1.2 Syfte och frågeställning

Innehållsförteckning

1. Inledning...2

1.2 Syfte och frågeställning...4

1.3 Disposition...4

1.4 Avgränsning...4

1.5 Definition av målgruppen...4

1.5.1 Assyrier/syrianer...4

2. Tolkningsram...5

2.1 Tidigare forskning...5

2.1.1 Åldrandebegreppet...5

2.1.2 Olika förklaringar till äldres utanförskap...6

2.1.3 Kulturbegreppet...7

2.1.4 Religionsbegreppet...9

2.1.5 Från traditionellt till modernt samhälle...9

2.1.6 Sociala nätverk...10

2.1.7 Synen och förväntningarna kring äldreomsorg...10

2.2 Utgångspunkter och teoretisk inspiration...11

2.2.1 Vad säger lagen?...11

2.2.2 1 kap. 1§ Portalparagrafen...11

2.2.3 4 Kap. 1 § Rätten till bistånd...12

2.2.4 5 Kap. 6 § äldre människor...12

2.2.5 Integration och Diaz mångdimensionella teori...12

2.2.6 Aktivitetsteorin, Disengagemangsteorin och Gerotrancendensteorin...13

2.3 Förklaringar till tolkningsramen utifrån en nationell och internationell nivå...13

2.3.1 Relationen mellan tolkningsramens olika delar...14

3. Metod...16

3.1 Val av metod...16

3.2 Tillvägagångssätt...17

3.3 Urval...17

3.4 Enkäternas skapande och disposition...18

3.5 Bortfall...18

3.6 Databearbetning och analys...18

3.7 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet...19

3.7.1 Validitet...19

3.7.2 Reliabilitet...19

3.8 Generalisering...20

3.9 Metoddiskussion...20

3.10 Etiska överväganden...20

3.11 Ansatser...21

4. Resultat och analys...21

4.1 Dina synpunkter och åsikter om äldreomsorgen...21

4.1.1 Tolkning av synpunkter och åsikter om äldreomsorgen...22

4.2 Anhörig och närstående...24

4.2.1 Tolkning av anhörig och närstående...25

4.3 Trygghet och meningsfullt åldrande...26

4.3.1 Tolkning av trygghet och meningsfullåldrande...27

4.4 Dina associationer till kultur, religion och personalutformning...27

4.4.1 Tolkning av dina associationer till kultur, religion och personalutformningen...28

4.5 Personalutformningen...30

4.5.1 Tolkning av personalutformningen...31

5. Slutdiskussion...33

6. Referenslista...38 Bilaga 1 Tabeller

Bilaga 2 Enkät

1. Inledning

I socialtjänstlagen 1 kap. 1§ och 4 kap. 1§ poängteras att alla äldre skall mötas med respekt, ha jämlikhet i levnadsvillkor och ha en skälig levnadsnivå. Offentlig äldreomsorg skall finnas till för alla människor som faller inom dess lagrum och behovet av sökta insatser skall styra om hjälpinsatser beviljas oavsett vilket kön, etnicitet, klass, ålder, kultur, religion och motsvarande som personen har. Det finns dock ett flertal studier exempelvis socialstyrelsen (2002) som uppmärksammat att flera grupper av äldre fortfarande står utanför äldreomsorgen och som visar på att alla äldre i praktiken inte är lika mycket värda i dagsläget. En grupp äldre som länge förefalligt stå utanför äldreomsorgen är äldre invandrare (Socialstyrelsen 2002).

Den demografiska utvecklingen i Sverige tyder enligt (Statistiska centralbyrån [SCB], 2008) på att den svenska befolkningen blir allt äldre och lever allt längre vilket även gäller för gruppen äldre invandrare. I exempelvis undersökningskommunen fanns i slutet av 2008 i åldrarna 65-79 år 309 personer med ett annat födelseland än Sverige. Utav dessa personer var 136 i åldrarna 75 år och däröver (SCB, 2008). Generellt i Sverige förväntas enligt SCB (2006) åldersgruppen 65-79 under de närmsta 20 åren öka med 5% från de 17% av den totala befolkningen gruppen idag utgör. För åldersgruppen 80 år och äldre förväntas den riktigt markanta skillnaden ske först efter 2020 eftersom den i dagsläget är relativt oförändrad. När deras omsorgsbehov blir för omfattande kan en markant ökning av efterfrågan på vård och omsorg förväntas komma (SCB, 2006). Lindköpings universitets pågående forskningsprojekt mellan åren 2007-2012 har visat att 13% är över 65 år och utgör 20% av de senast anslutna till äldreomsorgen enligt den senaste statistiken för utlandsfödda. Fenomenet kring den demografiska utvecklingens problematik är inte endast en svensk företeelse utan även enligt Hooyman (2002) ett globalt fenomen där en ökande ålder förväntas stiga för hela världens befolkning (Hooyman, 2002). Både internationell samt nordisk forskning

exempelvis i Statens Offentliga Utredningar [SoU], 1997) och i Forseman (2008) diskuteras konsekvenser av den demografiska utvecklingen för välfärdsstater världen över. I USA och England noteras det att äldre från minoritetsgrupper generellt sett har ett lågt deltagande i äldreomsorgen och i takt med den demo- grafiska utvecklingen behöver även dessa inkluderas i äldreomsorgen. Forseman (2008) påvisar även att intresset ökar för seniorboenden utifrån etnicitetsbakgrund ökar i hela norden (Forseman, 2008; SoU, 1997). Lindköpings universitets forskningsprojekt studerar även hur planeringen inför framtida omsorgs- behov ser ut för personer utan nationsstat (diaspora) från olika etniska bakgrunder. Härigenom problem- atiseras olika välfärdssystems strategier för att organisera äldreomsorgen för individerna utan nationsstat.

Äldre invandrare från icke-västerländska samhällen kommer även dem att öka och bli äldre. Detta antas ställa andra och högre krav på den offentliga äldreomsorgen för att kunna tillmötesgå och tillfredställa gruppens intressen,framtida omsorgsbehov och önskemål. Dessa människor exempelvis från Mellanöstern som kan ha invandrat till Sverige på äldre dagar för enligt Songur (1992) med sig ett eget kulturellt kapital andra kulturella normer, värderingar, språk och religion. Det kulturella kapitalet kan skilja sig relativt mycket från motsvarande inom det västerländska samhällets. Välfärdsystemens utformning, i den mån de existerar, kan även de uppvisa relativt stora skillnader samt har olika erfarenheter och föreställningar kring ålder, åldrande och äldreomsorg samt vem som bör ta hand om de äldre personerna. I många

Mellanösternsamhällen finns det dessutom en lång tradition av att familjer bor tillsammans med sina äldre och övriga släktingar samt har starka familjeband. Därutöver tas de äldre i dessa samhällen hand om snarare av familjen och släkten än av ett existerande välfärdssystem från samhällets sida. Möjligtvis kan detta förklaras med att det enligt religionen i dessa Mellanösternsamhällen anses vara en plikt ålagd av Gud att ta hand om de äldre på samma sätt som dem har gjort under barnens uppväxttid. I det moderna svenska samhället finns det istället en förväntning på att samhället ska ta detta ansvar (Songur, 1992).

Socialstyrelsen (2002) menar i sammanhanget kring äldre invandrare att det i mötet med det svenska samhället, dess kultur och offentliga äldreomsorg kan uppstå integreringssvårigheter exempelvis eftersom dessa människor inte har någon utbredd kunskap om det svenska samhällets välfärdssystem och vad det har att erbjuda. Studien påvisar även att äldre invandrare kan ha svårt att lära sig och framför allt komma ihåg ett nytt språk och finns inte information tillgänglig på hemspråket. Vidare kan kommunikations- svårigheter eller upplevelser av att den offentliga äldreomsorgen inte är anpassad efter deras upplevda behov leda till att de hamnar utanför äldreomsorgen. Dessutom påpekas att det finns betydande

kunskapsluckor kring hur äldreomsorgen ska kunna möta de äldre invandrarnas olika behov samt att det finns få studier som undersökt varför äldre personer står utanför den offentliga äldreomsorgen. Det betonas även att de äldre som står utanför äldreomsorgen, eventuellt otillfredsställda hjälpbehov eller alternativa sätt att lösa sina omsorgsbehov och övriga behov för gruppen i mycket låg grad haft som syfte att studerats. De som inte efterfrågar hjälp är exempelvis dem som av övriga skäl inte efterfrågar eller har bristande kunskaper, exempelvis beroende på språksvårigheter eller psykiska sjukdomar och besvär inte vet vart hjälpen finns att tillgå. De studier som berör de anhörigas perspektiv ger endast de anhörigas bild av utanförskapet och fler studier behövs därför där de äldres egna upplevelser av utanförskapet belyses.

Det framkommer även att det finns få studier som undersökt äldres utanförskap från äldreomsorgen men att det finns fyra huvudtyper av studier där information kan hämtas om ämnet. Föreliggande uppsats berör bland annat hur äldreomsorgen generellt kan tillgodose omsorgsbehoven (Socialstyrelsen, 2002).

Äldre invandrares utanförskap kan i tidigare forskning förstås bättre exempelvis med Songurs (1992) resonemang kring att äldre som flyttar från ett icke-västerländskt, traditionellt, samhälle till ett västerländskt, modernt, samhälle riskerar att mista sina sociala nätverk från hemlandet. Familjen kan splittras till följd av integrationsförsök samt andra boendeförhållanden i det svenska samhället. Vardagen kan inte endast klaras av med de språkkunskaper, erfarenheter och kunskaper om det svenska samhället.

Härmed kan dessa personer ha svårare att utnyttja den sociala omsorgen då familj och släkt kan vara mindre tillgängliga (Songur 1992).

Deniz (1999) tillägger i diskussionen ovan att dessa äldre direkt riskerar att hamna i ett minoritetsläge eftersom majoriteten av de äldre i Sverige utgörs av svenskar. En minoritet är en befolkningskategori eller grupp som är i en underlägsen position i förhållande till majoriteten och riskerar att exempelvis beroende på kulturella kännetecken behandlas ojämlikt och särbehandlas samt upplever utsatthet för diskriminering.

Brist på sociala nätverk kan leda till svårigheter att bryta minoritetsläget eftersom minoritetens styrka försvagas av brist på sociala kontakter och integration med majoritetens sociala nätverk. Vidare hävdas att en grupp äldre invandrare som kan vara särskilt utanför exempelvis äldreomsorgen är assyrier/syrianer.

Folkgruppen lever spridda utan en egen nationsstat och är genom detta i ett dubbelt minoritetsläge.

Dessutom kan bristande språkkunskaper hos gruppen samt bristande kunskaper om det nya landets samhällsstruktur ytterligare förstärka detta minoritetsläge. Det här är något som kan försvåra möjligheten att delta i den kommunala äldreomsorgen (Deniz, 1999).

Mot bakgrund av ovanstående problemområde är det angeläget att studera vad äldreomsorgen kan bidra med gällande de äldre invandrarnas deltagande i den offentliga äldreomsorgen. Det är dessutom angeläget att studera vad gruppen äldre invandrare har för önskemål om hur omsorgsbehoven i framtiden ska kunna tillgodoses. Därutöver är det betydelsefullt att studera om omsorgsbehoven exempelvis kan påverkas av generationsskillnader, kön, kultur, religion etcetera.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att undersöka äldre syrianers deltagande i den offentliga äldreomsorgen utifrån kulturella, religiösa, språkliga faktorer samt kön, generationsaspekter och liknande omständigheter.

1. Vilket behov finns inom gruppen äldre syrianer av den offentliga äldreomsorgen?

2. På vilket sätt kan behovet influeras av de faktorer och omständigheter vilka finns beskrivna i syftesformuleringen

1.3 Disposition

Föreliggande uppsats är indelad i tre delar första delen presenterar titelsida, sammanfattning, förord och innehållsförteckning. Huvuddelen innehåller inledning, syfte och frågeställning, tolkningsram,

metodbeskrivning och undersökningens tillvägagångssätt. Därefter följer undersökningens resultat och analys som presenterar studiens utfall samt en slutdiskussion som sammanbinder undersökningens olika delar och belyser dem i en vidare kontext. Den avslutande delen av uppsatsen innehåller en referenslista samt tabellbilagor från resultatbearbetningen och en bilaga över enkätens utformning.

1.4 Avgränsning

I syftesformuleringen har begreppet deltagande avgränsats till att endast avse de äldre syrianer som inte har någon form av äldreomsorg vid undersökningstillfället. Vidare har gruppen äldre invandrare

avgränsats till att endast innefatta äldre från Mellanöstern eftersom undersökningen annars skulle bli för omfattande. Mellanösternregionen innefattar dock ett mycket brett spektra av olika befolkningsgrupper och nationaliteter. Därför gjordes ytterligare en avgränsning till att undersökningen endast innefattar äldre assyrier/syrianer. Målgruppen valdes eftersom att det är en intressant befolkningsgrupp då de saknar nationsstat samt att de utgör en av de största befolkningsgrupperna i den undersökta kommunen. Därefter avgränsades benämningen av målgruppen angående benämningen av målgruppen där författarna i referat till Deniz (1999) valt att använda dennes benämning av målgruppen (assyrier/syrianer) medan

benämningen i övrigt kommer vara syrianer. För en vidare förklaring av den problematisering som ligger bakom benämningen förs en diskussion kring detta under metodavsnittet.

1.5 Definition av målgruppen

I definitionsavsnittet redogörs för målgruppens bakgrund vilka frekvent kommer användas vidare i uppsatsen. Ambitionen hos författarna är att underlätta för läsaren att förstå textinnehållet utifrån samma utgångspunkter som den användning av begreppen författarna har valt.

1.5.1 Assyrier/syrianer

Deniz (1999) för en omfattande diskussion kring begreppet assyrier/syrianer och menar att begreppet assyrier innefattar samtliga Mellanösterngrupper tillhörande någon av de fyra olika kyrkorna – den kaldenska, den syrisk- ortodoxa, den syrisk- katolska samt den nestorianska kyrkan. Gällande termen syrianer används begreppet av de andra kyrkorna, gruppen själva samt utomstående och innefattar de personer som är troende inom den syrisk-ortodoxa kyrkan. Dessa personer har valt att ta avstånd från de personer tillhörande gruppen som använder nationsbeteckningen assyrier och identifierar sig själva som assyrier (Deniz 1999). Målgruppens härkomst återfinns i Mellanöstern vilket enligt Songur (1992) innefattar många olika länder exempelvis Irak, Iran, Turkiet, Syrien och Libanon (Songur, 1992).

Angående definitionen av begreppet assyrier/syrianer har författarna valt att följa Deniz (1999) definition av den samma. Assyrier/syrianer ingår i gruppen äldre invandrare där termen invandrare är ett komplext, svårdefinierbart och mångtydigt begrepp enligt flera myndigheter och studier exempelvis i Songur (2002), (Statens Offentliga Utredningar [SoU], 2006) och SoU 1997. Invandrarbegreppet kan inte alltid grundas endast på medborgarskap och födelseland eller andra liknande objektiva förhållanden. Det kan även utgå ifrån subjektiva kategoriseringar av olika människor antingen som del i den egna identiteten eller att av andra anses vara invandrare. Termen används även för att belysa en sorts utanförskap mot det som är avvikande eller främmande utifrån den svenska kulturen. Songur (2002) hävdar att begreppet används olika i vardagssammanhang och på myndighetsspråk samt i offentlig statistik, därmed är begreppet problematiskt. Medborgarskap och födelseland används ofta i myndighetsspråk och i statistiska

sammanhang och i invandrarbegreppet inbegrips personer med utländskt medborgarskap, de med minst en förälder född utomlands men som har svenskt medborgarskap, samt de personer som folkbokförts i Sverige efter att själva invandrat till Sverige ifrån hemlandet. Enligt Lill (2002) betecknar begreppet en grupp kännetecknad av språk- och kommunikationssvårigheter, sociala, medicinska, psykiska och fysiska svårigheter, kulturell vilsenhet och isolering (ref. i SoU, 2006:37; SoU, 1997; Songur, 1992).

I studien har författarna inte för avsikt att benämna något sådant utanförskap utan åsyftar endast dessa ovan beskrivna personer som ingår i målgruppen. Behov finns i uppsatsen att benämna personerna i målgruppen relativt frekvent och efter diskussion ansågs benämningen under avgränsningsavsnittet vara det bästa valet i studien. Generationsskillnader inom målgruppen kommer nedan särskiljas genom begreppet yngre- äldre avseende personer i åldersgruppen 65-79 år. Begreppet äldre- äldre innefattar personer i åldersgruppen 79 år och äldre. Begreppen kommunal äldreomsorg, offentlig äldreomsorg samt äldreomsorgen används dessutom synonymt till den svenska äldreomsorgen i den undersökta kommunen.

2. Tolkningsram

I tolkningsramen belyses tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter för att berika studiens forskningskvalité och ge läsaren en värdefull bakgrundsinformation kring problemområde, syfte och frågeställningar. Nedan presenteras åldrandebegreppet, förklaringar till äldres utanförskap, kultur- och religionsbegreppet, äldres flytt från traditionella till moderna samhällen, sociala nätverk, synen och förväntningar på äldreomsorgen samt regelverk och teoretiska utgångspunkter.

2.1 Tidigare forskning

Nedan redogöra för tidigare forskning som ansågs vara relevant för problemområdet. Det återfinns få studier som explicit valt att studera äldres utanförskap från äldreomsorgen samt få internationella studier vilka berör samma ämnesområde. Relevant information har därför inhämtats genom andra relaterade informationskällor rörande exempelvis äldre invandrares åldrande och kulturella bakgrund.

2.1.1 Åldrandebegreppet

Tornstam (2005) hävdar att begreppen ålder och åldrande både kan utgöra orsak och verkan eftersom åldrandet är en process och att innebörden av begreppen därmed inte är den självklarhet som det i dagligt tal kan förefalla vara. Författaren refererar till Schroots (1988) som menar att åldrandebegreppet baseras på att livet består av en kumulativ händelsesekvens av transformationer och förändringar av tidigare erfarenheter och förhållanden som kan vara av både psykologisk, biologisk och medicinsk samt social art.

Vidare noteras att tidsbegreppet bör ses som en viktig delkomponent i åldrandebegreppet men att hur tiden bör uppfattas endast är en abstraktion utan absolut enighet (ref. i Tornstam 2005).

Enligt Hildeblom (2003) kan åldrande ges olika innebörder beroende på vilken samhällsstruktur det finns i hemlandet och vilken kulturell bakgrund olika människor har. Åldrandet kan genom detta i hög grad anses vara kulturellt betingat och det anses finnas en variation mellan olika samhällens och kulturers innebörd av åldrande. Detta har att göra med att kultur inte är ett statiskt fenomen utan förändras av olika samhäls- strukturer. Alla människor åldras förvisso biologiskt sett lika men dess hastighet är exempelvis beroende av psykologiska, sociala och ekonomiska påfrestningar som är avgörande för åldrandet. Dessa påverkar synen på när en person anses vara gammal vilket varierar mellan olika samhällsstrukturer. Dessutom anses åldrande i länder med icke-västerländsk samhällsstruktur exempelvis från Mellanöstern, vara relaterat till olika roller i livet vilket kan vara att ta hand om barnen och vara behjälpliga i hemmet. Barn som hämtat sina föräldrar till Sverige med förhoppningen att rollfördelningen skulle förhålla sig likadant här som i hemlandet tenderar att bli besvikna. Besvikelsen kan bero på att de äldre inte förmår anpassa sig till den nya kulturen, snabbt kan bli sjuka och behöva hjälp i stället för att hjälpa till (Hildeblom, 2003).

Ronström (1996) tillägger i diskussionen att de äldre invandrarna möter andra kulturella föreställningar kring de individuella behov som är förknippat med åldrande och äldreomsorg. Dessa behov relaterade till åldrande utgår ifrån olika tankemodeller och kategoriseringar, där äldre invandrare framställs som vitt skilda från svenskfödda äldre och genom detta kan en rasifiering av åldrandebegreppet anses förekommit.

Skillnaderna naturaliseras och kan exemplifieras med att de äldre invandrarnas särskilda ”omsorgskultur”

ofta kan anses förklara deras jämförelsevis lägre utnyttjande av offentlig äldreomsorg. Det finns även en föreställning om att äldreomsorg med eller utan stöd från det offentliga främst är en familjeangelägenhet där den yngre generationens kvinnor bör ta hand om sina äldre (Ronström 1996).

Giddens (2007) menar vidare att ett generationsperspektiv kan urskiljas gällande äldres status och moderniseringsgraden i ett samhälle att äldre människor i traditionella samhällen oftast bemöts med respekt av den yngre generationen. De äldre har oftast stort inflyttande över beslut som rör samhället i stort i kulturer där det finns åldersgrupper och auktoriteten ökade oavsett kön med åldern. En tendens som finns i de industrialiserade samhällena är dock att de äldre förlorar i status i takt med att pensioneringen kommer och leder till att de äldre kan hamna i en sämre ekonomisk situation än tidigare beroende på hur pensionssystemet ser ut i landet. Människan kan numera leva ett långt liv något som tidigare generationer inte ha kunnat göra i lika stor utsträckning då dessa varit mer drabbade av skador och sjukdomar. Idag möter människorna mer stressituationer än tidigare. Det fanns även en närmare kontakt med föräldrarna och den närmaste släkten än vad som återfinns idag (Giddens, 2007).

2.1.2 Olika förklaringar till äldres utanförskap

Socialstyrelsen utförde (2002) på uppdrag av regeringen en kunskapsöversikt av studier som kunde ge förklaringar till äldres utanförskap och följande skäl kunde i huvudsak utläsas. Utanförskapet beror dels på att hjälp inte efterfrågas trotts reellt behov exempelvis beroende på bristande kunskaper om

äldreomsorgens insatser. Vissa är dessutom inte i behov av hjälp. Hjälpen kan härutöver tidigare varit beviljad men behov föreligger inte längre eller anses inte vara anpassad efter de upplevda behoven och beviljat bistånd har därför avsagts av den sökande. Studien påvisar även en bild av en ansträngd

äldreomsorg med begränsade resurser och oflexibelt utformade hjälpinsatser men det är samtidigt svårt att påstå att det rör sig om något omfattande otillfredsställt hjälpbehov. Utförandeledet består i nuläget av ett allt bredare spektra av olika aktörer med bristande personalkontinuitet som en nära uppenbar konsekvens vilket även är ett betydelsefullt skäl till att anhöriga och äldre väljer att avstå från hjälp. Detta eftersom äldreomsorgen brister i flexibilitet och kommunikationsmöjligheter för att kunna tillmötesgå de äldre invandrarnas traditioner och tidigare livslopp (Socialstyrelsen, 2002).

Generellt sett och i takt med att andelen personer över 80 år ökar har, enligt socialstyrelsens (2002) referat till Andersson och Minell (2002), den offentliga äldreomsorgen, dess resurser och forskning inriktas emot dem med mest omfattande vård- och omsorgsbehov. Hänsyn tas dock inte till den sociala problematik som flera äldre kan erfara. Det är inte en ovanlig uppfattning att äldres tidigare sociala och hälsomässiga problem efter 65 årsdagen ur ett myndighetsperspektiv upphör att existera. Vidare noteras att behoven hos de äldre som för närvarande inte omfattas av äldreomsorgen kan förklaras med att gruppens behov inte alltid fullt ut överensstämmer med den kompetens och utformningen av de insatser som äldreomsorgen kan erbjuda (ref. i Socialstyrelsen, 2002).

Då det finns få studier som explicit syftat till att studera äldres utanförskap identifierade socialstyrelsen (2002) fyra huvudtyper av undersökningar vilka kunde bidra till att ge tillräckligt med information om ämnet. Hur omsorgsbehoven tillgodoses eller inte kan generell äldreforskning ge svar på medan de studier som explicit undersöker äldre som inte omfattas av äldreomsorgen kan ge svar på hur dessa äldre får omsorgsbehov tillgodosedda i den mån de existerar. Det finns även anhörigstudier både med anhöriga som har och inte har hjälp som kan ge ytterligare information. Därutöver finns det även rapporter gällande uppsökande verksamhet för äldre utan hemtjänstinsatser där information kan hämtas. Isolation och

utsatthet kan bli konsekvenser om information inte finns tillgänglig på hemspråket då de äldre beroende på bristande språkkunskaper behöver kommunicera omsorgsbehoven utanför familjen och kanske inte vet vart hjälpen finns att tillgå. Framöver väntas en allt högre grad av äldre invandrare ha levt en längre tid i Sverige och därmed i större utsträckning efterfråga tillgång till behovsanpassad äldreomsorg även inom kommunal regi (Socialstyrelsen, 2002).

2.1.3 Kulturbegreppet

Gren (2000) menar att kulturbegreppet i vardagsspråk oftast används utan djupare reflektion kring ordets egentliga innebörd vilket kan bero på att begreppet är polysemiskt vilket innebär en mängd olika saker.

Antropologisk vetenskap hade vid mitten av 1950-talet över 150 olika definitioner av vad kultur är. Det anses dock finnas en grundkärna som karaktäriserar begreppets innebörd vilken ofta sätts i relation till kulturens motsats nämligen naturen. Med natur åsyftas det av Gud eller naturen självt skapat medan kultur anses vara skapat av människor. Kulturen är inte medfödd eller genetiskt beroende utan determineras av historiens gång genom att traditioner överförs och lärs in i motsats till naturens biologiska processer. En grupp av människors karaktäriseras av deras kultur vilken är beroende av den specifika gruppens

perspektiv på hur dem bör tänka och agera i olika situationer, vad som är socialt acceptabelt och inte samt vilka normsystem och kulturella regler som finns inom gruppen (Gren, 2000).

Vidare gällande det svårhanterliga begreppet kultur anser Klockar- Linder (2006) att kultur utifrån sina egna premisser, måste förstås och användas samt att rätten att bibehålla sin egen kultur tillhör alla människor vilket är kärnpunkten i termen kulturrelativism. Termen används även för att beskriva

invandrares, utifrån svenska normer och värderingar, främmande och avvikande synsätt och levnadssätt.

Detta görs på gruppnivå där skillnaderna ses som infödda vilket gör termen extra användbar eftersom det inte behöver bli risk för direkt diskriminering på individnivå. Det som är annorlunda och inte riktigt passar in i existerande svenska normsystem och värderingsgrunder kan med kultur som fristående beskrivning förklaras och legitimeras. Författaren refererar till Ålund och Schierup (1991) vilka menar att integrations- strävandena har hamnat i en återvändsgränd i relation till

kulturrelativismens inflytande. Med detta avses även att problematiken kring

integrationen inte ses i relation till rådande villkor och omständigheter i det svenska samhället samt utifrån tillkomna omständigheter. Hänsyn tas därmed endast

beroende på dessa yttre omständigheter som kan härledas till invandrarnas kulturella bakgrund (ref. i Klockar- Linder, 2006).

Meeuwisse (2006) menar vidare gällande invandrarnas kulturella bakgrund att ett etnicitetsperspektiv kan appliceras för att beskriva kulturella uppfattningar om olika föreställningar kring invandrare eller etniska minoriteter. Uppfattningarna som ligger till grund för beslut och insatser då en socialarbetare gör en bedömning av sitt arbete med grupper och individer som urskiljs som etniskt eller kulturell annorlunda.

Flera typer av kulturförståelse existerar. Relativistisk kulturförståelse: Olika behandlingar av medborgare legitimeras med hänvisning till deras kulturella bakgrund tillexempel att legitimera speciella insatser för speciella grupper. Kontextuell kulturförståelse: Här byggs däremot allt på en tolkning av problem- ställningen som utgår från relationer mellan majoritets/minoritets medborgare (Meeuwisse 2006).

Deniz (1999) menar att möjligheten att utöva sin kultur kan ha samband med exempelvis följande faktorer; kulturfester och tillställningar (dans, symboler och emblem, folkdräkter och övrig klädsel, musik och sång). Härigenom återfinns viktiga delar i identiteten och den etniska kulturen vilket även tjänar som en indikator på vilka som inte tillhör och tillhör den egna gruppen samt uttrycker den kollektiva identiteten och gemenskapen. Därmed bryts även isolering och att umgås samt ha sociala relationer till anhöriga, vänner och landsmän, festerna blir därför viktiga faktorer i gruppens liv. Möjlighet att utöva kulturella traditioner och ritualer är även det centralt vilket starka släkt- och familjeband är ett uttryck för genom att dessa påverkar formandet av individ och kulturella normer och mål i ursprungslandet.

Dessutom är faktorer av typen möjlighet att bära en viss klädsel, tala sitt

modersmål, köpa vissa matvaror, gå till vissa gudstjänstplatser, firande av speciella högtider viktiga komponenter i det mångfacetterade kulturbegreppet. Kultur kan även innefatta yttre, synliga och förändrliga faktorer exempelvis utsmyckningar, fysiska drag och frisyrer (Deniz, 1999).

Ytterligare en mycket central komponent i kulturbegreppet som är viktigt att utöva och behålla är språket vilket Deniz (1999) benämner som kulturens ”juvel”. Anledningen till benämningen är att det är centralt för upprätthållandet och reproducerandet av den enskilda gruppens kollektiva minne, traditioner, vanor samt historia och överförandet av dessa ger även dess mening liv. Språket är därför centralt för den etnonationellt grundade identiteten och därmed även genom förhållningssättet till språket en av de faktorer som bäst kan särskilja dragen mellan olika kulturer. Härigenom kan en känsla av tillhörighet uppkomma för individen, stolthet över denna och bekräftelse på den samma genom att den kollektiva identiteten bevisas och manifisteras av språktillhörigheten vilken är dokumenterad. Språkgemenskapen har därigenom stor betydelse för den etniska identiteten (Deniz, 1999).

Rörande språkets centrala plats i kulturbegreppet har det inom den offentliga äldreomsorgen enligt Ronström (1996), för att möta invandrares krav på att kunna behålla sin kulturella bakgrund, hanterats genom olika specifikt inriktade insatsformer för äldre med utomeuropeisk bakgrund. När dessa människor möter äldreomsorgen kan de alternativ till existerande vård- och omsorg som erbjuds i form av speciellt riktade dagcentra och servicehus inriktade efter de äldres modersmål anses vara rationella åtgärder. Detta eftersom bristande språkkunskaper anses vara de äldre invandrarnas mest centrala problem. Vidare finns det en allmänt genomgående tendens i det svenska samhället att översätta det abstrakta begreppet kultur med det betydligt lätthanterligare och åskådliga begreppet språk. Genom att förlora rätten att tala

hemspråket mists därigenom även personens kultur eftersom att behålla sin kultur anses synonymt med att

få tala det. Detta kan anses vara tecken på att en etniciering av själva åldrandet i takt med att kultur

översatts med språk vilket skett inte enbart av invandrarna själva utan mer av svenska myndigheter som en åtgärd för att reproducera och upprätthålla makt och social kontroll (Ronström, 1996)

Olika syn på kultur och språk beroende på skilda samhällsstrukturer kan även göra att det finns olika syn och föreställningar kring äldres behov och hur dessa ska tillmötesgås. Hildeblom (2003) menar att omsorgsbehoven ökar med åldern. Livslängden varierar dock mellan olika kulturer och därmed även synen på när en person anses bli gammal oavsett fysisk hälsa samt olika utgångspunkter gällande vilka behov som härmed antas föreligga. I Pakistan eller Afghanistan anses exempelvis en 52 årig kvinna vara gammal. Livslängden här är ungefär 60 år och kvinnor anses gamla när de är i 40 års ålder. I Sverige är dock den kronologiska åldern exempelvis via pensionsåldern vid 65 år förknippad med rättigheter och plikter samt att den fysiska hälsan och tankarna kring oberoende är mer framträdande (Hildeblom, 2003).

Meeuwisse (2006) hävdar att synen på när en person anses vara gammal kan grunda sig i de sociala och kulturella förhållanden, möjligheter och egenskaper vilka är associerade med att vara man och kvinna.

Dessa lärs in genom olika sociala processer och är socialt konstruerade. Det är även förändligt över tid och anpassade efter specifika sammanhang. En klassisk mening är att kvinnan inte föds som utan blir kvinna och med detta ordspråk menas att kön skapas genom människans handlingar (Meeuwisse 2006).

2.1.4 Religionsbegreppet

Songur (1992) för en diskussion kring religionsbegreppets betydelse i relationen mellan den yngre- och den äldre generationen. Med religion avses i författarens resonemang Islam eftersom det är den

dominerande religionen i de Mellanösternsamhällen som denne har undersökt. Enligt religionen är

åldrandeprocessen enbart beroende på Guds vilja och skapelse i motsats till gängse förklaringar inom den gerontologiska forskningstraditionen. I dessa samhällen har de äldre i familjen en hög status eftersom de har uppfostrat sina barn och de vuxna barnen har härigenom det yttersta ansvaret och är förpliktigade att ta hand om de gamla föräldrarna och på det sättet hjälpa till att betala tillbaka skulden gentemot föräldrarna.

Det är genom religionen och Gud förknippat med en plikt att visa respekt gentemot de gamla föräldrarna samt hjälpa dessa för att härigenom uppfylla plikten gentemot Gud. Omsorgen om de äldre ska även präglas av kärlek, respekt och vördnad. Pliktkänslan är betydelsefull även för sekulariserade barn och alla äldre människor måste få emotionellt och ekonomiskt stöd samt bli omhändertagna med samma kärlek, omsorg och liknande som dem fick när dessa var barn. Omsorgen bör ordnas på ett annat sätt då de äldre människorna inte har någon familj som tar hand om dem (Songur, 1992).

Deniz (1999) diskuterar angående religionsbegreppets mer konkreta utövande i relation till religiös identitet och kulturell tillhörighet för gruppen äldre assyrier/syrianer. Den förstnämnda är baserad på den senare. Den religiösa identiteten innefattar faktorer exempelvis gällande giftermålsregler, förståelse, tolerans, begravningsriter, speciella högtidsfiranden och olika sedvänjor. Religiös identitet och kulturell tillhörighet är i denna mening intimt förknippade för att inte säga oskiljaktiga. Dessutom finns andra centrala faktorer som mäns och kvinnors positioner i olika sammanhang, relationer mellan olika generationer, heder, skam, umgängesregler och gästfrihet med som centrala faktorer. Det noterades även indirekt uppfattade skillnader mellan kristna

(assyrier/syrianer) och muslimer (kurder och turkar) vilket indikerade reella och inte bara uppfattade skillnader utifrån religion och kultur (Deniz, 1999).

2.1.5 Från traditionellt till modernt samhälle

Songur (1992) menar att äldre kan förlora sina sociala nätverk och ett stort generationsglapp uppstår då barnen i högre grad påverkas av det nya samhällets krav på integration än de krav de äldre möter kring det samma. Är de äldre analfabeter kan de ha relativt bristande kunskaper och små erfarenheter av det nya landets samhällsstruktur. Flytten kan dock uppfattas både negativt och positivt där brister förknippade med social gemenskap ses som negativt laddat medan att undgå förföljelse och erhålla en högre materiell standard anses vara mer positivt laddade faktorer (Songur, 1992).

Hildeblom (2003) hävdar att de äldre invandrarna från ett traditionellt samhälle är vana vid ett

beroendesystem där familjen tar hand om dem, passar upp på dem samt att det är förknippad med skam att såra sina äldre om de lämnas bort till en offentlig institution. I Sverige och flera andra västerländska samhällen finns däremot oberoende som ett starkt värde. I dessa samhällen går olika insatser och

motsvarande går ut på att individerna ska vara oberoende och klara sig själva, beroende ses därmed som negativt värderat. I mötet med det svenska samhället kan en kulturell förändring i form av en sorts ideologisk klyfta härigenom anses uppkomma mellan generationerna för dem som flyttat ifrån ett traditionellt samhälle. Barnen kan härmed lätt hamna i en konflikt kring känslomässiga bindningar och rationellt tänkande och därmed uppleva en osäkerhet rörande om det är rätt att exempelvis flytta sina äldre till äldreboenden. De äldre kan uppleva en traumatisk upplevelse då den traditionella förmodan att bli omhändertagen inte riktigt förverkligas i det nya samhället då barnen påverkas av det nya samhällets värderingar och krav gällande att anlita offentlig äldreomsorg eller inte (Hildeblom, 2003).

2.1.6 Sociala nätverk

Genom samspel mellan grupper och individer menar Songur (1992) att sociala nätverk bildas men att pensionärer som flyttar till Sverige riskerar att mista tidigare sociala nätverk i samband med flytten vilket kraftigt influerar den nya tillvaron. Då egna lösningsstrategier på olika svårigheter inte längre gäller i det nya landet blir det svårare att hitta nya lösningar och att upprätthålla gamla samt skapa nya sociala nätverk. Detta försvåras även av avsaknad eller bristande sociala nätverk, erfarenheter och kunskaper om det nya landets språk och samhällsstruktur samt att kontakten mellan släkt, vänner och familj i hemlandet tunnas ut i samband med flytten. Konsekvenser härav kan bli att en rädsla inför det nya uppkommer och uttrycks i form av ett tillbakadragande till den lilla trygghet i hemlandets kultur som finns kvar. Försvaret för hemlandets traditioner och kultur, känsla av maktlöshet i den nya situationen, samt ett avståndstagande från det svenska samhället kan också anses vara tecken på detta. Det är även inte självklart att erfarenheter och olika kunskaper om det svenska samhället är tillräckliga för att klara av vardagen. De äldre kan även ha lätt att hamna i passivitet. Dessa svårigheter kan avta successivt med åldern då det nya språket kan glömmas bort, fysisk försämring kan leda till isolering samt av liknande faktorer. Är inte familjen tillgänglig och kan stötta sina äldre kan de ha ännu svårare att utnyttja äldreomsorgen (Songur, 1992).

2.1.7 Synen och förväntningarna kring äldreomsorg

Hildeblom (2003) konstaterar att äldre invandrare som flyttar till Sverige inte vill eller är mogna att bryta med sina traditioner samt har bristande kunskap omkring hur den offentliga äldreomsorgen är utformad och därmed återfanns en likartad negativ bild av den samma. Denna skeptiska inställning återfanns både bland närstående och anhörigvårdare delvis beroende på bristande förekomst av liknande verksamheter och erfarenheter av dessa i ursprungslandet. Oavsett engagemang fanns en misstro emot att anställd personal förmådde ersätta familjemedlemmars äkta kärlek varpå de endast i nödfall eller avsaknad av andra alternativ skulle söka hjälp utanför familjen. Möten med det svenska samhället för ofta med sig kulturkrockar vilket kan förklara varför äldre människor från traditionella samhällen inte vill ha främmande människor som hjälper dem med personlig hygien. Misstro riktas även mot de erbjudna

insatserna inom den offentliga äldreomsorgen eftersom dessa personer är rädda att de inte kommer att kunna tala sitt språk, styra över kontakten med anhöriga och äta den mat de vill. Dessutom avstår många från hemtjänsten då de har en föreställning om att den inte är bra samt att det ofta inte har någon

motsvarighet eller erfarenhet av liknande verksamhet i hemlandet. En flytt till ett äldreboende kan därmed ses som det värsta som dem kan råka ut för. Gällande anhörigvårdarna är de rädda att deras barn ska assimilera den svenska kulturen, dess normer och värderingar i så pass hög grad att de inte kommer att bry sig om sina äldre föräldrar och släktingar (Hildeblom, 2003).

Enligt en lägesrapport från socialstyrelsen (2005) kan vidare angående konsekvenser av

familjesammanhållningens betydelse tilläggas att många anhöriga väljer att vårda sina närstående och kan då från samhällets sida få stöttning via anhörigbidrag och anhöriganställningar. Dessa riktas främst mot äldre invandrare födda utanför Europa och kan anses vara en särlösning specifikt för den här gruppen äldre. Antalet beviljande anhöriganställningar och anhörigbidrag är ökat proportionerligt emot antalet äldre invandrare i en viss stadsdel. Det förefaller existera föreställningar kring att äldre invandrare har en speciell omvårdnadskultur med väsentligt skilda behov jämfört med de svenskfödda äldre personerna. Den offentliga äldreomsorgen härigenom kommit att bli tudelad med en selektiv omsorgspolitik vilken bidragit till att förstärka och reproducera rasifierade och bekönade föreställningar kring äldre invandrares behov och vilka åtgärder som bör föredras för att tillmötesgå dessa. Svenskfödda äldre och utomeuropeiska äldre invandrare ges härmed olika hjälpinsatser. Den tudelade äldreomsorgen består dels i en offentlig regi finansierad och organiserad generell äldreomsorg inriktad på svensktalande samt svenskfödda äldre.

Tudelningen består dessutom av ett särskilt utförande led i stor del bestående av informell och privat familjekrets delvis finansierad av offentliga resurser men med en riktad äldreomsorg emot äldre med utomeuropeisk bakgrund. Ekonomiska resurser och nedskärningar har bidragit till att förstärka dessa bekönade, rasifierade klassmönster både för svenskfödda äldre och äldre invandrare. Utomeuropeiska äldre uppfattas dessutom ofta som etiskt annorlunda och att samma behov gäller för alla med samma språk samt att gruppen härigenom ses som problematiska vilket bäst löses med hjälp av familjerna till de äldre invandrarna. Lösningen på problemet för den offentliga äldreomsorgen där därmed ofta anhörigvård och anhöriganställningar (socialstyrelsen, 2005).

2.2 Utgångspunkter och teoretisk inspiration

Under detta avsnitt presenteras de lagrum som styr den kommunala äldreomsorgen vilket återfinns inom socialtjänstlagen. Dessutom redogörs för ett urval av tillämpbara teorier för att bättre kunna förstå olika faktorer som inverkar på äldres deltagande i äldreomsorgen. Teorier som beskrivs är aktivitetsteori, disengagemangsteori, geotrancendensteori samt integrationsteori.

2.2.1 Vad säger lagen?

Nedan pressenteras olika lagparagrafer och de regelverk som styr socialtjänsten vilket därmed även äldreomsorgen och dess utformning. Dessutom finns hos författarna en ambition att genom avsnittet undersöka om det finns olika begränsningar eller förutsättningar i regelverken. Därutöver socialtjänstens tillämpning av dessa för att lättare se om äldres omsorgsbehov i praktiken är tillgodosedda.

2.2.2 1 kap. 1§ Portalparagrafen

”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

- ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor,

- aktiva deltagande i samhällslivet

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. ”

(Nya sociallagarna – med kommentarer, lagar och författningar som lyder den 1 januari 2005 s 31) 2.2.3 4 Kap. 1 § Rätten till bistånd

”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. ”

(Nya sociallagarna – med kommentarer, lagar och författningar som lyder den 1 januari 2005 s 69f)

2.2.4 5 Kap. 6 § äldre människor

”Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.

Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.”

(Nya sociallagarna – med kommentarer, lagar och författningar som lyder den 1 januari 2005 s 111f)

2.2.5 Integration och Diaz mångdimensionella teori

Enligt integrationsverkets rapportserie (2004) kan integration beskrivas som en mångdimensionell process. Det vill säga att det finns flera dimensioner som ingår under begreppet integration exempelvis kulturellt utbyte och grupprelationer utöver de dimensioner som vanligtvis brukar känneteckna begreppet såsom relationer mellan människor på bostads- och arbetsmarknaden samt liknande sociala förhållanden (Integrationsverkets Rapportserie, 2004).

Kort angående integrationsprocesser som kan förekomma i samband med integration kommenterar Socialstyrelsen (2008) vidare att alla människors erfarenheter liknar varandra just eftersom alla är människor oavsett etnicitet, kulturella olikheter behöver därmed inte vara så pass stora men i stället kan olika värderingsskiljaktigheter och

betydande kulturella skillnader identifieras vilka kan bidra till hinder i

integrationsprocesser. Ideala mönster för vilka förhållningssätt som ska vara rådande och därigenom olika kulturella skillnader framkommer härigenom. Ofta förekommer här en statlig kultursyn där invandrare fram tills de når Sveriges

gränser för med sig en kultur som beskrivs enhetligt och fast, detta utgör en skillnad gentemot konstruktionistiska tolkningar av kultur. Kulturella förändringar tar tid och kulturskillnader och kulturdrag anses i högre grad försvåra integrationsprocesser än exempelvis diskriminering beroende på etnisk identitet, hudfärg och religiösa

olikheter. Aytar (2007) kommenterar gällande tillhörighetskänslan i den egna gruppen att denna både bland grupper och på samhällsnivå kan bidra med

integration. Inget samhälle, inte ens det svenska, kan anses vara fullständigt utan integration både inom och mellan grupper exempelvis svenskfödda och

invandrargrupper (ref i socialstyrelsen 2008).

Enligt Diaz (1993) mångdimensionella teori kan integrationen i samhället kategoriseras i två olika dimensioner där den första rör olika faktorer som exempelvis bostad, socialt liv, arbete och familj. Den andra dimensionen grundar sig i antagandet att samhällsstrukturen är statisk gällande de värderingar och normer som genomsyrar samhället. Det finns härigenom ett krav på de invandrare som kommer utifrån att de i en process genom flera generationer måste anpassa sig efter det nya landets samhällsstruktur.

Utgångspunkten för att invandrarna ska lyckas integreras i det nya landets samhällsstruktur är att samhället kan utveckla en medvetenhet om att integration både är ett mångdimensionellt- och socialt fenomen (Diaz, 1993).

Den modell som Diaz (1993) utvecklat utgår ifrån antagandet att de sju olika deldimensionerna som innefattas av modellen kan över tid skilja sig från varandra exempelvis rörande distinktionen mellan den social integrationistiska dimensionen och den kommunikativa integrationistiska dimensionen. Social integration är en dimension vilken kännetecknas av att invandrarna behöver ha lika mycket sociala kontakter med det nya landets lokalbefolkning samt med sina landsmän vilket benämns som primary group-relationer. Däremot är den kommunikativa integrationen fundamental för integrationsmöjligheterna i ett samhälle och karaktäriseras av att invandrarna behöver bemästra och ha tillräckliga kunskaper om det nya landets språk. Genom språket kan de ta del av massmedia och därigenom även förstå hur

samhällsstrukturen i det nya landet är uppbyggt. Författaren tar dock inte hänsyn till att invandrare inte i alla lägen skulle behöva anpassa sig till det nya landets kultur utan även kunna berika samhället i det nya landet med deras egen kultur (Diaz, 1993).

2.2.6 Aktivitetsteorin, Disengagemangsteorin och Gerotrancendensteorin Tornstam (2005) för ett resonemang kring att aktivitetsteorin egentligen mer är ett, utifrån det interaktionistiska perspektivet, grundläggande synsätt än en teori som bygger på antagandet att de önskemål och behov som fanns i medelåldern även fortsätter resten av individens liv. Ett gott åldrande bygger enligt synsättet på aktivitet där social samvaro med andra människor är därför viktigt som

ersättning för den förlorade yrkesrollen samt att ge individen bekräftelse som en välbehövd och värdefull människa (Tornstam, 2005). Songur (1992) tillägger att pensioneringen bidrar med en passiv tillvaro för de äldre som de inte uppskattar vilket beror på en rollförlust av ett aktivt liv samt att den sociala strukturen förändras beroende på att familj splittras och vänner dör. Dessa negativa effekter kan genom aktivitet förhindras eftersom den känslomässiga tillfredställelsen antas öka proportionellt med ökad aktivitetsgrad.

Aktiviteter som kan förekomma exempelvis inom den offentliga äldreomsorgen kan vara sångstunder, gymnastik och bingospel (Songur, 1992).

Tornstam (2005) hävdar vidare att aktivitetsteorin kraftigt kom att ifrågasättas av disengagemangsteorins inträde på det sociala arbetets arena. Här låg i stället fokuset på att det hos individen antas finnas en medfödd drift att lösgöra sig från samhället på äldre dagar. Dessutom antogs att tidigare behov inte är de samma i på äldre dagar som i det tidigare livet. Det sker enligt teorin en förberedelse inför döden som innebär att samhället och individen successivt lösgör sig från varandra. Detta är inte förknippat med obehag för individen eftersom det är en universal och oundviklig process snarare förknippad med tillfredställelse och harmoni. Det är även möjligt att modifieras av kulturella särdrag eftersom detta fenomen återfinns i alla kulturer. Författaren hävdar sammanfattningsvis att det ur de två ovan beskrivna teorierna föddes en ny teori, grundat på det transkulturella och allmängiltiga fenomenet som namngivit

själva gerotrancendensteorin. Fenomenet, som både kan bromsas och accelereras, antas börja redan i tidig vuxenålder och följer sedan individen genom hela livet och kan i gynnsamma fall utmynna i ett stadium av geotrancendens. Inom nya mentala områden kännetecknas den geotrancendente enligt teorin av

engagemang och självvalda aktiviteter och inte som i disengemangsteorin med ett psykologiskt och socialt tillbakadragande (Tornstam, 2005).

2.3 Förklaringar till tolkningsramen utifrån en nationell och internationell nivå

Nedan redogörs för hur relationen mellan tolkningsramens olika beståndsdelar kan förstås och relateras till varandra. Dessutom diskuteras relationen mellan vad som här på en nationell nivå presenteras och hur detta kan jämföras med internationella förhållanden.

2.3.1 Relationen mellan tolkningsramens olika delar

Författarna har utgått ifrån och motiverat valet av tolkningsram utifrån den syftesformulering och dess frågeställningar som problemområdet inledningsvis har beskrivit. Övergripande begrepp har presenteras i ett försök att kortfattat och lättöverskådligt operationalisera dessa och göra dem begripliga för läsaren.

Ambitionen var att först försöka förstå målgruppens bakgrund, jämföra detta med styrande regelverk för äldreomsorgen samt därefter teoretiskt försöka förstå relationen mellan dessa. Nedan följer även en jämförelse av dessa resultatet med internationella förhållanden. Åldrandebegreppet presenterades först framförallt eftersom författarna ville leda in läsaren på hur äldre personer kan förstås teoretiskt. Dessutom var det relevant för att förstå de personer som undersöks samt att det finns en fokusering på äldreomsorgen i studien. Åldrandet är även kulturellt betingat och det finns föreställningar om att det existerar skilda omsorgsbehov mellan svenskfödda äldres och icke-svenskfödda äldres. Generationsperspektivet bidrar här till att förklara vem som ska ta hand om de äldre och problematiken kring det i det nya landet. Äldres utanförskap valdes för att förstå olika förklaringar till varför äldre står utanför eller inte delar i

äldreomsorgen och vart information kring detta kan finnas. Kultur och religionsbegreppen samt språket har sin plats i operationaliseringsprocessen genom att författarna behöver förstå vad kultur och religion är.

Därefter finns möjligheten att förstå målgruppens relation kring dessa aspekter och om detta kan influera på deltagandet i äldreomsorgen. Begreppen bidrar även till en förståelse för synen kring omsorgsbehoven samt hur och av vem dessa ska tillgodoses vilket möjligtvis påverkar deltagandet i äldreomsorgen.

Språkkunskapernas betydelse för deltagandet och målgruppens bakgrund kan även det förstås och

problematiseras. För att förstå målgruppens syrianernas förhållande till kulturella, religiösa, och språkliga faktorer är det även relevant att försöka förstå vart målgruppen kommer ifrån. Dessutom finns ambitionen att försöka förstå hur flytten till Sverige och integrationen i landet påverkat målgruppen och benägenheten att delta i äldreomsorgen. Därför har informationen kring flytten från ett traditionellt till ett modernt samhälle samt sociala nätverk tagits med.

Ovanstående har kunnat bidra med en förståelse för målgruppens bakgrund vilket har kunnat jämföras med de styrande regelverken för äldreomsorgen i Sverige, därför har informationen kring socialtjänstlagen innefattats i studien. Utifrån denna jämförelse ville författarna även försöka förstå problemområdet som syftesformuleringen beskriver rent teoretiskt för att bättre kunna förstå resultaten av respondentsvaren. Det finns en gedigen uppsättning relevanta teorier men integrationsteorin och Diaz mångdimensionella teori valdes för att de på ett kortfattat och lättförståligt sätt kunde beskriva problemområdet utifrån

syftesformuleringen. Dessutom influeras de centrala övergripande begreppen i studien av förhållanden som kan härledas till integrationsproblematik och konsekvenser av integrationsprocesser. Aktivitets-, dissengagemangs- och gerotrancendensteorin valdes därför att de beskriver olika perspektiv kring vad ett gått åldrande innebär och hur de äldre bör tas om hand för att deras behov ska bli tillgodosedda.

Författarna börjar och avslutar därmed med olika perspektiv på åldrande för att bättre kunna förstå

målgruppen och dess respondentsvar i studien. Därmed berörs individ- tolkningsramen relevanta aspekter på problemområdet utifrån syftesformuleringen främst på och gruppnivå men även via lagar och teorier på nationell nivå. Eftersom exempelvis integrationsproblematiken i förhållande till åldrande i ett främmande land kan även dessa förhållanden antas vara generaliserbara även på en internationell nivå. Det är dock svårt att uttala sig om detta då det inte varit studiens syfte att undersöka detta. Aspekter som inte tas hänsyn till är exempelvis den gedigna mängd av andra teoretiska perspektiv som kan anses relevanta för att beskriva det problemområde som studien berör. För att exemplifiera andra applicerbara teoretiska perspektiv kan bland annat rollteori, systemteori och social konstruktionism nämnas. Kommande

forskning skulle med fördel kunna beröra de aspekter som inte innefattas av studien för att djupare kunna förstå problemområdet.

Författarna har vidare till stor del rört sig på en nationell nivå i studien men de förhållanden som här problematiseras kan även jämföras med internationell forskning på området. Relationen till den

internationella forskningen kan exemplifieras bland annat genom SoU:s (1997) referat till Markides och Mindel (1987) samt Gelfand och Barresi (1987). Dessa forskare konstaterar att äldre från

minoritetsgrupper boende i USA och England generellt sett har ett lägre deltagande i den offentliga äldreomsorgen. Detta är således inte endast ett svenskt fenomen utan det förekommer även i USA och England där det i det senare visats att frivilligorganisationer tagit ett stort ansvar för att ta hand om äldre invandrare utanför äldreomsorgen. Äldre invandrare är vidare enligt studien ett tämligen nytt

forskningsområde där den första större undersökningen är Brittisk och studien refererar här till Askman (1996) som genomförde denna studie. Askman (1996) undersökte om äldre från minoritetsgrupper som levde i England önskade ha separata vård- och omsorgsformer eller andra specifika hänsynstaganden.

Hänsynstagandena rörde språk, mat, miljö, personalens kön och liknande. Resultatet påvisade variation mellan minoritetsgrupperna där vissa minoritetsgrupper önskade ha särskilda vård- och omsorgsformer medan andra inte ville det. I England växter gruppen äldre med minoritetstillhörighet. Äldre från annan kulturell bakgrund förefaller dessutom ha önskningar om specifika vård- och omsorgsalternativ. Atkin (1993) refererad i samma studie undersökte exempelvis äldre Asiater och konstaterade i resultatet att en hög majoritet ville att personalen skulle tala deras språk vilket kan vara ett uttryck för önskningar att få vissa behov tillgodosedda. Johansson (1991) refererad i samma studie menar vidare att kineser boende i San Fransisco skötte en lokal vårdorganistation som tog hand om en stor del av äldreomsorgen och förbättrade kvalitén på denna (ref. i SoU, 1997). Internationell forskning av bland annat Hooyman (2002) har dessutom påvisat att världens äldrebefolkning kommer att öka vilket kommer att ställa högre och andra krav på välfärdsstater världen över att tillgodose alla äldres behov (Hooyman, 2002).

Omsorgsbehoven bland äldre invandrare tillgodoses ofta enligt socialstyrelsens (2002) referat till

Johansson (1991) av släkt och anhöriga som påvisat att 70 % av äldre som bor hemma får hjälp av dessa personer. Forskningen koncentreras ofta kring de anhörigas perspektiv och sällan ifrån de äldres eller bådas perspektiv (ref. i socialstyrelsen, 2002)

I Eliasson-Lappalainens (2004) forskningsöversikt över internationell nordisk forskning kring

äldreomsorgen kan det exempelvis nedan kring omsorgsforskningen noteras. Omsorgsforskningen har, både internationellt och nordiskt, i huvudsak undersökt vad omsorg är, studerat relationer, möten och liknande relaterat till vardagslivets omsorgsarbete samt undersökt kvalité i omsorgsarbetet. Dessutom studeras olika metoder att organisera omsorgsarbetet och dess konsekvenser men även jämförande välfärdsstatsforskning och socialpolitiska studier av omsorg är av intresse (Eliasson-Lappalainen, 2004).

Tilki (2002) hävdar i sammanhanget att det är mycket viktigt att personalen i äldreomsorgen är medvetna om de äldres olika kulturella bakgrund för att tillgodose deras omsorgsbehov (Tilki, 2002).

Omsorgsforskningen har även betydelse för utformandet av särskilda boendeformer utifrån etnicitet. I annan internationell forskning från norden kan det exempelvis via Forseman (2008) konstateras att intresset och efterfrågan på seniorboenden och kategoriboenden utifrån etnisk bakgrund är av intresse i alla nordiska länder. Dessa boendeformer ägs av allmännyttan som förefaller ha en viktig roll i hela norden för äldres boende. Boendeformerna ägs till stor del av allmännyttan även om de ibland drivs i andra former (Forseman, 2008). Utifrån ovanstående kan det konstateras att de förhållanden som presenteras i uppsatsen och som exemplifieras av tolkningsramen berör ett problemområde som inte endast är ett svenskt utan även internationellt fenomen.

3. Metod

I metodavsnittet redogörs för hur valet av metod har gått till, vilket tillvägagångssätt som valts för studien samt valet av urvalsprocess. Därefter presenteras enkätutformningens skapande och disposition,

bortfallsanalys, databearbetningsprocessen samt en diskussion om innebörden av reliabilitet, validitet och generalisering. Avsnittets följande del innehåller en metoddiskussion samt de etiska överväganden som har gjorts i studien. Avsnittet avslutas med att presentera valet av forskningsansats.

3.1 Val av metod

Den kvantitativa arbetsmetoden har valts för studien eftersom den ansågs vara den bäst lämpade för uppsatsen utifrån syfte och frågeställningar. Avsikten har varit att undersöka olika faktorer och

omständigheter enligt syftesformuleringen som kan ha betydelse för att vissa äldre syrianer inte delar i den samma. Dessutom ämnas undersöka möjliga systematiska mönster i datamaterialet samt operationalisera olika begrepp associerade till faktorer som kan influera på deltagandet i äldreomsorgen. Föreliggande uppsats är en surveyundersökning i form av en tvärsnittsstudie i enighet med Ejlertssons (2005)

beskrivning av densamma. Detta eftersom det inte finns någon avsikt bland författarna att undersöka om åsikterna och förklaringarna till äldre invandrares utanförskap från den kommunala äldreomsorgen varierar över tid eftersom undersökningen då skulle bli allt för omfattande (Ejlertsson, 2005).

Inhämtning av tidigare forskning och litteratursökningar har genomförts för att få grepp om det

problemområde som syftet och frågeställningarna beskriver. Centrala sökord har i den här processen varit exempelvis Äldre invandrare, språksvårigheter, kulturella skillnader, religion samt äldre utanför

äldreomsorgen. Sökningarna skedde exempelvis i databaser som universitetets publikationsdatabas, Diva, bibliotekets databas, Voyger, Libris samt Google. Dessutom gjorde sökningar på regeringens,

socialstyrelsens hemsidor etcetera. Studien innehåller även rapporter samt andra uppsatser och detta material användes som tidigare forskning och inledning. Vidare söktes i de referenser som de relevanta träffarna gav. Efter granskning av resultaten bedömdes dessa som relevanta eller icke relevanta utifrån syfte och frågeställningar. Kriterier för inkludering var bland annat att litteraturträffarna skulle innehålla information om äldre invandrare från Mellanöstern, kulturella infallsvinklar och gärna beröra äldre invandrares utanförskap från den offentliga äldreomsorgen. Träffar som rör andra grupper äldre än från mellanöstern exempelvis från de nordiska granländerna och EU har därmed exkluderats i studien. Via de ovan beskrivna databaserna och de sökord som användes i dessa hittades exempelvis ”äldre invandrare och kommunikationssvårigheter” 93 träffar på Google vilket kan jämföras med en sökkombination på

”äldre invandrare, kultur, kommunikationssvårigheter och utanförskap” vilket gav 23 träffar. En

kombination av alla ovan beskrivna sökord i samma databas gav 4 träffar. Äldre invandrare gav vidare på

Voyger 75 träffar vilket exempelvis i kombination med religion gav 10 träffar. På Libris återfanns exempelvis med sökorden äldre invandrare och kultur 12 träffar medan 5 träffar gavs i kombination med utanförskap. Härutöver har telefonkontakt tagits med SCB för att få aktuell statistik över antalet äldre invandrare från Mellanöstern vilka var folkbokförda eller bosatta i den undersökta kommunen. Resultatet av SCB:s uppgifter visade att det i den undersökta kommunen fanns totalt 309 personer i åldersgruppen 65-79 år därav var 136 personer i åldersgruppen 79 år och äldre från Mellanöstern. Litteratursökningarna samt begreppsförklaringsavsnittet ansågs vara centrala att utföra för att ge läsaren en värdefull

bakgrundsförståelse till de mest centrala begreppen i undersökningen. Med dessa övergripande begrepp fanns förhoppningen att kunna operationalisera dessa samt göra dem mätbara. I enhet med Brymans (1997) beskrivning av operationaliseringsprocessen har detta baserats på en diskussion av studiens övergripande begrepp och dess inbördes relation.

Därefter har dessa strukturerats upp genom att de mest centrala och övergripande begreppen föregår de mindre centrala begreppen. Därmed kunde i ett senare skede en empirisk studie i form av en

enkätundersökning utföras för att samla in värdefull data. Den insamlade datan kunde i sin tur bidra med att fördjupa förståelsen kring deltagande i den offentliga äldreomsorgen (Bryman, 1997).

3.2 Tillvägagångssätt

När väl syftet och problemområdet var färdigdefinierat tog författarna telefonkontakt med en syriansk förening och en syriansk kyrka i den undersökta kommunen. Båda reagerade positivt på att hjälpa till att hitta tillräckligt stort antal respondenter som ville ingå i studien. För att samla in empirisk fältdata användes enkäter som datainsamlingsmetod. Songur (1992) menar att många äldre invandrare kan vara analfabeter varpå en enkätundersökning kan medföra svårigheter att delta i och därför ombedes en tolk att följa med vid enkätutdelningen och dess besvarande (Songur, 1992). Tolken erbjöd värdefull hjälp för att kunna försöka göra enkäten lättförstållig för respondenterna då flertalet inte upplevde att de hade

tillräckliga språkkunskaper för att besvara enkäten.

Vid första enkätutdelningstillfället erhölls trotts tolken tyvärr inte tillräckligt antal fullständiga enkätsvar för att tillämpa vidare i uppsatsarbetet. Anledningen till att få respondenter besvarade enkäten var att författarna bedömde att en tolk skulle vara tillräckligt för att förklara för respondenterna vad enkäten syftade till och hur den skulle besvaras. I praktiken visade sig dock att tolken inte förmådde hjälpa alla respondenter med hur enkäten skulle besvaras. Därmed fanns en risk att respondenterna skulle diskutera med varandra och kopiera varandras svar varpå resultatet inte hade blivit tillförlitligt nog. Därför valde författarna att bestämma en ny tid för enkätutdelning med den syrianska kyrkan och föreningen. Vid detta tillfälle tog författarna hjälp av ett större antal tolkar vilka vardera hjälpte ett mindre antal respondenter att bättre och effektivare besvara och förstå enkätens innehåll. Strategin visade sig ha positiv effekt då ett tillräckligt fulltständigt ifyllda enkäter erhölls. Flera respondenter kan tyvärr ha blivit upprörda av att benämningen assyrier/syrianer användes, vilket var baserat på en definition av Deniz (1999), eftersom respondenterna endast var syrianer och inte ville bli beblandade med assyrier. Författarna som inte var medvetna om att dessa respondenter skulle reagera som de gjorde bad dessa om ursäkt vilka hade förståelse för benämningens användning och inte tog illa upp.

3.3 Urval

Undersökningen i uppsatsen har utgått ifrån ett icke-sannolikhetsurval i enighet med Denscombe (2009) beskrivning av densamma. Urvalet har skett genom ett tillgänglighets- eller bekvämlighetssurval utifrån

Marlows (2005) beskrivning urvalstypen. Detta eftersom det var svårt att hitta bra arenor där många äldre invandrare samlas och kunde ha möjlighet att få ställa frågor kring studiens innehåll. Den religiösa arenan i form av en syriansk kyrka var det forum där det ansågs finnas störst möjlighet att hitta tillräckligt många respondenter för studien. Urvalet i studien utgör 31 av totalt 309 personer från Mellanöstern i en viss kommun varav 16 är män och 15 är kvinnor, vilket sammantaget kan göra att resultatet blir svårt att tillämpa över större områden. Dessa 309 personer är av utländsk härkomst även från andra länder än målgruppens ursprung. Respondenterna i studien har till största delen invandrat till Sverige på äldre dagar och bor i ett invandrartätt område. Svaret kan vara svårt att tillämpa över större områden då andra

förutsättningar kan finnas och inverka olika på andra platser där målgruppen och andra äldre invandrare finns. Utfallet kan härmed bli annorlunda än studiens resultat (Denscombe, 2009; Marlow 2005).

3.4 Enkäternas skapande och disposition

Både Bryman (1997) och Ejlertsson (2005) menar att begrepp görs mätbara via enkäter och att dessa är en gynnsam datainsamlingsmetod ur ett tids- och kostnadsperspektiv vilket även valts för studien med

ambitionen att kunna operationalisera, mäta och applicera övergripande begrepp för att fördjupa

förståelsen kring äldre syrianers deltagande. En nackdel med den här arbetsmetoden där mätinstrumentet är enkäter är att respondenterna kan tolka frågorna olika. Risken kan ha reducerats av att författarna valt att delta vid tillfällena för utdelandet och besvarandet av enkäterna samt härigenom kunnat besvara respondenternas frågor. Eftersom enkäterna delades ut direkt till respondenterna går det med ökad säkerhet att veta att de enkäter som delats ut också besvaras och lämnas tillbaka än om de exempelvis delats ut via e-post. Fördelar med detta sätt är att respondenternas respons kan ge mer information än vad som inledningsvis efterfrågades samt att eventuella frågor kring undersökningen direkt kan besvaras vilket även var författarnas förhoppning för att reducerar risken för bortfall. Enkäterna bestod av 21 frågor och delades ut i en syriansk kyrka för att kunna nå en arena där många äldre samlades och där det kunde hittas en tillräckligt stor respondentgrupp för att kunna generalisera resultatet. Urvalet av respondenterna för undersökningen varierade i ålder mellan 65-89 vilket även har valts som urvalsgrupp för studien (Bryman, 1997; Ejlertsson, 2005). Utifrån studiens tolkningsram valdes för den logiska dispositionen av enkäten olika teman för enkätens uppbyggnad samt underliggande enkätfrågor med tillhörande svarsalternativ.

Grundstrukturen av temana var ursprungligen framtagna utifrån en annan C-uppsats men har i studien anpassats och omformats utifrån tolkningsramen. Enkätsdispositionens utformning presenteras i bilaga 2.

3.5 Bortfall

Jacobsen (2002) menar att bortfallsanalysen görs för att forskaren ska kunna skapa en bild av hur de respondenter som inte deltog i studien kan ha påverkat dess resultat. Det är dock svårt att i detalj göra ett uttalande om hur representativiteten av studiens resultat kan ha påverkats av det externa bortfallet i sin helhet. Vid det första utdelningstillfället var både det externa och det interna bortfallet relativt högt eftersom av totalt 40 utdelade enkäter återlämnades endast 21 varav enbart åtta enkäter var fullständigt ifyllda. Endast dessa åtta fullständigt ifyllda enkäter användes som empirisk grund i uppsatsen, resterande bortsåg författarna ifrån. De frågor som hade det enskilt högsta andelen internt bortfall var

rangordningsfrågorna. Detta kan ha berott på att färre tolkar fanns tillgängliga. Vid det andra tillfället fanns bättre struktur och förutsättningar eftersom författarna hade med sig ett större antal tolkar samt delade in respondenterna i mindre grupper med varsin tolk. Detta kan ha bidragit till att totalt eliminera det interna bortfallet. Totalt delades det vid det andra enkätutdelningstillfället ut 40 enkäter varav 23 enkäter återlämnades vilket bidrog till att minska det externa bortfallet. Dessa 23 samt de tidigare erhållna