UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen
Religionsbeteendevetenskap C, kandidatuppsats 15 poäng HT, 2020
Handledare: Maria Klingenberg
Betygsbestämmande lärare: Maximilian Broberg
Att leva som man tror
– en kvantitativ sekundäranalys av sambanden mellan vänskap och
samhällsengagemang i relation till socialt kapital och religiöst kapital
hos unga i Sverige.
Abstract
The expression “It’s not what you know, it’s who you know” is a core summary of the established knowledge about social capital (Woolcock & Narayan, 2000, s.225).
Since social capital has been shown to provide benefits for both the individual and com-munity, this study aims to examine how young people in Sweden relate to friendships and civic engagement. The study is carried out through quantitative analyses of a survey from 2014, that was published in the book "Unga och religion: Troende, ointresserade eller
neutrala" (Klingenberg & Lövheim, 2019, s.203-213). Groups of young people are divided
first based on how they describe their upbringing conditions from a social perspective, sec-ond based on the young people's approach to religion and religiosity. Furthermore, the study examines possible connections between the respondents’ social background, friend-ship, social commitment, and non-profit involvement. The theoretical concepts of social capital and religious capital will be described, and then used in order to shed light on the connections that are discovered. The aim of the study is to nuance the knowledge about young people's community involvement and the connections that can be defined with the help of the concepts of social capital and religious capital.
In the results of this study, social capital is revealed in the relationships between young people’s friendships and their descriptions of upbringing conditions from a social perspec-tive. Religious capital is revealed in the relationships between personal approach to religion and non-profit work, as well as between religious commitment and non-profit work. At the same time, there were no statistical connections either between social capital and non-profit work, or between religious capital and developed friendships, which was unexpected based on previous research and is a possible subject for further studies.
Innehållsförteckning
Att leva som man tror ... 1
Kapitel 1 Inledning ... 4 1. Inledning ... 4 1.1. Syfte och mål ... 5 1.2. Frågeställning ... 5 1.3. Avgränsning ... 5 1.4. Forskningsgenomgång ... 6 1.5. Material ... 9 Kapitel 2 Teori ... 12
2.1. Presentation av teoretiska begrepp ... 12
2.2. Arbetsmodell ... 14
Kapitel 3 Metod ... 18
3.1. Analysmetoder ... 18
3.2. Validitet ... 18
Kapitel 4 Resultat och Analys ... 20
Kapitel 1 Inledning
1. Inledning
Uttrycket ”Det är inte vad du kan, utan vem du känner”, är en kärnfull samman-fattning av den vedertagna kunskapen kring socialt kapital (Woolcock & Narayan, 2000, s.225).
Socialt kapital är en egenskap som uppstår i mellanmänskliga relationer och avser en slags positiv resurs ur mänsklig interaktion. Det sociala kapitalet kan vara an-tingen konkret eller immateriellt och innebär att de enskilda individerna uppnår re-sultat som annars inte hade varit möjligt. Den här studien har intresserat sig för socialt kapital bland ungdomar eftersom det på ett individuellt plan kan påverka ungdomars kognitiva och sociala utveckling, vilket i sin tur genererar en viktig för-del i deras kompetensuppbyggnad (Coleman, 1990, s.300). Socialt kapital i en kol-lektiv kontext påverkar istället samhällets sociala utveckling, ekonomiska tillväxt och allmänna folkhälsa (Putnam, 2000, s.69). Ungas sociala kapital genereras hu-vudsakligen inom relationerna i familjen och i de sociala gemenskaper som ungdo-marna befinner sig i (Coleman, 1990, s.300).
1.1. Syfte och mål
Då socialt kapital visat sig ge vinster hos både individ och samhälle syftar den här studien till att undersöka hur ungdomar i Sverige förhåller sig till vänskapsrelat-ioner och samhällsengagemang. Studien baserar undersökningarna på den enkät-studie från 2014 som publicerades i boken "Unga och religion: Troende,
ointresse-rade eller neutrala" (Klingenberg & Lövheim, 2019, s.203-213) och är ett material
bestående av flera olika populationer. Operationalisering sker genom komparativa analyser som utförs mellan grupper av respondenter som delats upp dels utifrån respondenternas familjers sociala perspektiv, dels utifrån respondenternas förhåll-ningssätt till religion och religiositet. Vidare avser studien att söka samband mellan gruppernas samhällsengagemang genom att undersöka hur respondenterna svarat på frågor om vänskap, föreningsengagemang och ideellt engagemang. I studien kommer begreppen socialt kapital och religiöst kapital beskrivas, för att sen använ-das i avsikt att belysa de samband som upptäcks. Målet med studien är att utifrån enkätens respondenter nyansera kunskapen kring samhällsengagemang och sam-band som kan definieras med hjälp av begreppen socialt kapital och religiöst kapi-tal.
1.2. Frågeställning
För att få en bättre kunskap kring ungdomars uttryck för socialt kapital och religiöst kapital används respondenternas svar i enkätstudien från "Unga och religion:
Tro-ende, ointresserade eller neutrala" (Klingenberg & Lövheim, 2019, s.203-213) för
att söka svar på följande frågor:
I ) Finns det indikationer på respondenternas sociala kapital i form av samband mellan ungas samhällsengagemang och hur de beskriver sina uppväxtför-hållanden ur ett socialt perspektiv?
II ) Finns det indikationer på respondenternas sociala kapital i form av samband mellan deras relationer till vänner och hur de beskriver sina uppväxtförhål-landen ur ett socialt perspektiv?
III ) Finns det indikationer på respondenternas religiösa kapital i form av skill-nader i samhällsengagemangets omfattning beroende på personligt förhåll-ningssätt till religion?
IV ) Finns det indikationer på respondenternas religiösa kapital i form av sam-band mellan religiöst engagemang och samhällsengagemang?
V ) Finns det indikationer på respondenternas religiösa kapital i form av skill-nader i deras relationer till vänner, beroende på personligt förhållningssätt till religion?
1.3. Avgränsning
god kvalitet, samtidigt som tid frigörs för att lägga tid på själva analysen. Å andra sidan blir man begränsad, då ursprungssyftet styrt insamlingen av det material man använder sig av och både frågor och svarsalternativ redan är definierade (Bryman, 2018, s.384-389). Den här studien är därför avgränsad till det urval som utgörs av enkätstudien från 2014 som publicerades i boken "Unga och religion: Troende,
oin-tresserade eller neutrala" (Klingenberg & Lövheim, 2019, s.203-213), hädanefter
benämnd som enbart ”Unga och religion 2014” och som beskrivs utförligare under avsnitt 1.5.
För att göra detta ämne överskådligt och rimligt att analysera har bakgrundvariabler såsom kön och ålder exkluderats från studien. Vidare kommer alla respondenter, i analyserna för religiöst kapital, delas upp baserat på personligt förhållningssätt till religion och inte utifrån de samfund som ungdomarna är aktiva i, vilket framförallt beror på att det genom enkätundersökningen inte gått att ta reda på vilka religiösa samfund som ungdomarna är aktiva i.
På grund av begränsningar i materialet och de sekundära analysmetoder som an-vänds kommer studien endast kunna påvisa samband, eller avsaknad av sådana, inga slutsatser kan dras om kausalitet, det vill säga vad som påverkat de eventuella skillnaderna mellan grupperna.
1.4. Forskningsgenomgång
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning vars innehåll är relevant för det ämne som denna studie behandlar. Forskningen rör begreppen socialt kapital och religiöst kapital, samt ideellt samhällsengagemang.
Den forskningsstudie som ligger närmast den här, både i tid och innehåll är en svensk studie utförd av Emin Poljarevic, docent i religionssociologi, Pia Karlsson Minganti, filosofie doktor och lektor i etnologi, samt Maria Klingenberg, teologie doktor och lektor i religionsbeteendevetenskap (2019), som använt samma empi-riska material som denna studie, det vill säga enkätdata från Unga och religion
2014. Studien analyserade samband mellan ungdomarnas engagemang i religiösa
föreningar, övrigt föreningsengagemang samt upplevd förmåga att påverka sitt eget liv, utifrån tesen att deltagande i föreningsliv genererar socialt kapital (Poljarevic et al., 2019, s.168). Resultatet visade att ungdomarna i Sverige är som mest aktiva inom idrottens föreningsliv men utöver det engageras ungdomarna även i en mång-fald av olika föreningar, varav engagemanget inom religiösa föreningar analysera-des vidare. Studien påvisade religiöst kapital genom ett statistiskt säkerställt sam-band av högre andel föreningsengagemang bland de ungdomarna som kategorise-rats som troende (Poljarevic et al., 2019, s.173).
som i sin tur genererar socialt kapital och bidrar till att individen utvecklar sin för-måga att bidra till samhället och dess utveckling (Shaw et al., 2014, s.309). Shaw et al. menar också att samhällsengagemanget kan ses både som en inspiration till och en konsekvens av individens sociala kapital (2014, s.307). På samhällsnivå såg man dessutom att ungdomars engagemang leder till att de allmänna nätverken stärks, samtidigt som det skapar förutsättningar för ungdomars delaktighet i gemen-samma beslut och att deras närvaro vid demokratiska samlingar ökar (Shaw et al., 2014, s.309).
Svenska ungdomars sociala engagemang kartlades 2014 av Myndigheten för ung-doms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) genom en tematisk analys av ungas fritid och organisering (MUCF, 2014). Som empiriskt underlag användes bland annat MUCF:s egna nationella undersökningar från 2012 och 2013 samt den Luppunder-sökning1 som gjordes under samma tidsperiod (MUCF, 2014, s.7). MUCF
grans-kade bland annat hur olika ungdomsföreningar var organiserade och i vilken ut-sträckning de uppfyllde statliga krav på innehåll och målbild. Analysen visade tyd-ligt att de ungdomar som haft tillgång till sociala nätverk, deras föreningar gynnades när föreningsbidrag skulle fördelas, eftersom de hade en bättre förmåga att anpassa sin förening och dess organisation till de krav som ställdes (MUCF, 2014, s.226). Rapporten pekade också på hur ett framgångsrikt ungdomsarbete bidrar till att ung-domars nätverk och sociala kapital stärks, vilket i sin tur bygger positiva relationer ungdomar emellan (MUCF, 2014, s.294).
I en undersökning av hur unga personer introduceras för och utvecklar sitt eget so-ciala kapital visar James Coleman, amerikansk sociolog, att det är inom familjen och i ungdomarnas sociala gemenskaper, som det grundläggande sociala kapitalet genereras. (Coleman, 1990, s.300).
För att studera samband mellan ungdomars samhällsengagemang och individuell religiositet i Sverige har Johan Von Essen, professor i livsåskådningsvetenskap, och Julia Grosse, filosofie doktor, (2012) använt sig av enkätundersökningen som ingick i projektet ”Religion som resurs?” från 2008. Urvalet för enkäten var 4000 ungdomar mellan 16-24 år, där 2000 var ett obundet slumpmässigt urval och 2000 var stratifierade urval där hälften kom från kommuner med starka frikyrkliga trad-itioner och hälften kom från invandrartäta kommuner (Bromander, 2012, s.44-45). Med hjälp av kvantitativa analyser visade studien på samband mellan religiositet och frivilligarbete, samt att sambandet mellan religion och frivilligarbete var star-kare bland de ungdomar som även engagerade sig i andra sociala aktiviteter, som att träffa vänner och lära känna nya människor (Von Essen & Grosse, 2012, s.174). För att undersöka religiöst kapital i sambanden mellan ideellt arbete och kyrkobe-sök i Storbritannien har Robin Gill, brittisk anglikansk präst och professor i tilläm-pad teologi, sammanställt kyrkornas besöksstatistik och samlat data om britternas religiösa övertygelser och beteenden från hundratals attitydundersökningar (Gill, 1999, s.xi). Gill har valt att frångå medlemskap som den jämförande variabeln ef-tersom han konstaterat att det är de regelbundna kyrkobesöken som differentierar
1 Luppundersökning (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) baseras på kommunernas frivilliga
både övertygelser och beteenden (Gill, 1999, s.13, 120). Gill kunde utifrån studi-erna påvisa religiöst kapital och starka samband mellan regelbundna kyrkobesökare och frivillighetsarbete. År 1990 utförde 48 % av de regelbundna kyrkobesökare olika slags frivillighetsarbeten medan andelen av Storbritanniens hela befolkning som utförde ideellt arbete endast var 23 % (Gill, 1999, s.42-43).
Motsvarande samband mellan ideellt arbete och kyrkobesök i Sverige kunde visas i den befolkningsstudie som genomfördes 2009 (Svedberg, von Essen & Jegermalm 2010). SCB kontaktade 1776 personer, som utgjorde ett obundet slumpmässigt ur-val av Sveriges befolkning i åldern 16-84 år, undersökningens fokus var de samhäl-leliga insatser av ideell, frivillig och informell karaktär som utfördes av landets medborgare (Svedberg et al., 2010, s.11). Studiens fokus var inte religiöst kapital men i den empiriska data som studien redovisade var sambandet mellan dem som ofta besökte gudstjänst och de som även gjorde ideella insatser i samhället 71 %, medan det endast var 43 % av de som sällan eller aldrig besöker en gudstjänst som gjort ideella insatser. (Svedberg et al., 2010, s.66). Vidare nämner Svedberg et al. att människors frivilliga engagemang historiskt sett har setts som en resurs i före-ningsarbetet och att det varit en förutsättning för en fungerande demokrati, medan ett mer nutida perspektiv vanligen pekar på att ideellt engagemang är en indikator på socialt kapital. Författarna betonar dessutom det faktum att engagemanget kan vara både ett uttryck för, och ett genererande av, socialt kapital (Svedberg et al., 2010, s.7).
En studie av sambanden mellan religiositet, frivillighet och socialt kapital i Finland har genomförts av Anne Birgitta Yeung, professor vid Helsingfors universitet, (2004). Det empiriska material som användes var den finska delen av ”European Value Study”, som samlades in under hösten år 2000. Det obundet slumpmässiga urvalet bestod av 1038 individer, som svarade på en enkät med frågor om förhåll-ningssätt, värderingar och delaktighet (Yeung, 2004, s.406). Studien delar upp re-spondenterna i fyra grupper efter hur deras ideella arbete riktas, ideellt inom-kyrk-ligt arbete, ideellt icke-kyrkinom-kyrk-ligt arbete, ideellt arbete både inom och utom kyrkan samt ej ideellt arbete (Yeung, 2004, s.405). Samband mellan det sociala kapitalet inom församlingarna och individernas benägenhet att utföra ideellt arbete under-söktes och analysen visar att det inom-kyrkligt ideella arbetet är särskilt starkt inom vissa mindre samfund, där även övriga aktiviteter och relationer bygger ett starkt socialt nätverk inom samfundet (Yeung, 2004, s.415-416). För hela den finska be-folkningen utgör det inom-kyrkliga ideella arbetet bara en liten del, vilket sätts i samband med den generellt låga närvaron vid kyrkliga sammankomster, men stu-dien konstaterade att det sociala kapital som finns inom religiösa grupper ofta har sin grund i församlingarnas starka sociala nätverk, vilket visade sig genom att det många gånger är samma personer som är både kollegor inom det ideella arbetet, församlingsbor och vänner (Yeung, 2004, s.415). Bland de som utför ideellt icke-kyrkligt arbete i Finland, visar analysen att respondenterna är betydligt mer socialt aktiva än de som inte utför ideellt arbete alls, dessutom är frivilligarbete såpass utbrett bland befolkningen att det därför anses därför bidra till nationens kollektiva sociala kapital (Yeung, 2004, s.416-417).
konstaterar ett påtagligt samband (t.ex. Bernt, 1989, s.667-668; Lam, 2002, s.420). Enligt Yeung (2004, s.402) beror de tydliga skillnaderna i resultaten på att man använt olika sätt för att definiera individuell religiositet. De studier som inte funnit något samband mellan religion och ideellt arbete utgick i sin forskning från att re-ligiositet definierades av medlemskap i ett religiöst samfund medan de som funnit samband istället har baserat sin forskning på att religiositet visar sig genom delak-tighet i samfundens aktiviteter och regelbundet deltagande vid religiösa ceremonier (Yeung, 2004, s.402-403; Gill, 1999, s.13, 120).
Dessa studier belyser samband mellan socialt kapital och personlig utveckling, på både ett individuellt och ett kollektivt plan. Vidare visar studierna att grunden för det sociala kapitalet byggs upp redan under uppväxten, samt att engagemang i för-eningar och organisationer är en indikation för socialt kapital. Starka samband mel-lan ideellt arbete och regelbundna kyrkobesök framträder också. Ett par av studi-erna lyfter fördelar med ungas sociala kapital men i övrigt har studistudi-erna sällan fokus på unga eller ungas uttryck av socialt kapital men då både nationell och internat-ionell forskning visar på stora positiva effekter av socialt kapital ämnar den här studien undersöka svenska ungdomars sociala kapital. Vidare har religiöst kapital hittills bara använts i liten utsträckning som begrepp inom forskningen, vilket gör att den här studien önskar komplettera befintlig forskning genom att undersöka samband som visar på förekomst av religiöst kapital hos svenska ungdomar.
1.5. Material
Det empiriska material som denna studie bygger på kommer från ”Unga och
relig-ion. Troende, ointresserade eller neutrala?”, där syftet var att bidra till en ökad
kunskap kring religionens roll i ungas liv. Maria Klingenberg, teologie doktor i re-ligionsbeteendevetenskap, och Mia Lövheim, docent och professor i religionsso-ciologi, hade tagit fasta på att samhällets syn, med avseende på religion, höll på att förändras och de ville genom sitt arbete ge ett sociologiskt perspektiv på ungdomars religiositet och hur deras kontakt med religion och tro ser ut i vardagen (Klingen-berg & Lövheim 2019, s.13-14).
Den enkätstudie som publicerats i Unga och religion 2014 genomfördes under 2014 och ca 2000 enkäter besvarades av respondenter mellan 16 och 24 år (Klingenberg, 2019a, s.45). Av dessa utgjordes 1000 ungdomar av ett obundet slumpmässigt urval medan resterande var två stratifierade urval som fördelades på 500 ungdomar från frikyrkobygd och 500 från storstadsort (Klingenberg, 2019b, s.58). Utifrån tidigare erfarenheter med låg svarsfrekvens på postenkäter bestämdes att distribuera enkä-ten via en webpanel, där enkäenkä-ten fortsatte att distribueras ända tills antalet svarande motsvarade beställarens önskade antal och fördelning (Lövheim & Klingenberg, 2019, s.200). Denna distributionsmetod mäter inte svarsfrekvens utan istället ande-len som avstått att svara eller som valt att avbryta sin medverkan, vilket i den här undersökningen var 16 %. Enligt företaget som genomförde webbenkäten var det ett normalt bortfall för en enkät av den här omfattningen2, vilket tyder på att det
representativa urval som enkäten eftersträvat är tillförlitligt (Lövheim & Klingen-berg, 2019, s.200-201).
Stratifierade urval används vanligtvis när man vill studera grupper som, i sig själva, är för små för att fångas upp via ett representativt urval, man ser då till att medvetet överrepresentera dem genom att rikta sin undersökning mot en eller flera specifika grupper (Klingenberg, 2019b, s.58; Trost & Hultåker, 2016, s.35). Unga och
relig-ion 2014 valde att fokusera på ungdomar från frikyrkobygd och storstadsort
ef-tersom de, enligt forskarna, kan bidra med andra erfarenheter och en större variation i sitt förhållningssätt till religion än genomsnittet i Sverige (Klingenberg, 2019b, s.58-59). I gruppen som fått namnet ”Frikyrkobygd” finns ungdomar från kommu-ner som karakteriseras av en större religiös aktivitet än genomsnittet i Sverige, det vill säga kommuner med starka frikyrkliga traditioner och kommuner med mer ak-tiv svenskkyrklig verksamhet. I gruppen som fått namnet ”Storstadsort” finns istäl-let ungdomar som kommer från församlingar som karaktäriseras av en högre andel utlandsfödda invånare, än genomsnittet.
Enligt Klingenberg (2019a, s.40-41) syftade Unga och religion 2014 till att söka samband för att relatera ungas förhållningssätt till religion till andra frågor och verksamheter i deras liv. Då religiös tillhörighet är såpass utbrett i Sverige att det i sig inte ger någon specifik information om en individs förhållningssätt till religion, utfördes en klusteranalys på det obundet slumpmässiga urvalet, varvid fyra olika religiositetstyper kunde identifieras, baserat på likartade svarsmönster bland ung-domarna. Klusteranalysen var baserad på sex av enkätens frågor med variabeldata om betydelsen av att ha en tro, upplevd tillhörighet och ungdomarnas personliga identifikation. De religiositetstyper som framträdde fick beteckningarna:
”Ointres-serade”, ”Troende”, ”Tillhöriga” och ”Neutrala”. Religiositetstypen som
kategori-serades ointresserade uppgick till 36 % av de tillfrågade respondenterna (n=368) och var därmed den största gruppen. Respondenterna kännetecknades av ett tydligt avståndstagande från tro och religion, de identifierade sig i stor utsträckning med termerna ”ointresserad” och ”ateist” och de hade lägst andel som ansåg att en per-sonlig tro är viktig för ett gott liv. Religiositetstypen troende, 20 % (n=202), hade ett nästan omvänt svarsmönster jämfört med tidigare typ. Denna grupp präglades av en stark tillhörighet med minst en av de religiösa traditionerna och de ansåg att deras liv i relativt hög grad påverkades av religiös tradition. Respondenterna iden-tifierade sig med termen ”troende” och ansåg dessutom att en tro på något är viktig för ett gott liv. Religiositetstypen tillhöriga, 26 % (n=260), var en grupp som präg-lades av att de upplevde sig tillhöra minst en av de religiösa traditionerna men ansåg inte att livet var påverkat av en religiös tradition. De identifierade sig inte som ”tro-ende” men inte heller som ”ateist” och tyckte varken det var viktigt eller oviktigt att ha en tro på något. Religiositetstypen neutrala, 18 % (n=187), hade ett svars-mönster där de tog avstånd från alla tre identifikationstermer: ”ateist”, ”troende” och ”ointresserad”. Respondenterna tillhörde inte någon religiös tradition och på frågan om en tro på något är viktigt, så hamnade de mitt i svarsskalan vilket indi-kerar att det varken är viktigt eller oviktigt.
Det empiriska materialet från Unga och religion 2014 användes bland annat i ana-lysen ”Religion och samhällsengagemang bland unga svenskar”3 (Poljarevic et al.,
2019, s.165-183). I studien av Poljarevic et al. (2019) har man huvudsakligen
3 Se mer information om analysen ”Religion och samhällsengagemang bland unga svenskar” i
använt sig av det representativa urvalet, oftast fördelat enligt de fyra religiositetsty-perna.
Då syftet med den här studien har varit att finna samband mellan religiositet och ideellt arbete har dessa fyra religiositetstyper inledningsvis använts i analysen för att skilja ungdomarna åt. Det representativa urvalet visade sig dock inte kunna ge ett statistiskt robust resultat i samtliga grupper. Studien har därför valt att istället basera analyserna på hela den population som svarat på enkäten i Unga och religion
2014. När hela populationen användes för klusteranalysen fick varje religiositetstyp
ett större andel observationer (n) och den procentuella fördelningen justerades i en-lighet med det, se tabell 1, nedan. I denna nya fördelning mellan religiositetstyperna har grupperna troende och neutrala ökat sina andelar på bekostnad av ointresserade och tillhöriga.
Tabell 1 Fördelning av hela populationen enligt de fyra religiositetstyperna
Not. Resultatet är presenterat efter frekvens (n) och uppdelning (%).
Kapitel 2 Teori
2.1. Presentation av teoretiska begrepp
I detta avsnitt presenteras de begrepp som studien kommer att använda för att ana-lysera och besvara ovan nämnda frågeställningar. Både socialt kapital och religiöst kapital kommer redogöras för, samt de samband som knyter dem samman.
Socialt kapital är numera ett vedertaget teoretiskt begrepp inom forskningen, trots att det saknas konsensus i form av en gemensam definition. Redan 1916 lanserades termen ”socialt kapital” första gången, för att sen upprepas åtskilliga gånger under 1900-talet. Vid samtliga tillfällen handlade det om att det mänskliga livet blir mer produktivt om vi ingår i en social gemenskap (Coleman, 1990, s.300). Men inte förrän James S. Coleman, amerikansk sociolog vid University of Chicago, i slutet av 1980-talet använde sig av begreppet blev det mer allmänt etablerat inom forsk-ningsvärlden (Putnam, 2000, s.18). Coleman beskrev socialt kapital som ett kom-plement till fysiskt kapital och humankapital, som då redan var vedertagna forsk-ningsbegrepp. Fysiskt kapital är till exempel ett verktyg eller en maskin medan
hu-mankapital är den mänskliga kompetensen – och båda dessa kapital besitter
för-mågan att bidra till verksamhetens resultat. Det sociala kapitalet kompletterar dessa två genom att finnas i de mellanmänskliga relationerna, på så sätt att relationerna i sig bidrar till ett än bättre verksamhetsresultat (Coleman, 1990, s.302). Coleman förklarade att socialt kapital inte är något man finner hos den enskilda individen, det är istället en av byggstenarna i själva relationen individerna emellan, samt att det är relationen i sig, som stödjer och stärker individernas egen handlingskraft och möjliggör att de var för sig når mål som annars vore ouppnåeliga (Coleman, 1990, s.302). Utöver möjligheten till förbättrade prestationer, innehåller en individs soci-ala kapital både kompetens och erfarenhet av att underhålla och bygga relationer, vilket medför att en person med gott socialt kapital vet hur befintliga kontakter be-varas och nya kontakter knyts (Coleman, 1990, s.313-315). En individs grundläg-gande och initiala sociala kapital utvecklas redan i de relationer som barn och ung-domar har inom sina familjer och i sina sociala gemenskaper (Coleman, 1990, s.300).
jämförelse av samhällsengagemang mellan medlemmar i olika föreningar i USA, uppmärksammade Putnam att det var medlemmar i religiösa grupper som hade högst andel övrigt engagemang, till exempel rösta, delta i jurytjänstgöring eller lo-kala projekt, tala med grannar och skänka pengar till välgörande ändamål. Han no-terade dessutom att religiöst engagerade personer verkade känna fler människor. Putnam använde sig inte av begreppet religiöst kapital men noterade ändå det soci-ala kapital som är unikt inom trossamfund, dessutom upptäckte han att kausaliteten för det sociala kapital som finns inom religiösa organisationer verkar dubbelriktad, det vill säga att regelbundna kyrkobesök skapar social sammanhållning, samtidigt som god social gemenskap genererar fler kyrkobesök (Putnam, 2000, s.69-70). För att utveckla och ytterligare nyansera begreppet socialt kapital formulerade Vis-wanath, amerikansk forskare vid Harvard School of Public Health, det som en re-surs baserad på förtroende, skyldigheter, förväntningar, konsensus och samman-hållning (2008, s.260). Han betonade också att kommunikation är en viktig egen-skap för socialt kapital, eftersom det är genom kommunikationen som relationer både skapas och bibehålls. Vidare erbjuder Field en något mer populärvetenskaplig beskrivning av socialt kapital:
”Genom att skapa kontakter med varandra – och upprätthålla dem över tid – kan individer arbeta tillsammans för att åstadkomma saker som de antingen inte kunde åstadkomma själva eller bara kunde åstadkomma med stora svårigheter. Individerna får kontakt genom en kedja av nätverk, där de tenderar att dela gemensamma värderingar med andra medlemmar; i den utsträckning som dessa nätverk utgör en resurs kan de anses forma ett slags kapital.” (2003, s.1; min översättning)
Även inom religionssociologisk forskning har socialt kapital studerats som en re-surs baserad på förtroende, socialt samspel, osjälviskhet och empati (Ebstyne King & Furrow, 2004, s.706–707). Begreppet religiöst kapital har de senaste 20 åren bör-jat användas mer frekvent och förstås idag som en underkategori till socialt kapital (Baker och Smith, 2010, s.9). En av initiativtagarna till begreppet var den franske sociologen Pierre Bourdieu, som redan i slutet på 1980-talet preciserade religiöst kapital, men då som den mängd kunskap och makt som religiösa ledare har över sina församlingar (Bourdieu, 1987, s.127). I modern amerikansk forskning ses reli-giöst kapital nu istället som en viktig beståndsdel inom socialt kapital eftersom det skapar ytterligare värde. Ett värde som de individer eller grupper, som ingår i reli-giösa samfund, rent praktiskt bidra med både i samhället på lokal och nationell nivå. Den definition av religiöst kapital som de använder sig av är:
”det praktiska bidrag som trossamfund [faith groups] bidrar med i samhället genom att skapa nätverk av förtroende, vägledning och stöd (t.ex. genom att tillhandahålla lokaler, volontärer eller anställda samt organisera utbildning och aktiviteter för specifika ålders- eller intresse-grupper).” (Baker och Smith, 2010, s.8-9; min översättning)
Ovan nämnda studier visar att begreppet socialt kapital idag är ett väletablerat be-grepp inom forskningsfältet och att även religiöst kapital används mer och mer. Den här studien väljer att utgå från Fields definition av socialt kapital (2003, s.1) och Baker och Smiths definition av religiöst kapital (2010, s.9).
individnivå kan det till exempel bidra till kompetensutveckling, gemenskap och en-gagemang eller tillgång till information och kunskap man annars inte haft, medan det kollektiva sociala kapitalet kan resultera i positiva effekter för folkhälsa samt en demokratisk och ekonomisk utveckling i samhället. Religiöst kapital förstås som den delmängd av socialt kapital som genereras mellan individer och grupper inom religiösa samfund, däremot är resultatet av det religiösa kapitalet något som kan visa sig utanför samfundens verksamheter, till exempel ideellt frivillarbete inom andra föreningar eller organisationer, eller religiöst arrangerade aktiviteter där all-mänheten bjuds in. När socialt kapital eller religiöst kapital genereras i de mellan-mänskliga relationerna är det dock svårt att mäta, istället kan indikatorer som vän-ner, socialt engagemang eller ideellt föreningsengagemang användas för att upp-täcka förekomsten av socialt eller religiöst kapital.
2.2. Arbetsmodell
Den här studien vänder sig nu till det empiriska material som ingår i Unga och
religion 2014, för att undersöka i vilken utsträckning respondenterna engagerar sig
i ideellt arbete och sina vänskapsrelationer. I studiens inledande arbete fanns ett teoretiskt inspirerat intresse för begreppet socialt kapital och hur det möjligen skulle avspeglas i svarsmönstren, detta intresse styrde uppmärksamheten mot de delar av det empiriska materialet som handlade om respondenternas medverkan i förenings-aktiviteter och ideellt arbete men också till respondenternas relation med sina vän-ner. Redan i studien av Poljarevic et al. (2019) konstaterades samband mellan reli-giositetstyp troende och en högre andel föreningsengagemang, vilket gjorde att den differentiering som materialet erbjöd kring ideellt arbete öppnade för möjligheten för den här studien att fokusera även på begreppet religiöst kapital.
För att möjliggöra identifiering av socialt kapital och religiöst kapital i det empi-riska materialet, har respondenterna kategoriserats på två olika sätt. Den första ka-tegoriseringen handlar om sociala relationer och baseras på hur respondenterna be-skriver sina uppväxtförhållanden ur ett socialt perspektiv. Två påståenden i enkät-materialet indikerar en familjs sociala relationer: ”Jag har vuxit upp med en familj med ett aktivt socialt liv.” och ”Jag har vuxit upp med en familj med tät kontakt med övrig släkt.”4. De respondenter som svarat ”Instämmer ganska mycket” eller
”Instämmer helt och hållet” på någon eller båda av de två familjefrågorna katego-riserats social familj. Övriga respondenter, som inte på någon av familjefrågorna svarat ”Instämmer ganska mycket” eller ”Instämmer helt och hållet”, de ingår i ka-tegorin ej social familj. Den andra kategoriseringen ingick i Unga och religion 2014 och baserades på respondenternas inställning till religion i form av de fyra religio-sitetstyperna: ointresserade, troende, tillhöriga och neutrala (religiositetstyperna presenterades närmare i 1.5).
2.2.1. Socialt kapital – Sociala familjers föreningsengagemang
Studien inleder med att undersöka indikationer på socialt kapital bland de respon-denter som svarat på enkäten. I och med att socialt kapital byggs upp i relationerna mellan människor och att det oftast är inom familjen som de första relationerna
4 Båda påståendena kunde besvaras med alternativen ”Instämmer inte alls”, ”Instämmer ganska lite”,
etableras, så används kategoriseringen som baseras på respondenternas familjers sociala relationer.
I enlighet med tidigare forskning, som indikerat att samhällsengagemang är ett re-sultat av socialt kapital, analyseras samband mellan familjernas sociala perspektiv och respondenternas föreningsengagemang under senaste halvåret. Föreningsenga-gemangets omfattning baseras på frågan ”Hur ofta har du under senaste halvåret5
deltagit i aktiviteter som anordnas av…” De hade sen elva olika föreningskatego-rier6 att förhålla sig till genom påståendena ”Inte alls det senaste halvåret”, ”Någon
eller några gånger”, ”En eller ett par gånger per månad”, ”En eller ett par gånger i veckan”, ”Varje dag” samt ”Vill ej/kan ej svara”.
2.2.2. Socialt kapital – Sociala familjers ideella arbete
Då forskningen även indikerar samband mellan socialt kapital och en högre andel ideellt arbete undersöks respondenternas svar på de enkätfrågor som handlar om deras ideella insatser i samhället. För de som svarade jakande på den tidigare frågan om deltagande i olika föreningar, fick sex av föreningskategorierna7 följdfrågor om
deras engagemang varav den ena var: ”Har du under det senaste året utfört ideellt, dvs. oavlönat, arbete för föreningen?”. Variabeln för om respondenterna utfört ide-ellt arbete analyserades ihop med familjernas sociala perspektiv.
2.2.3. Socialt kapital – Sociala familjers vänskapsrelationer
Enligt Coleman (1990, s.302) och Putnam (2000, s.69) är det i de mellanmänskliga relationerna som socialt kapital förekommer och rent av genereras. Därmed går studien vidare med att undersöka hur sambanden ser ut mellan respondenternas vänskapsrelationer och det sociala perspektiv som uppväxtfamiljen har. Hur detta skiljer sig åt studeras genom de två enkätfrågorna som handlade om respondenter-nas relationer till sina vänner: ”Hur mycket av din fritid har du under det serespondenter-naste halvåret ägnat dig åt att finnas för dina vänner?” och ”Hur mycket av din fritid har du under det senaste halvåret ägnat dig åt att lära känna nya människor?”. Båda frågorna har svarsalternativen ”Ingenting alls”, ”Ganska lite”, ”Varken mycket el-ler lite”, Ganska mycket” samt ”Väldigt mycket”.
2.2.4. Religiöst kapital – Religiositetstypernas föreningsengagemang
Då föreningsengagemang och ideellt arbete anses vara indikatorer för både socialt kapital och religiöst kapital går studien vidare med att undersöka religiöst kapital. De fyra religiositetstyper från Unga och religion 2014, används för att differentiera respondenternas svar baserat på deras inställning till religion.
5 I enkäten som Unga och religion 2014 använde sig av för att samla in det empiriska materialet
formulerades frågan med tidshorisonten ”halvåret”, vilket framgår av det statistiska underlag som den här studien analyserat. I appendixet till boken ”Unga och religion. Troende, ointresserade eller neutrala” presenteras enkäten men då står frågan utskriven med tidshorisonten ”året”. Jag har valt att använda den formulering som användes i den ursprungliga enkäten och som återfinns i det stat-istiska materialet, det vill säga ”halvåret”.
6 De elva föreningskategorierna som ingick i enkäten var: ”Idrottsförening”, ”Religiös förening eller
organisation”, ”Humanitär förening”, ”Dator-, roll- eller konfliktspelförening”, ”Politiskt parti”, ”Miljöorganisation eller djurskyddsförening”, ”Hobbyförening (motor, slöjd, djur m.m.), ”Kultur-förening (teater, dans, film, musik), ”Elev- eller student”Kultur-förening”, ”Etnisk ”Kultur-förening” och ”Annan”
7 De sex kategorier som fick följdfrågor kring ideellt arbete var: ”religiös förening”, ”humanitär
I den första analysen för religiöst kapital söks samband mellan religiositetstyperna och föreningsengagemang under senaste halvåret, med hjälp av svaren på frågan ”Hur ofta har du under senaste halvåret deltagit i aktiviteter som anordnas av…”,
2.2.5. Religiöst kapital – Religiositetstypernas ideella arbete
Den andra analysen för religiöst kapital söker samband mellan religiositetstyperna och ideellt arbete med hjälp av frågan ”Har du under det senaste året utfört ideellt, dvs. oavlönat, arbete för föreningen?”.
För att ta fasta på Gills (1999, s.13, 120) och Svedbergs et al. (2010, s.66) studier, som menar att det krävs ett engagemang inom religiösa samfund för att få ett star-kare samband med ideellt arbete, fördjupas analysen genom att ta med en variabel för om respondenterna varit religiöst aktiva. Gills studie baseras förvisso på ett in-omkristet sammanhang men sambanden mellan religiöst engagemang och sam-hällsengagemang är så starka att det är intressant att se om respondenterna som ingår i den här studien har samma mönster. I enkätmaterialet ingick frågan ”I vilka av följande sammanhang har du det senaste halvåret stött på tro och religion?”8. De
respondenter som svarat att det var ”I kyrkan eller annan religiös lokal”, som de hade stött på tro eller religion, följdes upp med påståendet ”När du besökte en kyrka eller religiös lokal, var det för att…”9. För att inkorporera denna nya variabel delas
respondenterna i religiositetstyp troende upp mellan de som svarat att de var där för att delta i gudstjänst/bön/samling och övriga som var där av annat skäl. Denna djupare analys görs för att undersöka om det går att utläsa samband mellan respon-denternas engagemang inom religiösa samfund och deras ideella arbete.
Enkätmaterialet erbjöd ytterligare en fråga angående religiöst engagemang, den ba-serades på om respondenterna genomgått någon religiös övergångsrit. De fick svara på frågan ”Har du…” a) Konfirmerats i Svenska kyrkan? b) Konfirmerats i ett annat kristet samfund? c) Deltagit i bar mitzva eller bat mitzva? d) Deltagit i koranundervisning?10. Religiositetstyp troende delas sen upp mellan de som svarat
ja på någon av alternativen och övriga, och analyseras för att undersöka om det går att utläsa samband mellan detta religiösa engagemang och respondenternas ideella arbete.
8 På frågan ”I vilka av följande sammanhang har du det senaste halvåret stött på tro och religion?”
fick respondenterna följande alternativ: ”I familjen”, ”Bland vänner”, ”I skolan”, ”På arbetet”, ”I kyrkan eller annan religiös lokal”, På TV”, ”På internet”, ”I tidningar (på papper eller nät)” och ”I böcker”.
9 För påståendet ”När du besökte en kyrka eller religiös lokal, var det för att…” fanns följande
al-ternativ: ”Delta i gudstjänst/bön/samling?”, ”Fira en helgdag/högtid (jul, ramadan etc)?”, Delta i en familjehögtid (dop, konfirmation, bröllop, begravning)?”, ”Delta i skolavslutning?”, ”Gå på konsert eller kulturevenemang?”, ”Göra studiebesök?”, ”Få lugn och tid att tänka efter?”, ”Få tröst i en sorg eller krissituation?”, Besöka den som turist?” samt ”Annat”.
10 På frågan ”Har du…” a) Konfirmerats i Svenska kyrkan? b) Konfirmerats i ett annat kristet
2.2.6. Religiöst kapital – Religiositetstypernas vänskapsrelationer
Kapitel 3 Metod
3.1. Analysmetoder
Studiens syfte är att söka samband mellan olika variabler för attityder och förete-elser, baserat på hur respondenter besvarat en statistisk undersökning. Eftersom kvantitativa analysmetoder fungerar bäst när det empiriska materialet består av be-står av siffror och annan data som betecknas med siffor, har de använts i den här studien. (Eliasson, 2013, s.29-31). Kvantitativa analysmetoder passar bra för att analysera frågor som till exempel ”Hur ofta?”, ”Hur många?” och ”I vilken ut-sträckning?” (Trost & Hultåker, 2016, s.23).
Baserat på den information som efterfrågades i enkäten har denna studie med hjälp av programmet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) kunnat isolera de svarsvariabler som studien haft intresse av att fortsätta studera, samt för att skapa de kategoriseringar av variabler och svarsalternativ som redovisades i arbetsmo-dellen. SPSS användes också för analyser och korstabuleringar, för att undersöka samband mellan olika variabler.
Den här studien har haft en abduktiv ansats, där de teoretiska antagandena prövats genom det empiriska materialet, såväl för att förstå resultatet som för att utveckla teorin. Därmed har varken teori eller material varit helt riktgivande i arbetet utan det har handlat om en växelverkan mellan induktivt och deduktivt tillvägagångssätt (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s.67).
3.2. Validitet
Validitet är det som åsyftas när man tittar på om en undersökning faktiskt mäter det som tänkts (Trost & Hultåker, 2016, s.62). Detta avgörs i hög grad av operat-ionaliseringen av övergripande begrepp och frågeställningar till mätbara frågor och indikatorer (Djurfeldt et al., 2010, s.104). ”Mätinstrumentet” i en enkätundersök-ning är de frågor och svarsalternativ som man valt att använda sig av och därför blir även formuleringar och ordval avgörande för validiteten (Trost & Hultåker, 2016, s.62-63). Denna studie använder sig huvudsakligen av så kallade attityds- och åsiktsfrågor från enkäten i Unga och Religion 2014, vilka var strukturerade på ett sådant sätt att respondenterna har ett antal påståenden att ta ställning till utifrån i vilken utsträckning hen instämmer i påståendena.
innebär studiens undantag från det representativa urvalet att generaliseringar och frekvensjämförelser mellan religiositetstyperna måste göras med insikt om dess be-gränsningar (Bryman, 2018, s.216–217).
Vid kvantitativa analyser är det viktigt att beakta om resultaten är statistiskt signi-fikanta samband eller om slumpen kunnat åstadkomma samma fördelning (Elias-son, 2014, s.92). För att redovisa analysernas statistiska stabilitet rapporterar den här studien hypotesprövning och signifikansnivå för respektive analys. Hypotes-prövning innebär att de värden som redovisas i tabellerna jämförs med de resultat som skulle ha uppstått om slumpen fått råda. Hypotesprövningen beräknas och re-dovisas med hjälp av Chi211 (Djurfeldt et al., 2010, s.188-189), vilket innebär att ju
högre värde från hypotesprövningen desto längre från slumpen är de siffror som analyseras. Vidare signifikansprövas värdena i tabellen, för att undersöka hur san-nolikt det är att analysens samband uppstått av en slump (Eliasson, 2014, s.103), vilket innebär att ju lägre signifikansnivå desto bättre och desto högre trovärdighet har enkätsvaren. En allmänt godtagen regel är en signifikansnivå < 0,05, det vill säga att sannolikheten för att resultatet ska ha uppstått av slumpen ska vara lägre än 5% (Djurfeldt et al., 2010, s.199). Tabellernas signifikansnivå redovisas med hjälp av asterisker, där ** innebär en signifikansnivå som är bättre än 0,01 och *** innebär en signifikansnivå bättre än 0,001. Analyser där resultatet har en signifi-kansnivå högre än 0,05 är inte statistiskt säkerställda och redovisas inte. Analyser-nas statistiska stabilitet redovisas direkt under tabellerna.
11 ”Chi” är ljudutskriften av den grekiska bokstaven ”ꭓ” och det finns olika sätt att skriva ut
benäm-ningen för den hypotesprövning som används, bland annat ꭓ2, Chi-två och Chi2. Denna studie har
Kapitel 4 Resultat och Analys
4.1. Resultat
I detta avsnitt redovisas studiens resultat av de statistiska analysfrågor som ställts till det empiriska materialet i Unga och religion 2014. I avsnitt 4.2 kommer resul-tatet analyseras utifrån de teoretiska begreppen socialt kapital och religiöst kapital, frågeställningarna besvaras i avsnitt 4.3.
4.1.1. Socialt kapital – Sociala familjers föreningsengagemang
För att undersöka förekomsten av socialt kapital bland respondenterna var det första som gjordes att analysera sambanden mellan hur respondenterna beskrivit sina upp-växtförhållanden ur ett socialt perspektiv och om det varit aktiva i någon eller några föreningar. Analysen gav inte något statistiskt säkerställt resultat och redovisas där-för inte.
4.1.2. Socialt kapital – Sociala familjers ideella arbete
Vidare undersöktes om det fanns några samband mellan familjernas sociala per-spektiv och om respondenterna utfört ideellt arbete men inte heller denna analys gav något statistiskt säkerställt resultat.
4.1.3. Socialt kapital – Sociala familjers vänskapsrelationer
I och med att socialt kapital förkommer i de mellanmänskliga relationerna gick stu-dien vidare med att analysera samband mellan respondenternas familjers sociala perspektiv och deras vänskapsrelationer. Enkätmaterialet hade två frågor som be-handlade vänskapsrelationer och respektive analys presenteras i var sin tabell ne-dan. För att analyserna skulle bli statistiskt robusta har svarsalternativen slagits ihop; ”Ingenting alls” och ”Ganska lite” bildar ett alternativ, ”Ganska mycket” och ”Väldigt mycket” bildar ett annat, medan det femte svarsalternativet ”Varken mycket eller lite” finns fortfarande kvar som den är.
Tabell 2 redovisar analysen av frågan ”Hur mycket av din fritid har du under det senaste halvåret ägnat dig åt att finnas för dina vänner?” fördelat mellan familjernas sociala perspektiv.
Putnams (2000, s.69) påståenden om att socialt kapital förekommer i de mellan-mänskliga relationerna och följer även Fields definition (2003, s.1) genom att på-visa hur sociala kontakter ingår i en kedja av nätverk, som formar ett socialt kapital.
Tabell 2 Svarfördelning mellan familjers sociala perspektiv på frågan: ”Hur mycket av din fritid
har du under det senaste halvåret ägnat dig åt att finnas för dina vänner?”.
Not. Resultatet är presenterat radvis, efter frekvens (n) och uppdelning (%). Chi2: 35,301 ***
Tabell 3 redovisar analysen av frågan ”Hur mycket av din fritid har du under det senaste halvåret ägnat dig åt att lära känna nya människor?” fördelat mellan famil-jernas sociala perspektiv.
I resultatet framkommer tydligare skillnader mellan kategorierna ej social familj och social familj, jämfört med tidigare fråga. När det gäller respondenter från ej
social familj har flest svarat att de ägnat ingen eller ganska lite tid till att lära känna
nya människor (41,6 %), medan de från social familj i störst utsträckning svarat att de ägnat ganska eller väldigt mycket tid åt nya människor (48,3 %). Resultatet är statistiskt säkerställt och belyser Colemans teori (1990, s.300) om att det sociala kapital som ungdomar bygger upp i sina familjerelationer används för att knyta nya relationer.
Tabell 3 Svarfördelning mellan familjers sociala perspektiv på frågan: ”Hur mycket av din fritid
har du under det senaste halvåret ägnat dig åt att lära känna nya människor?”.
Not. Resultatet är presenterat radvis, efter frekvens (n) och uppdelning (%). Chi2: 55,000 *** Inget / ganska lite Varken mycket eller lite Ganska / Väldigt mycket (n) 60 92 141 293 % 20,5% 31,4% 48,1% 100,0% (n) 184 441 1127 1752 % 10,5% 25,2% 64,3% 100,0%
Antal Jag har funnit för mina vänner: Totalt
Ej social familj Social familj Inget / ganska lite Varken mycket eller lite Ganska / Väldigt mycket (n) 122 78 93 293 % 41,6% 26,6% 31,7% 100,0% (n) 385 522 846 1753 % 22,0% 29,8% 48,3% 100,0%
Antal Jag har lärt känna nya människor: Totalt
Ej social familj
4.1.4. Religiöst kapital – Religiositetstypernas föreningsengagemang
De följande avsnitten handlar om religiöst kapital, därmed lämnas familjernas so-ciala perspektiv och istället används religiositetstyperna för att kunna differentiera respondenternas olika engagemang och relationer.
Tabell 4 redovisar analysen av frågan ”Hur ofta har du under senaste halvåret del-tagit i aktiviteter som anordnas av…”, fördelat mellan religiositetstyperna. För att göra en statistiskt robust analys kunde inte resultaten baseras på hur många gånger respondenterna varit aktiva i respektive kategori. Statistisk säkerhet uppnåddes ge-nom att svarskategorierna har slagits ihop, vilket innebär att resultatet istället visar hur många av föreningskategorierna som respondenterna varit aktiva i under det senaste halvåret.
Analysen visar ett statistiskt säkerställt samband mellan troende och föreningsen-gagemang. Det är endast 20,3 % troende, som helt saknar ett sådant engagemang (vilket innebär 79,7 % är föreningsaktiva på någon nivå). För övriga religiositets-typer uppgår andelen som saknar föreningsengagemang bland till 31,2 %
ointres-serade och till drygt 27 % för både tillhöriga och neutrala. Resultatet åskådliggör
Baker och Smiths definition (2010, s.8-9) av religiöst kapital och leder studien vi-dare till djupare analyser kring religiöst kapital.
Tabell 4 Summering av svarsfördelning mellan religiositetstyper på frågan: ”Hur ofta har du
under senaste halvåret deltagit i aktiviteter som anordnas av…”.
Not. Resultatet är presenterat radvis, efter frekvens (n) och uppdelning (%).
4.1.5. Religiöst kapital – Religiositetstypernas ideella arbete
Vidare undersöktes religiöst kapital i sambanden mellan de fyra religiositetstyperna och om respondenterna utfört ideellt arbete. Enkätmaterialet innehåller inte någon information om mängden ideellt arbete som utförts inom respektive kategori, därför slås föreningskategorierna samman för att få en överblick om ideellt arbete över huvud taget utförts, oavsett förening.
Resultatet i tabell 5 är statistiskt säkerställt och visar att troende är den enda av religiositetstyperna där en majoritet (55,4 %) utfört ideellt arbete. Av de
ointresse-rade, tillhöriga och neutrala är det istället en majoritet som ej utfört ideellt arbete.
Även detta resultat följer Baker och Smiths definition (2010, s.8-9) av religiöst ka-pital men även Von Essens och Grosses studie (2012, s.174) som visar på samband mellan religiositet och ideellt arbete.
Tabell 5 Svarsfördelningen mellan religiositetstyper på frågan: ”Tidigare angav du att du
del-tagit i aktiviteter som ordnats av xxx. Har du under senaste året utfört ideellt, dvs. oavlönat, arbete för föreningen?”
Not. Resultatet är presenterat radvis, efter frekvens (n) och uppdelning (%). Chi2: 24,271 ***
För att undersöka samband mellan religiöst engagemang och ideellt arbete, vilket Gill och Svedberg et al. kunnat identifierat i sina studier, kom nästa analys att ha med en ny variabel. Religiositetstypen troende delades upp mellan de respondenter som under senaste halvåret varit i en kyrka eller annan religiös lokal och där deltagit vid gudstjänst/bön/samling och de respondenter som varit där av annat skäl. Dessa grupper analyserades sen för att hitta samband med ideellt arbete. Notera att i tabell 6 har religiositetstypen troende analyserats i sin helhet, vilket gör att både antal (n) och procentsatser (%) redovisas på hela urvalet och vad gäller att den totala nume-rären för troende är något lägre än i tidigare tabeller, så beror på det på att respon-denter fallit bort genom frågeställningarna om religiöst engagemang.
Analysen visar ett starkt statistiskt samband i och med att det är nästan hälften (48,8 %) av de troende som både deltagit i gudstjänst och utfört ideellt arbete. Re-sultatet går i linje med den befolkningsstudie som Svedberg et al. (2010, s.66) rap-porterar om, där samband visas mellan regelbundna gudstjänstbesök och ideellt ar-bete, sett på hela Sveriges befolkning. Dessutom kan även Gills (1999, s.13,120) påstående om att sambanden mellan religiöst engagemang och ideellt arbete i en brittiskt kristen kontext relatera till denna studie.
Tabell 6 Svarsfördelning mellan troende (som deltagit, respektive inte deltagit, i gudstjänst/bön/
samling), på frågan: ”Tidigare angav du att du deltagit i aktiviteter som ordnats av xxx. Har du under senaste året utfört ideellt, dvs. oavlönat, arbete för föreningen?”
Not. Resultatet är presenterat på tabellen som helhet, efter frekvens (n) och uppdelning (%). Chi2: 12,843 ***
För att ytterligare undersöka samband mellan religiöst engagemang och ideellt ar-bete användes enkätmaterial om respondenterna genomgått någon religiös över-gångsrit. Även denna gång lyftes religiositetstypen troende ut och delades upp mel-lan de som genomgått övergångsrit och övriga. Analysen för samband melmel-lan tro-ende som genomgått övergångsrit och ideellt arbete gav inget statistiskt robust re-sultat och redovisas därför inte.
4.1.6. Religiöst kapital – Religiositetstypernas vänskapsrelationer
Slutligen analyserades båda vänskapsfrågorna ”Hur mycket av din fritid har du un-der det senaste halvåret ägnat dig åt att finnas för dina vänner?” och ”Hur mycket av din fritid har du under det senaste halvåret ägnat dig åt att lära känna nya män-niskor?” utifrån samband med de fyra religiositetstyperna. Inga statistiskt säker-ställda samband kunde identifieras, därmed redovisas inte dessa analyser.
4.2. Analys
Detta avsnitt består av analyser av de undersökningar som redovisades i 4.1, varvid resultaten kommer analyseras utifrån de teoretiska begreppen socialt kapital och religiöst kapital.
4.2.1. Socialt kapital
När respondenterna fick svara på frågorna om sin relation med vänner svarade en överväldigande majoritet av enkätens alla deltagare att de funnits för sina vänner ”ganska eller väldigt mycket”. Möjligen är den omfattande tiden tillsammans med vännerna ett tecken på samtidens relationella strömningar men trots det framträdde tydliga skillnader när tiden för vänner analyserades i relation till uppväxtfamiljens sociala perspektiv. De respondenter som kommer från familjer som de själva
Antal Ej utfört ideellt arbete Utfört ideellt arbete (n) 38 25 % 15,3% 10,1% (n) 64 121 % 25,8% 48,8%
uppfattar som sociala familjer lade i betydligt högre utsträckning ”ganska eller väl-digt mycket” tid på att finnas för sina vänner. Skillnaden är föga förvånande och stämmer väl överens med det teoretiska antagandet att socialt kapital finns i de mel-lanmänskliga relationerna (Coleman, 1990, s.302; Putnam, 2000, s.19) men också genom att individen är en del i den kedja av nätverk som bildar socialt kapital (Fi-eld, 2003, s.1). När respondenterna istället fick svara på frågan om tiden de ägnat åt att lära känna nya människor svarade en majoritet ”ganska eller väldigt mycket” medan en majoritet av de som inte vuxit upp i en social familj svarade ”ingen eller ganska lite”. Den här skillnaden i tiden som läggs på att lära känna nya människor, utifrån uppväxtfamiljernas sociala perspektiv, förstår vi med hjälp av Colemans te-ori om att en person börjar bygga sitt sociala kapital i familjerelationerna och att det sociala kapitalet sen används för att knyta nya kontakter (Coleman, 1990, s.300, 313-315).
Både föreningsengagemang och ideellt arbete har lyfts fram som indikatorer på so-cialt kapital i tidigare forskning (Svedberg et al., 2010, s.7; Shaw et al., 2014, s.307). Därmed fanns det en förväntan på att analyserna skulle indikera socialt ka-pital genom att uppvisa statistiskt säkerställda samband mellan uppväxtfamiljernas sociala perspektiv och både föreningsengagemang och ideellt arbete men förvänt-ningarna infriades inte.
4.2.2. Religiöst kapital
Föreningsengagemang bland Sveriges unga är utbrett och därmed kan det vara svårt att urskilja olika samband men när respondenternas svar på frågor om medverkan i föreningsaktiviteter analyserades i relation till deras personliga förhållningssätt till religion framkom ändå att de respondenter som tillhör religiositetstyp troende är mer aktiva i olika föreningar än övriga respondenter. Dessutom blev skillnaderna mellan religiositetstyperna tydligare när frågan om ideellt arbete analyserades, då var det endast bland troende som en majoritet utfört ideellt arbete. Båda resultaten var väntade i och med att de ligger i linje med tidigare forskning (Poljarevic et al., 2019, s.173; Baker och Smith, 2010, s.9).
Delar av tidigare studier pekar på att regelbundna kyrkobesök och gudstjänstbesök tydliggör religiöst kapital i det starka sambandet mellan religiositet och idealitet (Gill, 1999, s.13, 120; Svedberg et al., 2010, s.66). I enkätmaterialet kunde religiöst engagemang identifieras genom frågan om respondenterna deltagit vid gudstjänst/ bön/samling och därmed kunde respondenternas religiösa kapital och ideella arbete undersökas. I likhet med Svedbergs och Gills erfarenheter visade analysen på ett starkt samband mellan religiositet och idealitet, nästan hälften av de respondenter som ingick i religiositetstypen troende hade både deltagit vid gudstjänst/bön/sam-ling och utfört ideellt arbete.
statistiskt säkerställda samband med respondenternas personliga förhållningssätt till religion.
4.3. Slutsatser
Utifrån det empiriska material som studien jobbat med presenteras här svaren på studiens frågeställningar.
I ) Finns det indikationer på respondenternas sociala kapital i form av sam-band mellan ungas samhällsengagemang och hur de beskriver sina uppväxt-förhållanden ur ett socialt perspektiv?
I den här studien operationaliserades respondenternas samhällsengagemang som deltagande i föreningsaktiviteter och ideellt arbete. Dessa variabler undersöktes sen i relation till respondenternas familjers sociala perspektiv. Analyserna ger inte stöd för något samband mellan respondenternas samhällsengagemang och familjers so-ciala perspektiv.
II ) Finns det indikationer på respondenternas sociala kapital i form av sam-band mellan deras relationer till vänner och hur de beskriver sina uppväxt-förhållanden ur ett socialt perspektiv?
Studien operationaliserade vänskapsrelationerna som tid ägnad åt befintliga vänner och tid ägnad åt att lära känna nya människor. Studien undersökte dessa variabler i relation till respondenternas familjers sociala perspektiv och analyserna kunde kon-statera statistiska samband mellan att komma från en social familj och att ägna mer tid åt sina vänskapsrelationer. Detta samband blir som tydligast när det handlar om att lära känna nya människor. Att respondenter från sociala familjer ägnar betydligt mer tid åt sina vänskapsrelationer visar på förekomsten av socialt kapital och även om analysen i sig inte avgör kausalitet så finns det ett tidsperspektiv här som ändå kan låta oss ana att det är i familjen som socialt kapital etableras.
III ) Finns det indikationer på respondenternas religiösa kapital i form av skillnader i samhällsengagemangets omfattning beroende på personligt för-hållningssätt till religion?
Eftersom religiöst kapital förstås som den delmängd av socialt kapital som genere-ras i relationerna mellan individer och grupper inom religiösa samfund, samtidigt som resultatet av det religiösa kapitalet är något som visar sig utanför samfundets gränser, innebär det att operationalisering av respondenternas samhällsengagemang även i de här analyserna är deltagande i föreningsaktiviteter och ideellt arbete. Va-riablerna undersöktes i relation till respondenternas personliga förhållningssätt till religion och resultatet visade att respondenter som ingick i religiositetstypen
tro-ende var mer föreningsaktiva än övriga. Nästa analys kunde fördjupa kunskapen
om respondenternas samhällsengagemang genom att visa på än starkare samband mellan religiositetstypen troende och ideellt arbete. Förekomsten av religiöst kapi-tal visar sig i de skillnader som uppstår när samhällsengagemanget undersöks i re-lation med respondenternas personliga förhållningssätt till religion.
För att vidareutveckla analyserna av religiöst kapital granskades även responden-ternas religiösa engagemang. Denna fördjupade analys, som enbart utfördes på re-ligiositetstypen troende, kunde visa på starka samband mellan närvaro vid guds-tjänst/bön/samling och om de utfört ideellt arbete. Att respondenter som har ett re-ligiöst engagemang i högre grad utför ideellt arbete påvisar förekomsten av rere-ligiöst kapital.
V ) Finns det indikationer på respondenternas religiösa kapital i form av skill-nader i deras relationer till vänner, beroende på personligt förhållningssätt till religion?
Kapitel 5 Diskussion
I denna uppsats har kvantitativa analysmetoder använts för att undersöka om det går att identifiera socialt kapital och religiöst kapital via respondenters samhälls-engagemang och vänskapsrelationer. Detta avsnitt innefattar en teoretisk reflektion kring begreppen socialt kapital och religiöst kapital, en metodisk reflektion kring studiens val av metod och material, samt en empirisk reflektion av resultatet.
5.1. Teoretisk reflektion
Huvudsakligen har Fields definition (2003, s.1) av begreppet socialt kapital och Baker och Smiths definition (2010, s.8-9) av begreppet religiöst kapital använts i denna studie men även beskrivningar av begreppen så som de utrycks av Coleman (1990) och Putnam (2000). Med hjälp av de här definitionerna och beskrivningarna har förekomsten av socialt kapital och religiöst kapital kunnat analyserats genom resultaten i de utvalda enkätfrågorna.
Socialt kapital har denna studie kunnat påvisa i vänskapsrelationer, genom att re-spondenter som kommer från socialt engagerade familjer ägnar mer tid åt sina be-fintliga vänner och även åt att lära känna nya vänner. Utifrån det resultatet är det intressant att beakta Colemans (1990, s.313-315) påstående om att socialt kapital börjar byggas i de familjerelationer man växer upp i. Med tanke på den dubbelrik-tade kausaliteten kan en individs barndom i en icke socialt engagerad familj komma att färga stora delar av ett liv, innan hens sociala kapital blivit likvärdigt med den som vuxit upp i en socialt engagerad familj.
Gällande religiöst kapital har den här studien använt både Baker och Smiths defi-nition (2010, s.8-9) men också Gills (1999, s.13, 120) och Svedbergs et al. (2010, s.66) forskning för att analysera de samband som visar på ett större samhällsenga-gemang bland troende. Det är intressant att se hur den fördjupade analysen, då va-riabeln för religiöst engagemang tagits med, ger ett än tydligare samband mellan troende och samhällsengagemang.
Både teori och tidigare forskning har visat att socialt kapital genererar ett ökat sam-hällsengagemang men ett sådant samband har inte kunnat identifieras i den här stu-dien. Rörande religiöst kapital har tidigare forskning visat att vänskapsrelationer påverkas men inte heller något sådant samband har kunnat identifierats av den här studien.
5.2. Metodisk reflektion
kvantitativa analyser varit möjligheten att undersöka flera olika parametrar i samma analys och ändå få fram ett överskådligt resultat. Dock har en viss del av studiens analyser inte kunnat påvisa förväntade samband och inte heller har ana-lyserna kunnat påvisa orsakerna till de saknade sambanden. Men då studien är en sekundäranalys av ett redan befintligt material har materialets avgränsningar på-verkat både analyser, urvalsgrupper och variabler.
Materialets frågor och svarsalternativ har varit väl genomtänkta men i frågan om ideellt arbete hade det varit intressant att komplettera med en kvalitativ analys ge-nom att till exempel intervjua respondenterna. Med hjälp av intervjuer hade studien kunnat öka på förståelsen om vilken typ av ideellt arbete som utfördes men också fått kunskap om respondenterna förstår vad ideellt arbete innebär och genom det kunnat ge samhällsengagemanget ytterligare en dimension. Här finns utrymme för framtida uppföljande eller kompletterande studier.
5.3. Empirisk reflektion
Här ges en samlad jämförelse mellan den här studiens resultat och några av de stu-dier som lyftes fram i forskningsgenomgången.
Resultatet i denna studie går i linje med studien av Poljarevic et al. (2019), som visade på religiöst kapital via en högre andel föreningsengagemang för religiosi-tetstyp troende. Men studien skiljer sig samtidigt från Poljarevic et al. genom att först och främst ha tagit avstamp i socialt kapital men också för att ha drivit lysen kring religiöst kapital vidare genom att inkludera religiöst engagemang i ana-lysen kunna visa på ett starkt samband mellan religiöst engagemang och ideellt arbete.
Den forskningssammanställning som Shaw et al. (2014) redovisade har varit en av inspirationskällorna till den här studien, däremot kan inte den här studiens analyser av socialt kapital jämföras med resultaten i sammanställningen, då variabler för självkänsla och social medvetenhet saknades i enkäten. Men även om inte socialt kapital kunde upptäckas i samband med samhällsengagemang så påträffades reli-giöst engagemang där, vilket gör det intressant att undersöka hur respondenterna påverkas på individnivå av sitt religiösa kapital.
Att ungdomar påverkas av hur väl det sociala kapitalet byggs upp redan i familje-relationerna är tydligt, vilket uppmärksammas genom de statistiska sambanden mellan respondenter ur familjer med socialt perspektiv och deras vänskapsrelat-ioner, som i sig åskådliggör den forskning Coleman (1990) genomfört.
Möjligheterna till jämförelse med Yeungs (2004) finska studie är något begränsade då att hon kunnat urskilja att de starka sambanden mellan religiöst engagemang och ideellt arbete huvudsakligen finns inom vissa mindre samfund, medan den här studiens empiriska material saknat variabel för vilket samfund som ungdomarna varit engagerade i. Men även om studierna inte riktigt går att jämföra så ger Yeungs studie nya idéer till forskningsområden och studier för att ytterligare förstå religiöst kapital i Sverige. Finns det skillnader i religiöst kapital och ideellt engagemang mellan olika samfund och går det att identifiera individerna som ingår i religiösa nätverk för att utröna om det är samma individer som är både vänner, församlings-bor och kollegor i frivillighetsarbetet?
Denna studie har bidragit med kunskap om vikten av uppväxtfamiljens sociala per-spektiv för att individen ska utveckla sitt eget sociala kapital och att religiöst enga-gemang är en viktig variabel för att identifiera religiöst kapital bland ungdomar som utför ideellt arbete. En intressant aspekt med den här studiens resultat är de förväntade men saknade samband som upptäcktes, för även om andra analyser visar på förekomsten av socialt kapital i familjer med socialt perspektiv så saknas i den här studien samband mellan familjers sociala perspektiv och ungdomarnas sam-hällsengagemang respektive ungdomars ideella arbete.
5.4. Avslutande reflektion
Sammanfattning
Målet för den här studien var att nyansera kunskapen kring ungdomars samhällsen-gagemang och vänskapsrelationer genom de samband som kan definieras med hjälp av begreppen socialt kapital och religiöst kapital. Studien har utgått från Fields de-finition (2003, s.1) av begreppet socialt kapital och Baker och Smiths dede-finition (2010, s.8-9) av begreppet religiöst kapital, samt beskrivningar av begreppen så som de utrycks av Coleman (1990) och Putnam (2000).
Studien har varit en kvantitativ sekundäranalys av en enkätstudie från 2014 som publicerades i boken "Unga och religion: Troende, ointresserade eller neutrala" (Klingenberg & Lövheim, 2019) I den här studiens analyser har respondenterna kategoriserats på två olika sätt för att möjliggöra identifiering av socialt kapital och religiöst kapital. Den första kategoriseringen baserades på hur respondenterna be-skrivit sina uppväxtförhållanden ur ett socialt perspektiv, vilket gav två kategorier:
social familj och ej social familj. Den andra kategoriseringen ingick i Unga och religion 2014 och baserades på respondenternas inställning till religion i form av
fyra olika religiositetstyper: ointresserade, troende, tillhöriga och neutrala. De va-riabler som användes för indikation på socialt kapital och religiöst kapital var en-kätmaterialets frågor om föreningsengagemang, ideellt arbete och vänskapsrelat-ioner.
Studiens resultat visar på socialt kapital i sambanden mellan social familj och vän-skapsrelationer, medan religiöst kapital visas i sambanden mellan religiositetstyp
troende och ideellt arbete, samt mellan religiöst engagemang och ideellt arbete.
Däremot förekom inga statistiska samband varken mellan socialt kapital och ideellt arbete, eller mellan religiöst kapital och utvecklade vänskapsrelationer, vilket var oväntat utifrån tidigare forskning.
