Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping
Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se
ORG NR 232100-0032 SID 1(2)
Uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi
Förslag till beslut
1. Landstingsstyrelsen lägger rapporterna till handlingarna.
Karin Welin Landstingsdirektör
Ärendet
Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 5 april § 83
”att ge länssjukvårdsnämnden och primärvårdsnämnden i uppdrag att i juni till landstingsstyrelsen återkomma med en detaljerad rapport med
uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi”.
Då landstingsstyrelsen har sitt sammanträde den 31 maj, länssjukvårdsnämnden har sitt sammanträde den 14 juni och
primärvårdsnämnden sitt sammanträde den 30 september hinner nämnderna inte hantera sina respektive rapporter före landstingsstyrelsens
sammanträde. Nämndernas respektive ordförande lämnar därför en ordföranderapport till styrelsen.
Förvaltningen föreslår landstingsstyrelsen att lägga rapporterna till handlingarna.
Ordföranderapport från länssjukvårdsnämndens ordförande, den 19 maj 2011
Ordföranderapport från primärvårdsnämndens ordförande, den 19 maj 2011
Landstingsstyrelsens beslut den 5 april 2011 § 83 inkl bilaga
Protokollsutdrag till Landstingsdirektören Länssjukvårdsnämnden Primärvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdschefen Akten
Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping
Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se
Länssjukvårdsnämndens ordföranderapport - Uppföljning av
vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi
.Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 5 april § 83
”att ge länssjukvårdsnämnden och primärvårdsnämnden i uppdrag att i juni till
landstingsstyrelsen återkomma med en detaljerad rapport med uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi”.
Då landstingsstyrelsen har sitt möte den 31 maj och länssjukvårdsnämnden har sitt
sammanträde den 14 juni hinner nämnden inte hantera rapporten innan landstingsstyrelsens sammanträde. Nämndens ordförande lämnar därför en ordföranderapport.
Bakgrund
Utmärkande drag för hälso- och sjukvården i Sörmland är att tillgängligheten och
vårdkvaliteten är i nivå med rikets genomsnitt, kostnaderna är låga, ekonomin visar ständiga underskott, samt att medborgarnas förtroende för verksamheten sviktar.
Historia
Under 2000-talets första elva år budgeterades sex gånger för ett underskott. Resultatet var sämre än budget nio gånger. Samtliga elva åren visade underskott. Se diagram nedan.
Hälso- och sjukvårdens ekonomi 2000 - 2011
-200 -150 -100 -50 0 50
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År
Belopp mnkr
Budget mnkr Resultat mnkr
Trots de ständiga underskotten så är sjukvården relativt billig i ett nationellt perspektiv.
Nedanstående diagram är hämtat från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och avser kostnaderna för hälso- och sjukvården i landstingen/regionerna i november 2010.
Ett antal utredningar har genomförts för att se över hälso- och sjukvårdens struktur och ekonomi:
- LtS behovsprojekt 2002.
- IHE:s underlag till strukturöversyn 2003.
- PWC:s granskning av förslag till specialistsjukvård 2004.
- Ledningsbolagets genomlysning av sjukhusvården 2005.
- Helseplans strukturrapport 2008 (baserad på NYSAM-data).
- IHE:s förstudie angående ersättningsmodell 2010.
Ett mycket stort antal internt utarbetade sparpaket har presenterats under årens lopp.
Ekonomiska förutsättningar
Landstingsfullmäktige beslutade inför verksamhetsåret 2009 att fastställa en besparingsplan för hälso- och sjukvården över tre år där målen sattes till:
2009: -150 mnkr 2010: -85 mnkr 2011: -40 mnkr 2012: 0-resultat
Inför 2010 genomfördes tre större förändringar som påverkade både budgetarbetet och den löpande uppföljningen under året.
- Skatteväxling av hemsjukvård - Införande av Hälsoval Sörmland
- Överföring av ansvaret för privata vårdgivare till Hälsoval Sörmland.
Budgetmålet 2010 betydde att resultatkravet stramats åt med 65 mnkr mellan 2009 och 2010.
Det reella gapet mellan kostnadsnivån och budgetmålet var 100 mnkr, vilket innebär att kravet på resultatförbättring var 65 mnkr.
I och med att kostnaden för skatteväxlingen av hemsjukvården var 30 mnkr högre än det beräknade ekonomiska utrymmet för hemsjukvården så innebar det att hälso- och sjukvårdens kostnader inledningsvis reducerades med dessa 30 mnkr. Dock kompenserades bortfallet både inledningsvis med 12 mnkr samt under hösten med delar av den extraintäkt på totalt 30 mnkr som Landstingsstyrelsen tillförde hälso- och sjukvården.
Vid överföringen av ansvaret för privata vårdgivare till Hälsoval så fördes 200 mnkr över medan förvaltningens kostnader för verksamheten var ca 180 mnkr. Därigenom fördes ett
budgetöverskott på 20 mnkr från Hälso- och sjukvården till Hälsoval.
Då gapet mellan intäkterna och kostnadsnivån var negativ inför 2010 arbetades en handlingsplan fram för att genomföra resultatförbättringar på 75 mnkr, vilken konkretiseras i ekonomiska termer enligt nedan:
20 mnkr: generell besparing
30 mnkr: besparing genom förnyelsearbete
25 mnkr: statliga bidrag för tillgänglighet samt rehabgaranti
Därutöver stärktes intäktsnivån förutom indexuppräkning framför allt baserat på bedömning om ökad försäljning av medicinsktekniska tjänster till privata vårdcentraler.
Den generella besparingen på 20 mnkr samt besparingen genom förnyelsearbetet fördelades direkt ut på respektive basenhet enligt en procentuell fördelning med ett undantag. 10 mnkr av de 30 mnkr (besparing genom förnyelse) genomfördes genom översyn av budgetfördelning av semestermedel och budgetmedel för extra timmar. Det betyder att den personalbudgetmodell som beslutades 2005 uppdaterades till aktuella förutsättningar och värden.
Nämndens arbete
Mot bakgrund av det i bokslut redovisade underskottet på -151 mnkr beslutade
Länssjukvårdsnämnden den 4 mars i § 16 åt hälso- och sjukvårdschefen att inför nämndens möte den 4 maj redovisa en fördjupad analys av bokslutet 2010 för att ge underlag till åtgärder, följa upp utfall och utveckling av budget 2011 samt infoga detta i arbetet med budget 2012.
Analysen visade att den ”ryggsäck” som hälso- och sjukvården har med sig in i verksamhetsåret 2011 består av 2010 års underskott (151 mnkr), en engångsintäkt från landstinget (30 mnkr), och 2011 års effektiviseringskrav på 1 % (45 mnkr). Budgeterat resultat för 2011 är -40 mnkr.
Detta innebär att effektiviseringar på 186 mnkr (ca 4 % av omslutningen) måste hämtas hem om verksamheten ska klara budgeten för 2011.
I mars presenterade hälso- och sjukvårdschefen en prognos på -256 mnkr för 2011. Det medförde att nämnden 31 mars i § 24 uppdrog åt hälso- och sjukvårdschefen att inför nämndens möte den 4 maj redovisa en fördjupad analys av den ekonomiska utvecklingen för hälso- och sjukvården under första kvartalet 2011, samt att inför nämndens sammanträde 14 juni redovisa en
åtgärdsplan som syftar till att uppnå en ekonomi i balans. I § 24 hänvisar nämnden till den övergripande principen ”Om nämnden bedömer att det blir en negativ avvikelse beträffande mål, uppdrag eller resurser, ska detta åtgärdas under beaktande av att ekonomin är högst
prioriterad.” Nämnden påpekar att hälso- och sjukvårdslagen gäller och anger följande 10 parametrar som ska beaktas i det fortsatta arbetet:
1. Patientsäkerhet, kvalitet och kontinuitet är viktigare än geografi.
2. Personalen har stor insikt och ovärderlig inblick i utformningen av vården och arbetssätt.
Denna kunskap ska i processen tillvaratas och uppmuntras. Ett medarbetarperspektiv i utvecklingen av vården ger såväl en bättre som effektivare vård.
3. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården ska stärkas.
4. Kvalificerad personal med rätt kompetens ska finnas på rätt plats. Om lönerevisionsarbetet påverkas av åtgärdsförslagen för en ekonomi i balans ska de yrkesgrupper som har de lägsta lönerna i största möjliga mån undantas från dessa åtgärder.
5. Vård som är vanligt förekommande i befolkningen och/eller ofta förekommande för den enskilde individen samt ekonomiskt rimligt, kostnadseffektivt och med god patientsäkerhet ska erbjudas lokalt. Vård som den enskilde individen behöver mer sällan eller en gång i livet ska av patientsäkerhets-, kvalitets- och kompetensskäl koncentreras.
6. Samverkan med andra vårdaktörer ska förbättras i syfte att underlätta patientens väg genom vården.
7. I det fall verksamhetsreduceringar anses nödvändiga i syfte att uppnå en ekonomi i balans ska den gemensamt och offentligt ägda verksamheten i möjligaste mån värnas.
8. Möjligheten att omvärdera och nedprioritera fastighetsinvesteringar i syfte att frigöra resurser och undvika ökade hyreskostnader för hälso- och sjukvården ska utredas.
9. En framtida regionbildning med Landstinget Västmanland och de eventuella konsekvenser det kan medföra för den sörmländska hälso- och sjukvården ska beaktas.
10. Den långsiktiga planeringen för ett reviderat ersättningssystem för länssjukvården ska uppmärksammas.
I delårsrapport 1 presenterades efter det första kvartalet en prognos på -230 mnkr för Länssjukvårdsnämnden. I prognosen togs hänsyn till en förväntad besparing på 17 mnkr i verksamheten. Nämnden ansåg besparingseffekten vara otillfredsställande. Situationen
bedömdes så allvarlig så att ett stoppaket med akuta åtgärder presenterades. (LSN § 30/2011).
- Kostnaden för inhyrd personal ska halveras till september.
- Alla vikariat och nyanställningar ska prövas av överordnad chef.
- Hela semesterperioden juni - augusti ska användas.
- Helgschema med varannan helgs tjänstgöring ska införas.
- Jour och helgersättning ska stramas åt.
- Resor mellan sjukhus ska ske utanför arbetstid.
- Vård utanför länet enbart med betalningsförbindelse.
- Tolk via telefon som förstahandsalternativ.
- Samtliga verksamheter ska spara 10 procent när det gäller kostnaderna för laboratorieverksamhet.
- Samtliga verksamheter ska spara 10 procent när det gäller kostnaderna för röntgen.
- Restriktivitet ska råda vid inköp.
- Utbildningar ska prövas av överordnad chef.
- Delegation för alla resor utanför Sverige läggs på divisionschef.
- Kostnaderna för personal ska ses över och åtgärder vidtas i syfte att nå en ekonomisk balans i budgeten för personalkostnader.
- Besparingar inom nämndens medel för projekt ska ske.
- Restriktivitet avseende övertidsarbete ska råda.
- Restriktivitet avseende investeringar ska råda.
Utöver de beslut som nämnden fattat för att komma tillrätta med den besvärliga ekonomiska situationen inbjöds alla anställda i landstinget samt oppositionspartierna att lämna förslag på besparingsåtgärder. Gensvaret var stort och närmare 120 olika förslag lämnades in.
För att bearbeta såväl hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till åtgärder samt de inkomna förslagen från personal och nämndens oppositionspartier inbjöd majoriteten till
partigemensamma överläggningar. Syftet var att söka samförstånd mellan de olika politiska partierna kring den åtgärdsplan som nämnden ska ta ställning till vid sammanträdet den 14 juni.
Två möten planerades innan sommaren varav det ena genomfördes den 26 april och det andra kommer att ske den 1 juni.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete
Vid ett chefsmöte den 16 mars fick verksamhetscheferna ett uppdrag att senast den 30 mars i enlighet utreda och besvara två frågor:
1. Verksamhetens pågående och nya planer för vardagsrationaliseringar för att minska kostnaderna.
2. Ytterligare förslag till förändringar i verksamheten, av strukturell karaktär, på din egen klinik och i hälso- och sjukvården i sin helhet.
De svar som inkom på fråga 1 utgör det huvudsakliga underlaget till de 17 mnkr förväntad effekt som divisionscheferna identifierade inför prognosen i delårsrapport 1. Svaren på fråga 2
kompletterat med ytterligare förslag utgör underlaget förvaltningens förslag till en åtgärdsplan för en ekonomi i balans inom hälso- och sjukvården.
Förslagen har delats in i tre grupper:
1. Förslag av övergripande politisk karaktär, som berör såväl sjukvården som medborgare.
2. Förslag som primärt berör hälso- och sjukvårdsförvaltningens inre drift och organisation och som baserat på delegation och reglemente bedöms kräva ett politiskt beslut
3. Inkomna förslag av mer operativ karaktär som berör en eller några basenheter och som enligt delegationen kan definieras som tjänstemannabeslut som berör operativ drift.
Parallellt med ovanstående åtgärder pågår ett intensivt arbete inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen med att effektivisera och utveckla vården:
- Förvaltningens interna uppföljning har stramats upp. Från och med vården 2011 kommer regelbundna uppföljningsmöten äga rum mellan verksamhetschefer och divisionschefer.
- Förvaltningen kommer att fortsätta att utveckla de interna dokument som behövs för att underlätta för chefer att följa upp sin verksamhet.
- Utvecklingsarbetet ”Från bra till bäst” kommer att fortsätta. Ambitionen är att utveckla stödet till kapacitetsplanering och vardagseffektiviseringar inom ramen för nämnda projekt.
Den sammantagna ambitionen är att stoppaketet, åtgärdsplanen samt den uppstramade interna uppföljningen kommer att leda till en förbättrad ekonomisk situation innevarande år.
Avslutning
Det är självklart inte acceptabelt att fortlöpande överskrida budget och att generera underskott.
Vi ska emellertid vara medvetna om att det system som tillämpats i Sörmland i många stycken varit framgångsrikt. Tillgängligheten och vårdkvaliteten är i nivå med rikets genomsnitt samtidigt som kostnaderna är låga trots att vården bedrivs i tre huvudsakliga geografiska områden i vårt relativt glest befolkade landsting.
Den kommande regionaliseringen kommer ofrånkomligen att få effekter på sörmländsk hälso- och sjukvård. Det är i nuläget oklart vilka regioner som kommer att formeras i vårt närområde.
Det är dock sannolikt att vi kommer att ha en fortsatt djupgående samverkan med Landstinget Västmanland. Tidigare erfarenheter talar för att det är en lång och ibland svår process att etablera samarbete inom enskilda verksamheter, trots att alla inblandade ser de potentiella fördelarna.
Inledande diskussioner om det fortsatta samarbetet pågår på politisk och administrativ ledningsnivå och dess diskussioner kommer att behöva intensifieras under 2011.
I ett längre perspektiv är det viktigt att finna lösningar som både tillfredsställer befolkningens behov av en god och kostnadseffektiv vård, samtidigt som ekonomin är långsiktigt hållbar.
Några frågeställningar som behöver tas med i det fortsatta arbetet är:
1. Vad innebär en god och kostnadseffektiv vård om man tar utgångspunkt från befolkningens struktur och behov?
2. Hur tillhandahåller landstinget en sådan vård med rimlig tillgänglighet, rimligt många utbudspunkter och rimlig sårbarhet?
3. Vad är en rimlig kostnad för en god och kostnadseffektiv vård?
Thomas af Bjur
Ordförande Länssjukvårdsnämnden
Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping
Primärvårdsnämndens ordföranderapport - Uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med primärvårdsnämndens ekonomi
.Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 5 april § 83
”att ge länssjukvårdsnämnden och primärvårdsnämnden i uppdrag att i juni till
landstingsstyrelsen återkomma med en detaljerad rapport med uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi”.
Då landstingsstyrelsen har sitt möte den 31 maj och primärvårdsnämnden har sitt nästa sammanträde den 30 september hinner nämnden inte hantera rapporten innan
landstingsstyrelsens sammanträde. Nämndens ordförande lämnar därför en ordföranderapport.
Förutsättningar
Hälsovalsenheten i landstinget utbetalar ersättning till såväl privata som landstingsdrivna vårdcentraler. Ersättningsprinciperna bygger på täckningsgraden d.v.s. antal listade och antal besök upp till en viss nivå och härutöver kan ersättning ges för extra åtagande. Syftet är att det ska vara konkurrens på lika villkor.
Det reglemente som landstingsfullmäktige beslutade § 27/2010 för primärvården har anpassats efter den konkurrens som råder och reglerar landstingsdrivna vårdcentralers resultathantering, balansräkning samt storlek och disposition av det egna kapitalet.
Resultathantering
Enheten erhåller en egen balanspost för överföring av resultat mellan åren.
Om negativt resultat uppstår efter ett årsbokslut ska omedelbart en åtgärds- plan tas fram och verkställas för att komma i ekonomisk balans. Om nega- tivt resultat fortfarande kvarstår efter år två ska nämnden fatta beslut om på vilket sätt den ekonomiska situationen ska åtgärdas.
Balansräkning
På varje Enhet upprättas en egen balansräkning. Syftet är att mäta Enhetens årliga resultat och följa utvecklingen av dess tillgångar och skulder samt det egna kapitalet.
Storlek och Disposition av det egna kapitalet
Enheten bär med sig upplupet över- och underskott. Verksamheten ska årli- gen till överordnad återrapportera användning av överskott och eget kapital.
I hälso- och sjukvårdens regelverk för landstingsdrivna vårdcentraler infördes regler för hantering av vårdcentralernas positiva resultat och av disposition av det egna kapitalet.
Om vårdcentralens överskott är mer än 10 % av driftsintäkten så går den överstigande in i den landstingsägda primärvårdens gemensamma balansräkning. Max 50 % av enhetens egna kapital vid ett bokslut får disponeras av Enheten under nästkommande verksamhetsår.
Genom landstingsstyrelsens beslut i § 72/11 har primärvården ålagts ett avkastningskrav på 1 % d.v.s. 5,6 mnkr för år 2011 på primärvården. Beräkningar från hälso- och sjukvårds- förvaltningen gör gällande att prognosen för år 2011 pekar mot - 13,8 mnkr. Tillsammans med landstingsstyrelsens nya resultatkrav innebär detta att primärvården måste klara en effektivisering på 19,4 mnkr d.v.s. 3% av omsättningen.
Historia
Hälsoval infördes fr.o.m. 1 januari 2010. Vilket innebar fri etablering av privata vårdcentraler och konkurrens på lika villkor mellan landstingsdrivna och privata vårdcentraler. Arbetet med att dela hälso- och sjukvårdsförvaltningens budget mellan primärvård och övrig hälso- och sjukvård gjordes helt klart till 1 januari 2011. Jämförelser med tidigare år av vårdcentralernas ekonomiska utveckling är därför svåra att göra och mycket osäkra.
Inför 2010 genomfördes tre större förändringar som påverkade både verksamhetens budget och den löpande uppföljningen under året.
Skatteväxling av hemsjukvård Införande av Hälsoval Sörmland
Överföring av ansvaret för privata vårdgivare till Hälsoval Sörmland.
I och med att kostnaden för skatteväxlingen av hemsjukvården var 30 mnkr högre än det beräknade ekonomiska utrymmet för hemsjukvården så innebar det att hälso- och sjukvårdens kostnader inledningsvis reducerades med dessa 30 mnkr. Bortfallet kompenserades under hösten med delar av den extraintäkt på totalt 30 mnkr som Landstingsstyrelsen tillförde hälso- och sjukvården.
Vid överföringen av ansvaret för privata vårdgivare till Hälsoval så fördes 200 mnkr över medan förvaltningens kostnader för verksamheten var ca 180 mnkr. Därigenom fördes ett budgetöverskott på 20 mnkr från Hälso- och sjukvården till Hälsoval.
Vad som är synonymt med hälso- och sjukvården i övrigt är att kostnaderna för primärvården i Sörmland sedan flera år ligger lågt i den redovisning som görs över landstingens kostnader i Nysam. Jämförelsen i bilden nedan visar att Sörmland ligger tredje lägst i jämförelsen.
Nämndens arbete
Vid primärvårdsnämndens sammanträde den 17 februari 2011 uppdrogs åt hälso- och sjukvårdschefen att ta fram en konsekvensanalys utifrån vårdcentralernas resultat och
redovisa denna till nämndens sammanträde den 29 mars 2011. Konsekvensanalysen visade på åtgärder för hur respektive vårdcentral planerat att använda det egna positiva kapitalet eller hur vårdcentraler med ett negativt eget kapital planerat att åtgärda detta.
Vid arbetsutskottets möte 14 april 2011 tog landstingsstyrelsens beslut, § 72/11, som ålade primärvården ett avkastningskrav på 1 % d.v.s. 5,6 mnkr för år 2011. Samtidigt uppdagades att primärvårdens prognos för 2011 pekade mot – 13,8 mnkr. Orsaken till prognosen
hänvisades bl.a. till de ersättningsprinciper som finns i hälsovalssystemet. Många vårdcentraler har redan nu har producerat så många besök så att de kommer att slå i
besökstaket- 2,11 besök per listad och år redan i oktober eller november. Dessa vårdcentraler kommer då efter denna tid inte att få några intäkter för sina besök.
Vid arbetsutskottets möte uppdrogs hälso- och sjukvårdschefen att till nämndens möte den 5 maj inkomma och redovisa åtgärder för att klara avkastningskravet och att redovisa en rapport om uppföljning och åtgärder för att på sikt komma tillrätta med primärvårdsnämndens
ekonomi.
Vid nämndens sammanträde 5 maj redovisades båda dessa uppdrag. Primärvårdsnämnden beslutade i § 11 - Åtgärder för att klara avkastningskravet - att vårdcentraler som 2010 redovisat ett positivt kapital bara får använda 25 % av dessa under 2011 i stället för 50 %.
Vårdcentraler med ett negativt resultat för sin underskottstäckning från den landstingsägda primärvårdens gemensamma balansräkning halverad 2011.
I § 12- Rapport uppföljning och åtgärder - primärvårdsnämndens ekonomi – beslutade nämnden om fyra uppdrag åt hälso- och sjukvårdschefen.
att varje månad till nämnden redogöra för det ekonomiska utfallet och prognosen för 2011. Uppföljningen ska distribueras till samtliga ordinarie ledamöter samt ersättare/insynsplats i nämnden.
att före sammanträdet i september träffa och föra en dialog med
primärvårdsnämndens presidium med anledning av den ekonomiska situat- ionen i primärvårdsnämnden. Vid uppföljningarna fokuseras på ekonomiskt utfall, produktion och tillgänglighet.
att se över möjligheterna att utveckla utvecklings/marknadsplaner med en marknads- och omvärldsanalys för varje vårdcentral.
att utreda primärvårdsjouren vardagskvällar inom ramen för regelverket för Hälsoval. Utredningen ska exempelvis innehålla; antal besök på respektive primärvårdsjour; vid vilka tidpunkter besöken är mest frekventa; vilka vård- centraler, som patienterna tillhör, som är över respektive under represente- rade; konsekvensanalys; ekonomiska effekter och beräkningar. Tillgänglig- hetsaspekten ska också beaktas.
Hälso- och sjukvårdens arbete inom primärvården
Respektive vårdcentralschef har lämnat uppgifter om hur de på kort sikt ska arbeta för att nå en ekonomi i balans. Det handlar om att:
Anpassa antalet anställda Se över lokalerna
Minska labkostnaderna med 10 %
Minska kostnaderna för röntgenundersökningar genom att bl.a. se över remissrutiner och vårdprocesser
Restriktivitet gällande inköp Se över samtliga kostnader Öka intäkter
Härutöver finns planering för vad primärvårdsledningen ska intensifiera sitt
uppföljningsarbete kring och vad som ska utredas och utvecklas samt övergripande åtgärder för att vårdcentraler på kort sikt ska nå en budget i balans.
Avslutning
Det är självklart inte acceptabelt att fortlöpande överskrida budgeten och att generera underskott. Vi ska emellertid vara medvetna om att det system som tillämpas i Sörmland i många stycken varit framgångsrikt. Resursfördelningen till vårdcentralerna sker i huvudsak med avseende på ålder hos listad befolkning, bedömd socioekonomisk tyngd i närområdet, utförda prestationer samt täckningsgrad. Erfarenheter som dragits under 2010 är att den socionomiska beräkningen behöver kompletteras så att mer hänsyn tas till den sociala
belastningen per vårdcentral. Många vårdcentraler i landet har detta. Något annat som många vårdcentraler har är ett system som är baserat på diagnoser. Detta ger en bättre bild av en vårdcentrals vårdtyngd än ersättning baserat på ålder som finns i Sörmland. Det besökstak, 2,11 per listad och år, som finns i Sörmland har medfört att vårdcentraler som ligger långt ifrån sjukhusen går i taket fort. Nämnden ser fram mot översynen av ersättningsmodellen och har också en dialog med enheten för Hälsoval Sörmland. Tillgängligheten och vårdkvaliteten är i nivå med rikets genomsnitt samtidigt som kostnaderna är låga. Resultatet i den nationella patientenkäten som presenterades i februari 2011 visar att vårdcentralerna förbättrat sig, jämfört med 2009, på samtliga sju områden som redovisas. Vårdcentralerna är basen i
sjukvården och därför är befolkningens förväntningar på primärvården viktiga. Nämnden och förvaltningen har ett fortsatt angeläget förbättringsarbete att göra. De utmaningar som
nämnden står inför är att reduceringen av patientunderlaget kräver snabba omställningar men organisationen är i dagsläget inte anpassad till den nya situationen.
Monica Johansson
Ordförande Primärvårdsnämnden
