1
FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN
1 Källor
Förkortning eller benämning Fullständigt beteckning Referens/länk till dokument (pdf eller annat format)
ITF Henric Falkman: Introduktion till
försäkringsrätten. Jure 2011 -
FRL Lag (2010:2043) om försäkringsrö-
relse Regeringens proposition
2009/10:246
En ny försäkringsrörelselag
NFRL Förslag till ny lag om försäkringsrö-
relse
a. SOU 2011:68 Rörelsere- glering för tjänsteförsäk- ring och pension b. Lagrådsremiss (under ut-
arbetande i regerings- kansliet)
TPFU Tjänstepensionsföretagsutredningen
(till 30 maj 2014) Dir. 2013:32 Kommittédirektiv Särskild reglering för tjänstepens- ionsinstitut
Dir. 2013:117 Tilläggsdirektiv Det konsoliderade livförsäkringsdi-
rektivet (Solvens I) Directive 2002/83/EC of the Euro- pean Parliament and of the Council of 5 November 2002
concerning life assurance
http://ec.europa.eu/internal_
market/insurance/index_en
Solvens I-direktivet för skadeför-
säkring Directive 2002/13/EC of 5 March
2002 of the European Parliament and of the Council amending Coun- cil Directive 73/239/EEC as regards the solvency margin requirements for non-life insurance undertakings
Se Kommissionens webbplats
Tjänstepensionsinstitutsdirektivet,
IORP-direktivet Directive 2003/41/EC of 3 June 2003 of the European Parliament and of the Council on the activities and supervision of institutions for occupational retirement provision
http://ec.europa.eu/internal_
market/pensions/index_en
Solvens 2-direktivet Directive 2009/138/EC of the Euro- pean Parliament and of the Council of 25 November 2009 on the taking- up and pursuit of the business of Insurance and Reinsurance (Sol- vency II)
Se Kommissionens webbplats
2 Allmänt om ”rörelsen”
I lagen om försäkringsrörelse finns ett antal kapitel med bestämmelser som är speciella för den verksamhet eller rörelse som ett försäkringsföretag driver. Utöver dessa mer speciella bestämmelser om rörelsen finns bestämmelser av annat slag. Det gäller regler som har mot- svarigheter i andra verksamheter. Exempel är bestämmelser om tillstånd, lämplighetspröv- ning, tillsyn, ingripande samt s.k. associationsrättsliga bestämmelser. Dessa områden behand- las i andra delar av kursen.
I den del av kursen som har fått rubriken ”Försäkringsrörelsen” tar vi upp bl.a. följande områ-
den i lagen:
Björn Palmgren
2
• Värderingen av skulden (åtagandena) till försäkringstagarna (försäkringstekniska av- sättningar)
• Placerings- och värderings regler för de tillgångar och liknande (återförsäkring) som företaget behöver ha för att kunna klara sina försäkringsåtaganden under normala om- ständigheter (skuldtäckning)
• Den kapitalbuffert som företaget kan behöva för klara sina åtaganden under tänkbara finansiella påfrestningar av olika slag (krav på solvenskapital)
• Vad som får räknas med i bufferten (kapitalbasen)
2.1 FRL 2010
Försäkringsrörelselagen har funnits sedan 1903 och har utvecklats successivt under de senaste hundra åren. Som en följd av Sveriges EES-avtal den 2 maj 1992 började en anpassning till försäkringsreglerna inom EG / EU. Bl.a. har bestämmelser om solvenskapital och tillsyn av grupper av försäkringsföretag tillkommit. Den senaste större omarbetningen av försäkringsrö- relselagen blev antagen av Riksdagen 2010 och började gälla den 1 april 2011. Några mindre ändringar gjordes under 2013.
I gällande FRL har rörelseavsnitten följande struktur.
4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags rörelse Exempel Stabilitet
Information
God försäkringsstandard
Försäkringsfrämmande verksamhet Upplåning
Separation av tjänstepensionsförsäkring Sekretess
5 kap. Försäkringstekniska avsättningar (FTA), förlustutjämningsreserv och bestämmande av pre- mier
Exempel FTA:s omfattning
Beräkning av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Beräkning av livförsäkringsavsättning
Beräkning av avsättningar för tjänstepensionsförsäkring Beräkning av avsättning för oreglerade skador
Bestämmande av premier för livförsäkringar och vissa skadeförsäkringar Bestämmande av premier för tjänstepensionsförsäkringar
Aktuarie
Återköp och överföring
6 kap. Skuldtäckning och placering av tillgångar m.m.
Exempel Skuldtäckning i försäkringsrörelse Riskspridning m.m.
Tillgångar för skuldtäckning m.m.
Begränsningar för olika tillgångar Begränsningar för enhandsengagemang Lokalisering av tillgångar
Valutamatchning
Placering av tillgångar i verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring
Placering av tillgångar motsvarande villkorad återbäring och fondförsäkringsåtaganden Placering av tillgångar i återförsäkringsverksamhet
Värdering av tillgångar som används för skuldtäckning Register över tillgångar som används för skuldtäckning Förmånsrätt
Derivatinstrument
Placering av premier för fondförsäkring
3
7 kap. Kapitalbas, solvensmarginal och garantibelopp Exempel Kapitalbas
Solvensmarginal för skadeförsäkringsrörelse och återförsäkringsrörelse Solvensmarginal för livförsäkringsrörelse
Beslut angående avgiven återförsäkring
Beslut angående belopp som kan återfås från specialföretag
Garantibeloppets storlek och absoluta krav på sammansättningen av kapitalbasen 8 kap. Riktlinjer och beräkningsunderlag
Exempel Försäkringstekniska riktlinjer
Försäkringstekniskt beräkningsunderlag Placeringsriktlinjer
Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsens ansvar för riktlinjer
9 kap. Försäkringsgrupper
Exempel Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp
Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen Gruppbaserat kapitalkrav
Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning Gruppbaserad redovisning
2.2 Solvens 2 ─ orientering om förslaget
Enligt förslaget 2011 till ändring av FRL med anledning av Solvens 2, påverkas avsnittet om rörelsen betydligt. Regeringen arbetar nu på en lagrådsremiss av den kommande proposition- en. EU-kommissionen föreslog nyligen att direktivet ska vara införlivat i nationella lagstift- ningen den 1 juli 2015. Ändringarna kan då börja gälla ett halvår senare, den 1 januari 2016.
Regeringens förslag är således ännu inte känt, men nedan följer utredningens förslag till struk- tur. På några punkter kommer regeringen inte att följa utredningen, t.ex. när det gäller verk- samhet med tjänstepensioner, jfr 2.3.
4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags rörelse Exempel Krav på företagsstyrning
Information
Försäkringsfrämmande verksamhet Upplåning
Sekretess
Lämplighetskrav för personer i ledningen och i andra centrala Funktioner
System för riskhantering
Risker och krav på innehåll i styrdokument Funktion för riskhantering
Riskhanteringsfunktionens särskilda ansvar när en intern modell används
Krav på rutiner för upptäckt och rapportering av försämrade ekonomiska förhållanden
System för internkontroll
Särskilt om vissa funktioner: regelefterlevnad, internrevision m.m., Aktuariefunktion Egen risk- och solvensbedömning
Processer för bedömning av kapitalbehovet
Integrering i försäkringsföretagets strategiska beslutsprocesser Regelbundna bedömningar m.m.
Rapportering av ERSB till FI Uppdragsavtal
God försäkringsstandard Förmånsrättsregister Värdering
Förmånsrätt
Övriga bestämmelser → EU-förordningen
Björn Palmgren
4
5 kap. Värdering av tillgångar och skulder inklusive försäkringstekniska avsättningar
Exempel Värdering till verkligt värde Försäkringstekniska avsättningar
Allmänna bestämmelser: aktsamt, tillförlitligt och objektivt
Värdering av försäkringstekniska avsättningar: en bästa skattning + en riskmarginal Behandlingen av medel i konsolideringsfonden
Värdering av finansiella garantier och optioner (i försäkringsavtal) Separat värdering för olika riskgrupper (affärsgrenar)
Approximationer
Bestämmande av premier för livförsäkringar Återköp och överföring
Övriga bestämmelser → EU-förordningen 6 kap. Investeringar
Exempel Grundläggande principer för samtliga tillgångar:
aktsamt sätt, säkerhet, kvalitet, likviditet och lönsamhet
Vissa begränsningar: derivatinstrument eller andra liknande finansiella instrument, lämplig riskspridning
Principer för tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar: på det sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas intressen
Principer för tillgångar som motsvarar avsättningar för livförsäkringar för vilka försäk- ringstagaren bär risk
Placering av premier för fondförsäkring Övriga bestämmelser → EU-förordningen
7 kap. Kapitalbas
Exempel Kapitalbasens sammansättning
Primärkapital: max(0, tillgångar – skulder solvensbalansräkningen) + efterställda skulder (t.ex. förlagslån)
Tilläggskapital
Egenskaper och kriterier: en post klassificeras som nivå 1, 2 eller 3 beroende bl.a. för- lusttäckningsförmåga
Övriga bestämmelser → EU-förordningen
8 kap. Solvenskapitalkrav, standardformeln, minimikapitalkrav och garantibelopp Exempel Tillräcklig kapitalbas
Solvenskapitalkrav Allmänna bestämmelser
Skyddsnivå: företaget ska kunna infria sina framtida åtaganden gentemot försäkringsta- garna om tolv månader med 99,5 procents sannolikhet, under antagandet att försäk- ringsföretaget kommer att fortsätta att bedriva sin verksamhet
Riskbaserat: med utgångspunkt i alla de kvantifierbara risker som försäkringsföretaget är utsatt för; med hänsyn till riskreduceringstekniker
Solvenskapitalet ska minst täcka 1. försäkringsrisker,
2. marknadsrisker, 3. motpartsrisker, och 4. operativa risker
Beräkningsintervall: minst en gång per år + vid en väsentlig förändring av riskprofilen Alternativa metoder för beräkning av solvenskapitalkravet:
1. standardformeln,
2. fullständig intern modell eller
3. partiell intern modell + standardformeln
Standardformeln: baskapitalkrav + kapitalkrav för operativ risk - justeringsbelopp Beräkning av baskapitalkravet: sammanläggning av kapitalkraven för minst de riskkate- gorier som anges i 9 §, justerad så att resultatet är förenligt med skyddsnivån
Riskkategorier (9 §) 1. livförsäkringsrisk, 2. skadeförsäkringsrisk,
5
3. sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisk, 4. marknadsrisk, och
5. motpartsrisker
Beräkningen av kapitalkrav för varje riskkategori: görs så att dessa kapitalkrav var för sig är förenliga med skyddsnivån
Företagsspecifika parametrar vid beräkning av kapitalkrav för försäkringsrisker: får an- vändas om Finansinspektionen ger tillstånd till det
Justering av kapitalkravet för aktierisk: för att motverka procykliska effekter
Durationsbaserad aktiekursrisk: med Finansinspektionens tillåtelse, för långa pensions- försäkringar
Justeringsbelopp: för minskning av
1. av åtaganden gentemot försäkringstagare till följd av villkoren i försäkringsavtalet, eller
2. uppskjuten skatt
Möjlighet för Finansinspektionen att i enskilda fall kräva företagsspecifika parametrar Förenklingar av standardformeln
Minimikapitalkrav
Skyddsnivå: försäkringsföretaget ska kunna infria sina framtida åtaganden gentemot försäkringstagarna om tolv månader med 85 procents sannolikhet
Beräkning av minimikapitalkravet: med utgångspunkt i försäkringsföretagets
försäkringstekniska avsättningar, premieinkomst, positiva risksumma, uppskjutna skatter och administrativa kostnader, och med hänsyn till avgiven återförsäkring
Beräkningsintervall: minst en gång per kvartal
Garantibelopp: 1.000.000 - 3.200.000 euro, eller det högre belopp, grundat på föränd- ringar i det europeiska konsumentprisindexet, som EG-kommissionen årligen tillkänna- ger
Övriga bestämmelser → EU-förordningen
9 kap. Interna modeller
Exempel Allmänna bestämmelser
Tillstånd av Finansinspektionen krävs för att få använda en intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet. Tillstånd ska ges om
1. försäkringsföretaget har ett lämpligt riskhanteringssystem, och
2. den interna modellen används och är utformad i enlighet med bestämmelserna om a. användning,
b. statistisk kvalitet, c. kalibrering, d. resultatanalys, e. validering, och f. dokumentation
Diversifiering och framtida åtgärder av företagsledningen Partiella interna modeller
Förhandsgranskning hos FI av interna modeller Övriga bestämmelser → EU-förordningen
10 kap. Försäkringsgrupper
Exempel Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp Grupptillsynsmyndighet
Tillsynskollegium
Ansvar för att tillämpa bestämmelserna om försäkringsgrupper: Ansvarigt företag på gemenskapsnivå resp. nationell nivå
Kapitalkrav för försäkringsgrupper Kapitalbaskravet på gruppnivå
Gruppbaserad medräkningsbar kapitalbas Gruppbaserat solvenskapitalkrav
Elimineringar i den medräkningsbara gruppbaserade kapitalbasen
Företagsstyrning i en försäkringsgrupp Tillsyn
Tillsynskollegier
Tillsynsmyndighetens rättigheter och skyldigheter
Centraliserad riskhantering och särskilt system för samråd
Björn Palmgren
6
mellan tillsynsmyndigheter
Övriga bestämmelser → EU-förordningen
2.3 Ny lag om tjänstepensionsföretag?
En särskild utredning (TPFU) utsetts och den ska avge rapport den 30 maj 2014. Utredningen ska även yttra sig om förslaget till ett nytt IORP 2.
3 Balansräkningen: tillgångar och skulder
Tillgångssidan Skuldsidan
Fria tillgångar Kapitalbas
Eget kapital t.ex. aktieka- pital, garantikapital och konsolideringsfond Obeskattade reserver t.ex. säkerhetsreserv Efterställda skulder t.ex.
förlagslån Skuldtäckningstillgångar Försäkringstekniska avsättningar FTA Tillgångar för vilka försäk-
ringstagarna bär risk, t.ex.
finansiell risk
Fondandelar för försäk-
ringstagarnas räkning FTA för fondlivförsäkring
Tillgångar för villkorad
återbäring FTA för villkorad återbä-
ring i livförsäkring Tillgångar för vilka försäk-
ringstagarna inte bär risk
Tillgångar för övriga typer
av försäkringar FTA för försäkringar med
avtalade belopp eller andra garantier
4 Försäkringstekniska avsättningar 4.1 Gällande FRL
4 kap. 1 §
Huvudprincip FTA ska motsvara det belopp som krävs för att företaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäk- ringsavtal
Uppdelning av FTA
Beskrivning Benämning
1. Försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar i skade- försäkringsrörelse
Ej intjänade premier och kvardröjande risker 1. Försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader
under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar i livförsäk- ringsrörelse
Livförsäkringsavsättning
2. Inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för regleringen av dessa samt återbäring som förfallit till betalning men inte beta- lats ut
Oreglerade skador / ore- glerade försäkringsfall 3. Sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala
belopp och som inte omfattas av 1 eller 2 Garanterad återbäring 4. Sådan återbäring inom livförsäkringsrörelse som är villkorad av
värdeförändringar på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står risken för
Villkorad återbäring
5. Fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra ersätt-
ningsberättigade står placeringsrisken för Fondförsäkring där för- säkringstagaren bär pla- ceringsrisken
7
5 Exempel på beräkningar i gällande FRL
5.1 Försäkringstekniska avsättningar
Vid ett årsskifte har försäkringsföretaget följande balansräkning:
Tillgångar Skulder
Placeringstillgångar 820 Eget kapital och obe-
skattade reserver 260
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsätt- ningar
30 Försäkringstekniska avsättningar före avdrag för återförsäkring
680
Andra tillgångsposter 150 Andra skuldposter 60
Summa tillgångar 1000 Summa skulder 1000
Om återförsäkringen är av acceptabel säkerhet och tillräckligt risköverförande, är försäkrings- tekniska skulder efter avdrag för återförsäkring 680 – 30 = 650. Detta nettobelopp ska skuld- täckas, dvs. det ska finnas tillgångar med värde minst 650 upptagna i skuldtäckningsregistret.
Tillgångarna ska uppfylla de krav som ställs på tillgångar som får användas för skuldtäckning.
5.2 Solvensmarginal för skadeförsäkringsföretag Premieindex
A. Det största av
premieinkomst
brutto 800 mkr
intjänade
premier brutto 780 mkr
800 mkr B. 18% av A till den del beloppet
motsvarar högst 57,5 miljoner euro à 9,40 kr (541 mkr)
97 mkr
C. + 16% av återstoden (800 – 541 =
259) 41 mkr
Totalt premiendex 138 mkr
Skadeindex
1. Genomsnittet av utbetalda ersätt-
ningar för de tre senaste åren 565 mkr 565 mkr 2.+ En tredjedel av avsättningen för
oreglerade skador brutto vid föregå- ende års utgång – en tredjedel av motsv. avsättning 36 månader tidi- gare
1700/3 – 1500/3 = 200/3
67 mkr
1 + 2 632 mkr
26 % av 1+2 till den del beloppet motsvarar högst 40,3 miljoner euro à 9,40 kr (379 mkr)
99 mkr
C. + 23 % av återstoden (632 – 379 =
253) 58
Skadeindex 157 mkr
Björn Palmgren
8 Solvensmarginal
1. Det högsta av premieindex och skadeindex 147 mkr (skadeindex) 2. Nettovärde för utbetalda ersättningar och
förändring i avsättning för oreglerade skador för de senaste tre åren
(568 + 546 + 527) + (30 + 24 + 26) = 1721 mkr
3. Bruttovärde för utbetalda ersättningar och förändring i avsättning för oreglerade skador för de senaste tre åren
(585 + 565 + 544) + (49 + 44 + 40) = 1827 mkr
4. Kvoten (2)/(3)2 0,942
Solvensmarginal = (1) multiplicerat med kvoten
(4) = 0,942 gånger 147 mkr 138 mkr
