Sidan N av S =
Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling
KOMMENTARDEL till inriktningen
Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)
1. Inledning
Inriktningen omfattar 60 högskolepoäng (hp) och består av 4 kurser om vardera 15 högskolepoäng. I inriktningen ingår totalt 15 högskolepoäng verksamhetsförlagd undervisning (VFU).
z LBU 110 Samhällets ramar för barns och ungas lärande och utveckling, 15 hp z LBU 160 Barns och ungas erfarenhetsvärldar, 15 hp
z LBU 210 Lek, kreativitet och lust att lära, 15 hp
z LBU 260 Didaktik – att förena barns och ungas världar och samhällsuppdraget, 15 hp
Två specialiseringar om vardera 30 högskolepoäng har utarbetats. Dessa
specialiseringar avser att ge breddning och fördjupning för genomförande dels av läraruppdrag i förskoleverksamhet, ’Små barns kommunikation och meningsskapande i förskolan’ och denna specialisering innehåller följande kurser:
z Förskolan ‐ en arena för små barns lärande om andra, omvärlden och sig själv, 15 hp
z Lärande i samspel i förskolan – små barns interaktion och kommunikation, 15 hp
dels för läraruppdraget i fritidsverksamhet och skola, ’Fritid som barns och ungas lärande och utveckling’ och där ingår följande två kurser:
z Fritidspedagogik för barn och unga, 15 hp
KURSPLAN LBU110 LBU160 LBU210 LBU260 Kommentarmaterial
Gäller fr.o.m. ht 07
Sidan O av S = z Utomhuspedagogik, 15 hp
2. Övergripande kursplanekommentar för hela inriktningen
Inriktningen vänder sig till studerande som skall bli lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem för barn och unga i åldern 1‐12 år och i grundskola till och med år 2.
Rubriken för inriktningen ’barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling’
visar på de sammanvävda och komplexa processer som lärare måste kunna förstå och kunna använda som utgångspunkter vid genomförandet av sitt läraruppdrag i dessa verksamheter.
Inriktningens övergripande syfte
Det övergripande syftet med inriktningen är att de studerande skall utveckla kunskap och insikt i komplexiteten i läraruppdraget och i de olika faktorer som formar barns och ungas uppväxtvillkor. De studerande skall kunna förhålla sig till denna
komplexitet i sina didaktiska överväganden i relation till barns och ungas lärande och utveckling, materiella och personliga ramfaktorer och samhällsuppdraget. De
studerande skall utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt för att i sin
yrkesverksamhet kunna genomföra, dokumentera, analysera och utveckla den pedagogiska verksamheten med barn och unga.
Inriktningens innehållsliga dimensioner
Det innehåll som uttrycks i kursplanerna och preciseras i kursplanernas kommentarer skall kunna relateras till följande innehållsliga professionsaspekter:
SAMHÄLLSPERSPEKTIV
Forskning och föreställningar om barns och ungas uppväxt tas som utgångspunkter för att studera läraruppdragets samhälleliga karaktär i relation till de yngre barnens liv och lärande. Historiska, kulturella och strukturella faktorer (genus, etnicitet och klass) synliggörs utifrån studier av styrdokument på internationell, nationell och lokal nivå, verksamheters organisering och lärares pedagogiska förhållningssätt. Analyser genomförs av samhällets ramar och strukturer, konkreta iakttagelser görs av dagens barn‐ och ungdomskulturer och nära möten med barn och unga i förskola,
förskoleklass, fritidshem och skolans tidigare år. Alla barns och ungas lika värde och rättigheter samt delaktighet och inflytande uppmärksammas och betonas.
Uppmärksamhet riktas också på lärares och de pedagogiska verksamheternas
beroende av och kontakt med föräldrar och andra parter i det omgivande samhället.
INOMVETENSKAPLIGA PERSPEKTIV
Med utgångspunkt från tvärvetenskapliga och ämnesövergripande perspektiv och
Sidan P av S =
baserat på praxiskunskap om barns och ungas intresse, erfarenheter och kompetenser i vardagliga aktiviteter studeras och granskas kritiskt hur lärare skapar och deltar i barns och ungas lärande och utveckling i relation till de mål som formuleras i aktuella styrdokument. Fokus ligger på lärares uppdrag i pedagogiska verksamheter med barn och unga i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola som studeras och problemati‐
seras i relation till forskning om barns och ungas lärande och utveckling. Värdegrunds‐
frågor där kön, etnicitet, barns och ungas delaktighet och inflytande, sociala, språkliga och kommunikativa kompetenser, läs‐ och skiftspråkliga processer, natur‐ och sam‐
hällsvetenskaplig kunskapsbildning, samt lek och skapande verksamheter utgör inne‐
hållsliga aspekter i inriktningen.
INDIVID‐ OCH GRUPPERSPEKTIV
Inriktningen uppmärksammar människan ur ett aktörsperspektiv med fokus på barn mellan 1‐12 år. Barns och ungas kamratkulturer uppmärksammas som arenor för identitetsutveckling, samt erövrande av samvarokompetens. Teorier om lärande och utveckling analyseras i relation till barn och unga och de sociala och individuella dimensionerna i dessa teorier uppmärksammas. Barns och ungas sätt att iaktta omvärlden, formulera frågor och ha inflytande över sitt eget lärande analyseras och ger grund för att utveckla en medveten didaktisk kompetens. Lek spelar en central roll, barn utvecklar sin kunskap om sig själv och omvärlden i interaktion med andra.
Metoder att se barn och unga som individer och tillika en del av gruppen introduceras.
Särskild tonvikt läggs vid att se barn och unga som aktörer i olika sammanhang.
Mångfalden i uppväxt, erfarenheter och vikten av de nära sociala mötena uppmärk‐
sammas och tas som utgångspunkt för didaktiska reflektioner.
GENUS‐ OCH VÄRDEGRUNDSPERSPEKTIV
I inriktningens kurser uppmärksammas frågor om kön, genus, jämställdhet, värde‐
grunds‐ och mångkulturella frågor. Inriktningens första kurs granskar hur dessa frågor framträder i läroplaner och andra styrdokument, t ex FN:s konvention om barnets rättigheter samt hur frågorna är inbäddade i såväl de pedagogiska verksamheternas traditioner och utformning som i människors föreställningar och handlingsmönster. I de följande två kurserna analyseras barns och ungas erfarenhetsvärldar respektive konkreta aktiviteter i pedagogiska verksamheter med barn och unga bland annat med hänsyn till genus, värdegrunds‐ och mångkulturella aspekter. I inriktningens sista kurs skall genus och värdegrundsperspektiv ingå i de didaktiska överväganden som de studerande arbetar fram i kursen.
Progression i inriktningen
Progression i denna inriktning riktas mot att de studerande skall bli medvetna om och successivt lära sig hantera en ökad komplexitet i läraruppdraget i förskola, förskole‐
klass, fritidshem och skola med fokus på alla barns rätt att lära och utvecklas. Via kun‐
skap om olika föreställningar om barn och barndom samt tolkningar av lärarupp‐
Sidan Q av S =
dragets styrdokument ges verktyg att problematisera den pedagogiska vardagen.
Kunskap om barns och ungas erfarenhetsvärldar i form av familj, kultur, tro, fritids‐
sysselsättningar samt kamratgrupper formas till verktyg för att i verksamheten beakta barns och ungas erfarenheter, föreställningar och intentioner och att välja för barnen centralt innehåll. Lek, kreativa uttrycksformer och barns och ungas samspel proble‐
matiseras i relation till pedagogisk medvetenhet och verksamhetsutveckling. Succes‐
sivt under inriktningen skall de studerande öka sina förmågor att medvetet ta ställning och kunna kommunicera sin pedagogiska grundsyn i ord, tanke och handling. Barns och ungas läs‐ och skriftspråkliga processer, matematiska tänkande samt natur‐ och samhällsvetenskapliga lärande utgör innehållsliga aspekter som problematiseras i inriktningens sista 10 poängskurs. Integration avseende didaktisk kompetens sker successivt genom att olika kompletterande aspekter såsom samhällets ramar, barns och ungas erfarenhetsvärldar, lek, kreativitet och lust att lära behandlas i inriktningens kurser och utgör underlag för en didaktisk fördjupning där olika aspekter integreras.
PROFESSION
De innehållsliga aspekter som uttrycks i de olika kursernas målbeskrivningar i inrikt‐
ningen har som övergripande syfte att utbilda lärare för läraruppdraget i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans yngre åldrar i enlighet med de mål för lärar‐
examen som uttrycks i högskoleförordningen. En tydlig yrkesinriktning betonas i gällande övergripande styrdokument och i de mål som formulerats i inriktningens olika kurser och detta sker via en integration av ämnesövergripande, tvärvetenskaplig och praxisbaserad kunskap där de studerande har möjlighet att erövra didaktisk kompetens i läraruppdraget. De studerande skall successivt planera, genomföra, analysera, dokumentera, utvärdera och redovisa en pedagogisk verksamhet som har sin grund i en medvetenhet om komplexiteten i uppdraget med hänsyn till samhällets förändringar, och med utgångspunkt från barns och ungas intressen och erfarenheter, styrdokumentens innehållsaspekter och det sammanhang som verksamheten är en del av. De innehållsliga teman som behandlas i inriktningens olika kurser är följande:
LBU 110
Från det moderna till det senmoderna
Från filantropi ‐ demokrati/jämställdhet Från barns behov till barns rättigheter
Från detalj‐ till målstyrning Textanalys som
vetenskaplig metod
LBU 160
Erfarenhetsvärldar och nätverk
Kultur för, av och med barn o unga
Mångkulturella frågor Teorier om lärande och utveckling
Intervju som vetenskaplig metod
LBU 210
Teoretiska perspektiv på lek, kreativitet och lärande Barns o ungas samspel Dokumentation o utvärdering Observation som vetenskaplig metod
LBU 260 Teorier dida. verk Läs/skrivprocesser Matematiklärande Natur‐ o samhällsvetenskap Fördjupningsarbete
1,5 hp VFU
undersökande/deltagande
3 hp VFU
undersökande/deltagande
7,5 hp VFU
undersökande/deltagande/
genomförande
3 hp VFU
undersökande/deltagande/
genomförande
Sidan R av S =
I varje kurs introduceras olika vetenskapligt inspirerade metoder; textanalys/
diskursanalys, intervju, observation, deltagande observation samt planering, genomförande och rapportering av ett fördjupningsarbete. De skall ses som en introduktion av verktyg i ett vetenskapligt förhållningssätt men också successivt utgöra didaktiska verktyg i uppdraget med att tolka styrdokumentens uppdrag, utgå från barns och ungas föreställningar och erfarenheter, göra didaktiska iakttagelser som stöd för ökad pedagogisk medvetenhet och pedagogisk verksamhetsutveckling.
HFU OCH VFU
De studerande har ansvar för att i samråd med sitt VFU‐arbetslag planera VFU:n i varje kurs. Varje kurs avslutas med en återkoppling till VFU‐arbetslaget av erövrade kunskaper och insikter. Varje termin diskuteras inriktningens VFU i seminarium där kursens lärare, VFU‐ledare och lärarutbildare i kommunerna möts (detta sker under den tredje kursen i inriktningen).
I kursen LBU 110 ”Samhällets ramar för barns och ungas lärande och utveckling”
riktas innehållet främst mot samhällets ramar, synen på barn och unga och hur det formar vårt sätt att tala om och med, samt bemöta barn och unga. Via VFU samlar de studerande måldokument och andra texter, deltar i samtal och undersöker förhåll‐
ningssätt. Detta analyseras i relation till kursinnehållet avseende syn på barn och unga, kunskap och olika sätt att förstå det vidgade pedagogiska uppdraget i ett föränderligt samhälle.
I kursen LBU 160 ”Barns erfarenhetsvärldar” riktas innehållet mot familj, kamrater, kulturell och religiös tillhörighet. Via fältstudier, barnintervjuer och deltagande i barnens sammanhang i och utanför de pedagogiska verksamheterna samlas underlag för att analysera och ta sin didaktiska utgångspunkt i barnens erfarenhetsvärldar. Via en mångfald av VFU‐erfarenheter skapar kursen en grund för att se hur det pedago‐
giska uppdraget är beroende av kunskapen om sammanhangets betydelse.
I kursen LBU 210 ”Lek, kreativitet och lust att lära” riktas innehållet mot att skapa förutsättningar för lek, kreativitet och samspel. De studerande undersöker, deltar i och genomför läraruppdraget i verksamheten under en fem veckor sammanhållen period.
Genom att iaktta och dokumentera men också problematisera, initiera och genomföra egen verksamhet samt analysera och diskutera sina erfarenheter i relation till teorier om lek, skapande och kreativa läroprocesser utvecklar de studerande didaktiskt kunnande.
Kursen LBU 260 ”Didaktik – att förena barns och ungas världar och samhällsupp‐
draget” bygger på tidigare inriktningskurser och avser att förena samhällsuppdragets ämnesinnehåll med kunskap om barn, deras erfarenhetsvärldar och egna projekt.
Utifrån ett valt innehållsfokus planerar, genomför och rapporterar de studerande ett vetenskapligt fördjupningsarbete med didaktiska implikationer byggt på barns och ungas erfarenheter, föreställningar och funderingar om ett omvärldsfenomen.
Sidan S av S =
INRIKTNINGENS INNEHÅLL I RELATION TILL DET ALLMÄNNA OMRÅDET
I det allmänna området skall, enligt propositionen, innehållet präglas av att utbild‐
ningen gäller en professionsutbildning, där grundläggande frågor och problem som alla lärare måste ta ställning till oavsett vilket specifikt läraruppdrag som gäller. Inrikt‐
ningen utgår ifrån dessa grundläggande frågor och tydliggör frågor, problem och möjligheter som är specifika för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshemsverk‐
samhet, vid arbetet med yngre elever i skolan och vid kontakt och samverkan med föräldrar.
SPECIALISERINGAR OCH EXAMENSARBETE
BAUN‐inriktningen syftar till att utbilda lärare i förskola, förskoleklass, fritidsverk‐
samhet och skolans yngre åldrar och i inriktningens kurser fördjupas AUO‐kursernas innehållsliga delar. Två specialiseringar finns utarbetade i anslutning till inriktningen och dessa kurser avser att fördjupa och bredda de studerandes kunskaper för lärar‐
uppdrag i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans yngre åldrar. Kursinnehållet i inriktningen fungerar därmed också som bas och ram för de fördjupade studier som sker inom specialiseringskurserna. När det gäller examensarbetet i lärarutbildningen har inriktningens innehållsliga delar stor betydelse vid de studerandes val av ämnes‐
områden för examensarbetet och i inriktningens kurser introduceras vetenskapliga metoder, vilket kan ge en grund för litteraturstudier i samband med examensarbetet.
UTVÄRDERING
I inriktningen utvärderas samtliga kurser dels fortlöpande genom samtal och möjlig‐
heter för de studerande att under kursens gång framföra synpunkter till kursledare, dels avslutande genom ett utvärderingsmöte där de studerande enskilt eller i grupper diskuterar och ger synpunkter på kursens innehåll och genomförande alternativt genom skriftlig utvärdering till kursledaren. Utvärderingen inom inriktningens samt‐
liga kurser avser att vara en process i de studerandes möjligheter att ha inflytande över kursers innehåll och genomförande och bidra till de studerandes lärprocesser. De stu‐
derandes såväl som lärares utvärderingar sammanställs av kursansvarig, presenteras för de studerande och lärare och bildar diskussionsunderlag för utvecklings‐ och förändringsarbete i kurser.
