett gott slutresultat. Informanterna berättade om känslan av att uppnå ökad förståelse och engagemang för slutprodukten, som kan infinna sig då man upplevt socialt flow. Vidare framkom erfarenheter av att socialt flow främjar välbefinnande, känsla av trygghet och självförtroende. Man tänker sig att man kan trivas bättre på jobbet och känna en större längtan till sitt arbete. Det fanns också idéer om att det kan stärka relationerna och öka samhörighet inom gruppen.
“Jag skulle säga att den är positiv för man kände sig så duktig eller så bra efteråt, man kände att det var vi som, att vi alla funkade väldigt bra ihop och att man liksom. Liksom som Tetris att alla bitar bara passade in och så kändes det jäkligt bra efteråt.”
Det framkommer uppfattningar om några negativa effekter avseende socialt flow. En aspekt var att man potentiellt kan försumma andra viktiga saker såsom fritid och familj genom att bli allt för uppslukad i uppgiften. Det framkom också en uppfattning om att socialt flow innebär att man hamnar i en bubbla. Tanken var också att man skulle kunna bli för inne i denna bubbla och missa utifrånperspektivet, vilket gör att man missar vad som kan förbättras. Det beskrevs vara ohållbart att vara i konstant socialt flow, vilket hänger ihop med uppfattningar om att det borde vara positivt med pauser. Det kunde handla om pauser där man tillåter sig själv, eller gruppen att vara mindre effektiv och vila. Det framkom att man uppfattade det som att de bästa teamen har perioder utan socialt flow, då det borde bidra till ökad utveckling. En av deltagarna höll inte med om att det var ohållbart att vara i konstant flow, denna deltagaren hade upplevelser av att det bara fanns positiva effekter gällande att vara i socialt flow i hans arbete och att han inte behövde pauser. Deltagarens reflektioner kring varför det var så gällde utformningen av hans arbete som monotont och att gruppmedlemmarna endast behövde fokusera på dessa uppgifter.
1c. Om man vill tvinga fram flow så gör man det förgäves. Detta tema handlar om strävan att uppnå socialt flow samt erfarenheter som handlar om konsekvenserna av detta. Detta baserar sig på berättelser som framkom hos informanterna. Det framkom att vissa informanter hade strävat efter att få uppleva socialt flow, trots att dem tidigare inte hört tillståndet definieras. Orsaken till informanternas strävsamhet sa dem handlade om den positiva känslan som förknippas med tillståndet. I samband med berättelser om denna längtan uppkom analogin att “det är som drog”.
“Den känslan av flow är väldigt ovanlig och man vill ju gärna uppleva den igen, det är som ett lyckorus. “
Vissa påpekade också på problem med att i för hög utsträckning eftersträva socialt flow.
Det framkom att vissa informanter hade upplevt en oro eller stress i samband med denna strävan. I relation till detta framkom tankar om det motsägelsefulla i att tvinga fram socialt flow. Det fanns uppfattningar om att det krävs bra förutsättningar för att uppnå socialt flow, samtidigt som att man trots detta inte kan styra över om det uppstår. Enligt informanterna är det troligt att socialt flow är något som “bara händer”. Socialt flow tycks inte kunna pågå konstant utan ansågs snarare vara “gobitarna” i arbetet.
Huvudtema 2. I socialt flow skapas en känsla av att vara en enhet
I detta huvudtema återfinns berättelser av hur gruppen blir som en enhet då det råder socialt flow. Informanterna beskriver denna enhet som att känslan av att vara separat försvinner för att ersättas av gemenskap och harmoni inom gruppen. Det beskrivs som att allt faller på plats och går lätt i arbetet, alla är på samma plan.
Informanterna beskriver tillståndet socialt flow som ett positivt tillstånd där alla är på samma energinivå och sinnesstämning samt att det syns på kroppsspråket. Socialt flow upplevs kunna smitta och förstärka det existerande sociala flowet samt dra in fler personer in i det men även att en negativ sinnesstämning och energilöst kroppsspråk kan avbryta det sociala flowet samt förhindra det. Det upplevs som en stor belöning att få till detta sociala flow. Informanter reflekterar över att det finns olika personer som har olika förmågor gällande att sätta gruppen i första rum och att denna förmåga spelar roll i skapandet av socialt flow.
2a. Hög gemensam energi och engagemang är nödvändigt för att uppnå socialt flow. Detta tema handlar om hur gruppmedlemmars sinnesstämning smittar och inverkar på socialt flow, nedan följer berättelser som beskriver detta.
Upplevelser av socialt flow beskrivs bland annat som ett tillstånd där alla är på samma plan och har en hög positiv nivå avseende energi, humör, engagemang, intresse och inställning.
En av informanterna beskriver det såhär:
“Alla är på samma plan exakt samtidigt och verkligen fattar grejen exakt samtidigt “ Detta sker då gruppen är i socialt flow och väl i tillståndet beskrivs flowet förstärkas kollektivt, det är som om att individernas sinnestillstånd smittar av sig på gruppen och förhöjs kollektivt. En smitta av sinnestillstånd beskrivs också som en orsak till att flow uppkommer och till att flow avbryts.
Socialt flow syns och märks även på kroppsspråket och personens uttryck, ögon och leende. Det finns upplevelser om att socialt flow kommuniceras med hela kroppen och att det även kan smitta genom detta ickeverbala språk. En av informanterna beskriver hur flow uttrycker sig i kroppen såhär:
“När du får flow känner du att det är mer ögonkontakt, händerna kan vifta mer, leende och att du är trevlig och tonläget i din röst. Tonläget kan indikera att du är uppspelt. Jag tror att ögonkontakt är en av de viktigaste komponenterna i kroppsspråk kopplat till kommunikation i flow”.
2b. Kollektiva värden och jämlikhet inom gruppen bidrar till socialt flow. Detta undertema handlar om hur det sociala samspelet och att sätta gruppen först inverkar på socialt flow, nedan exemplifieras detta av berättelser från informanter.
Det finns upplevelser av att det sociala samspelet inom gruppen är centralt i socialt flow, det handlar om att de inom gruppen värderar och sätter gruppen först. Vad är det då beroende av ifall gruppen prioriteras eller inte? Informanterna reflekterade över att det kunde
handla om en vilja från gruppmedlemmarna och även en förmåga att kunna prioritera gruppen.
Detta är ett exempel på en upplevelse:
“Men det skulle ju också kunna vara om det var en i mina grupper som sa att den vill göra det den är bäst på och som ville få fram sitt konstnärliga uttryck framför allt annat, då hade det inte fungerat. Att det “jag vill inte anpassa mig, jag vill få fram detta”, då hade det varit svårt att få flow. Jag tror att det är någon som skulle känt att det skavde om alla anpassade sig utom en som vill få sin vilja igenom.”
Förmågan att sätta gruppen först menade informanter kunde påverkas av funktionsvariationer som i sin tur påverkade förmågan till socialt samspel, autism nämndes som ett exempel. Andra exempel rörde personliga egenskaper som narcissism där svårigheter att prioritera bort egenintresse kunde föreligga samt neurotisism som upplevdes kunna avstanna flow-processen genom oros-frågor. Informanter lyfte fram personliga egenskaper som gynnade socialt flow som till exempel att vara inlyssnande, öppna för andras tankar, kunna kompromissa och visa respekt för andra. Delaktighet, där ingen hamnar utanför eller tar för mycket ansvar eller plats upplevdes även det kunna gynna processen. Det fanns erfarenheter av att socialt flow främjas om man tidigare hade arbetat ihop eller var lika men detta upplevdes inte alltid stämma.
2c. I socialt flow kan man uppleva gruppen som en enhet, att uppnå detta är en utmaning. Detta tema handlar om berättelser av att ingå i en grupp som jobbar så bra tillsammans att man får känslan av att fungera som en enhet. Det förekommer berättelser om att socialt flow inger denna känsla, samt att detta inger en känsla av gemenskap. Enheten beskrivs bestå av individer som gör sin del i harmoni med varandra, “som celler i en kropp”.
Prestationen beskrivs som beroende av hela gruppen, som tillsammans får allting att “klaffa”.
Denna gemensamma prestation och ansträngning beskrevs på olika sätt, bland annat så här;
“Vi är en helhet som grupp inte separata delar. Det är som våra förfäder, dom har klarat sig för att dom har kämpat tillsammans.”
Informanterna tänkte sig att det är en större prestation att uppnå socialt flow än individuellt flow eftersom det krävs fler förutsättningar. När socialt flow väl uppnås tänkte dem sig att man upplever en större tacksamhet och känsla av belöning.
Erfarenheter hos informanterna innebar att; desto större gruppen är desto svårare är det att få alla på samma våglängd. Informanterna tänkte sig att det skulle kunna underlätta om man delar upp en stor grupp i fler små grupper. I mindre grupper tänkte man sig att det fanns färre moment eller variabler att ta hänsyn till, vilket potentiellt skulle kunna underlätta för socialt flow. Det framkom tankar om att det enklaste borde vara individuellt flow, följt av en ökad svårighetsgrad att samarbeta med en till person, vidare till ytterligare en person och så vidare.
Huvudtema 3. Det går att skapa förutsättningar för socialt flow
Detta huvudtema handlar om informanternas upplevelse av inre samt yttre faktorer som inverkar på socialt flow samt deras upplevelse av att det faktiskt finns inre och yttre faktorer som kan påverka detta tillstånd. Då informanter berättar om gynnsamma yttre faktorer kan det handla om en gemensam förståelse, tydlig struktur samt gemensamma tydliga mål, detta kan arbetas fram inom gruppen eller av en ledare. Informanterna framhäver då vikten av tillit från ledaren till gruppen och ett ledarskap som inte är auktoritärt eller allt för styrande. Andra yttre faktorer som informanter berättar ha inverkan på socialt flow innefattar tillräcklig finansiering och en lugn avgränsad arbetsmiljö, om detta saknas berättar informanterna att det sociala flowet kan störas. Det finns berättelser om inre faktorer som kan skapa en bra förutsättning för socialt
flow och det kan handla om att kunna lita på kollegors bidragande till gruppen gällande kompetens och relevanta erfarenheter, det kan också handla om att hjälpa varandra till en gemensam kunskapsnivå. Det finns erfarenheter av att socialt flow gynnas av en jämn kunskapsnivå samt varierande specialkompetenser, om kunskapsnivån inte var jämn eller gruppmedlemmarna inte bidrog upplevdes det kunna störa det sociala flowet. Likväl som om det fanns brister i språket som brukades inom gruppen.
3a. För socialt flow krävs både tydlig struktur och autonomi. Detta undertema handlar om att skapa en gemensam grund och förståelse för strukturen gällande uppgiften samt vad tydlighet spelar för roll. Detta exemplifieras av berättelser i nedanstående text.
Det finns berättelser om att socialt flow har uppkommit då de i gruppen haft skapat sig en gemensam förståelse gällande arbetet; vad det är som skall göras, hur detta skall göras samt vilka målen med arbetet är. Det finns erfarenheter av att tydlighet samt struktur i arbetet har gynnat socialt flow, likväl som att skapa rutiner i arbetet. Informanter berättar att detta kan skapas på olika sätt, till exempel genom att få tydliga instruktioner till arbetet eller att komma fram till tydlighet och gemensam förståelse genom att diskutera, en av informanterna uttrycker det såhär:
“Det finns olika stadier, det tog ett tag att få idén gemensam men när idén hade landat hos folk att det var en bra idé så slöt folk samman kring det och började sätta igång och då försvann lite av denna osäkerhet helt plötsligt och det blev en tydlighet och folk började delta och ta egna initiativ tillochmed inom dom små grupperna”.
Det finns även berättelser som visar att ledaren kan förmedla struktur, tydlighet och förståelse för uppgiften. Berättelser vittnar om att en ledare skulle kunna skapa förutsättningar för socialt flow genom att den förmedlar en tydlig struktur men utan att vara auktoritär, det blir då lättare för de inom gruppen att veta vad som förväntas av dem. Då ledaren förmedlar tillit till de inom gruppen och låter dem vara delaktiga genom att ge dem möjligheter att påverka sitt eget arbete underlättar det att kunna uppnå socialt flow.
3b. Dåliga fysiska och ekonomiska förutsättningar kan vara hinder för socialt flow. Detta undertema handlar om hur finansiering av uppgiften och den fysiska miljön kan inverka på socialt flow och exemplifieras av berättelser nedan.
Det finns berättelser om att en fysisk miljö spelar roll i uppkommandet av flow, en miljö som är stökig med ljud och mycket synintryck är inte bra, man vill ta bort störmoment och kanske ha ett avgränsat rum att arbeta tillsammans i för att främja socialt flow. Informanter framhävde även att det var fördelaktigt att ha tillgång till gemensamma sociala ytor som tillexempel ett café, detta ansågs kunna stärka banden mellan individerna, att tillsammans göra något avslappnande som att ta en kaffe ihop upplevdes som ceremoniellt och viktigt.
Det fanns erfarenheter av att ekonomiska förutsättningar inverkar på socialt flow, en person berättar om det här:
“Vi hade finanser också som kom utifrån, finanserna var fixade så vi behövde inte oroa oss för pengar, jag tror att det hade varit en annan faktor, för pengaproblem kan orsaka friktion”.
Pengaproblem kan alltså upplevas vara ett stör-moment för socialt flow, genom att ha de ekonomiska medel som behövs skapas bättre förutsättningar för flow enligt informanter.
3c. När alla har kompetens och aktivt bidrar inges den tillit som krävs för socialt flow. Detta tema handlar om berättelser om vikten av tillit och hur man tänker sig att detta kan byggas upp inom en grupp. Informanterna nämnde olika sätt som dem tänkte sig att tillit kunde
skapas och upprätthållas. Det framkom tankar om att kompetensnivå och erfarenheter kunde spela in. Det handlade om den respektingivande känslan som kan infinna sig då en person visar sig vara kompetent. Som en informant sa, så kan detta innebära att man vågar lita på personen, vilket hen tänkte kunde leda till att man agerar mindre styrande.
Det framkom exempel på situationer då man försökt hantera nya kollegor med svag förkunskap. Ett exempel framkom, där informantens uppfattning var att det var viktigt med inskolning samt successiv ökning av komplexiteten i arbetsuppgifter. Idén var att man på detta sätt skulle kunna upprätthålla sociala flow i arbetsgruppen, trots varierande kunskapsnivåer.
Det talades i andra fall om ett mer optimalt tillstånd, där hela gruppen befann sig på en gemensam kunskapsnivå och där dem hade en gemensam förståelse för arbetet. Det framkom att det skulle kunna vara en fördel med en variation av specialkompetenser mellan individerna i gruppen, för att ha möjlighet att ta tillvara på olika infallsvinklar. En informant hade vid tillfälle blivit tilldelad en ledarroll och beskrev teamarbetet som följande:
“I detta fall är jag dirigenten och de andra har sina specialkompetenser, de är olika musiker som kan skapar olika ljud och tillsammans kan vi bygga det gemensamma.”
En annan aspekt avseende förkunskaper handlar om berättelser om språkliga och kulturella barriärer. Det framkom att det kunde upplevas som en svårighet om än själv, eller ens kollega inte hade tillräcklig förmåga att hantera språket som talades i gruppen. Att vara ny i en kulturell kontext nämndes också som eventuellt barriär för ett smidigt samspel.
Erfarenheterna handlade om att detta kunde leda till osäkerhet i hela gruppen, vilket man tänkte sig var hämmande för socialt flow.
Det framkom också andra idéer om hur tilliten i gruppen kan stärkas, varav individernas vilja och drivkraft var ett exempel. Informanterna berättade om gruppmedlemmar som inte ansträngt sig tillräckligt, som tydligt visat sin motvilja att bidra till det gemensamma arbetet.
Detta beskrevs som störande genom den irritation som kunde uppstå, vilket informanterna tänkte sig var negativt för socialt flow. Det som istället beskrevs som fördelaktigt för socialt flow var demokratiskt samarbete, alltså att alla tar ansvar för sitt område samtidigt som man hjälps åt och testar sig fram tillsammans.
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka individers upplevelse av socialt flow i arbetsgrupper med hög grad av social interaktion. Vi ställde frågorna; Hur upplevs socialt flow, vilka processer upplevs som betydelsefulla i uppkommandet av tillståndet, samt vad upplevs det resultera i? Nedan presenteras en diskussion av resultaten. Först diskuteras informanternas upplevelser av socialt flow samt vad detta kan tänkas resultera i. Sedan diskuteras erfarenheter av betydelsefulla processer och förutsättningar för uppkommandet av tillståndet. Till sist ställs frågan huruvida socialt flow kan skapas.
Socialt flow som en positiv gemensam upplevelse
Vid undertema 1a. ”I socialt flow blir man fokuserad och lugn trots att situationen är fylld av energi” beskrivs hur informanterna uppfattar upplevelsen av socialt flow. Dem upplever tillståndet som en positiv emotionell upplevelse, innehållande glädje, lugn och energi. Informanterna berättar att känslor av lugn och fridfullhet kan samexistera med energifyllda känslor som upprymdhet och sprudlande energi. Det uppfattas vidare som att man kan uttrycka sig avseende sina känslor och tankar. De berättar också att de känner sig trygga, att de kan skratta tillsammans och uppleva lyckorus under socialt flow. Detta går i linje med
tidigare forskning som menar att socialt flow kan leda till ökat välbehag (Pels m.fl., 2018). I undertema 1.c ”Om man vill tvinga fram flow så gör man det förgäves” beskrivs tillståndet som så pass njutbara att det kan leda till en strävsamhet att vilja återuppleva tillståndet. I undertema 2a. ”Hög gemensam energi och engagemang är nödvändigt för att uppnå socialt flow” beskrivs tillståndet vidare som att alla är på samma plan i positiv mening avseende energi, humör, engagemang och intresse. Resultatet visar på få motstridigheter avseende den positiva upplevelsen av socialt flow, de mer negativa upplevelserna är kopplat till resultatet av socialt flow, inte den direkta upplevelsen av tillståndet. De negativa aspekterna kunde även infinna sig i samband med en strävan efter att uppnå socialt flow, i dessa fall kunde dem uppleva stress och press. Dessa aspekter redovisas längre fram i diskussionen. Resultatet tyder därmed på att själva upplevelsen av socialt flow i huvudsak är något positivt och behagligt. Det som presenteras ovan avseende informanternas upplevelser visar på att socialt flow upplevs som en positiv kollektiv upplevelse, vilket även tidigare bekräftas i forskning om socialt flow (Pels m.fl., 2018).
Utifrån informanternas berättelser kan det tolkas som att de upplevde att det var mer givande och belönande att vara i socialt flow än att vara i individuellt flow, Detta går i linje med tidigare forskning som beskriver att socialt flow har en större belönande effekt än individuellt flow och att motivationen är kopplat till grupptillhörighet och vi-känsla (Walker, 2010). Genom detta resonemang skulle en anledning till det upplevda välbehaget i socialt flow kunna bero på att det skapas tillsammans med andra människor. Teorier om implicita och ömsesidiga sociala processer kan medföra en förståelse gällande välmående i socialt flow.
Dessa teorier baseras på att vi är sociala varelser i grunden med relationella och sociala behov.
Teorierna understryker att vi genom evolutionen har levt i sociala konstellationer och att vårt välmående samt utveckling är tätt sammankopplat med kvaliteten på våra relationer till andra människor och det ömsesidiga meningsskapandet med dem. Still face experiment ger belägg för att ömsesidigt meningsskapande i form av matchning ger välbehag och avsaknaden av detta ger obehag (Tronick, 2005). Den positiva och belönande upplevelsen i socialt flow kan således bero på att människor i socialt flow ägnar sig åt ömsesidigt meningsskapande och matchning.
I undertemat 2c. ”I socialt flow kan man uppleva gruppen som en enhet, att uppnå detta är en utmaning” beskrivs upplevelser av att som grupp fungera som en enhet, vilket också förknippas med känslor av gemenskap. Känslan tycks höra ihop med ett fungerande samarbete och gemensam ansträngning och beskrivs genom analogier som att gruppen ”fungerar som celler i en kropp”. Socialt flow har i enlighet med detta tidigare definieras som ett delat tillstånd av balans, där sinnesstämningen är kollektiv och interaktionerna samstämmiga (Pels m.fl., 2018). Teorier om social interaktion beskriver hur individer genom ömsesidighet och meningsskapande kan uppleva att de är tillsammans i en gemensam zon, denna gemensamma zon utgörs av det som skapas mellan individerna. Den gemensamma förståelsen och de gemensamma målen kan beskrivas som ett ”tredje ben”, vilket inte kan tillhöra någon enskild individ, varav den gemensamma känslan kan uppkomma. Detta ”tredje ben” är snarare kollektivt och har en delvis autonom karaktär (Hari, 2017). Denna gemensamma zon skulle kunna liknas vid känslan av att vara en enhet under socialt flow, därtill skapandet av gemensam förståelse inför arbetet samt mål kan bidra till den gemensamma känslan av att vara i en zon som kan likställas med upplevelsen av att vara en enhet.
Möjliga resultat av socialt flow
Utifrån berättelserna framgår informanternas upplevelser av vad socialt flow kan skapa för resultat, detta handlar om hur det påverkar individen, gruppen och slutresultatet av arbetet.
Upplevelser av vad socialt flow kan resultera i redovisas bland annat i undertema 1a. ”I socialt flow blir man fokuserad och lugn trots att situationen är fylld av energi”. Här beskrivs
upplevelser av att man i socialt flow inte är rädd för att göra fel inom arbetsgruppen, att man känner att man kan vara öppen, uttrycka sig och visa alla sidor av sig själv. I undertema 1b.
”Socialt flow är främst positivt, men man kan få för mycket av det goda” finns även berättelser om att socialt flow leder till en ökad trygghet och stärkta relationer inom gruppen.
Informanterna beskriver det även som att socialt flow leder till en ökad trivsel och längtan till sitt arbete. Ovan beskrivna aspekter tyder på att socialt flow kan ha positiva effekter på individen inom arbetsgruppen samt gruppen som helhet. Det skulle kunna tyda på att socialt flow kan bidra till att skapa trygga arbetsmiljöer där medarbetarna mår bra. I samma undertema (1b) beskrivs att socialt flow kan öka effektivitet och kreativitet samt känslan av ett gott slutresultat. Studier har tidigare visat att socialt flow kan leda till ökad kreativitet. (Gaggioli, Milani, Mazzoni, & Riva, 2011). Informanterna berättar också att dem upplever sig mer engagerade under socialt flow, vilket även avser engagemang för slutprodukten. Genom detta resonemang om att socialt flow upplevs leda till engagemang, effektivitet samt kreativitet skulle det inte vara otänkbart att socialt flow även inverkar positivt på arbetsgruppens prestation.
Informanterna nämner även ett par potentiella negativa aspekter med tillståndet, vilket kan vara relevant att ta hänsyn till. I samma undertema (1b) framkom upplevelser av att socialt flow kunde resultera i mindre önskvärda konsekvenser. Detta handlade om att man kunde missa annat viktigt genom att vara allt för uppslukad av uppgiften, som att man till exempel riskerar att försumma privatlivet eller att missa utifrånperspektivet. Informanter upplevde att det var ohållbart att vara i konstant flow och att arbetsgruppen gynnas av att ta pauser och att vila. De beskriver det som att de bästa teamen har perioder utan socialt flow. En informants upplevelser skiljde sig från detta då denna upplevde att ett konstant socialt flow både var möjligt och positivt. Informanten delgav reflektioner kring att dennes arbete bestod av monotona uppgifter där gruppmedlemmarna endast behövde fokusera på dessa monotona uppgifter. Det kan tänkas att detta arbete inte var lika beroende av utifrånperspektiv och att möjligheten till att ha ett samlat fokus inverkade på deltagarens upplevelse av socialt flow. Denna skilda upplevelse gällande huruvida man kan vara i ett konstant flow eller inte skulle kunna bero på arbetets karaktär, mer forskning krävs dock för att kunna dra dessa slutsatser.
I undertema (1.b) beskrivs även upplevelser av att socialt flow kan leda till ökad tro på gruppens förmåga. Gruppens tro på dess förmåga att klara uppgiften kan även vara en förutsättning för socialt flow (Salanova, Rodríguez-Sánchez, Schaufeli, & Cifre, 2014). Då informanterna upplevde att socialt flow leder till ökad tro på gruppens förmåga kan det tänka sig resultera i en positiv spiral gällande socialt flow. Alltså att socialt flow leder till en ökad tro på gruppens förmåga och att detta i sin tur leder till en ökad sannolikhet att socialt flow uppkommer. Samtidigt är gruppens tro på sin förmåga enbart en enskild faktor i uppkommandet av socialt flow varav detta resonemang bör betraktas med försiktighet.
Socialt flow tycks alltså resultera i övervägande positiva konsekvenser både för individen, gruppen och slutresultatet av arbetet, Informanterna nämner även ett fåtal negativa konsekvenser, däremot finns det upplevelser av att detta kan förhindras genom pauser. Det är möjligt att dessa resultat gällande socialt flow även kan gynna organisationen inom vilken individen och gruppen befinner sig.
Betydelsefulla processer och gynnsamma förutsättningar för socialt flow
Implicita och ömsesidiga sociala processer. I undertemat 2c. ”I socialt flow kan man uppleva gruppen som en enhet, att uppnå detta är en utmaning.” finns berättelser om vikten av samarbete och gemensam ansträngning i avseende att skapa en känsla av enhet i gruppen. Som tidigare nämnts så tycks en känsla av enhet vara en del i upplevelsen av socialt flow. Något som utmärker sig i de fall gruppen lyckas uppnå socialt flow, och därav känslan av att fungera
som en enhet, är då gruppen haft förmåga att samarbeta och socialt interagera på ett väl fungerande vis. Att uppnå socialt flow kräver enligt informanterna ett väl fungerande samarbete, gemensam förståelse och gemensamma mål. Att arbeta tillsammans på detta sätt genom tätt samarbete i syfte att uppnå gemensamma mål liknar beskrivningen av den mänskliga artspecifika förmågan till delad intentionalitet (Tomasello, 2014). Det kan tänkas att det under socialt flow ställs krav på denna förmåga, vilket innebär att gruppen gemensamt (som ett pluralt subjekt) behöver förstår sig på världen (och uppgiften). Det kan därav tänkas att delad intentionalitet är en betydelsefull social process vid uppkommandet av socialt flow.
I enlighet med idéer om ömsesidigt meningsskapande (Tronick, & Beeghly, 2011) kan man vidare tänka sig att upplevelser av att vara en enhet innebär tid under “matchning”, av individers intentioner och relationella mål. Enligt informanterna kan det ibland hända att “Alla är på samma plan exakt samtidigt och verkligen fattar grejen exakt samtidigt “, vilket skulle kunna vara ett uttryck för tid under matchning. Det viktiga är troligen inte att undvika missmatchar, utan att tillsammans ha förmåga att snabbt reparera dessa för att på så sätt bygga vidare på det gemensamma meningsskapandet (Tronick, & Beeghly, 2011). Med andra ord kan man tänka sig att det under socialt flow inte krävs att gruppen är i konstant gemensam förståelse, det avgörande kan istället tänkas vara att dem har en intention eller vilja att finna den gemensamma förståelsen över tid. På så vis skulle denna process av gemensamt meningsskapande samt tid under matchning kunna ses som en förutsättning för socialt flow.
Att samarbeta och samspela på ett smidigt vis verkar alltså som grundläggande för att uppnå socialt flow. Detta skulle kunna betyda att förutsättningar för socialt flow även berör individuella skillnader och förmåga till socialt samspel. Detta kan belysas genom undertema 2b. ”Kollektiva värden och jämlikhet inom gruppen bidrar till socialt flow.” Informanterna uppfattar det som centralt att alla inom gruppen prioriterar gruppen. Dem beskriver vidare olika individuella skillnader avseende förmåga att prioritera gruppen. Exempelvis nämndes för högt egenintresse, för hög grad av neuroticism samt svårigheter att interagera socialt som vid autism.
Några egenskaper som istället upplevdes som positiva var att vara inlyssnande, öppen, kunna kompromissa och visa respekt för andra. De individuella skillnaderna gällande att samarbeta och samspela på ett smidigt vis skulle kunna bero på skillnader i förmåga till delad intentionalitet, ömsesidigt meningsskapande och förmåga att uppnå matchningar eller reparera missmatchningar.
Enligt informanterna är det vidare en förutsättning att hela gruppen är i ett positivt emotionellt tillstånd för att socialt flow ska kunna uppstå. Detta kan man utröna via undertema 2a. ”Hög gemensam energi och engagemang är nödvändigt för att uppnå socialt flow.” här beskrivs hur känslolägen kan smitta för att gynna eller missgynna socialt flow. Informanterna beskriver hur emotionell smitta avseende positiva emotioner kan leda till att socialt flow uppstår, medan mer negativa och orosfokuserade emotioner kan hämma eller avbryta tillståndet. Detta kan vid första anblick låta enkelt, men samtidigt vittrar informanterna om en komplexitet och oförutsägbarhet i dessa skeenden. Det kan vara många människor i en grupp, varav antalet sinnestillstånd kan variera stort, vilket gör det svårt att avgöra vad som kommer att ha den största inverkan på gruppen som helhet. Att dessa skeenden är oförutsägbara kan betraktas som rimligt, då det rör sig om mänskliga emotioner. I TIES- modellen beskrivs emotioner som interpersonella skeenden som uppstår inom dynamiska sociala system.
Emotioner hos en individ kan initieras av externa eller interna händelser vilka leder till upplevelser vilket i sin tur fungerar som signaler på hur hen ska möta situationen (Butler, 2011).
Till att börja med är detta skeende oförutsägbart då det rör sig om upplevelser hos den enskilda individen. Så som informanterna beskriver det så kan det emotionella uttrycket i sin tur uppfattas av andra, vilket är i enlighet med teoretiska resonemang inom TIES. I socialt sammanhang kan alltså emotioner initiera feedback och potentiellt inverka på det emotionella tillståndet i hela gruppen (Butler, 2011). Detta skulle kunna sägas vara ett ytterligare steg i en
