Minnesanteckningar från extra referensgruppsmöte 31 augusti 2017
Deltagare:
Jordbruksverket: Anne-Charlott Franzén, Sara Gabrielsson, Göran Ekbladh SMAK AB: Agneta den Braver
Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros KRAV: Helena Bengtsson
Tullverket: Karl-Gustav Jansson
Rådgivare olika aktörer, Ekologisk produktion: Malin Lovang Ekologiska Lantbrukarna i Sverige: Niels Andresen
Hushållningssällskapet Rådgivare: Per Ståhl Intertek: Sophie Albrektsson
1. Kommande möten
2. Arbetsgruppen presenterar dokument om tillåtetbedömningen
Detta är ett extra referensgruppsmöte. Ett ordinarie referensgruppsmöte hålls den 21 september. Insatsmedlen är stor fråga och det bestämdes på förra mötet att vi skulle ha ett extra möte. Kiwa har dessutom skickat in underlag om en produkt som är ett växtskyddsmedel.
Referensgruppsmöte 10.30 – 12.00
COP / kalibreringsmöte / efter behov
21 september COP 28-20 september
22 november COP 29-30 november
Att göra inför nästa möte Ansvarig person
Lägga till en överklagandefunktion Arbetsgrupp för
insatsmedel Peka ut kontaktpersoner för insatsmedelsbedömningen på
certifieringsorganen
Certifieringsorganen
Arbetsgruppsmöte efter detta referensgruppsmöte med alla certifieringsorganen
Jordbruksverket
Lyfta fram vad som är värdemässiga punkter men inte rangordnar dem i mallen för bedömning.
Arbetsgrupp för insatsmedel
Lägga till en första fråga om alla ingredienserna finns i någon bilaga i kommissionens förordning nr (EG) 889/2008 redan
Arbetsgrupp för insatsmedel
Skicka frågor om abp lagstiftningen till sara.gabrielsson@jordbruksverket.se senast 11 september
Alla
Helena har lovat att presentera dokumenten som arbetsgruppen för insatsmedel tagit fram.
Tyvärr kunde varken Magdalena eller Marianne från arbetsgruppen vara med idag.
Helena kommer kort redogöra för dokumenten.
Helena: Arbetsgruppen har arbetat med att få fram ett nationellt system för bedömning av insatsvaror. KRAVs tidigare system ska också ersättas och arbetsgruppen började med ett system för bedömning av jordförbättringsmedel och gödselmedel, de produkter som motsvarar bilaga I i Kommissionens förordning nr (EG) 889/2008. Målet med arbetet har varit att det ska finnas en tydlig arbetsprocess för bedömning av insatsvaror och att företag och kunder ska behandlas lika.
Arbetsprocessen går i korthet ut på att ett företag ska söka till ett certifieringsorgan om de vill få en produkt tillåten att använda i ekologisk produktion. Om det finns tveksamheter kring produkten, den finns inte i bilaga I eller på tillåtetlistan och det rör sig om en svår bedömning så kanske frågan måste lyftas till referensgruppen. Referensgruppen kan finnas till hands för diskussion och man kan tänka sig att det kan finnas flera experter knutna till referensgruppen.
Certifieringsorganen fattar sedan beslut om produkten ska vara tillåten i ekologisk produktion eller inte. Bedömningen ska gälla i tre år.
Listan över tillåtetbedömda produkter ligger på LRF:s sida för nationella riktlinjer. Listan idag är egentligen KRAVs lista för den nationella bedömningen har inte kommit igång ännu. En bra sak i inledningen till listan är att det tydligt framgår att det finns tre sätt att se att en produkt är tillåtet i ekologisk produktion. Produkten kan vara KRAV certifierad, redan tillåtetbedömd och godkänd på listan eller att produkten på annat sätt har dokument som styrker att dess ingående ingredienser finns i respektive bilaga i förordningen.
Malin Lovang undrar om vad som händer när certifieringsorganet har gjort en bedömning och man inte håller med. Hur gör man då? Det behöver läggas till en överklagandefunktion. Det kan vara att företaget vill överklaga. Sara lägger till att det är viktigt att certifieringsorganen hanterar produkterna lika. Det vill säga det är inte bra om certifieringsorganen vill överklaga andra certifieringsorgans tillåtetbedömningar. Dessa frågor får skötas i annat forum.
Lotta undrar om det kommer finnas en lista över vilka tillåtet bedömningar som inte gått igenom? Det skulle ju kunna uppstå konkurrens om vilket certifieringsorgan som tillåter flest produkter. Göran säger att det står under punkt 4 II i bedömningsprocessen att det ska finnas en lista över redan bedömda och nekade produkter. Den listan finns i själva verket redan idag på NRL i förteckningen över vilka ärenden som har hanterats i referensgruppen.
Ett första utkast av Mall för bedömning presenteras. Detta är en mall som certifieringsorganen ska kunna ge företagen för att fylla i. Underlaget ska sedan användas av certifieringsorganen vid bedömningen. Mallen bygger på EGTOPs mall för bedömning av nya råvaror eller ämnen som ska granskas för att eventuellt föreslås att komma in i bilagorna i förordningen.
Mallen består av ett antal krav och sedan framgår även vilka ytterligare krav som gäller för en KRAV certifiering.
Göran förklarar att mallen är specifik för bilaga I gödsel- och jordförbättringsmedel och arbetsgruppen ska ta fram fler mallar för andra bedömningar.
Sara oroar sig för att det finns en risk att man kan tro att det bara behövs en KRAV-certifiering.
Helena förklara att eftersom certifieringsorganen gör både KRAV-certifieringarna och
tillåtetbedömningarna av produkter så kan de vara tydliga och förklara att KRAV-certifieringen är utöver tillåtetbedömningen.
Niels undrar om certifieringsorganen har någon lista nu över vad som ät tillåtet att använda i ekologisk produktion?
Helena svarar att det idag finns en lista över gödselmedel tillåtna att använda på NRLs
webbplats. Helena säger också att Jordbruksverket och KRAV också förstås alltid ska kunna svara på vad som står i förordningen respektive KRAVs regler. Det skulle dock kunna behöva pekas ut kontaktpersoner vid certifieringsorganen. Marianne Hellbe Kiwa, Agneta den Braver SMAK och kanske Andreas Erlandsson HS Certifiering är kontaktpersoner.
Sophie påpekar att Intertek också gör bedömningar och de vill också vara med.
Göran säger att tanken var att vi skulle ha ett arbetsgruppsmöte efter detta referensgruppsmöte med alla certifieringsorganen.
Niels återkommer med funderingar kring det här med överklagande. Kan man ha referensgruppen som första instans?
Helena påpekar att andra överklagningar går till certifieringsorganen.
Hur fungerar den överklagningsfunktionen idag? Har Sophie någon erfarenhet angående hur certifieringskommitteen fungerar? För KRAV fungerar certifieringskommitteen.
Sara och Göran förklarar att tillåtetbedömningen ligger utanför delegationen och utanför förordningen. Därför kan inte Jordbruksverket eller Länsstyrelsen vara en del av
överklagandeproceduren. Vi har påpekat i Bryssel att det är ett problem att bedömningarna inte täcks in av förordningarna men har inte fått gehör.
Vi får förtydliga dokumenten i detta (överklagande) efter möte med arbetsgruppen.
Helena säger att mallen är omfattande och hur hanterar vi om det är en väldigt enkel
bedömning? Ska de gå igenom hela bedömningen då? Även de företag som har enkla produkter vill ju hamna på listan?
Man kanske ska ha en första fråga om alla ingredienserna finns i bilagan redan?
Agneta påpekar att det är viktigt att förtydliga detta så mycket som möjligt. Dessa bedömningar är svåra så det är jätteviktig med tydlighet i instruktionerna/mallen.
Arbetsgruppen ska ta fram ett nytt förslag som sedan ska skickas till referensgruppen för fastställande.
Malin undrar över den fjärde punkten, den värdemässiga bedömningen? Ska den utvecklas?
Göran förklarar att punkten kom till på ett fysiskt möte i Stockholm i februari 2016. Det mötet var inledningen till det här arbetet med tillåtetbedömningen. På mötet försökte vi använda ett system för att aggregera synpunkter och detta ledde fram till rangordningen. Det var ett sätt att strukturera den värdemässiga bedömningen. Men det är inte problemfritt med rangordningen, något som är långt ner på listan kan ändå vara väldigt viktigt vid bedömningen. Arbetsgruppens fråga är om referensgruppen tycker den värdemässiga rangordningen är relevant. Mötet i februari var i referensgruppens regi och vi undrar om det fortfarande är viktigt att behålla skrivningen?
Helena tycker att punkt två i den värdemässiga bedömningen täcks in av en punkt i mallen redan och frågan är om vi ska lyfta fram de punkterna som överensstämmer i mallen? Exempelvis platsar kanske djurvälfärden bättre under den värdemässiga bedömningen.
Niels säger att värdemässiga principer är lite väl stort. Helena tycker att det är att vikta olika viktiga saker mot varandra. Niels: så det är en slags helhetsbedömnings avvägning? Lotta tycker att man blandar lite äpplen och päron. Vissa delar handlar om medlet och tillverkning och andra delar handlar om hur medlet i nästa steg påverkar omgivningen. Helena påpekar att det kanske är användningen av medlet som hamnar i helhetsbedömningen.
Malin undrar var referensgruppen ska skicka mindre synpunkter. Göran tycker till arbetsgruppen.
Det kanske mer handlar om en avvägning. Ingen i referensgruppen uttryckte stöd för att behålla rangordningen i dokumentet. Ett förslag är att vi lyfter fram vad som är värdemässiga punkter men kanske inte rangordnar dem.
Malin tillägger att detta dokument är för de som vill ha saker bedömda och de behöver inte en rangordning.
3. Tillsatsmedel i växtskyddsmedel
Nästa steg i arbetet med tillåtetbedömningen är bilaga II, växtskyddsmedel. Tidigare har det funnits listor på växtskyddsmedel i ekologisk produktion som både Jordbruksverket och KRAV har haft på olika sätt. Göran förklarar att för odlingen 2018 ska de befintliga listorna kunna gälla och från 2019 ska det finnas en tillåtetlista enligt det nya systemet. Finns det några synpunkter på en sådan övergångsperiod?
Tanken är att arbetsgruppen ska ha klart en motsvarande lista till 2019 men att för odlingssäsongen 2018 ska de befintliga listorna gälla.
Niels undrar om det är tänkt att bygga ut dessa tillåtetlistor på djursidan också? Blir det i så fall 2020? Göran förklarar att vi inte har tänkt några årtal.
Sara berättar att i den mån det finns behov och man ser en vinst med framförhållningen som en lista ger så kan vi tänka oss att en arbetsgrupp exempelvis tar fram sådana listor också. Niels tycker att det nog finns ett behov på mineralfodersidan och ensileringssidan. Göran säger att vi ju inte måste göra om hela jobbet utan en del av det som gäller för gödselmedel kan ju gälla för annat också.
Helena påpekar att artikel 16.5 i Rådets förordning (EG) nr 834/2007 öppnar ju upp för alla typer av insatsmedel. Vissa saker finns det dock redan regler för. Niels tycker att desinficeringsmedel är en gråzon. Göran menar att man måste skilja på vad som är verksamma ämnen och vad som är kommersiella produkter. Produkter för desinfektion kan ju bedömas. Verksamma ämnen finns redan listade.
Göran beskriver behovet om att informera företagen vars produkter har funnits på
Jordbruksverkets växtskyddslistor tidigare. De har fått lite uppsökande verksamhet förut, men nu kommer ju inte den verksamheten fortsätta utan om företaget vill ha en kommersiell produkt på listan så måste de gå den här vägen via certifieringsorganens bedömning.
Arbetsgruppen har nu sagt att om man har haft sin produkt listad i Jordbruksverkets rådgivningsmaterial så måste Jordbruksverket informera om att de måste gå via certifieringsorganen från och med nu.
4. Övrigt
Jordbruksverket har bjudit in en abp-handläggare till mötet den 21 september.
Det känns som att det finns frågor som rör abp-förordningen som inte har landat i
arbetsgruppen som försöker ta fram en vägledning kring spridning av abp-produkter på ätlig del av grödan. Det brukar bli mycket kringliggande diskussioner och mycket frågor. Tycker
referensgruppen också så eller om det bara är arbetsgruppen som har frågor?
Någon frågar om de kan få ett refererat från arbetsgruppen i fall det kommer en abp- handläggare.
Frågan är också om hur vi ska diskutera frågor som gemensamhetsanläggningar och femprocentregeln? Hur vi ska göra för att få en samsyn? Hinner vi göra det den 21:e?
Helena tycker vi behöver prata om biogasanläggningar och storskaligheten. Det finns kanske lite olika syn på det i referensgruppen. En sak man kan vara orolig för är smittspridning men också föroreningar.
Referensgruppen bestämmer att de vill att abp-handläggaren är med på mötet den 21
september men att det kan vara bättre att ta ett nytt möte om gemensamhetsanläggningar och femprocentsregeln efter referensgruppsmötet och efter ett arbetsgruppsmöte till.
Bra om vi får in konkreta frågor till abp-handläggaren senast den 11 september? Skicka frågor till Sara.gabrielsson@jordbruksverket.se
Ska övrig punkt 2 bordläggas för att tiden är ute för detta möte och eftersom det är många som är borta idag. Vi tar övrig punkt 2 nästa referensgruppsmöte.
Bilaga 1
Rubrik: Tillåtetbedömning av insatsvaror i ekologisk produktion
arbetsprocess, mall för bedömning, tillåtetbedömda insatsvaror.
Referensgruppens synpunkter på förslag som arbetsgruppen tagit fram.
Punkt i förordning 834/2007 och/eller 889/2008 och/eller nationella riktlinjer:
Bedömning av insatsvaror
Finns stöd i förordningen?
Ja (hänvisa till artikel och eventuell punkt i förordningen:
834/2007: artikel 4b, 16.1 – 16.5 889/2008: bilagor med tillhörande artiklar) / Nej
Bakgrund/beskrivning av ärendet:
Arbetsgruppen har arbetat fram förslag till arbetsprocess och mall för bedömning av insatsvaror samt förslag kring övergångsperiod för tillåtetbedömda växtskyddsmedel.
Förslag till tillämpning:
Frågeställning/synpunkter på förslag:
• Diskussion av dokumenten. Kan referensgruppen ge sitt samtycke till dokumenten:
1. Arbetsprocess tillåtetbedömning av insatsvaror_ver.170825_förslag till referensgruppen 2. Mall för bedömning av insatsvaror_170720
3. Tillåtetbedömda insatsvaror i ekologisk produktion, version 2, 170627_Förslag till Referensgruppen för ekologisk produktion
• Värderingsmässig bedömning som listas under punkt 4 i mallen för bedömning av insatsvaror, ska det finnas kvar?
De värderingsmässiga aspekterna finns redan i mål och principer.
Det är förordningens mål och principer som vi har att bedöma mot.
• Övergångsperiod för växtskyddsprodukter. Företagen behöver en övergångsperiod för att göra ansökan om tillåtetbedömning. Därför bör befintliga listor över vilka växtskyddsmedel som är tillåtna kunna användas under en övergångsperiod 2018. Från och med 1 januari 2019 ska dock produkter vara tillåtetbedömda för att komma in på listan. Se förslag i dokumentet Tillåtetbedömda insatsvaror i ekologisk produktion, version 2, 170627_Förslag till
Referensgruppen för ekologisk produktion
• Information till företagen om den nya ordningen.
Motivering:
-
Är förslaget konsekvent med andra delar i förordningen?
-
Vilka konsekvenser kan det innebära om förslaget till tillämpning antas/inte antas?
-
Finns några risker med att anta/inte anta förslaget?
Oklart vilka insatsvaror som kan användas
Ev. bilagor:
• Arbetsprocess tillåtetbedömning av insatsvaror_ver.170825_förslag till referensgruppen
• Mall för bedömning av insatsvaror_170720
• Tillåtetbedömda insatsvaror i ekologisk produktion, version 2, 170627_Förslag till Referensgruppen för ekologisk produktion
Datum: 25 augusti
Inlämnat av: Göran Ekbladh, Jordbruksverket för arbetsgruppen insatsvaror Helena Bengtsson, KRAV, Magdalena Åkerfeldt, NR/LRF, Marianne Hellbe Kiwa.
Bedömning av ärendet efter hantering:
Ange kortfattad beskrivning av bedömningen, inklusive motivering och bedömningsgrund.
Datum för bedömning:
