• No results found

LGS   temagrupp   Barn   och   Unga

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "LGS   temagrupp   Barn   och   Unga"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

 

 

 

 

 

 

Delregional överenskommelse 

angående  

barn och ungdomar  

vid misstanke om eller med specifika 

läs‐ och skrivsvårigheter/dyslexi 

 

 

LGS temagrupp Barn och Unga 

 

 

torsdag den 17 april 2014 

 

 

 

Vi samverkar i LGS‐området 

(2)

 

 

Inledning 

  LGS Temagrupp Barn och Unga har som övergripande mål att ”Barn ska lyckas i skolan”.  Att  tidigt få stöd och hjälp vid läs‐ och skrivsvårigheter är en nyckelfaktor för att klara målen i  skolan.  Dokumentet ”Förtydligande av kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar  för utredning och insatser för barn och ungdomar med specifika läs och skrivsvårigheter”  antogs av Västkom och VGR november 2011. Inom GR godkändes förslaget i maj 2012 med  rekommendationer till medlemskommunerna att anta förtydligandet. Några kommuner bland  annat Göteborgs kommun har tvekat att anta förtydligandet med anledning av att de saknar  beskrivningar när det gäller elev‐ och familjeperspektivet och primärvårdsnivån inom  sjukvården. Friskolorna omfattas inte av detta förtydligande.     Temagrupp Barn och Unga har utarbetat en delregional överenskommelse utifrån dokumentet  ”Förtydligande av kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar för utredning och insatser  för barn och ungdomar med specifika läs och skrivsvårigheter”. Syftet har varit att få en  gemensam hantering av förtydligandet mellan huvudmännen samt att synliggöra  förbättringsområden.    I detta dokument beskrivs först de överenskomna utgångspunkterna för arbetet med barn och  ungdomar med läs‐ och skrivsvårigheter. Därefter beskrivs den delregionala överenskommelsen i  rutorna med färgad text. Rutorna är inklippta i den löpande texten i det antagna dokumentet  ”Förtydligande av kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar för utredning och insatser  för barn och ungdomar med specifika läs och skrivsvårigheter”.    Temagrupp Barn och Unga kommer att följa upp denna delregionala överenskommelse under  2015.   

Gemensamma utgångspunkter  

  Huvudmännen är överens om att barn och ungdomar med behov av stödinsatser inte ska  känna av ansvarsgränserna mellan huvudmännen. För att göra störst nytta för barn och  ungdomar är det avgörande att tidigt kunna identifiera svårigheterna samt erbjuda  stödinsatser. Utredning och diagnos behövs inte alltid för att barn och ungdomar ska få stöd  och hjälp i skolan.      Båda huvudmännen har ansvar för att vårdnadshavare, barn och ungdomar har möjlighet att  vara delaktiga och få tillräcklig information om vilka insatser som kan erbjudas.  Informationen  ska även omfatta när diagnos behövs samt när det kan bli aktuellt med remiss till logopedin.  Vårdnadshavarna ska känna sig trygga i att barnet eller ungdomen får det stöd som behövs.    

(3)

diagnostisering vanligen inte är lämplig innan vårterminen i årskurs tre. För att ställa en diagnos  som förväntas ge ett livslångt funktionshinder bör barnet först ha fått omfattande lästräning och  genomfört de första skolåren.   

Referenser 

      Skollagen 3 kap, Hälso‐ och sjukvårdslagen 2 och 3 § 

 

   

 

 

(4)

 

Förtydligande 

Kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar

för utredning och insatser för barn/unga med

specifika läs-/och skrivsvårigheter

S

amrådsorganet mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och VästKom, har

uppmärksammat att det inom regionen finns oklarheter i ansvarsavgränsningen

mellan VGR och kommunerna gällande utredningar, insatser och intygsskrivande

vid specifika läs‐/och skrivsvårigheter hos barn/ungdomar. Då oklarheterna kan

ge upphov till att barn/unga och deras vårdnadshavare upplever att de inte

kommer i åtnjutande av stöd, har samrådsorganet gett en arbetsgrupp uppdraget

att utarbeta ett förtydligande kring ansvarsfrågan i utredningsförfarandet.

Arbetsgruppen redovisar med detta dokument, sitt uppdrag.

 

Den delregionala överenskommelsen inom LGS Temagrupp 

Barn och Unga, utifrån detta förtydligande, presenteras i 

inramade rutor under respektive text.  

 

(5)

Barn/unga har skolplikt från höstterminen det år barnet fyller sju år och huvudregeln är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra sin skolplikt. Skolplikten kan dock i vissa fall upphöra tidigare eller senare.

Skolgång

Då en elevs skolplikt har upphört kan eleven välja fortsatt skolgång inom

gymnasieskolans/gymnasiesärskolans ram (frivilliga skolformer). De allra flesta elever väljer gymnasie‐ studier och omfattas då av samma rättigheter, enligt skollagen, som barn/unga inom förskoleklass och grundskola.

Specifika läs‐/och skrivsvårigheter eller dyslexi 1

Olika yrkeskategorier använder sig av olika definitioner för att beskriva stora inlärningssvårigheter gällande läs‐/och skrivförmågan. Yrkeskategorier som arbetar för huvudmannen skolan, beskriver oftast problematiken i termer av specifika läs‐/och skrivsvårigheter. Inom verksamheter som lyder under huvudmannen regionen, t ex inom logopedin, används begreppet dyslexi synonymt med specifika läs‐

/respektive specifika stavningssvårigheter2.

ANSVAR

Skolhuvudmannens ansvar Enligt skollagen (SFS 2010:800) har skolan ansvar för att tillse att det finns tillgång till personal som har adekvat utbildning som svarar mot elevernas behov av insatser. Skollagen uttrycker att skolan skyndsamt ska utreda elevens behov av särskilt stöd så att eleven har möjlighet att klara kunskapskraven. Vidare säger skollagen att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan blir här ett naturligt stöd för både den enskilde eleven, vårdnadshavare och skolans personal.

Inom skolans ansvar gäller sålunda att;

– uppmärksamma om en elev uppvisar svårigheter att tillägna sig läs‐/och skrivfärdigheter ‐ utreda graden av elevens läs‐/och skrivproblematik och utesluta eventuella generella

inlärningssvårigheter

– rikta insatser för att underlätta och eventuellt undanröja hinder för elevens läs‐/och skrivinlärning – upprätta och kontinuerligt följa upp åtgärdsprogram. Om någon på skolan befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska  uppnås, ska han eller hon anmäla detta till rektorn. Rektorn ska då se till att elevens behov av  särskilt stöd skyndsamt utreds.    Utredningen ska belysa såväl den enskilda elevens styrkor och svårigheter som förhållanden på  grupp‐ och organisationsnivå, till exempel om undervisningen och stödet är utformad och  anpassad på ett sätt som bidrar till en gynnsam läs‐ och skrivutveckling.   Under andra punkten ovan avses att rektorn ska se till att de utredningar som behövs  genomförs. Dels för att få underlag till att bedöma om eleven behöver särskilt stöd i skolarbetet  och dels för att utforma de stödinsatser i skolan som ska genomföras. Det kan, efter bedömning,  Denna överenskommelse gäller barn och ungdomar vid misstanke om eller vid specifika läs‐ och  skrivsvårigheter/dyslexi 

(6)

 

Om skolan upplever att elevens läs‐/och skrivproblem kvarstår, trots riktade insatser och adekvata stödåtgärder, eller misstänker mer omfattande svårigheter, ska den ansvarige för eleven kontakta och konsultera regionens specialistnivå, logopedin.

Regionhuvudmannens ansvar

Logopedin på specialistnivå i Västra Götalandsregionen har ansvar för fördjupad läs‐/och skrivutredning i de fall där;

– det finns misstanke om språkstörning/språklig problematik utöver läs‐/och skrivsvårigheter

– läs‐/och skrivproblematiken kvarstår, trots skolans riktade insatser och adekvata

stödåtgärder.

Arbete och insatser i samråd

Utifrån den enskilde individens rättigheter att få riktade insatser och adekvat stöd har de båda huvudmännen ett gemensamt ansvar att– samråda och konsultera varandra– skapa samsyn kring åtgärder innan besked om fortsatt hantering överlämnas till den enskilde individen och dennes vårdnadshavare. Andra punkten ovan stryks och ersätts med följande;   ‐ då utvärderingen av skolans insatser och särskilt stöd visar på behov av ytterligare utredning, för  att eleven ska nå kunskapskraven i skolan.   Följande text tillkommer:  Logopedin kan ge skolan konsultation och vägledning vid misstanke om och/eller inför en  fördjupad utredning av specifika läs‐ och skrivsvårigheter/dyslexi samt efter genomförd utredning  på logopedin.   Efter utredningen ska logopedin bjuda in vårdnadshavare, elev samt nyckelpersoner inom skolan,  för dialog kring remissvaret. Syftet med dialogen är att omsätta remissvaret till eventuella  insatser inom logopedin, pedagogiska insatser inom skolan samt eventuell uppföljning.  

 

Se bifogat flödesschema över arbetsgången. Hela stycket ovan stryks och ersätts med följande text:

Om skolans stödinsatser inte ger förväntat resultat, initieras en fördjupad utredning för att  ytterligare klargöra elevens behov inom området specifika läs‐ och skrivsvårigheter/dyslexi. För  att kunna göra tidiga insatser är det av vikt att skolan intar en aktiv hållning och inte avvakta att  eleven ska ”mogna” innan initiativ till fördjupade utredningar tas. Fördjupade utredningar om  specifika läs‐ och skrivsvårigheter/ dyslexi bör aktualiseras tidigt.  Om skolan bedömer att behov av ytterligare utredning finns, för att eleven ska ges ökade  möjligheter att nå kunskapskraven i skolan, kan skolan efter samtycke av vårdnadshavare  kontakta och konsultera regionens specialistnivå, logopedin. 

 

(7)

HJÄLPMEDEL

3 När åtgärdsprogram utarbetas där hjälpmedel ingår, ska individens behov av adekvat stöd både i skolan och i hemmet vara utgångspunkt. Skolhuvudmannens ansvar Det är skolhuvudmannens ansvar att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. I detta ansvar ingår tillhandahållande av läromedel, pedagogiska hjälpmedel, grundutrustning och lokalanpassning. Skolhuvudmannen ansvarar för hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande, som kan användas av flera elever, som inte behöver någon omfattande individuell anpassning eller som utan större svårigheter kan anpassas till andra elever. Regionhuvudmannens ansvar Regionhuvudmannen har ansvar för personliga hjälpmedel som i huvudsak är kompenserande, utprovade och särskilt anpassade till individen och inte utan omfattande åtgärder kan användas av någon annan. Om skolans utredning visar att individens läs‐/och skrivsvårigheter är av den svårighetsgraden att han/hon är i behov av hjälpmedel även i hemmet, ska skolhuvudmannen i samråd delge regionhuvudmannen underlag för förskrivning av lämpliga personliga hjälpmedel. Här rekommenderas att lokala överenskommelser upprättas för att tydliggöra rutiner för tillhandahållande av personliga hjälpmedel.

INTYG

Ett intyg som styrker en individs specifika läs‐/och skrivsvårigheter kan utfärdas av skolpersonal med specialpedagogisk kompetens eller av logoped. Vem som är lämpligast intygs‐ skrivare får avgöras i det enskilda fallet. 1. Specifika läs‐/och skrivsvårigheter eller dyslexi kännetecknas av stora svårigheter med att avkoda ord, att läsa, att förstå det man läser och att stava. 2. Enligt WHO:s klassifikationssystem (ICD‐10) ‐ F81.0 Specifik lässvårighet, resp F81.1 Specifik stavningssvårighet. 3. Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2008 ”Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan”?

ARBETSGRUPP

Stephan Ehlers ...Regionkansliet [email protected] Ingrid Nielsen ...Regionkansliet [email protected] Karin Jansson ...Fyrbodals kommunalfö[email protected] Margrethe Kristensson ....Göteborgregionens komunalfö[email protected] Christel Martinsson ...Skaraborgs kommunalfö[email protected] Charlotte Stigh‐Brüsin ...Sjuhärads kommunalförbund... charlotte.stigh‐[email protected]      

References

Related documents

När lärare beskriver hinder för att använda digitala hjälpmedel i arbetet med att skapa inkluderande lärmiljöer för elever i läs- och skrivsvårigheter

The use of tabulated data may underrate or overrate the stress level significantly (±10-15%), and the error in strain level may vary widely (5-25%). This shows that none of

Om skolans stödinsatser inte ger förväntat resultat, initieras en fördjupad utredning för att ytterligare klargöra elevens behov inom området specifika läs-

Vi vill se tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för såväl stora som små företag, och det är angeläget att företagen ges möjligheter att verka på en

hyresvärdens överenskommelse, varför en skyldighet att förhandla överenskomna tillval och frånval anses överflödig och skapar onödig byråkratisk börda för såväl hyresgäster

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga initiativ för att generellt förkorta handläggningstider och tillkännager detta för

Här behöver man inte följa de regelerande normer som UNESCO lutar sig mot när industrimiljöer utnämns till världsarv (Willim 2008, s 67-68) Vi uppfattar också att Varvsstadens

När vi är närvarande med vår själ och får ett mer holistiskt perspektiv där allt hänger samman blir det inte splittrande och hotfullt, utan berikande med olika vinklar och