Förebyggande och främjande ungdomsarbete

(1)

www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Förebyggande och främjande

ungdomsarbete

Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete

FoU i Väst/GR Göteborgs univeristet Bild: Pia Schmidtbauer

Uppläggning

Går det att förutsäga framtiden?

Prevention - om att öka förutsättningar

Preventionsnivåer

(2)

Prevention – i en helhet av

uppväxtmiljön

(3)

Framtiden går alltid lättare att förutsäga i

efterhand

Hög risk Födelsekohort Ex riskfaktorer Fattigdom Osämja föräldrar Föräldrars psykopati Perinatal stress Hög risk Motståndskraft 30 och 40 år Motståndskraftiga gruppen Relationer/äktenskap Arbete Föräldraskap Hög risk Motståndskraft 18 år gamla Beteende bland högriskgrupp Missbruk, kriminalitet Psykiska problem Tidiga graviditeter

6

Inga

Vissa

(1 el 2)

Flera

(3 el fler)

Ingen

kriminalitet

2,448

(82.4%)

2,220

(71.7%)

692

(45.8%)

5,360

1 brott

385

(13%)

493

(15.9%)

296

(19.6%)

1,174

2-3 brott

109

(3.7%)

272

(8.8%)

257

(17%)

638 4-10 brott

28

(0.9%)

91

(2.9%)

180

(11.9%)

299 11 - brott

2

(0.1%)

19

(0.6%)

85

(5.6%)

106 2,972

3,095

1,510

7,577

Risker i ungdomsåren

Slutsats:

Kraftig brottslighet i vuxen

ålder föregås nästan alltid

av problem under

ungdomsåren

Slutsats:

En stor del av dem med

anpassningsproblem i

ungdomen utvecklar

inte

kriminalitet senare

(4)

www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Kriminalitet Droger Relations-problem i familjen Låg SES Missgynnat bostadsområde Impuls-styrd Spännings-sökare Problematisk skolgång Separationer Våld i familjen Inadekvata uppfostrings-metoder Hög intelligens Social Upplevs av andra som trevlig Inga brott före 12 års ålder Kompisar i egna klassen Hög bemästrings-förmåga Empatisk Tolkar andra negativt Optimist

Kamrater med problembeteende

Prevention hänger samman med

förutsägelse

Framtiden är alltid osäker

Med skydds- och riskfaktorer försöker man se vad som

höjer respektive minskar risken för en viss utveckling

Faktorerna har olika betydelse för olika grupper Ingen enskild faktor är utslagsgivande

Det verkar vara problemanhopningen i relation till

frånvaro av skyddsfaktorer som är viktigast

Högriskgrupp skyddsfaktorer viktigare – Riskfaktorer förklarar 20 – 49 procent – Skyddsfaktorer förklarar 50 – 80 procent

I ett normal livsförlopp är tonårstiden ofta en period av

större problem av övergående karaktär, men som i andra perioder skulle indikera större problem

Högriskungdomar med god emotionell el god social

kapacitet utvecklar framtida problem i betydligt mindre utsträckning

(5)

Känsloliv

Risk- och skyddsfaktorer kopplas

samman till belöning och motivation

Kamratgrupp och Rollmodeller Alkohol, droger Övriga Individuella faktorer Självkontroll, Problemlösnings-förmåga Föräldrauppsikt Kommunikation i familjen Attityder Motivation Belöningssystem

Tidig debut för första berusning en indikation

på problemutveckling

(Stockholmselever i mars 2002)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

10 11 12 13 14 15 16 17 Aldrig

%

Högkonsument alkohol

Använt narkotika

Brott med dålig prognos

(6)

Årskonsumtion av ren alkohol hos

elever i årskurs 9

0-2 ₃ 4 5 6-8 0-2 3 4 5 6-12

0

500 1000

1500

2000

cl

Skyd dsfak_torer Riskfa ktorer

Bild: Knut Sundell

0-2 ₃ 4 5 6-8 0-2 3 4 5 ₁₂

6-0

20

40

60

80

100 %

Skyd dsfak_torer Riskfa ktorer

Elever i årskurs 9 som använt

narkotika

(7)

www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 0-2 3 4 ₅ 6-8 _0-2 3 4 5 6-12

0

20

40

60

80

100 %

Skyd_dsfak

torer Riskfakto rer

Elever i årskurs 9 som gjort

allvarliga brott

Bild: Knut Sundell

Främjande och förebyggande

fokus

(8)

www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Generositet Tillhörighet Skicklighet ”mastery” Självständighet Stärk tillit Stärk mening Stärk talang Stärk egenkraft

Prevention – ett sätt att bygga kapacitet

Brendtro & Larson, 2005

Stärkande arbete

Skyddsfaktorer familj, skola, samhälle Grundläggande behov hos ungdomar Motståndskraft hos individen Bättre uppväxtvillkor - Omsorgs-/ansvarstagande - Höga förväntningar - Möjlighet att delta och bidra

-Trygghet -Kärlek/tillhörighet -Respekt -Autonomi, makt -Utmaningar ”mastery” -Mening -Social kompetens - Problemlösnings-förmåga -Autonomi -Mål och framtidstro -Ökat välbefinnande socialt, hälsa, akademiskt - Reducerat hälsomässigt riskbeteende Benard, 2004

(9)

De som klarar svårigheter bättre…

upplever tillvaron som meningsfylld och strukturerad (sense of coherence)

har positiva förväntningar inför framtiden (positive thinking)

har en positiv självsyn (self regard)

upplever förändringar som något positivt (challenge, openness)

tycker att det som händer beror av egna handlingar (sense of control)

upplever sig ha kompetens att söka lösningar (self efficacy)

gör rationella överväganden snarare än impulshandlingar (impulse control)

kan hantera aggressiva känslor (irritability control)

hanterar provocerande situationer utan att känslor av frustration och osäkerhet tar överhanden (emotional control)

känner förtröstan att det finns människor som kan vara stöd, och som kan mobilisera ett sådant nätverk av stödpersoner (social support)

har en något orealistisk uppfattning om egna styrkor och svagheter (”realistic” perception)

Text från Håkan Stattin

Motståndskraft

Social kompetens Problemlösnings-förmåga

Autonomi Mål, mening och framtidstro Social responsiv Kommunikativ Empati Omsorgskänsla Medlidande Altruism Kunna förlåta Planeringsförmåga Flexibilitet Använder möjliga resurser Kritiskt tänkande Insiktsförmåga Positiv identitet Inre kontroll Initiativförmåga Självkontroll Kunna stå emot Självuppfattning Mindfulness Humor Målinriktning Prestationsinriktad Utbildningsmässigt orienterad Intressen Kreativ Fantasi, idérikedom Optimism Hoppfull Tro Andlighet Känsla av mening Benard, 2004

(10)

Preventionsområden

Illustration: Christián Serrano efter Bengt Lindström

Simskola för alla Främjande insatser Preventiva insatser Vårdande insatser Sjukdomar Död Protektiva insatser

(11)

Universell prevention Selektiv prevention Indikerad prevention

Generellt förebyggande

Situationell prevention

Rättsskipningsstrategi

Utvecklingsorienterad prevention

(12)

Några exempel på satsningar inom

FoU just nu

Universell prevention – LUPP

Selektiv – Cannabissatsning

Indikerad – PYC

Lönar sig förebyggande arbete?

1. Samhällets grundkostnad upp till 18 år: ~ 1,8 miljoner 2. Ökad välfärdskonsumtion/år: 350 – 1 600 tkr

3. Produktionsförluster/år: 300 tkr

4. Kostnad outsideridentitet: ~ 2,7 miljoner/år /person i kriminell subkultur (gånger år i utanförskap…)

(13)

”Avkastningspotential omkring

20 till 30 ggr”

”Räcker med att lyckas till några

få procent”

(Nilsson & Wadeskog, 2008)

Men då är det viktigt att inte

förvärra…”

Lönar sig förebyggande arbete?

Handling för ett samhälleligt kitt

Dynamiska processer för/mot

framtidstro och delaktighet Utgångspunkter

Mycket fungerar säkert bra,

men det finns problem…

Arbete som förstärker trygghet,

tillit och tillhörighet – på alla nivåer

Kunskap om vad som

med-/motverkar oroligheter och medvetenhet om vad man själv kan påverka

Samordning och

kunskapsgrundade handlingsplaner

Långsiktighet

Gärna insatser – men ett till

(14)

Några konkreta möjligheter

1. Skola, skola – bryta mönster. Handledning 2. Återkommande samtal politiker – skolklass 3. Kulturbryggor – integrerade i verksamheterna 4. Satsning i samarbete institution, kriminalvård kring ”återvändare”

5. Uppsökande arbete - också kunskapsbyggande 6. Kompetenssatsning inom fritidsverksamheter för unga 7. Kontinuerlig satsning på reflektion i och kunskapsbyggande kring de ordinarie verksamheterna

Avslutningsvis om några vanliga

misstag

”Det” fungerade ju så bra i…

En så bra idé att den kan inte misslyckas…

Det kommer stå en lång kö av intresserade

deltagare…

Vi får väl ha en referensgrupp…

Det är bra om de får utveckla sina egna

idéer…

(15)