1
Skillnader i personlighetsdrag hos personer med funktionella mag- tarmbesvär jämfört med normalpopulationen.
En tvärsnittstudie.
Amanda Skoglund
2012
Examensarbete, Grundnivå, 15 hp Omvårdnadsvetenskap
Examensarbete inom omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Handledare: Kerstin Stake-Nilsson Examinator: Marja-Leena Kristofferzon
Sammanfattning
Syftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk
aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien.
Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test. Resultatet visade en tydlig signifikant skillnad gällande ökad psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet,
irritationsbenägenhet samt fysisk- och verbal aggressionsbenägenhet jämfört med
normalpopulationen (P=<0,0001). Denna studie visade även att män med FGID skattar sig själv högre för fysisk- och verbal aggressionsbenägenhet jämfört med kvinnor med FGID. För psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet och irritationsbenägenhet fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Slutsatsen till föreliggande studie är att personer med FGID har
förstärkta personlighetsdrag jämfört med normalpopulationen och kan därmed vara känsligare för yttre påverkan som stress. Stress har enligt tidigare forskning visats sig leda till ångest och irritation. Män och kvinnor med FGID var lika känsliga för stress och ångest men männen hade en större benägenhet att agera både verbalt- och fysiskt aggressivt till följd av stress och ångest.
Nyckelord: Funktionella mag-tarmbesvär, personlighetsdrag, normalpopulation, könsskillnader
Abstract
The aim of the study was to compare personality traits between patient with gastrointestinal disorders (FGID) and the general population. A further aim was to compare personality traits between women and men with FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) was used for data collection. The SSP has been evaluated on norms and patients and has shown good validity. The personality traits used for this study was psychic trait anxiety, stress
susceptibility, trait irritability, verbal trait aggression and physical trait aggression. A number of eighty women and fifty-one men with FGID participated. Data was analyzed with one sample t-test and independent t-test. The result showed that people with FGID have statistically significant increase of personality traits compared to the general population (P=<0, 0001). Men with FGID have increased verbal trait aggression and physical trait aggression compared to women with FGID. For the other personality traits there were no statistically significant differences. The conclusion of this study is that people with FGID have increased personality traits and can be more sensitive for external influences such as stress. Earlier studies have shown that stress can lead to anxiety and irritation. Men and women with FGID were equal sensitive for stress and anxiety but men reacted significantly more often with aggression than women.
Keywords: Functional gastrointestinal disorder, personality trait, general population, gender differences
Innehållsförteckning
1. Introduktion
... Error! Bookmark not defined.
1.1 Funktionella mag-tarmbesvär ... Error! Bookmark not defined.
1.2 Patofysiologi, psykosociala faktorer samt påverkan av personlighet Error! Bookmark not defined.
1.3 Hildegard E. Peplaus Omvårdnadsteori ... Error! Bookmark not defined.
1.4 Problemformulering ... Error! Bookmark not defined.
1.5 Syfte ... Error! Bookmark not defined.
1.6 Frågeställning ... Error! Bookmark not defined.
2. Metod
... Error! Bookmark not defined.
2.1 Design ... Error! Bookmark not defined.
2.2 Urval och undersökningsgrupp ... Error! Bookmark not defined.
2.3 Datainsamlingsmetod ... Error! Bookmark not defined.
2.4 Tillvägagångssätt ... Error! Bookmark not defined.
2.5 Forskningsetiska överväganden ... Error! Bookmark not defined.
2.6 Dataanalys ... Error! Bookmark not defined.
3. Resultat
... Error! Bookmark not defined.
3.1 Jämförelse av personlighetsdrag mellan personer med FGID och normalpopulationen ... Error! Bookmark not defined.
3.2 Skillnad personlighetsdrag mellan män och kvinnor med FGID . Error! Bookmark not defined.
4. Diskussion
... Error! Bookmark not defined.
4.1 Huvudresultat ... Error! Bookmark not defined.
4.2 Resultatdiskussion ... Error! Bookmark not defined.
4.2.1 Jämförelse personlighetsdrag mellan personer med FGID och normalpopulationen ... Error! Bookmark not defined.
4.2.2 Skillnad personlighetsdrag mellan män och kvinnor med FGID .. Error! Bookmark not defined.
4.2.3 Peplaus omvårdnadsteori vid FGID ... Error! Bookmark not defined.
4.3 Metoddiskussion ... Error! Bookmark not defined.
4.4 Allmändiskussion ... Error! Bookmark not defined.
4.5 Slutsats ... Error! Bookmark not defined.
5. Referenslista
... 14
1
1. Introduktion
1.1 Funktionella mag-tarmbesvär
Personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) är överrepresenterade inom primärvården och på gastroenterologiska mottagningar då de söker för återkommande skov av mag-
tarmbesvär som orsakar dem stort lidande och kostar sjukvården stora summor pengar på grund av flertalet vårdbesök samt läkemedelsförskrivningar (Jones et al. 2007). Det är en patientgrupp som ofta anses svår och utmanande att bemöta och behandla då uppkomsten av besvären är ofullständigt utredda (Jones et al. 2007). Personer med FGID har visats sig ha försämrad hälsorelaterad livskvalitet, copingstrategi och socialt nätverk samt använder fler karensdagar än personer utan FGID (Drossman et al. 2002).
FGID är mag-tarmbesvär utan organisk orsak där de vanligaste förekommande besvären är funktionell dyspepsi (FD) och irritable bowel syndrome (IBS) (Jones et al. 2007). Fler kvinnor än män lider av både FD och IBS (Schmulson et al. 2010) och prevalensen för FD är 20-30 % (Tack et al. 2006) och för IBS 10-20 % (Longstreth et al. 2006).
FD uppträder i skov och visar symtom med ursprung från övre buken och ger besvär som illamående, sura uppstötningar och smärta i övre delen av buken (Stake-Nilsson 2011). Även IBS förekommer i skov men i nedre buken och skoven kännetecknas av buksmärta, antingen kronisk eller ständigt återkommande, samt omväxlande diarré och förstoppning (Stake- Nilsson 2011). Studier har visat att symtom för FD och IBS ofta överlappar varandra, det vill säga att en person visar symtom för båda åkommorna (Piacentino et al. 2011).
FGID diagnostiseras främst med hjälp av Rome Kriterierna som är konklusionen av mag- tarmexperters diskussioner kring vilka diagnoskriterier som ska gälla för FGID. Kriterierna finns i tre delar, I, II och III och beskriver symtomyttring för diagnos av FD och IBS och de skiljer sig ifråga om subgrupper (Drossman & Dumitrascu 2006). Då ingen organisk orsak står bakom FGID är åkomman svårbehandlad med hjälp av läkemedel men
symtombehandling mot bland annat sura uppstötningar, illamående och diarré och
kostförändringar (Stake-Nilsson 2011) samt psykologisk behandling (Wu 2012) används ofta med varierande effekt. De psykologiska behandlingar som visat sig hjälpa är bland annat anti- depressiva läkemedel (SSRI-preparat), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt meditation (Wu
2
2012). Stake-Nilsson, (2011) beskriver även ett antal egenvårdsmetoder som personerna själva uppger lindra symtomen för FGID.
1.2 Patofysiologi, psykosociala faktorer samt påverkan av personlighet
Vid FGID visar flertalet studier en koppling mellan centrala nervsystemet (CNS) och magens eget nervsystem (ENS), den så kallade brain-gut axis (Drossman et al. 2002, Jones et al.
2006). Brain-gut axis gäller hur CNS och ENS kommunicerar med varandra genom nervbanor mellan hypothalamus och magen med hjälp av bland annat neurotranssmittorn serotonin (Jones et al. 2006). Serotonin är mestadels lokaliserat i magen (95 %) med funktion att reglera den gastrointestinala sekretionen, rörligheten och känsligheten (Fitzgerald et al. 2008).
Centralt är serotonin, tillsammans med det limbiska systemet i hypotalamus, delaktigt i sinnesstämning och tankar (Drossman et al. 2002, Jones et al. 2006, Fitzgerald et al. 2008).
Psykosociala faktorer härrör från människans miljö och beskrivs som händelser i livet som orsakar stor stress, t.ex. psykiska, fysiska, sexuella och känslomässiga övergrepp eller brist på socialt nätverk (Drossman et al. 1999). Flertalet studier visade att tre övergreppstyper är signifikant associerade med IBS: sexuella övergrepp under barndom samt fysisk och psykisk misshandel vid vuxen ålder (Drossman et al. 1999, Salmon et al. 2003, Alander et al. 2008, Beesly et al. 2010, Faure et al. 2010). Då barn utsätts för sexuella övergrepp eller
känslomässig försummelse från föräldrar, utvecklar de ofta ångest som en form av biverkan efter stressen som framkallats av övergreppen (Francis et al. 1999). Bland barn med FGID har serotoninhalten signalerats som låg i sekret från nedre mag-tarmkanalen men inte från övre mag-tarmkanalen jämfört med friska barn. Det visar att låga halter serotonin endast
förekommer vid IBS och inte FD (Faure et al. 2010). Även vuxna personer med IBS har, oberoende graden av magsmärtor på grund av IBS, en lägre frisättning av serotonin (Cremon et al. 2010).
Människans personlighet påverkar tankar och känslor och influeras av arv och miljö (Minelli, 2011). Personer med IBS har en lägre halt av serotonin och till följd av detta ökad tendens för psykiska åkommor relaterade till tankar och känslor som ångest och depression (Fitzgerald et al. 2008, Margoob & Mushtaq 2011). Psykiska åkommor, främst ångest, är
överrepresenterade bland personer med IBS och FD då 40-90 % av personer med FGID har samtidiga psykiska besvär jämfört med normalpopulationen (Drossman et al. 2002). (Cremon et al. 2011). Ångest är ofta sprunget ur stress och betecknas som ett tillstånd där individen
3
utsätts för ett fysisk eller psykisk hot samt fara från omgivningen (Paul H. 2006). Vid stress reagerar kroppen främst med oro och rädsla och påverkan av långvarig stress leder till ett tillstånd där sömnrubbning, ångest och nedstämdhet dominerar. Den stress som från början är till för överlevnad, kan därför leda till ett tillstånd med kroniska somatiska och psykiska sjukdomar (Francis et al. 1999). Stress för personer med IBS leder till att tarmbesvär utlöses i tidigare skede och med allvarligare följder än de med icke-IBS (Drossman et al. 1999). Vid överlappning av FD och IBS, påverkas graden av allvar kring de psykiska åkommorna i takt med symtomen för FD och IBS (Piacentino et al. 2011). Intervjuer med personer
diagnostiserade med generaliserat ångestsyndrom har visat att personer med IBS (83,5 %) upplever ökad irritation jämfört med icke-IBS personer (54 %) (Lee et al. 2009). Personer med IBS, främst med symtom som förstoppning snarare än diarré, har ökad
aggressionsbenägenhet både vad gäller verbal- och fysisk aggression (Muscatello et al. 2010).
Studier visar även att män ur normalpopulationen är mer verbalt och fysiskt aggressiva än kvinnor (Campbell & Muncer 2008). Studier genomförda i västvärlden har upptäckt att i en partnerrelation visar kvinnor aggression genom att kasta föremål, slå, bita och sparka medan män oftare använder sin ilska till allvarlig misshandel samt att kväva och strypa. Kvinnor använder sig av en offensivare form av verbal aggression än män. Män däremot använder denna typ av aggression mer frekvent (Stone et al. 2011).
1.3 Hildegard E. Peplaus Omvårdnadsteori
Denna teori används inom psykiatrin som en del av behandling av ångest och depression.
Peplau utvecklade teorin kring interpersonliga processer i sitt arbete med psykiatriska patienter. Peplau menade att sjuksköterskan måste interagera tillsammans med patienten, genom att bemöta dem som jämställda samt med respekt och accepterande (Penckofer et al.
2011). Peplaus teori innefattar tre faser om interpersonliga processer. I Fas 1,
orienteringsfasen, lär sjuksköterskan känna patienten samt bygger grunden för tillit. Fas 2, bearbetningsfasen, delas upp i identifikation och nyttjande. Här stödjer sjuksköterskan
patienten då denne upptäcker sina problem och sedan bearbetar dem. Slutligen kommer Fas 3, avvecklingsfasen, där patient och sjuksköterska avslutar sin relation och där patienten har utvecklat strategier och mål som hjälper denne till att lösa sina problem (Forchuk & Dorsay 1995). Peplau menar att sjuksköterskan intar en eller flera roller i mötet mellan patient och sjuksköterska skapas (Courey et al. 2008). Den första rollen, som är grunden till övriga roller och därmed den viktigaste att bemästra, benämns som främlingsroll genom att det är det första mötet mellan patient och sjuksköterska. Då sjuksköterskan och patienten först bekantar sig
4
med varandra är det viktigt att visa att sjuksköterskan visar respekt och intar en icke dömande attityd mot patienten (Courey et al. 2008). Exempelvis måste sjuksköterskan vara medveten om patientens behov av distans i början för att förtroende ska skapas (Lego 1998). Då
personer med FGID i flertalet fall visat sig vara utsatta för sexuella övergrepp är två roller av betydande karaktär vid den interpersonliga processen mellan sjuksköterska och patient. Den ena är rådgivningsrollen där sjuksköterskan hjälper patienten att förstå att de är utsatta för våld och hjälper patienten till insikt kring dess livssituation och den andra rollen,
sakkunnighetsroll, hjälper patienten att hantera symtom relaterade till händelsen (Courey et al.
2008).
1.4 Problemformulering
Personer med FGID uppges ha försämrad hälsostatus och copingförmåga, försämrat socialt nätverk samt lägre livskvalitet då skov av obegripliga mag-tarmbesvär påverkar deras vardag och orsakar dem stort lidande (Drossman et al. 2002). Då informationen är undermålig kring FGID hos vårdpersonal och personer med FGID, kan det vara svårt at förstå varför besvären ständigt återkommer då inget fel inuti kroppen kan påvisas. Då ett övervägande antal personer med FGID lever med samtidiga psykiska åkommor, främst ångest, är det av yttersta vikt att sjuksköterskan kan förklara att all forskning påvisar koppling mellan psykiska åkommor och fysiska besvär. Denna vetskap hjälper även sjuksköterskan i behandling och bemötande av personer med FGID.
Genom information och förklaringar från sjuksköterskan får personer med FGID i och med ökad kunskap, strategier att hantera sina besvär. Sjuksköterskan har därmed gett dem möjlighet till förbättrad copingförmåga. En sjuksköterska med ökad kunskap om tillståndet kan hjälpa personer med FGID att minska stress och oro genom livsstilsförändringar som kosthållning och motion samt bidra till utökat socialt nätverk genom kontakt med
stödföreningar där personer i samma situation får träffas och utbyta erfarenheter.
Sjuksköterskan kan därmed stödja personer med FGID att förstå och hantera balansen mellan psykiska och fysiska besvär och därmed hjälpa dem till att höja sin livskvalitet och hälsa.
1.5 Syfte
Syftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med FGID och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID.
5
1.6 Frågeställning
- Finns det skillnader mellan personer med FGID och normalpopulation vad gäller ökad psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet eller fysisk- och/eller verbal aggressionsbenägenhet?
- Finns det några könsskillnader gällande dessa personlighetsdrag vid FGID?
2. Metod
2.1 Design
Detta är en tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design, vilket betyder att skillnader mellan grupper ska beskrivas och jämföras (Polit & Beck, 2008).
2.2 Urval och undersökningsgrupp
Under år 1990 genomfördes en multicenterstudie med tolv hälsocentraler i Sverige där personer som sökte för mag-tarmbesvär och diagnostiserades med FGID deltog. I en uppföljningsstudie år 2008 gjord av Stake-Nilsson (2011) ingick totalt ingick 267 personer från fyra hälsocentraler i Sandvikens Kommun. Anledningen till valet av hälsocentraler var att Sandvikens kommun inkluderade flest personer samt att de var geografiskt lämpliga för datainsamlingen. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara äldre än 18 år, samt att de fått diagnosen FGID under år 1990. Exklusionskriterier var svåra psykiska besvär, känd missbruksproblematik eller demens (Stake-Nilsson, 2011). I uppföljningen år 2008 deltog 51
% (n= 137), 62 % (n=85) var kvinnor och 38 % (n=52) män (Stake-Nilsson, 2011).
Anledningen till bortfallet på 48 % (n=130) var: flytt till annan ort eller land 11 % (n=14), ingen kontaktadress/nummer 8 % (n=10), nekade deltagande pga. hög ålder eller sjukdom 15
% (n=20), nekade deltagande pga. inte längre besvärad av symtom 15 % (n=19), nekade deltagande pga. tidsbrist trots kvarstående symtom 12 % (n=16), nekade deltagande pga. att rädslan från sjukdomstiden skulle bli återuppväckt 9 % (n=12) och 30 % (n=39) kunde ej delta pga. att personen var avliden (Stake-Nilsson, 2011). Antal deltagare till föreliggande studie är 131 stycken personer varav 61 % (n=80) kvinnor och 39 % (n=51) män. Sex personer från uppföljningsstudien deltog ej till föreliggande studie av oklar anledning.
6
2.3 Datainsamlingsmetod
Frågeformuläret Swedish university Scales of Personality (SSP) innehöll 91 validerade frågor som fokuserade på hur personen handlade eller kände i olika situationer i allmänhet. Det fanns fyra svarsalternativ: ”stämmer inte alls”, ”stämmer inte särskilt bra”, ”stämmer ganska bra”
och ”stämmer precis” där ”stämmer inte alls” är lägst på skalan 1-4 och ”stämmer precis” är högst. Frågeformuläret beskrev tolv olika personlighetsdrag, med sju frågor kring varje. För att det inte skulle gå att manipulera testet kodades åtta förutbestämda frågor om vid
inmatningen av data. De var i manualen för formuläret markerade med minustecken framför och för dessa gällde omvänd poängsättning. Max en fråga per formulär fick lämnas
obesvarad. Validiteten för SSP var utvärderat av över 3000 individer, av dessa var mer än 1000 patienter. Resultatet visade att formuläret var lättförståeligt, oberoende på kön, ålder och diagnos (Gustavsson et al. 2000). Grundarna till SSP hade även samlat in data från 741
personer som skulle representera normalpopulationen. Detta gjorde det möjligt att jämföra analysen för denna studie mot normalpopulationen. Reliabiliteten mättes i Cronbach’s alpha (α) och resultatet för normalpopulationen (n=741) var 0,59 - 0,84 för de olika
personlighetsdragen. Författarna till SSP beaktade värden över 0,20 som acceptabla (Gustavsson et al. 2000).
Till föreliggande studie valdes fem av tolv personlighetsdrag ut. Reliabiliteten för
föreliggande studie mättes med Cronbach’s α och värdena för de olika personlighetsdragen varierade mellan 0,60 - 0,83.
2.4 Tillvägagångssätt
Denna enkät utgjorde en delstudie i uppföljningsstudien år 2008. De utvalda personerna fick information hemskickat kring studies syfte. En vecka senare fick de ett telefonsamtal där de fick muntlig information om studien. De som valde ett icke-deltagande kontaktades ej något mer medan de som valde ett deltagande bokades in för ett möte. Vid första mötet fick de skriftlig information och frågeformuläret SSP med sig hem som de lämnade tillbaka besvarad eller obesvarad vid nästa besök för studien.
2.5 Forskningsetiska överväganden
Studien var godkänd av Forskningsetiska rådet, Uppsala Universitet, Dnr 208/147. Deltagarna hade delgivits skriftlig och muntlig information vid olika tillfällen om bland annat sekretess och möjlighet att avbryta studien närhelst de vill. Risker med denna studie var att deltagarna kunde ställas inför obehagliga minnen och tankar som frågorna kunde återuppliva. För att
7
minska risken för detta hade deltagarna alltid tillgång till en kontaktperson som de träffat vid flertalet tillfällen och de var informerade om att denne var tillgänglig om de behövde stöd eller hjälp med att hantera något kring sitt deltagande. En stor fördel var att deltagarna fick direktkontakt med mag-tarmspecialister om någon allvarlig mag-tarmsjukdom upptäcktes i samband med studien.
2.6 Dataanalys
Data analyserades i statistikprogrammet SPSS 20.0 (Statistical Package for the Social Sciences). One-sample t-test jämförde för denna studie medelvärdet mellan personer med FGID och normalpopulationen gällande personlighetsdrag. Oberoende t-test jämförde skillnader mellan män och kvinnor med FGID mot normalpopulationen gällande personligheter. För en signifikant skillnad skulle P=<0,05.
3. Resultat
Resultatet presenteras utifrån frågeställningen med löpande text, tabeller och figurer.
3.1 Jämförelse av personlighetsdrag mellan personer med FGID och normalpopulationen
Föreliggande studie undersökte skillnader mellan grupper i form av medelvärden. Resultatet visade att personer med FGID hade en ökad ångestbenägenhet, stresskänslighet,
irritationsbenägenhet, verbal aggressionsbenägenhet och fysisk aggressionsbenägenhet jämfört med normalpopulationen (Figur 1).
8
Figur 1 Jämförelse personlighetsdrag mellan personer med FGID och normalpopulationen
3.2 Skillnad personlighetsdrag mellan män och kvinnor med FGID
Resultatet gällande könsskillnader mellan män och kvinnor med FGID visade en signifikant skillnad vad gällde ökad verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet då medelvärdet är högre för männen vilket styrktes även av t-värdet som är >2 (Tabell 1). Inga statistiskt signifikanta skillnader framkom gällande psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet samt ökad
irritationsbenägenhet (Tabell 1).
Tabell 1 Skillnad personlighetsdrag mellan män och kvinnor med FGID
Variabler Kvinnor
medelvärde (standardavvikelse)
Män medelvärde (standardavvikelse)
P-värde t-värde (df)
Verbal
aggressionsbenägenhet
2,1474 (0,06502)
2,5400 (0,06327)
<0,0001 98,579 (130)
Fysisk
Aggressionsbenägenhet
1,6709 (0,05763)
2,0571 (0,08295)
<0,0001 35,829 (130)
Psykisk
Ångestbenägenhet
2,3020 (0,07725)
2,1257 (0,07621)
0,107 -1,624 (130)
Stressbenägenhet 2,3092 2,1914 0,197 37,448
0 0.5 1 1.5 2 2.5
Medelvärde
FGID (n=131) Norm.pop (n=741)
*=P<0,0001
9
(0,06549) (0,06278) (130)
Irritationsbenägenhet 2,2170 (0,06838)
2,4571 (0,11991)
0,064 36,619 (130)
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat
Föreliggande studie har undersökt skillnader mellan personer med FGID och
normalpopulationen gällande personlighetsdrag med hjälp av frågeformuläret SSP. SSP är utvärderat av både icke-patienter och patienter med god validitet. Personlighetsdrag som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Resultatet visade en tydlig signifikant skillnad gällande ökad psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt fysisk- och verbal aggressionsbenägenhet jämfört med normalpopulationen (P=<0,0001). Denna studie visar även att män med FGID skattar sig själv högre för fysisk- och verbal
aggressionsbenägenhet jämfört med kvinnor med FGID. För psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet och irritationsbenägenhet finns ingen signifikant skillnad mellan könen.
4.2 Resultatdiskussion
4.2.1 Jämförelse personlighetsdrag mellan personer med FGID och normalpopulationen
Då människans personlighet influeras av arv och miljö (Minelli, 2011) är de psykosociala faktorer som knyts an till FGID, i första hand övergrepp, en stor orsak till de förstärkta personlighetsdrag som framkommit av resultatet till föreliggande studie. Övervägande antal personer utvecklar FGID efter övergrepp av olika slag under barndomen eftersom övergrepp orsakar stor stress hos den utsatta personen (Drossman et al. 1999, Alander et al. 2008). Ökad stresskänslighet påvisas av resultatet till föreliggande studie hos personer med FGID jämfört med normalpopulationen. Stress har visats sig leda till ångest och nedstämdhet (Drossman et al. 1999, Francis et al. 1999). Ångest är även den främsta psykiska åkomman hos personer med FGID (Drossman et al. 2002). Föreliggande studie visar att personer med FGID har en
10
ökad ångestbenägenhet jämfört med normalpopulationen, vilket kan betyda att stress lättare övergår till ångest för personer med FGID jämfört med normalpopulationen.
Intervjuer med personer diagnostiserade med ångest har visat att personer med IBS (83,5 %) upplevde ökad irritation jämfört med icke-IBS personer (54 %) (Lee et al. 2009).
Föreliggande studie visar att personer med FGID har en ökad irritationsbenägenhet jämfört med normalpopulationen vilket ofta verkar förekomma tillsammans med ångest. Att personer med FGID har ökad verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet visar föreliggande studie. Det som styrks av tidigare forskning är att personer med IBS, främst med symtom som
förstoppning snarare än diarré, har ökad aggressionsbenägenhet, både vad gäller verbal- och fysisk aggression (Muscatello et al. 2010).
4.2.2 Skillnad personlighetsdrag mellan män och kvinnor med FGID
Föreliggande studie visar att det finns en signifikant skillnad vid verbal- och fysisk
aggressionsbenägenhet då männen med FGID visats sig vara mer aggressionsbenägna jämfört med kvinnorna med FGID. Tidigare forskning visar att män ur normalpopulationen är mer aggressionsbenägna, både verbalt och fysiskt, jämfört med kvinnor (Campbell och Muncer 2008). Därmed är det svårt att avgöra om FGID är orsaken till männens ökade aggressivitet i förhållande till kvinnornas aggressivitet vid diagnos FGID eftersom detsamma gäller hos normalpopulationen. Gällande övriga undersökta personlighetsdrag vid FGID förekommer ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor men däremot tendenser för ökad ångest och stresskänslighet hos kvinnorna samt ökad irritationsbenägenhet hos männen. Detta tolkar författaren till föreliggande studie som att vid FGID är kvinnorna mer känslig för stress och har högre ångestbenägenhet jämfört med männen, som också är känsliga för stress och ångest men de ter sig annorlunda i form av ökad irritation och aggressivitet hos mannen.
Tidigare forskning styrker detta då män och kvinnor reagerar olika gällande stresspåverkan.
Män har en ökad benägenhet för aggressiva beteenden och bryter oftare mot lagar och regler medan kvinnor har en ökad benägenhet för ångest och oro samt depressioner (Glover & Hill 2012).
4.2.3 Peplaus omvårdnadsteori vid FGID
Peplau är en omvårdnadsteoretiker som specialiserat sig på hur sjuksköterskan ska hjälpa personer med psykiska åkommor att uppleva hälsa. Genom att studier visat att uppkomsten till FGID i flera fall beror på övergreppshistorik samt ångest- och stresspåverkan (Campbell &
11
Muncer 2008) är det av betydelse att sjuksköterskan bygger en tillitsfull relation till sin patient för att denne ska våga öppna upp och berätta om hur patienten påverkats av tidigare upplevelser som orsakat stress och ångest.
I Fas 1 fokuserar Peplau på att bygga tillit och förtroende i mötet med en ny patient. I Fas 2 ska patienten tillsammans med en sjuksköterska, eller vid gruppterapi tillsammans med andra personer, identifiera och bearbeta sina problem för att slutligen i Fas 3, finna strategier som hjälper personen att ta ansvar för att finna en hälsosam tillvaro (Penckofer et al. 2011).
Peplaus teori om interpersonliga processer är flitigt använd i mötet med personer med
psykiska åkommor samt personer med behov av själslig omvårdnad som t.ex. ångestlindring.
Föreliggande studier visar en ökad benägenhet för ångest hos personer med FGID vilket tyder på att Peplaus teori kan hjälpa allmänsjuksköterskan att lindra personens ångest. Författaren till föreliggande studie har mött flertalet personer inom psykiatrin med ångest och stress ständigt närvarande i deras vardag och majoriteten av dessa personer har ofta haft samtidiga mag-tarmbesvär. Detta styrks även av tidigare forskning som visar att 40-90 % av personer med FGID lider av psykiska åkommor och då främst ångest (Drossman 2002). Genom att mag-tarmbesvär och psykiska åkommor ökar i takt med varandra (Piacentino et al. 2011), är det viktigt att personen får information kring detta för att få ett sammanhang för
symtombilden. Detta sammanhang, tror författaren till föreliggande studie, att de tre olika faserna i Peplaus omvårdnadsteori kan hjälpa patienten att finna. Författaren till föreliggande studie anser att människan behöver leva i fysisk och psykisk balans för att uppleva harmoni då det psykiska och fysiska måendet går hand i hand och en ökad psykisk påfrestning ger ökad kroppslig påfrestning och tvärtom. Personer med FGID kanske ska sträva efter att leva i harmoni, lära sig hantera motgångar metodiskt med ro istället för stress samt lära sig minska stress och ångest vilket föreliggande studies resultat visar en ökad benägenhet för.
4.3 Metoddiskussion
Data till föreliggande studie är grundat på material från en tidigare studie utförd av (Stake- Nilsson, 2011). Data är ej insamlat, avkodat eller inmatat i SPSS av författaren till
föreliggande studie och därav bearbetades datamaterialet objektivt. Frågeformuläret SSP har besvarat föreliggande studiens syfte och frågeställningar med ett trovärdigt resultat. Det var en person som inte svarade på en fråga, vilket är godkänt enligt formulärets grundare (Gustavsson et al. 2002). Förövrigt svarade alla deltagare på samtliga frågor. Författaren till
12
föreliggande studie har ej haft möjlighet att påverka studiens urval och tillvägagångssätt då materialet redan var insamlat. Urvalet i studien är genomtänkt och generaliserbar då den innefattar en grupp deltagare med diagnos som ställs utifrån internationella kriterier vilket betyder att liknande studie kan göras om på samma typ av patientgrupp var helst i världen.
Reliabiliteten som varierade mellan 0,60-0,83 ansåg av författaren till föreliggande studie vara god. Svagheter med föreliggande studie var ett högt bortfall men en undersökning visade att ingen statistisk signifikant skillnad fanns gällande ålder och symtombild mellan den
medverkande gruppen och de som valde att avstå sitt deltagande i studien och därav ska ej bortfallet påverka föreliggande studie. En annan svaghet var att deltagarna svarade på
formuläret i hemmet, därav är det inte med säkerhet fastställt att det är deltagaren som svarat vilket kan påverka reliabiliteten negativt.
4.4 Allmändiskussion
Föreliggande studie visar att personer med FGID har ökad stresskänslighet, psykisk ångestbenägenhet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet jämfört med normalpopulationen. Då diagnosen FGID är relativt okänd hos sjukvårdspersonal men antalet personer som söker för dessa besvär är många, finns det behov av ökad kunskap inom vården. Resultatet till föreliggande studie hjälper allmänsjuksköterskan till ett bättre bemötande och ökad förståelse för dessa personers besvär och agerande. Med ökad kunskap kring patofysiologin för FGID och hur personligheten påverkas av mag-tarmbesvär kan sjuksköterskan bidra till effektivare behandling och hjälpa dessa personer till ökad sjukdomsinsikt. Genom förståelse för sambandet mellan mag-tarmbesvär och psykiska åkommor, som exempelvis ökad stresskänslighet och ångestbenägenhet och vad det leder till kan eventuellt nya skov av mag-tarmbesvär förhindras. Sjuksköterskan bör hjälpa dessa personer till att hitta balans där denne upplever hälsa. För personer med FGID kan resultatet till föreliggande studie ge dem och deras närstående en förklaring till vissa beteenden och ageranden, vilket i sig kan vara en början till självläkning och självutveckling.
Fortsatt forskning bör göras kring hur personlighetsdragen samt upplevd hälsa och livskvalitet förändras om effektiv behandling påbörjas för både mag-tarmbesvär samt eventuella psykiska åkommor.
4.5 Slutsats
Slutsatsen till föreliggande studie är att personer med FGID har förstärkta personlighetsdrag jämfört med normalpopulationen och är därmed känsligare för yttre påverkan som stress.
13
Stress har enligt tidigare forskning visats sig leda till ångest och irritation. Föreliggande studie påvisar signifikanta skillnader för ökad stresskänslighet, psykisk ångestbenägenhet samt irritation och aggressivitet för personer med FGID. Män och kvinnor med FGID är lika känsliga för stress och ångest men männen har en större benägenhet att agera både verbalt- och fysiskt aggressivt till följd av stress och ångest.
14
5. Referenslista
Alander, T., Heimer, G., Svardsudd, K. & Agreus, L. (2008) Abuse in women and men with and without functional gastrointestinal disorders. Digestive diseases and sciences 53(7), 1856-1864.
Beesley, H., Rhodes, J. & Salmon, P. (2010) Anger and childhood sexual abuse are independently associated with irritable bowel syndrome. British journal of health psychology 15(Pt 2), 389-399.
Campbell, A. & Muncer, S. (2008) Intent to harm or injure? Gender and the expression of anger. Aggressive Behavior 34(3), 282-293.
Courey, T.J., Martsolf, D.S., Draucker, C.B. & Strickland, K.B. (2008) Hildegard Peplau's Theory and the Health Care Encounters of Survivors of Sexual Violence. Journal of the American Psychiatric Nurses Association 14(2), 136-143.
Cremon, C., Carini, G., Wang, B., Vasina, V., Cogliandro, R.F., De Giorgio, R., Stanghellini, V., Grundy, D., Tonini, M., De Ponti, F., Corinaldesi, R. & Barbara, G. (2011) Intestinal serotonin release, sensory neuron activation, and abdominal pain in irritable bowel syndrome. The American Journal of Gastroenterology 106(7), 1290-1298.
Drossman, D.A., Creed, F.H., Olden, K.W., Svedlund, J., Toner, B.B. & Whitehead, W.E.
(1999) Psychosocial aspects of the functional gastrointestinal disorders. Gut 45 Suppl 2, II25-30.
Drossman, D.A., Camilleri, M., Mayer, E.A. & Whitehead, W.E. (2002) AGA technical review on irritable bowel syndrome. Gastroenterology 123(6), 2108-2131.
Drossman, D.A. & Dumitrascu, D.L. (2006) Rome III: New standard for functional
gastrointestinal disorders. Journal of gastrointestinal and liver diseases : JGLD 15(3), 237-241.
Faure, C., Patey, N., Gauthier, C., Brooks, E.M. & Mawe, G.M. (2010) Serotonin signaling is altered in irritable bowel syndrome with diarrhea but not in functional dyspepsia in pediatric age patients. Gastroenterology 139(1), 249-258.
15
Fitzgerald, P., Cassidy Eugene, M., Clarke, G., Scully, P., Barry, S., Quigley Eamonn, M.M., Shanahan, F., Cryan, J. & Dinan Timothy, G. (2008) Tryptophan catabolism in females with irritable bowel syndrome: relationship to interferon-gamma, severity of symptoms and psychiatric co-morbidity. Neurogastroenterology and motility : the official journal of the European Gastrointestinal Motility Society 20(12), 1291-1297.
Forchuk, C. & Dorsay, J.P. (1995) Hildegard Peplau meets family systems nursing:
innovation in theory-based practice. Journal of advanced nursing 21(1), 110-115.
Francis, D.D., Champagne, F.A., Liu, D. & Meaney, M.J. (1999) Maternal care, gene expression, and the development of individual differences in stress reactivity. Annals of the New York Academy of Sciences 896, 66-84.
Glover, V. & Hill, J. (2012) Sex differences in the programming effects of prenatal stress on psychopathology and stress responses: An evolutionary perspective. Physiology &
Behavior(0).
Gustavsson, J.P., Bergman, H., Edman, G., Ekselius, L., von Knorring, L. & Linder, J. (2000) Swedish universities Scales of Personality (SSP): construction, internal consistency and normative data. Acta Psychiatrica Scandinavica 102(3), 217-225.
Jones, M.P., Dilley, J.B., Drossman, D. & Crowell, M.D. (2006) Brain-gut connections in functional GI disorders: anatomic and physiologic relationships. Neurogastroenterology and motility : the official journal of the European Gastrointestinal Motility Society 18(2), 91-103.
Jones, M.P., Crowell, M.D., Olden, K.W. & Creed, F. (2007) Functional gastrointestinal disorders: an update for the psychiatrist. Psychosomatics 48(2), 93-102.
Lee, S., Wu, J., Ma, Y.L., Tsang, A., Guo, W.J. & Sung, J. (2009) Irritable bowel syndrome is strongly associated with generalized anxiety disorder: a community study. Alimentary Pharmacology & Therapeutics 30(6), 643-651.
Lego (1998) The application of Peplau's theory to group psychotherapy. Journal of psychiatric and mental health nursing 5(3), 193-196.
16
Longstreth, G.F., Thompson, W.G., Chey, W.D., Houghton, L.A., Mearin, F. & Spiller, R.C.
(2006) Functional bowel disorders. Gastroenterology 130(5), 1480-1491.
Margoob, M.A. & Mushtaq, D. (2011) Serotonin transporter gene polymorphism and psychiatric disorders: Is there a link? Indian journal of psychiatry 53(4), 289-299.
Minelli, A., Bonvicini, C., Scassellati, C., Sartori, R. & Gennarelli, M. (2011) The influence of psychiatric screening in healthy populations selection: a new study and meta-analysis of functional 5-HTTLPR and rs25531 polymorphisms and anxiety-related personality traits.
BMC psychiatry 11, 50.
Muscatello, M.R., Bruno, A., Pandolfo, G., Mico, U., Stilo, S., Scaffidi, M., Consolo, P., Tortora, A., Pallio, S., Giacobbe, G., Familiari, L. & Zoccali, R. (2010) Depression, anxiety and anger in subtypes of irritable bowel syndrome patients. Journal of clinical psychology in medical settings 17(1), 64-70.
Paul H., B. (2006) The inflammatory consequences of psychologic stress: Relationship to insulin resistance, obesity, atherosclerosis and diabetes mellitus, type II. Medical hypotheses 67(4), 879-891.
Penckofer, S., Byrn, M., Mumby, P. & Ferrans, C.E. (2011) Improving subject recruitment, retention, and participation in research through Peplau's theory of interpersonal relations.
Nursing science quarterly 24(2), 146-151.
Piacentino, D., Cantarini, R., Alfonsi, M., Badiali, D., Pallotta, N., Biondi, M. & Corazziari, E.S. (2011) Psychopathological features of irritable bowel syndrome patients with and without functional dyspepsia: a cross sectional study. BMC gastroenterology 11, 94.
Polit, D., & Beck, C.T. (2008) Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkens.
Salmon, P., Skaife, K. & Rhodes, J. (2003) Abuse, dissociation, and somatization in irritable bowel syndrome: towards an explanatory model. Journal of Behavioral Medicine 26(1), 1-18.
Schmulson, M., Adeyemo, M., Gutierrez-Reyes, G., Charua-Guindic, L., Farfan-Labonne, B., Ostrosky-Solis, F., Diaz-Anzaldua, A., Medina, L. & Chang, L. (2010) Differences in
17
gastrointestinal symptoms according to gender in Rome II positive IBS and dyspepsia in a Latin American population. The American Journal of Gastroenterology 105(4), 925- 932.
Stake-Nilsson, K. (2011) Funktionella mag-tarmbesvär, symtomutveckling över tid samt egenvård. Stockholm: Karolinska Institutet, 75.
Stone, T., McMillan, M., Hazelton, M. & Clayton, E.H. (2011) Wounding words: swearing and verbal aggression in an inpatient setting. Perspectives in psychiatric care 47(4), 194- 203.
Tack, J., Talley, N.J., Camilleri, M., Holtmann, G., Hu, P., Malagelada, J.R. & Stanghellini, V. (2006) Functional gastroduodenal disorders. Gastroenterology 130(5), 1466-1479.
Wu, J.C. (2012) Psychological Co-morbidity in Functional Gastrointestinal Disorders:
Epidemiology, Mechanisms and Management. Journal of neurogastroenterology and motility 18(1), 13-18.
