• No results found

Förskolans arbetsplan Utifrån läroplanens mål Lpfö 98 rev.2010 läsåret

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Förskolans arbetsplan Utifrån läroplanens mål Lpfö 98 rev.2010 läsåret"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förskolans arbetsplan

Utifrån läroplanens mål Lpfö 98 rev.2010

läsåret 2015-2016

Ängen Vallen

Pedagoger

Karin Birke, Carina Decker, Tina Edin, Ingela Karlsson, Lena Bergström, Helena Törnqvist, Marie Jansson, Nathalie Segel,

Zara Nilsson, Melisa Srdanovic och Jenny Karlsson

(2)

Innehållsförteckning Sid

Allmän information, Antistillas vision 3

Antistillas vision 3-4

Normer och värden 4

Utveckling och lärande 5

Barns inflytande 5

Samverkan förskola hem 6

Samverkan med förskoleklass, fritidshemmet och skolan 6-7 Uppföljning, utvärdering och utveckling 7

Förskolechefens ansvar 7-8

Förskolans personal 8

Förskolans utvecklingssamtal 9-12

(3)

Antistilla förskola

Fr.o.m. läsåret 2015-2016 leder Annika Edin förskolan på delegation av förskolechef Ann-Christine Häggström.

Förskolan består av 2 enheter, Ängen med 30 inskrivna barn i åldrarna 1-4 år och 6 pedagoger samt Vallen med 37 inskrivna barn i åldrarna 4-6 år och 5 pedagoger.

Kontaktuppgifter

Vill du nå ditt barn eller någon av förskolans pedagoger, så ring 08-570 313 73 på förskolans telefontid som är:

06.30 – 09.00 15.00 – 17.30

Övrig tid är du välkommen att ringa till vår expedition på 08-570 320 70.

Om ingen svarar, tala in ett meddelande på telefonsvararen.

Vill du komma i kontakt med förskolans ledning ring 570 320 70 eller

maila till Annika Edin, bitr. förskolechef a.edin@antistilla.se alt Ann-Christine Häggström, förskolechef, a.haggstrom@antistilla.se

Förskolans adress:

Antistilla förskola, Toivovägen 8, 134 32 Gustavsberg Vår hemsida hittar du på www.antistilla.se

Vid sjukanmälan av barn

Ring före klockan 09.00, om ni inte ringt innan dess hör vi av oss för att höra om ditt/ert barn kommer eller ej och när barnet i så fall beräknas komma tillbaka.

Allt för att säkerställa att inget hänt och för att vi ska kunna beställa rätt antal matportioner från Ösbyskolans kök.

Våra öppettider är:

06.30 - 17.30 06.30 - 07.00 samarbetar Ängen, Vallen och fritidsverksamheten. Vår verksamhet är under

den tiden förlagd till Ängens lokaler.

07.00 - 07.30 samarbetar Vallen och fritidsverksamheten och verksamheten är förlagd till Vallens lokaler.

17.00 - 17.30 samarbetar Ängen, Vallen och fritidsverksamheten. Vår verksamhet är under den tiden förlagd till Vallens lokaler.

Antistillas vision: En kropp och knopp i balans

Rörelse och kroppsmedvetenhet är lika viktigt som tankearbete för att utvecklas och tillägna sig kunskap.

Mål:

När eleverna lämnar åk 3 ska de ha uppnått de nationella målen för åk 3 (Lgr11) och ha en automatiserad motorik, nyfikenhet och lust till fysiska och mentala utmaningar utifrån var och ens förutsättningar.

Hur:

Genom att

 uppmuntra barnen till rörelse i alla dess former, ex. springa, snurra, klättra och gå

”krångliga” vägar.

(4)

 vi har rörelsepass i gymnastiksalen/rörelserummet och utomhus då barnen tränar grundrörelserna (åla, krypa, gå, springa, hoppa, stödja, hänga, balansera) på olika sätt. Massage och långsamma rörelser är en del av våra rörelsepass.

 barnen ges tillfällen att träna på att ta instruktioner i ett eller flera led, t ex hämta bollen, hämta bollen och lägg den i korgen, osv.

 barnen tränar sin finmotorik med att klippa, rita, lägga pärlplattor mm.

 barnen ges tid till att spela spel, lägga pussel, leka minneslekar etc.

Genom att:

 pedagogerna följer och följer upp barnens motoriska utveckling.

 varje månad fokusera på en grundrörelse med barnen. Föräldrarna görs delaktiga genom att pedagogerna skriver om detta i infobrevet.

 pedagogerna utbildas i sensomotorisk utveckling.

2.1 Normer och värden

Enligt Lpfö 98 rev 2010: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Hur:

Genom att

 vi startar varje läsår med temat ” Vi i vår förskola”, där vi arbetar med trygghet, regler, gruppstärkande aktiviteter, turtagning och allas lika värde. Vi arbetar med RUTA, som står för Respekt, Uppmärksamhet, Tålamod och Ansvar med de äldre barnen.

Arbetet fortsätter sedan kontinuerlig hela året med uppföljning i januari och i maj.

 barnen uppmuntras att hitta egna lösningar på problem samt konfliktlösning med vuxenstöd.

 tydliggöra för vårdnadshavare hur arbetet kring kränkande behandling och diskriminering bedrivs i förskolan - se utvecklingsområde

 Vi har få och tydliga regler.

Förskolans regler:

 Jag håller mig innanför förskolans gräns. Vuxna öppnar och stänger alltid grindarna.

 Det är förbjudet att sparkas, knuffas och slåss.

 Jag använder rep till att hoppa med eller för lek på marken.

 När jag använder min egen cykel använder jag egen anpassad hjälm.

 Pinnar är kortare än armen när jag leker och får vara längre än armen när jag bygger koja.

 Jag sitter när jag äter.

 Jag går inomhus.

 Jag säger hej när jag kommer på morgonen och när jag går för dagen

 Jag pratar i vanlig samtalston.

 Jag respekterar när någon säger eller gör stopptecken.

(5)

2.2 Utveckling och lärande

Lpfö 98 rev 2010: Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter,

kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.

Hur:

Genom att

 vi använder oss av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) med de yngre barnen för att ge alla barn möjlighet att kommunicera.

 vi använder oss av VAK (Visuellt, Auditivt och Kinestetiskt) vid ex. samlingar för att erbjuda inlärning på olika sätt.

 ge barnen tid att träna självständighet, ex. vid av- och påklädning, avdukning efter måltider, bädda/bädda upp efter vila.

 lyssna in och uppmärksamma vad barnen är intresserade av och tillvarata deras idéer för att planera verksamheten efter det, i korta eller längre temaarbeten.

 iordningställa olika pedagogiska rum i rummen som inbjuder till lek utifrån barnens intresse och behov.

 sjunga, träna på enkla ord och fraser på andra språk. Om de äldre barnen varit på en resa får de berätta och visa hur flaggan och ev. pengarna ser ut i det land de varit i och om de kan, visa på en karta var de har varit.

 uppmärksamma matematik i vardagen, t.ex. sortering, lägesbegrepp, mäta, väga, räkna. (Bild Vallen?)

 använda våra bildskärmar, anslagstavlor och dokumentationsväggar till att visa och samtala med barnen kring vad vi gjort.

 våra äldre barn ges möjlighet till arbete med läsplattor/laptop. Bl.a. för att söka information.

2.3 Barns inflytande

Lpfö 98 rev2010: I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är.

Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den

pedagogiska verksamheten.

Hur:

Genom att

 förändra våra pedagogiska miljöer, ute och inne, efter barnens intresse och lek.

 Ta vara på barnens idéer och tillsammans med barnen omsätta dem i förskolans vardag.

 utveckla arbetet med genusperspektivet -se utvecklings område

 uppmuntra barnen till att göra egna val, t ex - Vill du gå ut eller vill du vara inne?

(6)

2.4 Samverkan förskola – hem

Lpfö 98 rev.2010: Vårdnadshavaren har ansvaret för sina barns fostran och utveckling.

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande.

Hur:

Genom att

 ”nya” vårdnadshavare bjuds in till ett första informationsmöte, vanligtvis på våren och vårdnadshavare till barn som flyttar från Ängen till Vallen bjuds in till ett

informationsmöte på hösten.

 inskolning/introduktion av barn är individuellt anpassad och sker i samråd med vårdnadshavare.

 tydliggöra vårt och arbetssätt både teoretiskt och praktiskt under höstens föräldramöte – se utvecklingsområde.

 vi har två samtal med föräldrar varje läsår, antingen ett uppföljningssamtal efter inskolning/introduktion och ett utvecklingssamtal eller 2 utvecklingssamtal.

 vi har Förskoleråd 2-3 gånger om året, där föräldrarepresentanter för varje enhet diskuterar övergripande frågor gällande förskolan tillsammans med ledning och enhetsledare/pedagoger.

 vi, varje läsår, tar del av föräldrarnas värdefulla åsikter genom enkäter och samtal i vardagen.

 vi har en digital skärm i båda enheternas entréer, samt dokumentationsväggar både inomhus och utomhus där vi ger information om vår verksamhet.

 i enheternas entréer har vi en ”föräldrapärm” med information.

 vi har flera informationskanaler - det dagliga mötet, informationsbrev varje vecka, hemsidan, anslagstavla, och ”gatupratare”.

 vi uppmuntrar/uppmanar vårdnadshavare att komma med frågor och funderingar till förskolans pedagoger och ledning.

2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Lpfö98 rev2010: Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya

verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver extra anpassningar och särskilt stöd.

Hur:

Genom att

 förskolan, förskoleklassen, skola fritidshemmet har gemensamma traditioner, t.ex.

Antistillaspelen, Världsbokdagen, och städdag.

 förskola och fritidshemmet samarbetar vid öppning/stängning och under loven.

 vi har överskolningar från 5-årsgruppen till f-klass under våren då barnen får träffa sina nya lärare.

 genom lek och aktivitet på skolgården och i skolans lokaler.

(7)

 vårdnadshavare till blivande f-klasselever bjuds in till informations möte på våren där nuvarande ansvariga pedagoger i förskolan och f-klassens pedagoger deltar

tillsammans med ledningen.

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

Lpfö98 rev2010: Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalité och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.

Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, d.v.s. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre

arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt på förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett

barnperspektiv.

Hur:

Genom att

 pedagogerna använder BRUK, (Skolverkets självskattning för pedagoger).

 föräldrar och pedagoger lämnar sin bedömning av verksamheten i Antistillas egen enkät samt att föräldrar lämnar sin bedömning även i kommunens kundenkät Pilen.

 våra utvecklingsområden som framkom genom BRUK, enkäter och utvärderingar ingår som en del i arbetsplanen och presenteras på höstens föräldramöte.

 pedagogerna reflekterar, planerar, utvärderar och följer upp verksamheten

 pedagogerna synlig- och tydliggör förskolans verksamhet på Unikum, digitala skärmar, dokumentationsväggar, informationsbrev mm.

 pedagogerna reflekterar över dagen tillsammans med barnen och planerar nästa steg utifrån det.

 vi erbjuder två utvecklingssamtal under ett läsår alt ett inskolningssamtal med nya föräldrar/barn och ett utvecklingssamtal.

 förskollärarna träffas varje vecka för uppföljning, utvärdering och utveckling.

Förskolans pedagoger och ledning har personalkonferens varje månad och enheterna träffas också själva varje månad för pedagogiska diskussioner och uppföljning.

 följa vår årsplan för det systematiska kvalitetsarbetet – Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?

2.7 Förskolechefens ansvar

Inför läsåret 2015-2016 har förskolechefen delegerat att leda och utveckla förskolans systematiska kvalitetsarbete till Annika Edin, biträdande förskolechef.

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i sin helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans

(8)

kvalitet och har därvid inom givna ramar ett särskilt ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet genom att kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.

Hur:

Genom

 uppdatering av gällande årsplan för det systematiska kvalitetsarbetet.

 att skapa förutsättningar och ge möjlighet till samsyn och förtroendefullt samarbete mellan förskolans pedagoger.

 att medarbetarsamtalen med förskolans pedagoger följer upp tidigare samtal och utvecklingsområden.

 Förskoleråd 1-2 ggr/termin där möjlighet ges till vårdnadshavare att vara delaktiga och diskutera övergripande frågor och ta del avl information om förskolans

övergripande mål och utvecklingsarbete.

 att tillsammans med förskollärarna och övrig personal utvärdera och analysera verksamheten för att få syn på ev. utvecklingsområden.

 göra återkommande verksamhetsbesök i enheterna.

 veckomöten med enhetsledare från skola och förskola och ledning.

 uppföljningsmöten gällande det systematiska kvalitetsarbetet med enhetsledare.

Färskolans personal

Ängen: Enhetsledare Helena h.tornqvist@antistilla.se Nathalie n.segel@antistilla.se Marie m.jansson@antistilla.se Zara z.nilsson@antistilla.se Melisa m.srdanovic@antistilla.se Jenny j.karlsson@antistilla.se

Vallen: Enhetsledare Karin k.birke@antistilla.se Carina c.decker@antistilla.se Tina t.edin@antistilla.se Ingela i.karlsson@antistilla.se Lena l.bergstrom@antistilla.se

(9)

Förskolans utvecklingsområde 2015-2016

Tydliggöra hur arbetet kring kränkande behandling och diskriminering bedrivs i förskolan.

Läroplansområde

Förskola hem, Normer och värden.

Källa

Pilen och Antistillas enkät.

Mål

Att förskolans vårdnadshavare upplever sig informerade och trygga kring hur förskolan arbetar för att förebygga all form av kränkande behandling och diskriminering.

Tidsram Ht 2015 Resurser

Arbetslaget, informationsbrev, föräldramötet.

Ansvar

Förskollärarna tillsammans med arbetslagen Genomförande

På höstens föräldramöte ska vi presentera hur vi arbetar förebyggande och hur vi agerar om någon form av diskriminering eller kränkning sker.

Vi ska i förskolans informationsbrev kontinuerligt beskriva vårt förebyggande arbete och hänvisa till ovanstående mål

Uppföljning

På planeringstiden följer vi upp att vi gör det vi beslutat, vi dokumenterar genom att beskriva när, vad och hur vi har gjort och vilket resultat vi fått. På våra enhetsmöten följer vi upp resultatet och vidtar eventuella åtgärder.

Utvärdering

Antistillas enkät och Värmdö kommuns enkät är två sätt att utvärdera. Vi kommer också på utvecklingssamtalen fråga vårdnadshavarna om de har frågor eller funderingar kring hur vi arbetar med att förebygga diskriminering och kränkande behandling.

Arbetslagen Vallen och Ängen kommer gemensamt utvärdera på planeringsdagen i december genom att analysera dokumentationen, enkäterna, vårdnadshavares och arbetslagens egna upplevelser.

(10)

Förskolans utvecklingsområde 2015-2016

Utveckla förskolans arbete med genusperspektiv d.v.s. uppfattning av/om något utifrån olika kön.

Läroplansområde Normer och värden.

Källa

BRUK och Pilen.

Mål

Uppnå ett aktivt, medvetet arbete som mynnar ut i en verksamhet som ger barnen lika förutsättningar oavsett kön.

Tidsram

Läsåret 2015-2016 Resurser

Inne-och utemiljön, arbetslaget, litteratur och forskning i ämnet.

Ansvar

Förskollärarna tillsammans med arbetslagen.

Genomförande

Vi ska iordningställa pedagogiska rum och tillgängliga leklådor både ute och inne efter olika teman – med möjlighet att förändra efter barnens intressen.

Köpa, låna böcker i temat, för högläsning med barnen och till oss vuxna som underlag till inspiration, diskussion och eftertanke på våra enhetsmöten.

Söka information, tips och ideér på webben.

På höstens föräldramöte ska vi informera vårdnadshavarna om vårt arbete och vi ska kontinuerligt beskriva processen i förskolans informationsbrev.

Uppföljning

På planeringstiden följer vi upp att vi gör det vi beslutat, vi dokumenterar genom att beskriva när, vad och hur vi har gjort och vilket resultat vi fått. På våra enhetsmöten följer vi upp resultatet och vidtar eventuella åtgärder.

Utvärdering

Värmdö kommuns enkät är ett sätt där vårdnadshavarna utvärderar.

Vi kommer att ställa frågor till de äldre barnen i början och slutet av läsåret kring ämnet för att se om barnens uppfattning förändras.

Arbetslagen Vallen och Ängen kommer gemensamt utvärdera på planeringsdagen i

december och på personalkonferens i maj genom att analysera dokumentationen, enkäterna, barnens och arbetslagens egna upplevelser.

(11)

Förskolans utvecklingsområde 2015-2016

Tydliggöra förskolans organisation och arbetssätt.

Läroplansområde Förskola hem.

Källa

BRUK, Pilen, Antistillas enkät samt intervju med föräldrar.

Mål

Att vårdnadshavarna upplever sig informerade och trygga med förskolans organisation och arbetssätt.

Tidsram Ht 2015 Resurser

Arbetslaget, föräldramötet, arbetsplanen, Unikum och informationsbreven.

Ansvar

Förskollärarna tillsammans med arbetslagen.

Genomförande

På höstens föräldramöte presenterar vi vår dagsstruktur och berättar hur vi organiserar barnen.

Vi ska presentera veckan och hur vi arbetar i Ängens och Vallens informationsbrev.

På hemsidan beskriver vi hur vi arbetar och uppdaterar texten vid behov.

Uppföljning

På planeringstiden följer vi upp att vi gör det vi beslutat, vi dokumenterar genom att beskriva när, vad och hur vi har gjort och vilket resultat vi fått. På våra enhetsmöten följer vi upp resultatet och vidtar eventuella åtgärder.

Vi kommer också på utvecklingssamtalen fråga vårdnadshavarna om de har frågor eller funderingar kring vår organisation

Utvärdering

Genom Antistillas enkät och Värmdö kommuns enkät där vårdnadshavarna utvärderar.

Arbetslagen Vallen och Ängen kommer gemensamt utvärdera på planeringsdagen i december genom att analysera dokumentationen, enkäterna, vårdnadshavares och arbetslagens egna upplevelser.

(12)

Förskolans utvecklingsområden 2015-2016

Utveckla förskolans dokumentation och information kring barns utveckling och lärande

Läroplansområde Utveckling och Lärande Källa

BRUK, Pilen Mål

Forma en tydlig, kontinuerlig och lätthanterlig dokumentation som beskriver hur förskolans verksamhet bidrar till barnets utveckling och lärande.

Tidsram

Läsåret 2015-2016 Resurser

Arbetslaget, Unikum, utvecklingssamtal och informationsbrev.

Ansvar

Förskollärarna tillsammans med arbetslaget.

Genomförande vi ska

månatligen synliggöra barnens lärprocess i Unikum.

utveckla webbverktyget Unikum så att lärprocesserna kopplas till målen i läroplanen och våra aktuella utvecklingsområden och därefter omsätta det i praktiken.

visa förskolans dagliga verksamhet och hur vi arbetar kring våra utvecklingsområden med hjälp av bild och text på våra dokumentationsväggar.

visa vår dagliga verksamhet minst en gång per månad genom bildspel på våra skärmar i entréerna.

återinföra 2 samtal/år. För vårdnadshavare som just skolat in ett barn erbjuder vi ett inskolningssamtal och ett utvecklingssamtal. Övriga vårdnadshavare erbjuder vi två utvecklingssamtal per läsår.

Uppföljning

På planeringstiden följer vi upp att vi gör det vi beslutat, vi dokumenterar genom att beskriva när, vad och hur vi har gjort och vilket resultat vi fått. På våra enhetsmöten följer vi upp resultatet och vidtar eventuella åtgärder.

Utvärdering

Genom Antistillas enkät och Värmdö kommuns enkät där vårdnadshavarna utvärderar.

Arbetslagen Vallen och Ängen kommer gemensamt utvärdera på planeringsdagen i

december och på personalkonferens i maj genom att analysera dokumentationen, enkäterna, arbetslagens egna upplevelser.

References

Related documents

Resultatet visar att respondenterna aktivt arbetar för att barnen ska ges inflytande och bli delaktiga i förskolans verksamhet och den fysiska miljön, dock visar även resultatet när

Det är även viktigt att tänka på då en dokumentation inte blir en pedagogisk dokumentation förrän pedagoger tillsammans med andra både vuxna och barn börjar reflektera

I de små grupperna har vi undervisningstillfällen där vi har planerat öppna frågor för att skapa ett tillfälle där barnen får lyssna och prata och reflektera tillsammans..

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena..

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena.

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena.

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över.. och intresse för de

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena.