• No results found

Styrkraft i funktionshinderspolitiken, SOU 2019:23

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Styrkraft i funktionshinderspolitiken, SOU 2019:23"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RF: 620/19-03 2019-11-26 Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Diarienummer: S2019/02213/FST

Styrkraft i funktionshinderspolitiken, SOU 2019:23

Riksidrottsförbundet (RF) lämnar här ett remissvar på ovanstående utredning.

RF instämmer i utredningens bedömning att fritids- och idrottsfrågor är viktiga delar i genomförandet av funktionshinderspolitiken samt att meningsfulla fritidsaktiviteter för alla, särskilt barn- och unga, är betydelsefulla för såväl delaktighet i samhället som för personlig utveckling.

När det gäller fysiska aktiviteter är idrottsrörelsen en central aktör. RF arbetar strategiskt och målinriktat för att skapa likvärdiga förutsättningar för personer med

funktionsnedsättning när det gäller att delta i ett aktivt idrottsutövande.

RF har en handlingsplan för personer med funktionsnedsättning som vi fattade beslut om 2017. Idrottsrörelsen har under många år arbetat kraftfullt för inkludering av personer med funktionsnedsättning i idrotten. I huvudsak bedrivs idrott för personer med

funktionsnedsättning av ett antal olika SF där Parasportförbundet samt Dövidrottsförbundet är de två SF som enkom arbetar med denna målgrupp. RF:s arbete har i huvudsak bestått av två delar; dels att tillsammans med Parasportförbundet arbeta fram ovan nämnda

handlingsplan för idrott för personer med funktionsnedsättning, dels fördela medel till SF och idrottsföreningar för denna verksamhet. Antalet specialförbund som tar ett ansvar för att inkludera människor funktionsnedsättning i den ordinarie idrottsverksamheten blir allt fler. I det nya stödsystemet som träder i kraft 2020 införs ett nytt verksamhetsstöd till specialförbunden för paraidrott. Även distriktsidrottsförbunden ges ökade möjligheter att arbeta med målgruppen.

Tillgängligheten till idrott är en central förutsättning för fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning. Eftersom det är många förbund som arbetar med denna målgrupp är det viktigt att idrottsrörelsen får ett starkt ekonomiskt stöd så att RF kan fördela medel och

(2)

därigenom stärka alla de förbund som vill nå denna målgrupp. En stor utmaning för idrotten är att det råder brist på anläggningar och dessutom så är tillgängligheten ibland dålig. Det kan vara svårt att komma in i lokalen eller redskap/utrustning är inte anpassat för att

verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Många idrottsanläggningar planeras, ägs och drivs av kommuner. För vissa idrotter för funktionsnedsatta skulle större samverkan mellan kommuner för att skapa regionala idrottsanläggningar och idrottsmiljöer möjliggöra de investeringar som krävs. Då skulle utbudet av idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning öka. Att utveckla anläggningar och infrastruktur för att sänka trösklarna för personer med funktionsnedsättning är i första hand ett kommunalt ansvar. Självklart kan idrotten med rätt stöd göra mer för att utöka deltagandet i parasport. En stor kostnad är utrustning för att kunna utöva parasport. RF har inlett ett samarbete med Fritidsbanken, som finns i många delar av landet och håller på att byggas ut. Det skulle kunna vara en plats för att på ett kostnadseffektivt sätt erbjuda personer med

funktionsnedsättning möjlighet att enklare låna och därmed prova på parasport. Det behövs särskilda resurser för att investera i inköp av utrustning, då den ofta är mycket kostsam. RF har inte möjlighet att inom nuvarande anslag möta detta behov.

RF stödjer utredningens förslag om att tillsätta en nationell samordnare samt att idrott är en av sju frågor som bör prioriteras. Det är dock viktigt att påpeka att statens stöd till Svensk idrott bygger, liksom kommunernas, på uppfattningen att idrottsrörelsens verksamhet har ett stort egenvärde som meningsfull fritidsverksamhet och gör en samhällsnyttig insats. Men också på att idrottens självständighet är en förutsättning för den samhällsnyttan.

Idrottsrörelsen är ingen leverantör av beställda samhällstjänster, utan består av lokala föreningar där människor slutit sig samman för att ägna sig åt ett gemensamt intresse. Det är medlemmarna, inte staten eller kommunerna, som bestämmer vad föreningen ska göra.

För frågor kontakta Tina Sahlén, tina.sahlen@rfsisu.se, 08-699 60 16

Sveriges Riksidrottsförbund

Stefan Bergh Generalsekreterare

References

Related documents

Däremot har frågor om konkreta mål och åtgärder för att uppnå målen inom olika samhällsområden, samt om tilldelning och fördelning av tillräckliga resurser

I och med Sveriges ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2008, det nya nationella målet och SKL:s positionspapper ”funktionshinder

Migrationsverket är positivt till att det tydliggörs att olika typer av utsatthet påverkar varandra och att funktionshinderspolitiken bör genomsyras av jämställdhets- och

MFD tillstyrker också att en myndighet inom varje område ska ha ett samordnande ansvar, ansvara för att det finns en genomförandeplan och indikatorer för uppföljning samt att

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har tagit del av förslagen i utredningen och har utifrån de utgångspunkter som MFoF har att beakta inte något att

att motverka den ökande psykiska ohälsan måste vara en angelägenhet för alla delar av samhället - inte enbart för den psykiatriska vården och omsorgen.. Mot denna bakgrund kan

Utifrån detta ansvar har Parasport Sverige initierat och driver en lång rad projekt som syftar till att öka kunskapen om hur fler personer med funktionsnedsättning ska finna

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.. Christian Pousette