En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund

2

Högskoleprojektet – är det en fråga om relation? ... 3

Relationen mellan kommun och högskola ... 6

Kompetensbehovet ... 9

Praktikfrågan ... 16

Den fortsatta dialogen ... 18

Innehåll

Camilla Strandborg, Kungälvs kommun

Elvy Persson, GR

3

M

H

Förord

Högskoleprojektet handlar om att finna vägen till en hållbar dialog. I det här fallet dialogen mellan arbetsgivarna inom det sociala området och institutionerna för Omvårdnad respektive Socialt Arbete. Kommu-nerna i Göteborgsregionen uttryckte önskemålet om att upprätta en hållbar dialog med utbildarna av sjuksköterskor och socionomer utifrån det aktuella och det framtida rekryteringsbehovet inom vård och omsorg. Arbetsgivarna vet att framtiden kommer att ställa delvis nya krav på kompetenserna inom socialtjänsten.

Resultatet av Högskoleprojektet förväntades bli ett gott exempel på hur ett levande samtal inleds. Incitament för en dialog är beskrivningen av den verklighet parterna befinner sig i, kunskap och förståelse för varandras olika agerande utifrån tolkningen av densamma och en nyfikenhet på om det kan finnas ett mervärde i att samtala med varandra. Målet med projektet är att kontakten mellan kommuner och utbildningsanordnare är etablerad och dialogen igång!

Detta är en sammanfattande rapport som beskriver arbetet i Högskoleprojektet. Rapporten är en återkoppling till de personer som på olika sätt varit engagerade i Högskoleprojektet.

Bakgrund

Med start i maj 2004 började företrädare för arbetsgivarna inom det sociala området i kommunerna i Göteborgsregionen sitt arbete med att lägga grunden till projektet som skall resultera i en hållbar och långsiktig dialog med utbildningsanordnarna av sjuksköterskor och socionomer. Tidsramen är: projektstart i början av maj 2004 och avslutning strax före årsskiftet 2005/2006.

Uppdraget initierades av den sociala styrgruppen, personalchefs-gruppen och den sociala chefspersonalchefs-gruppen som ser det som en strategisk fråga att kommunerna kan rekrytera och behålla personal inom den kommunala välfärdssektorn. Innehållet och formen för olika utbild-ningar inom välfärdssektorn berör kommunerna som avnämare av, och högskolan som producent av, sjuksköterskor och socionomer. Yrkesutbildningarna måste vara anpassade till de krav som möter studenterna efter avslutade studier.

I projektuppdraget ligger dels att öppna en dialog om innehållet och formen för utbildningarna, dels att GR kan fungera som en samlad bas för praktikfrågorna. När det gäller praktik är utgångs-punkten att GR inte ansvarar för själva praktikplaceringen/den kliniska utbildningen utan att detta sker via överenskommelse mellan

Högskoleprojektet

4

kommun och utbildningsanordnare. Det är viktigt att praktiken anordnas så att det blir attraktivt för studenten att sedan söka kommunal anställning.

Ytterligare aktuella frågor som lyfts fram i projektbeskrivningen är uppbyggnad av kontakter med andra stora avnämare, som t.ex. Västra Götalandsregionen, med vilka kommunerna kan ha gemensam-ma intressen i förhållande till utbildningsanordnarna.

I ett senare skede kan det byggas upp kontakter med arbetsgivare inom andra sektorer. Detta för att påbörja ett erfarenhetsutbyte runt hur man i andra branscher för dialogen med utbildningsanordnarna och hur man som arbetsgivare engagerar sig i utbildningens genom-förande inklusive praktikutformningen.

Uppdraget genomfördes i en projektmodell med en styrgrupp, två arbetsgrupper med kompetens inom sakområdet och knutet till dessa, en intern projektgrupp på GR, med två projektledare och en projekt-sekreterare.

Styrgruppen består av företrädare för den sociala chefsgruppen samt personalchefsgruppen. Vid sammansättningen av arbetsgrupper beaktade styrgrupp och projektledare att samtliga inriktningar i den sociala verksamheten skall vara representerade; individ- och familje-omsorg, funktionshinder, äldreomsorg och hälso- o sjukvården. Företrädare för FoU i Väst har varit adjungerade i arbetsgrupperna.

Projektet har varit allt igenom transparent med en stor öppenhet inom projektorganisationen, mellan grupperna och institutionerna, och samtalstonen under arbetet har präglats av lyhördhet för att åstadkomma det klimat som främjar dialogen.

1 _{en tjänst som delas mellan Göteborgs Stad och Göteborgs universitet med stöd från}

projektet Nationellt stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

Sammanfattning

Projektet har undersökt och inventerat dagens kompetensbehov och belyst och diskuterat framtidsscenarier i verksamheterna. Utbildnings-anordnarna har bjudits in till samtalen och projektet har visat upp den verklighet som utspelar sig på olika arbetsplatser där sjuksköterskor respektive socionomer arbetar. Institutionerna har varit representerade i arbetsgruppen och i styrgruppen.

Arbetsgrupperna startade hösten 2004 med att definiera vad som präglar den kommunala sjuksköterskan respektive socionomen. Det gjordes intervjuer med nyfärdiga anställda socionomer och sjuksköter-skor utifrån en gemensam intervjuguide. Arbetsgrupperna tittade på den kommunala sjuksköterskans och socionomens kompetenser nu och i framtidens socialtjänst. Arbetsgruppen för socionomer dök även ner i en nyskriven rapport, sprungen ur en kombinationstjänst1_, ”Mellan relation och resultat” av Anders Törnquist. De aktuella praktikfrågorna har rört kvaliteten och ansvaret för sjuksköterske-praktiken och antalet tillgängliga platser för socionomerna. Under projekttiden har en mängd frågor och problem formulerats och alla dessa har inte arbetsgrupperna kunnat bearbeta. Förhoppningen är att frågorna finner sitt forum i den framtida dialogen mellan praktik och utbildningsanordnare.

Våren 2005 användes till intervjuarbete och till att fråga enhets-chefer inom individ- och familjeomsorg, funktionshinder och äldre-omsorg om socionomerna och brukargrupperna. Styrgrupp och arbetsgrupp för sjuksköterskor anordnade en dag på Tjörn där

5

ledningen för Institutionen för Omvårdnad inbjöds att träffa

sjuk-sköterskor i kommunal verksamhet.

Arbetsgruppen för socionomer genomförde ett nedslag i verklig-heten för Institutionen för Socialt Arbete. Lerums kommun presente-rade nya socionomer som reflektepresente-rade över mötet med det praktiska sociala arbetet och beskrev mångfalden i det sociala arbetet. Även delar av verksamheten inom funktionshinderområdet visades för besökar-na.

Resultaten från projektet har avrapporterats på en temadag och under denna temadag visades även på en möjlig dialogform utifrån en systemisk struktur.

Styrgruppens möte i oktober 2005 resulterade i ett förslag till den sociala chefsgruppen. Bakom förslaget stod Högskoleprojektet samt

institutionerna för Omvårdnad och Socialt Arbete:

Institutionen för Omvårdnad

Styrgruppen för projektet föreslår att ett utbildningsråd bildas, där företrädare för Omvårdnadsutbildningen i Göteborg och företrädare för GR:s medlemskommuner träffas regelbundet och diskuterar utbildningens innehåll utifrån den verklighet som råder inom området och de kompetenskrav som efterfrågas när det gäller den kommunala sjuksköterskan.

Styrgruppen föreslår vidare, när det gäller praktiken, att GR delas upp i norr respektive söder och att två kontaktpersoner mellan institutionerna och kommunerna tillsätts för att handha de övergri-pande praktikfrågorna. Dessa två personer ska vara förmedlare mellan kommuner och institution, medan själva placeringen av praktikanten är en fråga för praktiksamordnarna i varje kommun och institutionen.

Institutionen för Socialt Arbete

När det gäller socionomutbildningen så har Göteborgs Stad, genom kombinationstjänsterna, numera ett forum och ett fungerande samarbete med institutionen, där det finns utrymme både för praktik-frågor och aktuell ”input” från verksamheterna som anställer socio-nomer.

Institutionen för Socialt Arbete erbjuder sig att ta initiativ till en regelbunden återkommande diskussion med kranskommunerna om innehållet i utbildningen och om praktiken.

I dialogen med högskoleinstitutionerna har också visats på möjligheten att använda GRs ordinarie nätverk när man vill ha kontakt med kommunerna.

”Den Sociala Chefsgruppen beslutar att

- tillstyrka styrgruppens förslag när det gäller Institutionen för Socialt Arbete

- inte organisera sig i grupper norr/söder för kontakten om sjuk-sköterskestudenternas praktik

- tills vidare inte engagera sig i delregionala RGS (regiongemensam samverkansgrupp).”

6

S

Relationen mellan kommun och högskola

Frågeställningar

Styrgruppen ville veta hur kompetenskraven ser ut när det gäller dagens och morgondagens sjuksköterskor och socionomer; hur de nyfärdiga sjuksköterskorna och socionomerna ser på mötet med verkligheten; hur verksamheterna ser på framtiden; hur vi ska kommu-nicera verksamheternas bild av nutid och framtid; om utbildningen går i takt med kommunernas behov?

I styrgruppen framkom även att arbetsgivarna ibland upplever svagheter och brister när det gäller de nya socionomerna. Ute i kommunerna har arbetsledare uppmärksammat brister i utrednings-metodik hos de nyutexaminerade socionomerna. Detta är en fråga att ta upp med institutionen. Idag har många av de nya socionomerna svårt att hantera misslyckanden. Det är duktiga elever som kommer in på utbildningen därför att intagningspoängen är höga. Efter sex månader i arbetslivet ger de upp. De saknar kvitto på att de gör ett bra arbete. Kan vi hjälpas åt att förbereda studenterna på den verklighet de möter? Vidareutbildning och kompetensutveckling är viktigt. Det är också viktigt att studenterna tränas i att skriva utredningar redan på skolan för det är en del av deras arbete i organisationen. Idag ser man att eleverna fastnat i den vetenskapliga avhandlingens struktur.

Sjuksköterskorna

Sjuksköterskorna som arbetar i de kommunala verksamheterna har själva uttalat att de upplever brister i utbildningen vilket påverkar yrkesutövningen. Den aktuella sjuksköterskeutbildningen utbildar först och främst för en arbetsmarknad inom landsting och region; för sjukhusen. Är man på institutionen medveten om hur mycket det handlar om samverkan med andra yrkesgrupper?

En fråga till som är aktuell är diskussionen om praktikplatser. För sjuksköterskornas del finns det tillräckligt många platser men kvalite-ten varierar och innehållet i praktiken bör bearbetas. Institutionen i Göteborg nyttjar praktikplatser i Göteborg och Mölndal och det täcker behovet. Kranskommunerna tar emot elever från andra utbild-ningsanordnare. Inledande frågeställning är: hur ser de befintliga avtalen avseende praktikperioder ut mellan grupper av kommuner/ SDN och Göteborgs Universitet? Vid projektstarten finns det ett ramavtal avsett att reglera sjuksköterskepraktiken som rekommende-ras av VästKom. Vi vet att ett stort antal kommuner inte ingått avtal med utbildningsanordnaren trots rekommendationen.

7

Socionomerna

För socionomerna är det för få praktikplatser som ställs till förfogan-de vilket medför stor oro från institutionens sida inför varje ny praktikperiod. Dessutom kan det vara intressant med en bredare praktik som spänner över större delen av socialtjänstens verksamhets-område med tanke på att två utbildningar slagits ihop till en. I projek-tets uppdragsbeskrivning påtalas vikten av att de kommunala praktik-platserna anordnas så att det blir attraktivt för studenten att sedan söka kommunal anställning.

Hur skall introduktionen utformas av arbetsgivaren när utbild-ningen tenderar att bli mer grund och generell medan personalen i verkligheten skall vara specialiserad? Eleverna väljer sin egen utbild-ning i de kursval de gör under fortsättutbild-nings- och fördjuputbild-ningsdelen i socionomprogrammet. Det blir viktigare för arbetsgivaren att läsa kursintyg och utforma mottagande och introduktion utifrån arbets-tagarens individuella examen och kunskapsområden.

Är arbetsgivaren för otydlig i sin kravspec till skolan? Skulle ett liknande förhållande råda om det var näringslivet som behövde utbildad arbetskraft i produktionen?

Institutionen för Socialt Arbete vill ha en dialog, ett samtal med elevernas blivande arbetsgivare, kommunerna och önskar ett forum för samtalet. Kompetenskraven på socionomerna växer. Kan verksam-heterna beskriva de kompetenser de vill ha? Institutionen undrar hur kommunernas utbildningspolitik ser ut? Är det möjligt att arbeta och studera samtidigt?

Institutionen för Socialt Arbete försöker hålla jämna steg med utvecklingen men med en utbildning som är 140 poäng så hinner det hända en del utanför skolan innan eleverna går ut. Hur får man så

trygga nyutbildade socionomer att de kan möta förändring utan oro? Framtiden innehåller samarbete över institutionsgränserna och det finns innehållsmässiga vinster att göra. Utbildningsväsendet är långsamt i vändningarna. I skolans kvalitetssäkring ingår att göra uppföljande undersökningar. Våren 2005 går de första eleverna från nya socionomprogrammet ut och skolan planerar att följa upp dem.

Guidad tur på Tjörn och i Lerum

Styrgruppen föreslår på ett tidigt stadium att kommunerna ordnar studiebesök med program och lunch för att inleda diskussion om den verklighet som råder för sjuksköterskorna i den kommunala hälso-och sjukvården hälso-och för socionomerna i socialtjänsten.

Tjörn 23 februari 2005

Dagen inleddes med besöket på Lilldalshemmet med platser för boende med stora medicinska och sociala omvårdnadsbehov. Sjuksköterska, MAS och kommundoktor berättade om patientgrupper och om sjuksköterskan i kommunal verksamhet och på eftermiddagen hade vi en givande diskussion.

Reflektioner från studiebesöket på Tjörn:

Samlade intrycket är att dagen på Tjörn präglades av en vilja, från institution och praktik, att lyssna på varandra och att samtala om synen på en gemensam framtid inom den kommunala hälso- och sjukvården. Framgångsfaktorer för ett lyckat studiebesök var miljön, samtalsformen med deltagande av MAS, sjuksköterska och förestån-dare, kommundoktorn som beskrev det effektiva samarbetet m.m.

8

Röster från studiebesöket:

_{Lerum 16 september 2005}

Även studiebesöket i Lerum blev mycket uppskattat och särskilt berättelserna från två nyfärdiga socionomer gav både praktik och skola en del att tänka på. Socialsekreterare beskrev mångfalden av brukare man möter i Lerum. Dom berättade om det sociala arbetet vid nybesök, missbruksproblematik, ungdomsarbete, våld i nära relatio-ner, stöd till familjer och vilka krav insatserna ställer på generell och specialiserad kunskap. En heterogen grupp brukare där det blir viktigt med metoder och evidensbaserat psykosocialt arbete.

”Man kan påverka utbildningen! Kul att höra att det är så lustfyllt att arbeta i den kommunala hälso- och sjukvården.” ”Studenterna vet inte, under utbildningen, vilken verklighet de möter! Frigör handledare så att de kan komma in till institutio-nen.”

”Jobba med att få studenterna till praktik i kommunerna. Praktikperioderna mycket viktiga för studenterna. Kunskaps-utbyte. Reklam för specialutbildningar som går att söka. Viktigt med återkoppling vad avser att utvärdera praktikplatserna i kommunerna (termin 2). Välkomstbrev! Jätteviktigt och som uppskattas av studenterna. Kritik mot introduktionen i prakti-ken. På Gråberget tar en ansvarig hand om praktikanterna och handledaren kommer och hämtar under fm./em. Saknar reflektionstid. Sjuksköterskan har inte tid att sitta ner ens en kvart om dagen. Termin 5 i hemsjukvården saknas forsknings-anknytning, akademiska diskussioner och reflexion.”

”När jag fick mitt första arbete som social-sekreterare och satt där och skulle omvandla teorierna till praktik, då tyckte jag att jag inte hade lärt mig någonting i skolan! Det är först efter en tid som saker börjar falla på plats och jag förstår att jag faktiskt lärt mig väldigt mycket. En praktik-termin till skulle ha förberett mig mer”, säger en av de nyfärdiga socionomerna i Lerum.

9

T

Fakta om sjuksköterskeutbildningen

Traditionellt förändras utbildningen ungefär var tionde år och nu följer institutionen 1993 års utbildning. Man examinerar 100 sjuk-sköterskor per termin. De studerandes åldrar varierar mellan 19 och 45 (50) år. Man läser vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Under de första fem veckorna går eleverna ut 1 dag i veckan och tittar på sjuksköterskan inom alla olika områden, från sjukhus till kommun. I termin 4 inleds en processinriktad handledning i omvårdnad som omfattar 5 poäng och löper under de tre sista terminerna.

Efter examen kan man gå vidare till specialistutbildning, vilket cirka 50 procent av eleverna gör.

Sjuksköterskornas kompetensbehov i dag

Gruppen har utgått från kompetensbehovet enligt de 4 grundstenarna i en artikel av Ulla Tunedal och Ingegerd Fagerberg i tidskriften Vård i Norden 2/2001 publ. No. 60 vol. 21:

• Medicinsk kompetens. • Omvårdnadskompetens.

• ”Allmänmänskligt intresserad” kompetens – personlig mognad. • Pedagogisk kompetens.

De nyfärdiga sjuksköterskorna är väl rustade med den medicinska kompetensen och behöver mer av omvårdnad och pedagogik. Det är viktigt med handledningen som bidrar till den personliga mognaden.

Kommunens stora uppgift är att ta hand om de äldre människorna med multifunktionell nedsättning; ”de obotligt gamla”, de med fler än tre sjukdomar som är i åldrarna 85-90+. Fler väljer att vårdas i hemmet. Barn, gamla, föräldrar behöver vård i livets slutskede och väljer att få den i hemmet. Det är i sitt hem i kommunen man ska leva med sin sjukdom och det är den kommunala hälso- och sjukvården som ska tillgodose behoven.

Viktiga målgrupper

• 0-85 år: psykiska funktionshinder, cancerpatienter (vuxna och barn), dialyspatienter, multipla funktionshinder, rörelsehinder-totalförlam-ning, ALS/MS…

• över 60 år: samma som 85+ men ”friskare”

• över 85 år: demens, höftfraktur, diabetes, hjärtsvikt, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, stroke, ALS/MS, multipla sjukdo-mar, neurologiska skador och sjukdomar (”tröskelprincipen” – när man inte utan stora besvär kan ta sig till vårdcentral)

Alla grupper kan ha vård i livets slutskede. De utgör knappt 10 procent av alla vårdtagare.

10

Högskoleprojektets arbetsgrupp anser att en sjuksköterska i kommunen behöver särskild kompetens:

• Pedagogisk funktion: stora skillnader från den slutna sjukvården. Konsultativa och direkta insatser i den kommunala verksamheten. • Handledare

• Samverkansansvarig • Arbetsledare • Rådgivare • Vårdgivare

Den sociala kompetensen är viktig för sjuksköterskor i den kommuna-la hälso- och sjukvården, anser sjuksköterskor som fått delta i

processhandledning. Att arbeta med många olika yrkesgrupper är signifikant för den kommunala sjuksköterskan. Hon måste ha förmågan att förstå och att kommunicera med andra.

Det ställer även höga krav på professionalitet när man arbetar i någons hem jämfört med när patienten kommer till sjukhuset. Den kommunala sjuksköterskan är ensam i mötet, ensam i bedömningen och beslutet tills nästa sjuksköterska kommer.

Det är viktigt hur sjuksköterskan dokumenterar det hon/han ser; bedömningarna är viktiga och sjuksköterskan måste kunna beskriva rätt.

Arbetstillfredsställelsen är stark hos den kommunala sjuksköter-skan! Det visar avhandlingar om den kommunala sjuksköterskan. (Peter Westlund, Agneta Nilsson, Inger Fagerberg, Ulla Tunedal).

”Arbetsgruppens lista”

Kännetecknande för kommunal hälso- och sjukvård: • många kontaktytor; samarbete med flera olika vårdgivare • delegering = arbete genom annan vårdpersonal

• utbildning av annan vårdpersonal, patient och anhöriga • självständigt arbete med avstånd till läkare

• flera lagar att känna till (SoL, LSS, HSL) • patientens eget ansvar

• som ssk kan man inte ha full kontroll utan måste förlita sig till andra vårdgivare

• ssk leder hälso- och sjukvården kring och hos patienten • handledning och rådgivning till patienter och andra vårdgivare • arbetar som gäst i patientens hem

Skillnader gentemot sjuksköterskan i landsting/region: • Insatserna föregås av en biståndsbedömning. • Arbete utifrån olika lagar (SoL, LSS, HSL).

• Många kontakter inom kommunen, primärvården och i sluten-vården.

• Sjuksköterskan står ensam inför beslut. • Det medicinska ansvaret är sjuksköterskans.

Profil av en nyfärdig sjuksköterska

Kvinna, 37 år som tog sin ssk-examen för ett år sedan från GU, Sahlgrenska Akademien, Instiutionen för Omvårdnad. Tidigare arbetat som usk inom ÄO och sjukvården. Sedan examen anställd och

11

verksam som områdesansvarig sjuksköterska inom hemsjukvården i

en kommun (eller stadsdel i Göteborg).

Tycker sig vara relativt kompetent att utöva sitt yrke; och då särskilt det arbete hon har nu!

Trots de futtiga 2 veckors introduktion hon fick på sin arbetsplats. Tur då att hon under utbildningstiden praktiserat hos sin arbetsgiva-re…

Under introduktionen var inte enhetschefen särskilt delaktig men kollegerna var det desto mer så därför är vår ssk nöjd med introduk-tionen. Det talades om mentor eller kontaktperson till henne men det blev inte av.

När det gäller hennes uppfattning om sina kompetenser så skattar ssk sig högt i patientsamtal, information, handledning av personal, läkemedelshantering och dokumentation! Hon är även nöjd med sin insats när det kommer till undersökningar, planering, behandlingar och förebyggande arbete. Vad avser katastrofberedskap och att följa och utnyttja forskningen och utvecklingsarbetet inom medicin och omvårdnad så finns det mer att önska…

För att vår ssk ska känna att hon gör en fullvärdig insats i arbetet behöver hon kunna reflektera över patientens situation tillsammans med berörda parter. Hon är nöjd och trygg med den vård hon ger rutinmässigt i sin dagliga omvårdnad av kommuninvånarna.

Mindre trygg känner hon sig vid vård och transporter av s.k. instabila patienter (barn med rör i halsen t.ex.). Om datorn strejkar med påföljden att ssk inte kommer åt journalerna blir hon orolig.

Ibland uppstår oklarhet i rollen som ssk gentemot enhetschefer eller biståndsbedömare när det gäller insatser för vårdbehövande.

När ssk ser tillbaka på utbildningen så önskar hon att det varit

mer praktik; mer praktiska övningar; praktikfall, mer fysiologi, anatomi och pediatrik. Kanske att personlig lämplighetsprövning borde föregå intagning på utbildningen…

Mest nytta har hon haft av det utbildningen förmedlade om medicin, omvårdnad och förhållningssätt. Allra högst skattar hon att utbildningen förberett henne på arbetslivet med de teoretiska kunska-perna inom just medicin, omvårdnad och psykologi samt med den personliga mognaden. När det gäller kunskap om samverkan med andra professioner och verksamheter så önskar hon att utbildningen förberett henne mer.

Sjuksköterskan tycker på det stora hela att arbetet i kommunen är så som hon förväntat sig. Hon upplever att arbetet innebär stort ansvar och att det är för dåligt betalt. Men det är roligt och stimule-rande att arbeta som sjuksköterska i den kommunala hemsjukvården!

Krav på sjuksköterskor i framtidens kommunala

omvårdnad

I stort sett är kraven på morgondagens sjuksköterska desamma som nu. Antalet äldre som behöver omvårdnad ökar och komplexiteten i behovsbilden kommer att öka. Teknikutvecklingen och samhälls-strukturen leder till att ytterligare krav ställs på den medicinska kompetensen och förmågan att samverka.

- Ytterligare medicinsk kompetens - Professionella som är bra pedagoger - Bra på cooping-strategier (förmedla hopp!) - Förmågan att möta människor

12

Utdrag ur:

”TANKAR OM FRAMTIDENS SSK ROLL OCH KOMPETENSPROFIL Patient/personal och närstående kan ha många olika frågor och söker råd, kunskap och bedömning. Som rådgivare skall den patientansvari-ga sjuksköterskan föreslå vård och omvårdnadsinsatser. Patientansva-rig sjuksköterska visar på olika behandlingsalternativ och stöder vårdpersonalen när de har frågor av medicinsk karaktär. Som pedagog , handledare, delegerar sjuksköterskan medicinska arbetsuppgifter på ett professionellt, strukturerat och ansvarsfullt sätt. Hon/han handleder och utbildar personal.

Som arbetsledare för den medicinska omvårdnaden leder sjuksköter-skan arbetet kring patienten. Sjukskötersjuksköter-skan ansvarar för kontakter med läkare och närstående.”

Av Anna Hildersson och Gunilla Lewin Kungälvs kommun

Fakta om socionomutbildningen

Dagens utbildning, på 140 poäng, är en sammanslagning av två program; det tidigare socionomprogrammet och programmet för social omsorg och pedagogik. Tidigare hade man 100 studerande per termin och den siffran har nu stigit till 150. Programmet präglas av sammanhängande och tydliga kurser mellan 5 och 15 poäng. Under termin 5 är eleverna ute på fältet i en handledd studiepraktik. Socio-nomutbildningen är en generalistutbildning med valfria inslag som är målgruppsorienterade. Nu mer är det examensbeviset som anger de val den studerande gjort.

Under hela utbildningen gör eleverna en ”PPU”, personlig pro-fessionell utveckling, i form av självreflektion i mindre grupper under ledning av institutionens personal.

Hela termin 5 består av praktik inom exempelvis socialtjänst, Bup, kriminalvård, sjukvård eller frivård. 15-20 elever per termin gör praktik utomlands, 37 procent är i IFO-verksamhet (varav 50 procent i Göteborgs Stad) och 63 procent går till övriga verksamheter.

Framtidens kompetensbehov

Arbetsgruppen pekar ut tre områden som generellt sett ställer särskilt höga krav på socionomer idag. Dessa är: 1) förmågan att samverka, 2) förmågan att klara av förändring samt 3) att leva upp till kraven på specialisering inom socialt arbete.

Arbetsgruppen har uppfattningen att dagens socionomer före-ställer sig att de ska arbeta med kontinuitet, process och relation. Det goda sociala arbetet antas befinna sig där det är hög grad av relation och hög grad av förändring samtidigt. Gruppen reflekterar över detta och menar att deras erfarenhet visar att det inte är relationen som leder till utveckling utan strukturen och kontinuiteten som är bärande i förändringsarbetet.

Det sociala arbetets utveckling kräver att organisationen arbetar med utvärdering av insatserna för att säkra kvalitet och visa på vilka effekter insatserna har. Socionomerna behöver tränas i att arbeta i ett samhälleligt korsdrag, i politiskt styrd verksamhet och med myndig-hetsutövning. Kunskapen är basen för det sociala arbetet, liksom det kontinuerliga arbetet med utvärdering och uppföljning av insatsernas resultat. Socionomerna behöver kunskaper om ekonomi,

funktions-13

STYRKOR

hos de nyutexaminerade socionomerna, enligt enhetscheferna:

ÄLDREOMSORGEN HANDIKAPP/FUNKTIONSHINDER INDIVID OCH FAMILJEOMSORG

pålästa, intresserade och positiva kunniga och ambitiösa duktiga, ambitiösa och positiva

SVAGHETER

hos de nyutexaminerade socionomerna, enligt enhetscheferna

ÄLDREOMSORGEN HANDIKAPP/FUNKTIONSHINDER INDIVID OCH FAMILJEOMSORG

dålig kunskapsunderbyggnad, kan inte samverka,

saknar livs- och arbetslivserfarenhet samt inlevelseförmåga

brister i LSS-kunskap (jur.),

svårt i rollen som myndighetsutövare, dåliga kunskaper om kommunal organisation,

svårt med bemötande och svårt att samverka

saknar tillräckliga praktiska kunskaper/ förberedelse inför mötet med utsatta människor,

svårt i rollen som myndighetsutövare, för unga med orealistiska förväntningar på arbetet och saknar uthållighet,

bristande kunskaper i juridik och regelverk hinder och träning i att samverka för flexibla lösningar tillsammans

med andra myndigheter och organisationer. De ska vara resultatorien-terade och öppna för successiv fortbildning i den unga vetenskapen socialt arbete.

14

Profil av en nyfärdig socionom utifrån

intervjuerna

Kvinna, 29 år, som tog sin socionomexamen för ett och ett halvt år sedan. Läst på socionomprogrammet i Göteborg efter att ha arbetat inom service (restaurang och affär) och med vård och omsorg (ÄO, HO, barnomsorg).

Hon har fått sin första anställning inom IFO och arbetar med vuxna personer med ekonomiska problem och missbruk.

Vår socionom tycker att hon har kompetensen för att utöva socionomyrket och särskilt då de arbetsuppgifter hon har nu där hon kan arbeta självständigt.

Hon har inte praktiserat på sin nuvarande arbetsplats och den introduktion hon fick när hon började var dryga veckan lång (1,4 veckor). Introduktionen innehöll information om rutiner och ärendeintroduktion och chefen var delaktig till viss del men mest var det medarbetarna som engagerade sig. Därefter var det bara att börja arbeta på en handläggartjänst i full omfattning. Det talades om en mentor eller kontaktperson till vår nyfärdiga socionom men det har inte blivit av. Hon är inte så imponerad av introduktionen på den nya arbetsplatsen.

Inom de olika kompetensområdena anser hon sin styrka vara bemötande, dokumentation, administration och bedömning. Tillräck-ligt god förmåga anser hon sig ha när det gäller information, utred-ning, samtal och ansvar/delegation.

För att vår socionom ska känna att hon gör en fullvärdig insats i arbetet ska arbetssättet innehålla möten och samtal som är respekt-fulla och då blir bedömningarna riktiga. Motsatsen; alltså när hon känner att hon inte kan göra en fullvärdig arbetsinsats, är när hon

avkrävs snabba (förhastade) beslut eller i samband med samverkan och stormöten med flera andra professioner.

När hon ser tillbaka på utbildningen så önskar hon mer praktik! Fler praktiska övningar i arbetsmetoder; reflexion kring svårigheten att vara en ”myndighetsutövande stödperson”.

Mest nytta har hon haft av det utbildningen förmedlat om män-niskosyn, teorier i socialt arbete, och då särskilt systemteoretiska kunskaper och synsätt.

Allra högst upp på listan av viktiga saker som socionomen anser

att utbildningen givit henne i förberedelse för verkligheten sätter hon

den personliga mognaden. Därefter kommer de teoretiska kunskaper-na och sist det praktiska hantverket. Just när det gäller det praktiska hantverket i socialt arbete så finns det mycket mer att önska, 2,1 på skalan 1-5 (inte alls–väldigt bra), tycker den nyfärdiga socionomen. Hennes förväntningar på arbetslivet stämmer dåligt med hur det i verkligheten är att arbeta. Hon är positivt överraskad när det gäller sitt arbete på socialkontor. Den bilden fick hon inte från skolan. Arbetet är positivt, omtumlande känslomässigt med mer av frustra-tion, glädje, stress etc, än hon föreställt sig. Spännvidden i yrket är stor.

15

Krav på socionomer i framtidens socialtjänst

MÅLGRUPPER i framtidens IFO

• Barn/unga med problem i sociala relationer till vuxna och kamrater • Barn och ungas föräldrar

• Människor som står utanför arbetsmarknaden exempelvis p.g.a. sjukskrivning

• Människor med olika former av missbruks/beroendeproblematik Enhetschefernas svar på vilka grupper av biståndstagare som dom tror blir aktuella i framtiden ger en bild av kompetensbehoven inom socialtjänsten för socionomernas del. Enhetscheferna inom IFO tror att den stora gruppen biståndstagare är barn och unga som har problem med sociala relationer med kamrater och vuxna. Och deras föräldrar. Även gruppen som står utanför arbetsmarknaden p.g.a. sjukskrivning, tror man ökar, liksom olika former av beroende. MÅLGRUPPER i framtidens HO/FH

• Människor med neuropsykiatriska diagnoser

• Människor med funktionshinder och sociala svårigheter

• Människor med funktionshinder och missbruks-/beroendeproblematik Enhetscheferna inom funktionshinder tror att framtidens brukare har stora funktionsnedsättningar med behov av stöd genom LSS, SoL och psykiatri. De ser en ökning av personer med neuropsykiatriska diagnoser och sociala svårigheter, missbruk mm, kopplade till funk-tionshindret.

MÅLGRUPPER i framtidens ÄO

• Människor i alla åldrar som är i behov av hemsjukvård

• Människor över 65 år med demens och somatiska omvårdnadsbehov som behöver dygnetruntservice

• Människor som är riktigt gamla, svårt sjuka och dementa

Äldreomsorgens enhetschefer tror att det blir en ökning av personer med behov av hemsjukvård oavsett ålder. Ökning även när det gäller personer över 65 år som behöver dygnetruntservice som en följd av demens och somatiska omvårdnadsbehov samt ”äldre äldre” som är svårt sjuka och dementa.

Kompetensbehoven för framtidens socionomer rör således i större utsträckning kunskapsområden om barn, unga och familjer, funk-tionshinder och äldres sjukdomar.

Arbetsgruppen har tagit del av Anders Törnqvists rapport ”Mellan relation och resultat” där Anders delar upp det sociala arbetet i orienterat antingen mot relation eller resultat. Arbetsgruppen menar att det sociala arbetet i allt för hög utsträckning orienterar sig mot relation när verkligheten (politiskt styrd verksamhet) ställer krav på resultat. Det är troligt att kraven på resultat kommer att påverka efterfrågan på kompetens hos framtidens socionomer. Framtiden förväntar sig insatser som bevisligen leder till förbättringar, evidens-baserad kunskap, för brukarna när de söker bistånd.

16

A

Arbetsgruppen sjuksköterskor presenterar bilden av en förtätning av praktikplatserna som innebär färre praktikcentrum med fler studenter. Ett exempel är den utbildningsenhet som drivs i projektform i SDN Centrum där socionomer, dietister sjuksköterskor m.fl. yrkesgrupper utbildas i team. En konsekvens av praktikcenter blir att institutionerna behöver ha kontakt med färre praktikansvariga personer än idag.

Delar av arbetsgruppen är skeptiska till utvecklingen och menar att arbetsplatserna inte orkar med fler praktikanter per termin. Arbets-givarna i de små kommunerna bör ha en särskild diskussion med institutionerna när det gäller kvalitetssäkring. Praktikanter är en rekryteringsväg för den lilla kommunen och på arbetsplatserna kan den lilla kommunen erbjuda en både bredare och djupare praktik. Man måste bygga upp ett smidigt samarbete mellan kommuner och institutioner framöver. Logistiken, när det gäller vilken elev som ska till vilken praktikplats, måste fungera smidigt, anser arbetsgruppen.

Arbetsgruppen för sjuksköterskorna kan se en person som upprätthåller strukturen kring praktikplaceringarna men som inte administrerar detaljerna i utplaceringarna. Den personen skall samla ihop ansvariga ute på praktikplatserna, se över utbildningens och praktikens innehåll. Driva hälso- och sjukvårdsfrågor. Institutionen

tycker vi är för många att ha kontakt med. Som ett exempel nämns Torslanda och Öckerö som delar på en huvudhandledare.

Problemet med praktikplatser

Institutionen för Socialt Arbete upplever att kommunerna saknar framförhållning när det gäller praktikplatser för studenterna. Det är samma visa varje termin: det finns inte plats för praktikanterna, det saknas teknisk utrustning, verksamheten har inte utrymme att planera för och avsätta tid för praktikant etc. Samtidigt visar det sig att när kommunerna ändå tar emot elever från skolan så håller praktiken god kvalitet och väldigt ofta har arbetsplatsen glädje av praktikanten som kan vikariera i semestertid och vid sjukdom.

Styrgruppen välkomnar ett initiativ till avtal från Socialhögskolans sida. Tillskriv förvaltningscheferna som får bestämma en kontaktper-son i varje kommun. Se sjuksköterskeavtalet. Struktur vinner alla på!

Praktiken och bredden

Eftersom den nya socionomutbildningen är en breddutbildning vill arbetsgivarna att socionomerna söker sig till fler av verksamheterna än individ- och familjeomsorgen. Kungälvs socialtjänst har marknadsfört

17

sig som en helhet. Praktiksamordnare och verksamhetssekreterare

intervjuar de studerande om varför de vill bli socionom, vad de tänkt sig med praktiken och yrket respektive tidigare erfarenheter. Hand-ledaren i någon av verksamheterna får därefter en ”beställning” av praktiksamordnaren. Alla som är inblandade i praktiken samlas och delger information om generella regler samt önskemålet om feedback till handledare respektive praktiksamordnare. Verksamhetssekreterar-na håller i informationen om den verksamhetsspecifika och den politiska organisationen.

Studenterna har praktikantmöten, träffar med eller utan studie-besök. Avstämningsmöten sker under terminen. Under 20 veckors praktik får praktikanterna se helheten med myndighetsutövning, frivilliga insatser och behandlingsarbete.

Reflektioner från Kungälvs socialtjänst: – socionomerna är unga men de har en vilja…

– vad är en socialpedagog? Det verkar okänt på institutionen! – det är bra med en riktig introduktion när de nyanställda kommer – ledarskapsutbildning till handledarna

– fadderskap har visat sig vara bra

– brukarnas krav och förväntningar förändras snabbare nu – balansera kraven mot resurserna

– stora fördelar med att studenterna ser bredden – bra att handledarna träffas.

Marlen – socionompraktikant i Kungälvs

socialtjänst

Marlen anser inte att praktikperioden drabbades av förflackning p.g.a. bredden. Snarare upplever hon det positivt att ha fått engagera sig i flera verksamheters speciella uppdrag. Om hon bara praktiserat inom individ- och familjeomsorg hade hon inte haft den positiva syn hon idag har av handikappomsorg och äldreomsorg. En markering vill hon göra när det gäller den påtagliga skillnaden att det finns många socionomer inom HO men knappast några inom ÄO.

För Marlen var det inte svårt att förflytta sig mellan verksam-heterna. Det kan i viss mån ha med Marlens personlighet att göra men även med att verksamhetssekreterare och praktiksamordnare för-arbetat praktikperioden genom flera samtal med handledarna. En bonus under Marlens praktik var att ett ärende aktualiserades på IFO som innebar samverkan med HO.

Sammantaget är Marlen mycket nöjd med sin praktiktermin och ser fram emot den andra praktiktermin som ingår i Östersunds socionomprogram. Bredden har fungerat bra för Marlen, hon gick inte in i eget socialt arbete men hon känner sig mycket väl förberedd inför valet av praktikplats. Hon är väl medveten om att det inte sällan är praktikplatsen som erbjuder det första arbetet efter utbildningen. Marlen hade ingen tidigare erfarenhet från socialtjänsten eller annan kommunal verksamhet.

18

S

Som avslutning på projektet hade vi en temadag där vi dels delgav varandra de nyvunna kunskaper som vi tillägnat oss i de olika projektgrupperna, dels provade ett annorlunda sätt att samtala. Vi tog vår utgångspunkt i en berättelse om ett möte med en brukare där både kommun och högskola kunde känna igen sig. I berättelsen visade det sig hur den kompetens högskolan ger möter verkligheten i den kommunala verksamheten.

Samtalsmetoden vi använde var sexpunktmodellen. Sättet att samtala på visade hur viktigt det är att ha en gemensam utgångspunkt i dialogen; ett gemensamt perspektiv för samverkan. Perspektivet leder till förståelse och vidare till relation, vilket borgar för viljan att bidra till den gemensamma uppgiften. Det blev väldigt tydligt att samhälls-aktörernas yttersta uppgift är att tillgodose medborgarnas faktiska behov och att det är dessa vi måste utgå ifrån.

Högskoleprojektet – och sedan

Projektet avslutades under hösten 2005. Styrgruppens möte i oktober 2005 resulterade i ett förslag till den sociala chefsgruppen. Bakom förslaget stod Högskoleprojektet samt institutionerna för Omvårdnad och Socialt Arbete:

Institutionen för Omvårdnad

Styrgruppen för projektet föreslår att ett utbildningsråd bildas, där företrädare för Omvårdnadsutbildningen i Göteborg och företrädare för GR: s medlemskommuner träffas regelbundet och diskuterar utbildningens innehåll utifrån den verklighet som råder inom området och de kompetenskrav som efterfrågas när det gäller den kommunala sjuksköterskan.

Styrgruppen föreslår vidare, när det gäller praktiken, att GR delas upp i norr respektive söder och att två kontaktpersoner mellan institutionerna och kommunerna tillsätts för att handha de övergri-pande praktikfrågorna. Dessa två personer ska vara förmedlare mellan kommuner och institution, medan själva placeringen av praktikanten är en fråga för praktiksamordnarna i varje kommun och institutionen.

19

Institutionen för Socialt Arbete

När det gäller socionomutbildningen så har Göteborgs Stad, genom kombinationstjänsterna, numera ett forum och ett fungerande samarbete med institutionen, där det finns utrymme både för praktik-frågor och aktuell ”input” från verksamheterna som anställer socio-nomer.

Institutionen för Socialt Arbete erbjuder sig att ta initiativ till en regelbunden återkommande diskussion med kranskommunerna om innehållet i utbildningen och om praktiken.

I dialogen med högskoleinstitutionerna har också visats på möjligheten att använda GRs ordinarie nätverk när man vill ha kontakt med kommunerna.

”Den Sociala Chefsgruppen beslutar den 27 oktober 2005 att: – tillstyrka styrgruppens förslag när det gäller Institutionen

för Socialt Arbete

– inte organisera sig i grupper norr/söder för kontakten om sjuksköterskestudenternas praktik

– tills vidare inte engagera sig i delregionala RGS (region-gemensam samverkansgrupp).”

Göteborg i december 2005

Källhänvisning/referenser/lästips:

”Mellan relation och resultat” rapport av Anders Törn-quist, Institutionen för Socialt Arbete/Göteborgs Stad ”Sjuksköterska inom äldreomsorgen – en utmaning”

artikel av Ulla Tunedal och Ingegerd Fagerberg i tidskriften Vård i Norden 2/2001 publ. No. 60 vol. 21 www.lime.se , Hans Sarv

TANKAR OM FRAMTIDENS SSK ROLL OCH KOMPETENSPROFIL av Anna Hildersson och Gunilla Lewin, Kungälvs kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund

Goda GRannar.

• Tretton medlemskommuner

• 880 000 invånare

• Styrelsen (33 ledamöter) består av

representanter från resp. kommuns styrelse

• GR finansieras dels genom årliga avgifter från kommunerna (25 procent), dels genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete m.m.

Besök Gårdavägen 2 | Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35 | Fax 031–335 51 17