skolan och på fritiden
Thom Westermark
Psykologi, kandidat 2019
Luleå tekniska universitet
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka, samt dra slutsatser kring sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos högstadieelever, kontrollerat för socioekonomi. Denna rapport är en replikationsstudie på Grape & Winterlinds studie i samma ämne. Samma syfte och upplägg används i båda dessa rapporter för att testa ifall det föreligger några skillnader eller likheter mellan urvalsgrupperna. Till skillnad från Grape & Winterlind som testade med
gymnasieelever i Norrbotten, testar denna studie högstadieelever i Stockholms län. Under studiens gång delades frågeenkäter ut där högstadieelever fick svara på frågor om betyg, fysiska aktivitet och socioekonomiska förutsättningar. Resultatet tyder dels på att det finns ett visst samband mellan den fysiska aktivitetens intensitet och studieresultat, även bland yngre ungdomar i Stockholm, när det kontrollerats för socioekonomi. Det rådde ingen större skillnad mellan denna urvalgrupps och Grape & Winterlinds urvalsgrupp.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, studieresultat, Socioekonomiska förutsättningar,
enkätstudie
between academic performance and physical activity, controlled for socioeconomic factors. It is a replicational study of on the correlation between physical activity and results in school. The same purpose and structure was utilized as in Grape & Winterlind’s (2017) study for students aged 16-19 in the swedish equivalent of high school in Norrbotten. While this study utilized a control group age 13 – 16 old students in three suburban and urban schools in Stockholm, Sweden. The children were handed out questionnaires. On the questionnaire were questions about their grades, how much they exercise and socioeconomic factors. The results show that the intensity of the physical activity have a positive correlation with grades for students aged 13 – 16 as well, when corrected for socioeconomics. The results indicate that there is no big difference between this control group and the one studied by Grape & Winterlind.
Keywords: Physical activity, school performance, socioeconomic factors, grades,
Fysisk aktivitet:Alla kroppsliga rörelser som producerade av skelettet och som
använder upp individens energi (World Health Organization)
Replikationsstudie – Repeterande av redan utförd forskningsstudie, för det mesta med annorlunda situationer och/eller deltagare för att avgöra om resultaten från denna studie går att applicera på andra deltagare och eller omständigheter. (Very Well Minds)
Studieresultat: Resultat av utbildning (NE 2019)
Socioekonomisk förutsättning: Kombination mellan social och ekonomisk ställning (Merriam-Webster 2019)
Inledning
Betyg är måttstocken för att avgöra prestationer i skolan. Elever med toppbetyg (de högsta 5 %) har större chanser att senare i livet bli höginkomsttagare (SCB, 2017). Bland de elever som har toppbetyg i gymnasiet går cirka 90 % vidare till högre utbildning. (SCB, 2017) Dock visar det sig att en av tre i Sverige inte möter kraven för gymnasiet, vilket gör det problematiskt för dessa elever att ta sig vidare till arbetslivet (skolvärlden, 2017). Det finns alltså anledning att forska i de aspekter som eventuellt genererar bättre betyg för elever på alla nivåer av utbildning, för en mer hållbar framtid på individ och samhällsnivå.
Fysisk aktivitet och dess samband med akademiska prestationer har undersökts i flera olika länder med varierande resultat. Det finns vetenskapliga belägg för att elever som spenderar mycket av sin tid på idrott och tänker på sin hälsa, presterar bättre i skolan. Med mer forskning på området, kan utbildningsväsendet använda information för att se över policy kring idrott, hälsa & näringslära. En koreansk studie (Han,2018) på 13 - 15 åringar som ägnade sig åt konditionsträning såg en markant förbättring i deras prestationer i framförallt koreanska och matematik. En metastudie där elever i USA, Brasilien och Spanien testades under samma omständigheter såg en ökning i överviktiga elevers vita hjärnmassa i samband med fysisk träning (Esteban-Cornejo, 2019).
Trots de lovande resultaten från dessa studier råder risken för att det existerar skensamband. En aspekt som möjligen bidrar till detta, kan kvantifieras som socioekonomiska
förutsättningar. Socioekonomi innebär en interaktion mellan sociala och ekonomiska förutsättningar för individer. Det är ett kollektivt mått av social position, inkomst och arbetsställning (Kern 2017). Chiu & Perkins (2016) argumenterar för att socioekonomi i många fall är grunden till en god utbildning. I USA där utbildningen är markant mer kostsam, har föräldrar med högre inkomst och större resurser att säkra deras barn en högre utbildning, och därefter en bättre inkomst längre fram i tiden. På detta sätt kan familjer med bättre förutsättningar försäkra fortsatt välmående för familjernas framtid. Folk från lägre
socioekonomisk tillhörighet saknar dessa ekonomiska resurser, samt har tillgång till sämre utbildning. Från detta framkommer svårbrutna kedjor av fattigdom som fortsätter generation efter generation (Chiu & Perkins 2016). Kern (2017) visade på att socioekonomi var den starkaste indikatorn på lägre resultat i skolan bland elever i amerikanska grundskolor. Socioekonomiska förutsättningar påverkar alltså förmågan till en bättre utbildning. Grape & Winterlind (2017) kom inte fram till att socioekonomiska variabler hade en inverkan på sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg. Men i och med att Stockholm och Norrbotten är olika regionen, föreligger somliga socioekonomiska olikheter. I Norrbotten ter det sig
betydligt vanligare att elever bor i lantmiljö, medan i Stockholmsregionen bör det vara en mer jämn fördelning mellan stads och förortsmiljö. Det finns alltså annorlunda
socioekonomisk klass, finns skäl att uppmuntra mer fysisk aktivitet för ungdomar i
allmänhet.
Tidigare forskning
Barn och ungdomar är en naturlig urvalsgrupp för att tolka sambandet mellan fysisk aktivitet och skolresultat. En användbar metod för att mäta fysisk aktivitet är accelerometrar; ett mångsidigt redskap som används för att mäta rörelser och vibrationer. För människor kan de användas för att samla in data om hur mycket och intensivt en person rör sig. Flera forskare (Hsiesh 2018) (Maher 2016), (Lima 2019) har använt sig av acceleratorer för att mäta
urvalsgruppers rörelser och göra jämförelser med hur mycket tid de spenderar stillasittandes, med varierande resultat. Maher m.fl. (2016) kom fram till att stillasittande var den mest bidragande faktorn till skolresultat, i alla fall vad rörde elevers resultat på ett ordinarie prov. Detta kan tolkas som att de elever som satt stilla, var de som spenderade mest tid på
studerande inför provet. Men studien pekar också på att de elever som ägnade sig åt måttlig fysisk aktivitet och hade långa stillasittande perioder hade bättre resultat än de som inte ägnade sig åt fysisk aktivitet alls. Intensiv fysisk aktivitet hade inte ett speciellt stort samband med resultaten. Så Maher m.fl. (2016) kom fram till att en kombination av viss fysisk
aktivitet, kombinerat med långa perioder av stillasittande hade det starkaste sambandet med förbättrat provresultat.
Grape & Winterlinds studie (2017) tyder på ett positivt samband mellan betyg och fysisk aktivitet. De utförde detta som ett examensarbete där de sökte undersöka det direkta sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos gymnasieelever i Sverige. För att undvika risken för skensamband, använde de sig av socioekonomi som bakomliggande variabel. (Grape & Winterlind, 2017). De delade ut ett antal frågeenkäter till elever i gymnasieskolor i Norrbotten. Eleverna svarade här på frågor om deras fysiska aktivitet och betyg.
Socioekonomiska variabler inkluderade antal syskon, bomiljö; dvs om de levde i förortsmiljö, stadsmiljö eller lantmiljö. Samt huruvida de hade deltidsjobb och om båda föräldrarna var arbetande.
De lyckades i slutändan samla in enkäter från 166 elever, vars svar sedan sammanställdes och analyserades i statistikprogrammet SPSS. De analyserade data med korrelationsanalys,
faktoranalys och regressionsanalys för att kontrollera variablernas samband. Resultaten tyder på att framförallt skolgrundämnena hade ett positivt samband med fysisk aktivitet. Studien upptäckte att vad de kallade intensitet av fysisk aktivitet (antalet dagar i veckan tränade) hade det starkaste sambandet med grundämnesbetyg. Det existerade ett positivt samband mellan övriga ämnen och intensitet av fysisk aktivitet också, men inte lika markant som
grundämnesbetygen. Överlag var dock inte sambandet så starkt som de hade räknat med, även om ett negativt samband kunde uteslutas. Endast två av de socioekonomiska variablerna hade ett samband till varandra; antalet syskon samt huruvida båda föräldrarna arbetar. Detta
förklarades med att fler syskon innebär en större chans att en av föräldrarna måste stanna hemma för att ta hand om yngre barn. Inget definitivt samband mellan socioekonomiska aspekter till akademiska prestationer kunde slås fast. (Grape & Winterlind, 2017)
flera olika sökmotorer under en längre tid. Från majoriteten av dessa studier indikerades att det fanns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet, kognition och studieresultat. Dock kunde inte resultaten anses vara konsistenta. Enligt studien tar inte heller studierna tillräckligt väl tillvara på typ av träning, intensitet och ”timing”. Med typ av träning menas om det rör sig om konditionsträning, lagsport eller kampsport. Med intensitet, hur häftigt personerna tränar. Med ”timing” menas när under dygnet aktiviteten skett. Alltså om det kanske föreligger någon skillnad ifall personen tränar tidigt på dagen eller kvällen, under skoltid eller efter. Detta i sin tur gör det svårt att rekommendera metoder lärare och skola kan implementera fysisk aktivitet i skolschemat. Resultaten ansågs tillräckligt tydliga för att bortse från negativt samband mellan fysisk aktivitet och akademiska prestationer. (Castelli, m.fl. 2016).
Bland studier som antyder att socioekonomi har en inverkan på träning, utförde Murray m.fl. (2012) en kanadensisk studie om hur individer av olika socioekonomisk status förhåller sig till träning. En urvalsgrupp på 181 individer samlades in, där bland annat deras utbildning,
årsinkomst och deras självuppskattade sociala status dokumenterades. Individer med högre socioekonomisk status rapporterade mer träningstimmar och vilja att träna än de som var av lägre socioekonomisk status. Det finns med andra ord goda skäl att anta att socioekonomi har en signifikant effekt på huruvida individer ägnar sig åt fysisk aktivitet på fritiden.
Socioekonomi är alltså något som kan ha en påverkan på hur mycket tid individer ägnar sig åt fysisk aktivitet.
För att bygga vidare på detta, visade en amerikansk studie från 2017 att ha fysisk aktivitet under skoldagen, påverkar elevernas resultat på läsförståelsetest positivt, oberoende deras socioekonomiska ställning (Kern, m.fl. 2017). Enligt denna studie har låga studieresultat och låg socioekonomisk ställning en mycket hög korrelation. På grund av olika åtagande och storsatsningar i att förbättra elevers läs-, skriv och matematiska förmåga, tas mycket tid bort från andra ämnen, raster och idrott. Forskarna ansåg denna metod i att förbättra elevernas betyg vara kontraproduktiv. Amerikanska kommunala skolor har i genomsnitt betydligt färre timmar av skolidrott än vad som är rekommenderat av Center on Education Policy; 80 - 90 minuter i veckan, mot de rekommenderade 150 minuterna och mindre än 30 minuters rast per dag. Skolor med hög andel elever från lägre socioekonomisk ställning har generellt sett ännu mindre tid för raster och idrott under dagen. Kern m.fl. valde att använda ett av delstatens standardiserade läsförståelsetest tillämpat för elever i tredje klass som faktor att undersöka elevernas akademiska prestationer. Därefter undersökte de hur många minuter vardera skola lät eleverna ägna sig åt fysisk aktivitet. Medan resultaten inte antydde ett stort, signifikant samband, var det hursomhelst signifikant. Enligt Kern m.fl. är det skäligt att brukas som en rekommendation för att amerikanska utbildningsinstitutioner skall se över tillgången till idrott och fysisk aktivitet för framförallt elever av lägre socioekonomisk status.
En annan studie som visar på ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat, framförallt för barn av lägre socioekonomisk ställning utfördes av Gall m.fl. (2018) i Sydafrika. Gall m.fl. sökte undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet, selektiv
även deras hemoglobin nivåer, BMI ålder och kön. De skulle utföra åtminstone två en
timmars pass av fysisk aktivitet under skoldagarna. Fysisk aktivitet visade sig inte ha någon effekt på barnens uppmärksamhetförmåga, men programmet visade sig ha en positiv effekt på barnens akademiska prestation. Gall m.fl. (2018) drog också slutsatsen att barn som var i bättre fysisk form hade bättre koncentration än de som inte var det.
Resultat som snarare indikerar bristande samband mellan fysisk aktivitet och betyg, hittas i en Cambridge studie utförd av Corder m.fl. (2015). De mätte under en period sambandet mellan stillasittande, fysisk aktivitet och resultat på slutprov för 845 brittiska ungdomar, i samarbete med forskningsprojektet ROOT. De administrerade även frågeenkäter för att kontrollera elevernas humör, tog deras längd, vikt och deras BMI. The Index for Multiple Deprivations (IMD) användes för att räkna ut deltagarnas socioekonomiska status. IMD används för att framställa data om den sociala utsattheten i olika områden av England. Genom att använda data från ROOT kunde forskarna därefter ta reda på data om de respektive deltagarnas bostadsområde och dess spridning av arbetslöshet, kriminalitet och hälsosituation. Detta kom sedan kombineras till en gemensam faktor. Från denna studie, framkom att det inte existerade något samband mellan fysisk aktivitet och studieprestation. Utan att tiden av stillasittande utan brukande av elektroniska skärmar var det som hade en direkt inverkan på resultat. Tiden framför skärmar hade ett negativt samband med skolresultat. Det framkommer inte från studien om socioekonomiska variabler har någon direkt verkan.
Dessa studier har använt sig av en mängd olika metoder av mätningar för att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar resultat i skolan, samt hur socioekonomi påverkar tränings vanor. Murray (2012) pekade på att de av lägre socioekonomisk status inte har samma vilja att spendera tid på fysisk aktivitet. Från Kerns m.fl. (2017) studie framgår att sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg har en god effekt för elever av lägre socioekonomisk status, samt att socioekonomi har en stark påverkan av hur goda elevernas betyg är. Galls (2018) studie likväl pekar på att barns akademiska prestationer förbättras när de deltar i fysisk aktivitet.
Grape & Winterlinds studie lyckades emellertid inte komma fram till en gemensam
socioekonomisk variabel som hade en påverkan, men deras resultat pekar på att det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och betyg för elever.
Syfte
Denna studie har två syften
1) Undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat, kontrollerat för socioekonomi bland ungdomar på högstadienivå i Stockholm.
2) Jämföra resultatet med Grape och Winterlunds studie om sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat för gymnasieungdomar i Norrbotten för att därigenom hitta samband och avvikelser.
Frågeställningar
-Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat? -Hur påverkas detta samband av socioekonomiska förutsättningar?
-Föreligger det en signifikant skillnad mellan de demografiska grupperna i åldrarna 13 - 16 och 16 - 19 i Stockholm, respektive Norrbotten?
Hypotes
Metod Design
En frågeenkät användes för att få en så stor urvalsgrupp som möjligt och samla in så mycket och så bred data som möjligt. Enkäten designades av Winterlind & Grape, enligt riktlinjer från Knussen & Mcqueen (2013). Somliga språkliga ändringar genomfördes för att anpassa enkäten för elever i högstadiet, men inte på ett sätt som påverkade frågornas innebörd. Bland annat frågor om eleverna har betyg att komma in på universitet, ter sig irrelevant för
högstadieelever, då de inte har börjat få betygen för att söka in på universitet än.
Urval
Jag önskade att minst 166 deltagare skulle svara på enkäten för att kunna göra min jämförelse med Grape & Winterlinds resultat så likartad som möjligt. Det visade sig möjligt att samla in ännu fler resultat och jag slutade med 178 svarade enkäter. Men det var inte möjligt att använda sig av samtliga enkäter. Ett antal elever som svarade på frågorna hade inget betyg överhuvudtaget. Andra elever svarade inte ärligt på frågorna och valde att kryssa i alla svarsalternativ på vissa frågor. Totalt 161 av 179 lämnade in svar som kunde användas för studien. Vilket upplevdes vara tillräckligt. Detta innebär ett bortfall på 10,48 %. Av
deltagarna var 50,93 % pojkar, 46,58 % var flickor och 2,48 % ville ej ange. Eleverna kom från 3 olika grundskolor i Stockholms län. 25 % av eleverna gick på en privatskola.
Material
Frågorna har fasta svarsalternativ och självskattningsskalor. Innan frågorna ska besvara finns ett inledande stycke av enkäten som beskriver syftet, anonymitetsgaranti, att de kan sluta svara när de så önskar och att resultaten är till för en studie och inget annat. Detta för att försäkra att eleverna känner sig trygga och förmår svara på frågorna så ärligt som möjligt. I breda drag är studien uppdelad i tre delar; allmänna och socioekonomiska frågor, akademiska frågor och frågor om fysisk aktivitet.
Inledande stycket består av sex frågor, där bland kön, ålder och hemmiljö (huruvida personen bor på landsbygden, i förortsmiljö eller i stadsmiljö). Dessa kan räknas in som
socioekonomiska aspekter. Två relevanta socioekonomiska frågor hittas även i tredje stycket, där frågor ställs om huruvida båda elevernas föräldrar arbetar och om föräldrarna utövar fysisk aktivitet på fritiden.
Andra avsnittet utgörs av16 frågor, varav 2 består av skattningsskalor och 14 fasta
svarsalternativ, berör akademiska prestationer, ambitioner och trivsel. Frågorna fokuserar framförallt på betyg och tid som läggs ned på studier för eleven.
om det föreligger något annat samband. Jag upplevde detta som ambitioner som pekar i rätt riktning för elevens betyg. Tredje och sista avsnittet på 15 frågor berörde elevernas fysiska aktivitet, med 13 flersvarsfrågor och 2 skattningsskalor. Bland annat berör denna del hur ofta de tränar, hur aktiva de är på skolidrotten, om de känner sig stolta med sina prestationer efter utfört idrottspass med mera.
Tillvägagångssätt
Jag började ta kontakt med skolor redan i februari 2019. Responsen varierade; framförallt över e-mail var det svårt att få tag på personer som kunde erbjuda möjligheten att kunna utföra studien. En av skolorna skickade dock svar bara några timmar senare. Jag önskade ett urval på 167 elever och denna skola hade inte så många elever till sitt förfogande. Jag valde hursomhelst att lämna enkäterna till denna skola och fortsatte mitt sökande bland andra skolor för att samla in resten av urvalsgruppen. Enkäter lämnades ut till denna skola 8:e april och hämtades ut den 24 april. I samband med att jag lämnade enkäterna till skolan, fick jag
tillåtelse från två andra skolor att utföra studien hos deras elever. men i båda fallen var jag var tvungen att vänta till efter påskveckan innan jag kunde lämna in enkäterna. Den 29 april och 3 Maj hämtades de resterande enkäterna ut. Därefter samlades data in i statistikprogrammet SPSS 20 för att analyseras.
Databearbetning
Innan analysen påbörjades, bortplockades de svar där elever inte hade betyg, där svaren var ofullkomliga eller där de uppenbarligen hade svarat oseriöst. Exempel på detta kan vara att fylla i alla alternativen på hela enkäten. Dessa räknades som bortfallna och data användes inte för analysen. Svar på skalor kodades mellan 0 - 3 och 0 – 5. Frågor som endast erbjöd två alternativ (ja eller nej frågor) kodades 1 och 0, där ja innebär 1 och 0 innebär nej. Undantaget bland dessa binära frågor var huruvida båda föräldrarna arbetade, detta kodades som 1 och 5 respektive. Där 5 representerar att båda arbetar och 1 att bara en förälder arbetar. Detta motiverades med att om båda föräldrarna arbetar ger det en markant högre
socioekonomisk position, då båda parterna kan bidra finansiellt till hushållet. Att utföra fysisk aktivitet på fritiden var en binär fråga där ja, kodades som 1, medan nej kodades som 0.
Fysisk intensitet, eller intensitet av utförande, definierades som antalet dagar fysisk aktivitet utförs på fritiden. Detta kodades på en skala mellan 0 - 3, där 0 representerade att inte utföra någonting, 1 representerade en-två dagar i veckan, 2 representerade tre-fyra och 3
representerade fem eller fler.
Genomsnittliga studieresultaten kodades mellan 0 till 5, där 0 representerade ett F, medan 5 representerade A. Detta kodades för de två kategorierna grundämnesbetyg och övriga ämnen. Antal syskon definierades på en skala 0 – 4. 0 representerar inga syskon och 4 representerar fyra eller fler syskon.
Bomiljö skalades mellan 0 till 2, där förortsmiljö indikerades med 0, lantmiljö 1 och
stadsmiljö 2. När all data sedan var ifylld, analyserades den med samma metoder som Grape & Winterlind hade brukat. Analysmetoderna i detta fall var enkel- och partiell
Resultat Korrelation mellan fysisk aktivitet och studieresultat
Ett två-sidig Pearson korrelationstest utfördes på variablerna Fysisk Aktivitet i Skolan (FAS), Fysisk aktivitet utanför skolan (FUS), fysisk intensitet (FI), grundämnesbetyg (GB) och betyg i övriga ämnen (ÖB). Från detta framkommer ett starkt positivt samband mellan betyg i grundämnen och övriga ämnen (r GB, ÖB = .518, p <.05). Detta tyder på att de elever som har
bra betyg i grundämnen också generellt sett har det i övriga ämnen. Eleverna hade i
genomsnitt högre betyg i grundämnen än övriga ämnen, med en högre andel elever som hade C i genomsnittligt grundämnesbetyg, medan spridningen av genomsnittliga betyg var högre bland övriga ämnen.
Figur 1. Fördelning av självskattade, genomsnittliga betyg i grundämnen bland elever. N=
161
Figur 2. Fördelning av självskattade betyg i övriga ämnen bland elever. N = 161
Det existerade också ett starkt, positivt samband mellan fysisk aktivitet och fysisk intensitet (r FUS, FI = .646, p <.05). Detta var starkt räknat med, då träningsintensitet utgår från att
studieresultat. Detta kan förklaras med att majoriteten av eleverna angav sig utföra fysisk aktivitet på fritiden. Detta gäller även fysisk aktivitet i skolan (idrott) där det inte existerade något samband med skolresultat. Detta kan förmodligen också förklaras med att majoriteten av eleverna angav att de deltog på idrotten under skoltid. Det som däremot visade på positiv korrelation gällande idrottsaktiviteter och studieresultat var mellan intensiteten av träning och betyg. Både grundämnen och övriga ämnen visar ett positivt samband med fysisk intensitet på (r GB, FI = .220 p <.01), (r FI, ÖB = 211, p <.01). Som jämförelse kom Grape och Winterlind
fram till att korrelationen på deras urval låg på (r FI, GB= .206, p <.001, r FI, ÖB= .168, p <.05).
En partiell korrelationsanalys utfördes mellan fysisk intensitet, grundämnesbetyg och övriga betyg, med socioekonomi som kontroll variabel. Från denna analys framkom att
grundämnesbetyg hade ett signifikant samband med träningsintensitet (r GB, FI = 210, p =
.008). Korrelationen sjunker mer för övriga ämnen (r ÖB, FI = ,193 p = .015), men inte
tillräckligt för att utesluta signifikans.
Socioekonomisk status
Från korrelationsanalysen framkom att inga socioekonomiska variabler (bomiljö, antal syskon och antal arbetande föräldrar) påverkar elevernas betyg. De skapar inget skensamband mellan intensiteten av träningen och betyg. De har heller inget signifikant samband mellan varandra. Ungefär lika stor andel av deltagarna bodde i förortsmiljö, respektive stadsmiljö. 5,59 % angav sig bo i lantlig miljö. Ett resultat som inte var förvånande då undersökningen ägde rum i Stockholmsskolor.
Figur 3. Uppdelning av bomiljö N= 161
Figur 4. Andel av urvalet som anger att deras föräldrar arbetar. N= 161
Det vanligaste utfallet avseende antal syskon bland eleverna var 1 eller 2. Det var ungefär lika få elever som angav sig ha 3 syskon som angav inga alls. Då det inte är möjligt att hitta samband mellan dessa variabler kan man inte dra slutsatser om eleverna socioekonomiska tillhörighet utifrån de.
Figur 5. Fördelningen av antal syskon i respondenternas hushåll. N = 161
Sambandet mellan fysisk intensitet och skolprestation: regressionsanalys
Två multipla regressionsanalyser med metoderna ENTER och STEPWISE utfördes. Grundämnesbetyg och betyg i övriga ämnen testades separat som kriterium, med fysisk intensitet och de socioekonomiska variablerna som prediktorer. Grundämnesbetyg behöll ett signifikant samband med fysisk intensitet på β=.209, p=.008. Det visades sig dock från metodens ANOVA att det inte existerade ett signifikant samband på hela modellen för övriga betyg och fysisk intensitet. Av detta skäl kontrollerades båda variablerna på nytt med
STEPWISE metoden. Grundämnesbetyg (β = .207, p <.008) och betyg i övriga ämnen (β= 210, p = .008) hade båda två i detta fall signifikanta samband med fysisk aktivitet. Grape & Winterlind fann ett liknande problem med sambandet i grundämnesbetyg i metoden ENTER där ANOVA tabellen pekade på ett svagt samband. Men med STEPWISE visade sig
Diskussion
Syftet med denna studie var att ta reda på sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg, kontrollerat för socioekonomi. Detta för att jämföra resultatet med sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos gymnasieelever i Norrbotten, som redovisats i Grapes & Winterlinds studie från 2017. Resultaten tyder på att det finns ett samband mellan intensitet av träning och betyg även bland elever i högstadiet, boende i Stockholm. Detta stämmer in på hypotesen, där det förväntades att ett visst positivt samband skulle existera, baserat på tidigare studier. Socioekonomiska variabler hade emellertid ingen påverkan på sambandet mellan fysisk intensitet och studieresultat, de saknade dessutom korrelation mellan varandra. Detta stämmer också överens med Grape & Winterlinds resultat, där socioekonomiska variabler inte påverkade sambandet mellan fysisk intensitet och skolresultat.
Resultatdiskussion
Baserat på tidigare studier utvecklade jag en hypotes kring att sambandet skulle vara positivt och att korrelationen skulle ligga mellan r =.10 och r =.40. Från korrelationsanalysen
framkommer att det finns ett signifikant samband mellan variabeln fysisk intensitet av träning och skolresultat på runt r=.20. Intensitet i det här fallet definierades som antal dagar individen spenderar med fysisk träning på fritiden. Sambandet är starkast med grundämnesbetyg i en simpel korrelationsstudie, men stod sig även sant vid två typer av regressionsanalyser. Detta stämmer väl in på vad Grape & Winterlind (2017) kom fram till i deras studie, där sambandet mellan fysisk intensitet och betyg var liknande. Liksom i deras studie var det inte möjligt i denna att komma fram till en gemensam faktor för socioekonomiska förutsättningar. Vilket kan förklaras med att spridningen för de socioekonomiska variablerna inte var tillräckligt hög. Det var ungefär lika troligt att elever boende i förorten hade två syskon som att elever boende i stan skulle ha det. En överväldigande majoritet av deltagarna hade också två föräldrar som arbetade, vilket inte gav ett tillräckligt stort signifikant urval av elever i hushåll där bara en av föräldrarna arbetade.
Det hade varit enklare att dra slutsatser om elevernas socioekonomiska status genom att ställa fler och mer specifika frågor om socioekonomi. Till exempel om eleverna bodde i lägenhet, radhus eller villa, hur hög inkomst deras föräldrar har, hur hög deras utbildning är, om deras föräldrar är skilda eller om de varit sjukskrivna tidigare under året. Med dessa mer
djupgående frågor hade det varit enklare att använda socioekonomi som en kontrollvariabel. Dock; för att behålla metoden så oförändrad som möjligt valde jag att inte lägga till dessa frågor i enkäten. Men också för att dessa frågor är högst personliga och att det råder en viss risk att elever i skolan inte vet någonting om exempelvis, föräldrarnas utbildning och inkomst. Så mätningen av socioekonomi hade sina tillkortakommande. Men de socioekonomiska variablerna som mättes i sambandet skapade inget skensamband mellan träning och studieresultat.
stärkande relation till skolresultat hos barn i åldrarna 8 – 13, samt att barn som är i bättre form har större koncentrationsförmåga. Detta till skillnad från Corder m.fl. (2015) studie som visade att det inte finns något samband mellan skolresultat och fysisk aktivitet. Tvärtom, att stillasittande hade ett positiv relation med studieresultat. Corder m.fl. (2015) testade dessutom stillasittande framför skärmar och kom fram till att det hade det mest negativa inflytandet på studieresultat. Deras studie visade inte heller på samband mellan socioekonomisk ställning och studieresultat.
Att socioekonomiska variabler inte hade någon påvisbar påverkan på betyg eller fysisk aktivitet står i skarp kontrast till vad Kern m.fl. (2017), kom fram till i deras studie om socioekonomisk påverkan av betyg. Vilket kan förklaras med att de lyckades på ett mer specifikt sätt hitta socioekonomiska variabler som faktiskt har signifikanta samband med betyg i skolan. Det kan också ha påverkats av att de valde att bara undersöka resultaten på enbart ett test och inte skolbetyg i allmänhet, samt att deras urvalsgrupp var betydligt större. Men dessa resultat visade att det fanns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och skolresultat.
I Kern m.fl. (2017) studie visade det sig förvisso att antal timmar idrott och raster för eleverna, hade ett samband med bättre skolresultat. Vilket inte var fallet i denna studies resultat. Detta beror på att eleverna i min urvalsgrupp generellt sett svarade ja på deras deltagande under idrotten. Medan i USA är tillgången till rast och idrottslektioner betydligt färre, på grund av försök att förbättra elevernas betyg i grundämnen och därav mindre timmar med övriga ämnen och rast. Kern m.fl. (2017) uppmuntrade skolor och de som lägger upp lärarscheman att försöka inkludera mer timmar för fysisk aktivitet under skoldagarna. Baserat på resultat från denna studie, oberoende den direkta korrelationen av idrott under skoltid och studieprestation, är detta något jag är angelägen att hålla med om. Murray m.fl. (2012), visade att socioekonomi påverkade hur mycket individer ägnade sig åt fysisk aktivitet. Igen, något som förmodligen beror på att deras metod att samla in socioekonomisk information gav mer konkret information om urvalgruppens socioekonomiska ställning.
Resultat från denna studie kan användas för att uppmuntra skola, kommun och föräldrar att involvera barn i fysisk aktivitet på fritiden. Från ett politiskt/samhällsperspektiv, genom att sponsra idrottsföreningar och ge möjligheter att nå så många barn och ungdomar som möjligt. Från lärarnas och skolans sida genom att uppmuntra till mer plats för idrott- och hälsa
lektioner under skolveckans schema. Men också genom att se till att idrottslektionerna är positivt utmanande och givande för eleverna.
Metoddiskussion
studieresultat. Ett effektivt sätt att testa validiteten för detta var att välja en annan urvalsgrupp för att se ifall denna förändring påverkar resultatet. Även här visade det sig att mätningen av socioekonomiska variabler hade brister. Storleken på urvalsgrupperna är med största
sannolikhet en betydande anledning till att det inte går att plocka fram någon gemensam socioekonomisk variabel. Med en större grupp hade det förmodligen varit möjligt att hitta ett starkare samband mellan de socioekonomiska variablerna.
Frågor om socioekonomiska aspekter är den delen jag önskar att det fanns fler och
framförallt mer specifika variabler att använda till forskningen. En mer djupgående studie, till exempel med betygutdrag från elever, bevis på föräldrarnas inkomst, mer varierad information om bomiljö och ett större urval från en mer mångfaldig grupp, hade varit mer användbar för att samla in mer konkret och varierad information om elevernas ställning. Att deltagarna svarade med sina egna uppskattade medelbetyg ökar risken markant för att få felaktig information, där utdrag från skolregistret skulle ge de riktiga betygsnivåerna. Inför framtida forskning som undersöker samma fenomen kan det vara en bra idé att fråga efter fler och mer specifika socioekonomiska variabler från deltagarna. Att bo i förortsmiljö kan till exempel innebära allt ifrån att personen bor i en villa med sju rum, till att bo i en lägenhet med ett rum. Detta i sin tur upplever jag vara mer indikativt på personens socioekonomiska status än om den bor i förorten eller i staden. Jag valde dock att inte ändra på frågan om elevernas bomiljö, då jag önskade att mina resultat skulle vara jämförbara med Grapes & Winterlinds resultat så mycket som möjligt. Den enda frågan jag valde att ändra helt var den som rimligen inte kunde antas vara relevant för högstadieelever: de kunde komma in på universitet eller ej. Detta då det är en fråga som är omöjlig för elever i högstadiet att svara på. Dessa elever har ännu inte kunskap om de kan få tillräckligt höga betyg för att komma in på universitet. Av det skälet blev frågeställning ändrad till möjligheten att komma in på
gymnasiet. En förändring som upplevdes vara nödvändig i sammanhanget. Språkbruket på enkäterna ändrades även till viss del för att inte vara lika formellt som tidigare. Jag såg det som nödvändigt att det anpassades efter åldersgruppen som de skulle delas ut till. Jag såg en risk att yngre skulle ha svårare att förstå vissa av frågorna. Det var dock av högsta vikt att innebörden bland dessa frågor förblev densamma.
Slutligen skall det nämnas att även om informationen som insamlats här pekar på liknande resultat från tidigare studie innebär inte det att denna data bär med sig speciellt hög
generaliserbarhet. Även om det nu har visat sig att resultaten i både Norrbotten och Stockholmsregionen är mycket lika, finns det fortfarande rum att testa andra och större urvalsgrupper. Att det inte har framkommit något signifikant samband mellan socioekonomi och skolresultat i denna studie, betyder inte att man i samtliga fall kan utesluta att
möjligt att dra slutsatser om sambandet kanske ligger mellan olika typer av träning, snarare än hur ofta elever tränar.
I slutändan är jag nöjd med de svar jag lyckats samla in och de resultat jag har kommit fram till. Det har varit mycket intressant att undersöka deltagarnas tränings- och studievanor för att sedan undersöka sambanden. Forskande av tidigare studier och det jag kommit fram till i denna studie har varit en mycket intressanta och har skapat ett starkt intresse för att se var forskningen tas i framtiden. Även om min önskan var att ha 167 elever deltog, upplever jag att urvalet på 161 var tillräckligt. Jag är djupt tacksam till de skolor som gick med på att delta i studien. Trots att i en skolas fall svarade deras elever på frågeenkäter från andra
universitetselever åtminstone en gång i veckan och kände förmodligen en viss enkättrötthet. Jag är även mycket tacksam till Grape & Winterlind som gav mig möjligheten att utföra en replikation på deras studie.
Slutsatser
Resultaten på denna studie tyder på att elevers betygsresultat i skolämnen har ett positivt samband med fysisk aktivitet på fritiden. Sambandet var något starkare mellan grundämnen och fysisk aktivitet än vad det var mellan övriga ämnen. Intensiteten, som definierades av hur många dagar i veckan eleverna utövar sport var det som hade det signifikanta sambandet. Mätningen av socioekonomi visade inte på något samband alls, vare sig mellan varandra eller till skolresultaten. De var inte tillräckliga för att skapa ett skensamband och verkade snarare vara en svag indikator på skolbetyg.
Detta tyder på att skolelever från alla ekonomiska bakgrunder har nytta av fysisk aktivitet på fritiden, och kan därav användas för att uppmuntra fysisk aktivitet i- och utanför skolan. Detta kan användas som grund för att yrka för fler och mer effektiva idrottslektioner, för att
uppmuntra föräldrar till att se till deras barn ägnar sig åt idrott på fritiden, samt att se till att kommunerna och skolan gör sin del för att uppmuntra att barn ägnar sig åt idrott på fritiden.
Fortsatt forskning
Baserat på denna studie, ser jag att fördjupa undersökningar i är socioekonomins betyg och fysisk aktivitet. I denna studie framkom inget starkt samband vare sig mellan
Referenser
Castelli, D., Donelly, J., C., Etnier, J., Hillman., Lambourne, K., Lee, S., Szabo-Reed, A & Tomporowski, P (2016). Physical Activity, Fitness, Cognitive Function, and Academic Achievement in Children: A Systematic Review. Med Sci Sports Exerc.48(6), 1197 - 1222 doi: 10.1249/MSS.0000000000000901
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2015). Områdesskillnader i fysisk aktivitet. hämtades 2019-04-01 från
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Fysisk_aktivitet/Rapporter/Omradesskillnader-fysisk-aktivitet.pdf
Chiu, M M & Perkins, G (2016). Socioeconomic Status: Influences, Disparities and Current. Issues. New York: Nova Science Publishers, Inc.
Corder, K., Atkin, A., Bamber, D., Brage, S., Dunn, v., Ekelund, U., Owens, M., Van Sluijs, I & Goodyer, I (2015). Revising on the run or studying on the sofa: Revising on the run or studying on the sofa: prospective associations between physical activity, sedentary behaviour and exam results in british adolescences. International Journal of Behavioral Nutrition &
Physical activity, 12, 1 - 8.
doi: 10.1186/s12966-015-0269-2
Kern, B.D., Graber, K.C., Shen, S., Hillman, C.H., Mcloughing G (2017). Association of school-based Physical Activity Opportunities, Socioeconomic Status and Third-Grade Reading. Journal of School Health, 88(3), 261 - 261.
doi: https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/josh.12581
Esteban-Cornejo, I., Rodriguez-Ayllon, M., Verdejo-Roman, Juan., Cadenas-Sanchez, C., Mora-Gonzales J., Chaddock-Heyman L., Raine, L., Stillman, C., Kramer, A., Erickson, K., Catena, A., Ortega F.B & Hillman, C.H (2019). Physical Fitness, White Matter Volume and Academic Peformance in Children: Findings from the activebrains and FITKIDS2 Project.
Frontiers in Psychology, 12(10), 208.
doi: 10.3389/fpsyg.2019.00208
Gall, S., Adams, L., Joubert, N., Ludyga, S., Muller, I., Nqwienso, S., Pushe, U., Du Randt, R., Seelig, H., Smith, D., Utzinger, J., Walter, C & Gerber, M. (2018).Effect of a 20-week physical activity intervention on selective attention and academic performance on children living in disadvantaged neighborhoods: A cluster randomized control trial. PLoS ONE, 13 (11), 1-18.
doi: 10.1371/journal.pone.0206908
Fokhälsomyndigheten. Socioekonomiska villkor och psykisk ohälsa bland tonåringar. Hämtades 2019-03-31
Folkhälsomyndigheten. Öppna jämförelser folkhälsa 2019. Hämtades 2019-03-31
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/o ppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf
Grape & Winterlind (2017). Sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos
gymnasieungdomar. Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för ekonomi,
teknik och samhälle. Från
http://ltu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1154969&dswid=-19
Han, G-S (2018). The relationship between physical fitness and academic achievement among adolescent in South Korea. Journal of Physical Therapy Science, 30(4) 605-608.
Doi: 10.1589/jpts.30.605
Hsiesh, S-S., Fung, D., Heng T., Chang, Y-K & Hung T (2018). Differences in working memory as a function of physical activity in children. Neuropsychology 32(7), 797-808. http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/neu0000473
Lima, R., Pfeiffer, K., Möller, N C., Andersen L, B & Bugge A (2019). Physical Activity and Sedentary Time Are Positively Associated With Academic Performance: A 3-year
longitudinal study. Journal of Physical Activity & Health, 16(3), 177-183. Doi: 10.1123/jpah.2017-0587
Maher, C., Lewis, L., Katzmarzyk, P., Dumuid, D., Cassidy, L & Olds, T. (2016).
The associations between physical activity, sedentary behaviour and academic performance.
Journal of science and Medicine, 19(12), 1004-1009.
DOI: 10.1016/j.jsams.2016.02.010
Murray, T.C., Rodgers, W.M & Fraser, S.N. (2012). Exploring the relationship between socioeconomic status, control beliefs and exercise behavior: a multiple mediator model.
Journal of Behavioral Medicine. 35(1), 63-73.
Very Well Mind Hämtades 2019-03-30
https://www.verywellmind.com/what-is-replication-2795802
McQueen, R. A & Knussen C. (2013) Introduction to research methods and statistics in
psychology. Edinburgh: Pearson
Merriam-Webster Socioeconomic. Hämtades 2019-04-16 från
https://www.merriam-webster.com/dictionary/socioeconomic#other-words SCB, utbildning lönar sig – särskilt för män.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Utbildning-lonar-sig--sarskilt-for-man/
Skolvärlden. Hämtades 2019-04-08 från
