KAPACITETSUTREDNING VA Högsätra

(1)

Rapport

2016-04-28 Upprättad av: Jiyan Fisli/Jonas Wenström Reviderad av: Jenny Andersson

Granskad av: Linda Evjen Godkänd av: Linda Evjen

KAPACITETSUTREDNING VA

Högsätra

Offentlig version

(2)

2 (36)

\\fsad1\arb\Omi\Högsätra\VA\Reviderad rapport Planprogram Högsätra OFFENTLIG.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

VA-FRÅGOR I PLANPROGRAM Högsätra

KUND

Lidingö Stad

Tekniska förvaltningen S-181 82 Lidingö (Stockholmsvägen 50)

KONSULT

WSP Sverige AB

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880

Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

KONTAKTPERSONER

Jenny Anderson jenny.s.andersson@wspgroup.se Linda Evjen linda.evjen@wspgroup.se

(3)

Uppdragsnr: 10207058 VA-frågor i planprogram Daterad: 2015-03-12 Rapport

Reviderad: 2016-04-11

Handläggare: Jenny Andersson Status: Slutversion

3 (36)

Innehåll

SAMMANFATTNING 4

INLEDNING 5

KAPACITET VATTEN 8

Förutsättningar och antaganden 8

Resultat 8

Slutsats 13

KAPACITET SPILLVATTEN 14

Förutsättningar och antaganden 14

Resultat 14

Slutsats 17

KOSTNADSBEDÖMNING 17

Resultat 17

DAGVATTEN 19

Förutsättningar 19

Befintlig kapacitet 21

Dagvattenpolicy 22

Geologi 22

Beräknade tillkommande flöden 23

Resultat 25

Förslag till dagvattenhantering 26

Hållbar dagvattenhantering 26

Åtgärder inom kvartersmark 27

Åtgärder på allmän platsmark 29

Platsspecifika åtgärder 30

VIDARE ARBETE 35

VA BESKRIVNING I PLANPROGRAM 36

Dagvatten 36

(4)

4 (36)

SAMMANFATTNING

Ett planprogram för området Högsätra ska tas fram och i denna rapport utreds olika VA-frågor inför framtagandet av planprogrammet. Kapaciteten i ledningsnät för vatten, spillvatten och dagvatten har utretts samt flöden från befintlig bebyggelse och tillkommande flöden från den planerade utbyggnaden. På så sätt har behovet av kapacitetsförstärkning för VA-systemet undersökts.

Uppdraget omfattar även en kostnadsbedömning av de omläggningar som kommer att krävas samt förslag på utredningar och undersökningar i ett fortsatt utrednings- arbete. I rapporten presenteras även ett förslag på text som kan användas i planprogrammets beskrivning.

Utredningen visar att:

 Vattenledningsnätet har kapacitet för den ökade vattenförbrukningen efter utbyggnad av planområdet.

 Även spillvattennätet beräknas ha kapacitet för att ta emot tillkommande vatten efter utbyggnad av planområdet. De befintliga flödena bör dock kon- trolleras.

 Redan med nuvarande situation kan dagvattennätet delvis komma att över- belastas vid ett häftigt regn och efter planerad utbyggnad kan läget förvär- ras.

 I rapporten ges det förslag på övergripande LOD-möjligheter för den aktuella utbyggnaden vilket skulle minska de tillkommande dagvattenflödena.

 Förslag ges även för omledning av dagvatten för att avhjälpa befintliga ka- pacitetsbrister.

(5)

5 (36)

INLEDNING

Högsätra pekas ut i Lidingös översiktsplan som ett viktigt utvecklingsområde.

Lidingö stad har påbörjat arbetet med ett planprogram för Högsätra och Bergsätra.

Förslaget är att området kompletteras med fler bostäder, verksamheter och handel för att skapa ett attraktivt område för boende, besökare och näringsliv.

Figur 1. Planområdet Högsätra och Bergsätra på Lidingö markerat i blått.

Förutom att förtäta och utveckla planområdet så att det blir mer stadsmässig så finns det ytterligare idéer för områdets olika delar.

Vid Högsätravägen vill man utveckla ”Hälsostråket” där ett utbud av utbildning, hälsa, vård, sport, evenemang, lek, rekreation, bostäder och verksamheter samlas.

Det är tänkt att stråket ska möbleras med olika attraktioner och ha ett innehåll som uppmuntrar till idrott, hälsa, lek, odling och rekreation.

En annan central idé i planprogrammet är att utveckla idrottsklustret. Redan idag finns det ett flertal olika sportanläggningar nära rekreationsområdet mellan Högsätra och Bergsätra. Förslag i planprogrammet visar en multihall, ett badhus och isanexx, samt 16 nya fastigheter varav sju med innergårdar. Antal våningsplan för ny bebyggelse kommer variera mellan 2- 5 våningar. Garage kommer byggas under fastigheterna. I denna rapport har det antagits att garage kommer anläggas under samtliga fastigheter. Antal boende som tillkommer inom planområdet efter bebyggelse är beräknade till ca 2 000 personer, se bilaga 1. Den nya bebyggelsen är markerat i röd färg i figur 2, idrottsområdet beskrivs i figur 3.

(6)

6 (36)

Figur 2. Ny bebyggelse i planområdet markerat i rött. Framtida utvecklings- möjligheter är markerat i mörkare grönt (Spacescape, 160309).

Exakt placering av idrottshallen är ännu inte fastställd. Till grund för fortsatt arbete inom ramen för planprogram Högsätra finns rapporten Utredning av idrottsområde (2016-03-01). I denna presenterades två alternativa utformningar för idrottsområdet (figur 3). De två lokaliseringsprinciper som fastställdes är princip Samlat och alter- nativet Uppdelat. Båda alternativen omfattar 16 000 kvm BTA ny idrottshall med tillhörande bebyggelse.

(7)

7 (36)

Figur 3. Lokaliseringsprinciper för idrottsområdet (Utredning av idrottsområ- det i Högsätra, 2016).

(8)

8 (36)

KAPACITET VATTEN

Förutsättningar och antaganden

För att beräkna vilken hydraulisk kapacitet som finns i ledningssystemet för tillkommande bebyggelse så har en modell över ledningsnätet använts. Modellen upprät- tades av WSP 2006 och har uppdaterats 2013. Modellen är uppbyggd i Aquis och baseras på debiterade medelförbrukningar från 2013, vedertagna förbruknings- mönster för ett antal kategorier av konsumenter samt uppmätta flöden och tryckni- våer. Modellen kan anses väl visa hur ledningsnätet i Lidingö reagerar på föränd- ringar i systemet.

Den förbrukning som tillkommer har beräknats utifrån ett uppskattat antal boenden i nya byggnader tillsammans med en medelförbrukning per dygn på 200 li-

ter/personekvivalent för flerbostadshus enligt dimensioneringsanvisningar i Svenskt Vattens P83. I modellen ges den tillförda förbrukningen ett förbrukningsmönster där medelförbrukningen varier över dygnet.

För tillkommande simhall och multisporthall har ett maximalt flöde på 10 liter antagits. Då någon motsvarande kategori saknas i modellen så har ett kontinuerligt max- flöde antagits över hela det maxdygn som beräknas. Detta kan anses vara ett väl tilltaget antagande, men det ger en bild över hur systemet kan förväntas påverkas.

Gällande idrottsplatsens placering så användes lokaliseringsprincipen Samlat under modelleringen. För samlad bebyggelse så kan tillkommande flöde läggas på en nod, vilket bedöms ge större belastning på nätet.

Resultat

Resultatet presenteras i figur 1 och redovisar hur ytterligare förbrukning påverkar hela Lindingös vattennät och inte bara lokalt där utbyggnaden sker. Trycknivåer beskriver trycket i ledningen tillsammans med nivån för ledningen.

Den lägsta trycknivån i ledningarna inträffar kl 09:52, det vill säga när den högsta totala förbrukning enligt olika förbrukningsmönster för olika typer av konsumenter inträffar, varav hushåll står för den största konsumtionen. Maxtimfaktorn för hushåll- förbrukningen är 2, vilket innebär att förbrukningen under en tid på dygnet beräknas vara dubbelt så stor som medelförbrukningen. Maxdygnsfaktorn, det vill säga det dygn som förbrukningen beräknas ha högst förbrukning som medel över lednings- nätet sätts i Lidingös fall till 1,5.

(9)

Trycknivåer före exploatering

Beräknat före exploatering (exploatering i Larsberg dock inräknad samt ett tillägg för färdig utbyggnad i Dalenum +5%)

I figuren ses vilka trycknivåer som kan förväntas i nuläget i ledningsnätet då trycknivåerna är som lägst, alltså under en maxtimme vid maxdygnet för förbrukning- en i Lidingö. Planområdet är inringat.

Figur 4. Beräknade trycknivåer under maxförbrukning. Planområdet är inringat. Bilden är förvrängd av sekretesskäl

(10)

10 (36)

gram Högsätra OFFENTLIG.docx

Trycknivåer efter exploatering Beräknat utifrån planerad utbyggnad (inklusive Larsberg och Dalenum). För- brukning i tillkommande bebyggelse beräknad enligt P83. Simhall och multisporthall har i modellen antagits ha en kontinuerlig förbrukning på 10 l/s för ett maxdygn

I figur 4 ser vi vilka trycknivåer som kan förväntas efter utbyggnad i ledningsnä- tet då trycknivåerna är som lägst, alltså under en maxtimme vid maxdygnet för förbrukningen i Lidingö. I jämförelse med figur 3 ser att trycket i nätet ut att sjunka med 0,5-1 mvp (meter vattenpe- lare).

Lokalt där nya simhallen har antagits placeras ses att trycket minskar med 0,6 mvp.

Figur 5. Beräknade trycknivåer under maxförbrukning efter exploatering. Planområdet är inringat. Bilden är förvrängd av sekretesskäl

(11)

11 (36)

Tryck efter exploatering

Kravet på ledningsnätet är att trycket ska vara åtminstone 15 mvp över högsta tappställe. Som en varningssignal under- söks därför när trycket i ledningen sjunker under 30 mvp, gränsen skulle då vara nära för låga tryck i ett flervåningshus.

Förväntat tryck i planområdet understiger inte 40 mvp vid maxförbrukning.

Området nordväst om planområdet med tryck under 30 mvp i ledningar (rött) beror ej av utbyggnaden i planområdet och på- verkas inte nämnvärt av utbyggnaden.

Figur 6. Översikt över hur vattentrycket i Lidingös vattennät varierar vid hög förbrukning efter exploatering. Bilden är förvrängd av sekretesskäl

(12)

12 (36)

Hastigheter i ledningar efter exploatering

För att bedöma om någon ledning belastas över dess kapacitet kan hastigheten på vattnet i ledningarna beaktas.

Hastigheter över 1 meter/sekund kan tyda på att kapaciteten i ledningarna är begränsande.

Hastigheten beräknas öka något i om- rådet men är fortfarande under nivåer som kan antas påverka kapaciteten i ledningssystemet.

Figur 7. Översikt över hur hastigheten på vattnet varierar över Lidingös vattennät vid hög förbrukning efter exploatering. Bilden är förvrängd av sekretesskäl

(13)

Slutsats

Trycket i ledningsnätet kan, enligt beräkningar i modellen, som mest väntas sjunka ca 0,5 m efter att planområdet har byggts ut. Varken det tryck som förloras eller kapaciteten (hastigheten) i ledningarna utgör någon direkt begränsning. Ledningsnätet verkar därmed ha god kapacitet att försörja tillkommande bebyggelse.

(14)

14 (36)

KAPACITET SPILLVATTEN

Förutsättningar och antaganden

För att beräkna vilken kapacitet som finns i spillvattenledningarna inom planområdet så utgår beräkningarna från den i dricksvattenmodellen beräknade maxförbrukning- en (vilken i sin tur är baserad på debiterad medelförbrukning). Tillsammans med antaganden om inläckaget i ledningar och deras kapacitet har en jämförelse gjorts för att avgöra om ledningsnätets kapacitet behöver förstärkas för att försörja tillkommande bebyggelse.

De antagande som gjorts för beräkningarna listas nedan:

 Vattenförbrukningen under en maxtimma vid maxdygn motsvarar ungefär- ligt det maximala spillvattenflödet i ledningsnätet i bostadsområden med över 1000 personer enligt P90

 För områdena med 100-1000 boende så används figur 4.2 i P90 för att be- döma flödet.

 Ledningsnätet i området är från 1970-talet vilket inte kan anses vara alltför gammalt. Men då lite är känt om ledningsnätets status så görs ett antagande om att inläckaget i ledningarna motsvarar 100 % av spillvattenflödet.

 Ledningars lutningar antas utifrån terrängen och för de ledningar där ingen marklutning ges antas 5 ‰ lutning.

 Kapaciteten för ledningar 100 % fyllnadsgrad hämtas från Colebrooks dia- gram i Svenskt Vattens P90. För betongledningar antas råhetstalet k=5 och för plaströr råhetstalet k=0,2 vilket beskriver friktionen i ledningen.

 För kapacitet i ledning används korrelationsfaktorn c=0,75 för att ange 70 % fyllnadsgrad, vilket antas som begränsande kapacitet för att tillföra nya flö- den. 70 % - fyllnadsgrad används i beräkningarna för att ge ledningarna en säkerhetsmarginal.

 För simhallen har ett maximalt flöde ut antagits vara 20 l/s, vilket motsvarar det flöde som uppstår då filter backspolas.

 I Käppala-tunneln är det inga kapacitetsproblem.

Resultat

Planområdet och kringliggande områden som är påkopplade på samma spillvattenledningar har delat upp i olika delområden (tillrinningsområden) utifrån vilka delar av ledningsnätet som de belastar. För varje delområde presenteras i figur 8 dess be- räknade maximala sammanlagda förbrukning.

(15)

15 (36)

Figur 8. Beräknade maximala spillvattenflöden från markerade områden, led- ningsnät principiellt inritat. Bilden är förvrängd av sekretesskäl

Tabell 1. Befintliga flöden i Högsätra, tillkommande flöden efter exploatering samt dimension- erande flöden i spillvattennätet efter exploatering

Område Befintligt flöde

Qbefintligt

(l/s)

Tillkommande flöde Qny(l/s)

Qefter Inläckage

(%)

Dimensionerande flöde

Qdim (l/s)

Område 1 12 - 12 100 24

Område 2 8,5 - 8,5 100 17

Område 3 8,5 - 8,5 100 17

Område 4 23 17 40 100 80

Område 5 13 10 23 100 46

I figur 9 visas alla spillvattenledningar uppströms Käppalatunneln som leder undan spillvattnet från planområdet. De har benämnts utifrån dimension i mm tillsammans med dess material. Ledningarnas kapacitet står utskrivet tillsammans med förvän- tade maximala flöden, efter att planområdet har byggts ut, sammanräknade från alla uppströms områden.

(16)

16 (36)

Endast ledningen från Läroverksvägen till spillvattenledning i dagvattentunneln verkar kunna uppnå ett flöde som är i närheten av dess maximala kapacitet, 90 l/s. Till- kommande spillvattenflöde från byggnaderna 6-12 bör följaktligen fördelas ut på några anslutningspunkter, för att undvika att flödet uppgår till 97 l/s i spillvattenled- ningen S315 PVC.

Figur 9. Beräknade dimensionerande spillvattenflöden i ledningsnätet från områ- den och i ledningar tillsammans med deras uppskattade kapacitet. Spillvatten- flöde är beräknat utifrån maximala vattenförbrukningen. Bilden är förvrängd av sekretesskäl

(17)

17 (36)

Slutsats

Från beräkningarna kan ledningsnätet anses ha god kapacitet och kommer inte att behöva förstärkas för tillkommande bebyggelse. Huruvida beräknade flöden motsvarar verkliga flöden är däremot osäkert då flera antaganden har gjorts om vilka flöden som belastar ledningsnätet samt om dess kapacitet. Antagandena har generellt gjorts överdrivna för att inte skönmåla verkligheten, men en stor osäkerhet är vilka flöden av tillskottsvatten som läcker in i systemet. Läckande ledningar och brunnar samt felkopplade stuprör kan exempelvis utgöra en stor påverkan på flödet då stora volymer regnvatten snabbt kan leta sig ner och belasta ledningsnätet.

För att få mer kunskap om hur stora flöden tillskottsvatten som belastar ledningsnä- tet och vidare om det påverkar kapaciteten så kan flödesmätningar göras strax upp- ströms om utloppet i Käppala-tunneln.

KOSTNADSBEDÖMNING

För de ledningar som ligger där nya byggnader planeras har en kostnadsbedömning gjorts för en ledningsomläggning. Bedömningen gäller generellt i området och gäller även nyläggning av ledningar. Kostnadsbedömningen gäller alltså enbart lednings- omläggningar och inga övriga dagvattenanläggningar som eventuellt kan vara aktuella.

Meterpriser har beräknats för ledningsomläggningar utifrån olika typsektioner med de olika ledningsdimensioner som finns inom området. Kostnaderna för material och arbete har uppskattats erfarenhetsmässigt. Då det är mycket berg i området har det antagits att schaktning sker till hälften i jord resten är bergschakt.

Ett påslag på 20 % p g a begränsad detaljeringsgrad i underlag och ytterligare 15 % som budgetreserv har gjorts på samtliga priser. Dessa tillägg är gjorda rent erfaren- hetsmässigt.

Resultat

I figur 10 nedan visas de ledningssträckor som kan behöva läggas om. Utbyggnad sker som den aktuella illustrationsplanen visar. Beskrivet är hur lång omläggning som kan behövas, en kostnad per meter och en uppskattad total kostnad för om- läggning. Nedan listas orsak och antaganden för bedömda ledningssträckor.

A: Hus 10 behöver koppla VA i Läroverksvägen. För spillvatten bedöms fall enbart kunna fås till ledningar söderut.

B: Krock med hus 12, omläggning i gatan.

C: Ev krock med hus 14, ledningar kan i så fall flyttas ut i gatan.

D: VA till nya byggnader.

E: VA till nya byggnader.

F: Krock med hus 16 och 17, omläggning norr om husen.

(18)

18 (36)

Då placering av Högsätra idrottsområde ännu inte har fastställts så är kostnadsbe- dömningen för område G och H osäker. Eventuella kostnader vid omledning av ledningar inom dessa områden presenteras nedan.

G: Krock med multisporthall, omläggning norr om hall.

H: Nytt isannex (ersätter befintligt) planeras ovan 1600 mm dagvattenledning som ligger i djupa schakt. Kostnaden gäller för om omläggning sker i vägen norr om isannexet. Ett billigare alternativ kan eventuellt vara att förstärka omkring ledningen och göra en dagvattentunnel, även om det kan anses vara en mindre bra lösning då det försvårar underhållet av ledningarna.

Figur 10. Kostnadsbedömningar för omlägg av VA-för markerade områden.

Ritningen är förvrängd av sekretesskäl

(19)

19 (36)

DAGVATTEN

För dagvatten utreds kapaciteten i det befintliga nätet, både för nuläget och efter utbyggnad. Förslag ska lämnas på hur dagvattnet ska hanteras efter utbyggnaden samt en allmän text om hur VA ska hanteras inom planprogrammet.

Förutsättningar

Planprogrammet ger förslag på förtätning av området Högsätra där det inte finns så mycket plats för att skapa ytliga fördröjningar och där infiltrationsmöjligheterna är begränsade.

Generellt avvattnas området via ledningar åt sydöst. Huvuddelen av dagvattnet från området avleds via en 1600 mm ledning innan vattnet leds in i en bergtunnel med utlopp i Lilla Värtan. I figur 11 visas huvudstråken av ledningar inom planområdet och pilarna visar flödesriktningen. Den markerade delen av ledningen är en dagvattentunnel som ligger under Högsätra. Öster om tunneln sker bräddning mot tunneln vid större flöden.

Figur 11. Huvudstråk av dagvattenledningar och pilar med flödesriktningen.

Inringad ledning är bergtunnel. Bilden är förvrängd av sekretesskäl

(20)

20 (36)

(21)

21 (36)

Recipienten Lilla Värtan har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status enligt statusbedömning 2009. Förslag till miljlökvalitetsnorm är måttlig ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus. Recipienten ett flertal miljöproblem såsom övergödning och syrefattiga förhållanden, innehåll av miljögifter osv. Enligt VISS behöver fosforbelastningen minskas med 36 % (243 kg P/år), kvävebelast- ningen med 33 % och få bort föroreningar av Tributyltenn och Antracen.

Befintlig kapacitet

Lidingö kommun har en hydraulisk modell över dagvattensystemet (Tyréns, 2014) upprättad i beräkningsprogrammet MIKE Urban. P.g.a. av avsaknad av inmätta vat- tengångar för ledningssystemet har ledningsnätet antagits ha vattengångar som ligger 2 meter under mark i modellen. Med hjälp av modellberäkningar har kapaciteten i ledningarna omkring Högsätra och Bergsätra undersökts. För att en mer korrekt kapacitet ska beskrivas i modellen har vattengångar på delar av ledningarna mätts in.

I figur 12 visas resultatet av beräkningarna med den hydrauliska modellen, planom- rådet är här upplyst mot bakgrunden. Ledningarna markeras för normalfallet i blått, men då beräkningarna visar att kapacitet begränsas så att marköversvämningar kan ske vid ett 10-årsregn med klimatfaktor så visas ledningarna i rött eller orange. Flera av ledningarna inom planområdet beräknas alltså ha för liten kapacitet i nuläget för att klara av ett 10-årsregn med klimatfaktor. Klimatkorrigeringen har i modellberäk- ningarna utgått från ett 20-årsregn, vilket kan jämföras med 125 % (klimatfaktor 1,25) av ett 10-årsregn. I modellen beräknas flöden med cds-regn.

Figur 12. Resultat av beräkningar med klimatanpassat 10-årsregn, avvägda vattengångar. Röd, orange = marköversvämning (röd = mer omfattande mark- översvämning) Bilden är förvrängd av sekretesskäl

(22)

22 (36)

I figur 13 ser vi resultatet av beräkningar för ett 10-årsregn utan klimatfaktor. Vi ser här att flera av ledningssträckor kan väntas få problem redan vid en sådan situation.

Figur 13. Resultat av beräkningar med 10-årsregn, avvägda vattengångar.

Röd, orange = marköversvämning (röd = mer omfattande marköversvämning) Bilden är förvrängd av sekretesskäl

Dagvattenpolicy

I Lidingö stads dagvattenpolicy står det att

Målet för dagvattenhanteringen inom Lidingö stad är att endast dagvatten med na- turliga bakgrundshalter av olika ämnen ska tillföras yt- och grundvattenrecipienter samtidigt som den lokala, naturliga vattenbalansen ska bibehållas.

Vidare står det bl.a. att Lidingö stad ska arbeta för att:

 I första hand tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD).

 Dagvattensystem utformas så att översvämning vid kraftig nederbörd eller annan klimatpåverkan undviks.

 Dagvatten som når kustvattnen, sjöar eller vattendrag har sådan kvalitet att det inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer.

Geologi

Infiltrationsmöjligheterna styrs i mycket av vilka jordarter som finns i ett område. I figur 14 ses ett utklipp ur SGU:s jordartskarta, den visar en generell geologisk beskrivning över planområdet. Det kartan visar är alltså bara översiktligt och blir mer osäkert om man tittar närmare mer lokalt på specifika platser. Men kartan kan i alla

(23)

23 (36)

fall ge en indikation om det är möjligt att försöka anlägga några infiltrationsanlägg- ningar.

Kartan visar på att berggrunden ligger nära mark i stora delar av området. Men inom området finns även delar med svallsediment och sandig morän, alltså jordarter som kan anses ge goda möjligheter att infiltrera dagvatten. Särskilt gäller det områ- den runt Läroverksvägen samt i den nordöstra delen av planområdet. Dock bör det tilläggas att morän i Stockholmsområdet generellt är ganska tät vilket då försämrar infiltrationsmöjligheterna.

Beräknade tillkommande flöden

För att beräkna tillkommande dagvattenflöde efter byggnation så har skillnaden mellan uppskattad nuvarande avrinningskoefficient mot uppskattad framtida avrinningskoefficient. De beräknade flödena har baserats på 10-årsregn med 10 minuters var- aktighet tillsammans med en klimatfaktor 1,2. Avrinningskoefficienterna har baserats på den bebyggelsetyp som finns i Svenskt Vattens publikation P90.

I beräkningarna antas tillkommande bebyggelse vara helt utan vegetation och utan möjlighet till infiltration vilket då ökar avrinningen. Antagandet är gjort utifrån att det kommer byggas garage under varje nytillkommen byggnad. För de stora byggnaderna med innergårdar har det antagits att garage kommer byggas under innergår- darna också. För de byggnader som inte har innergårdar men där flera nytillkomna huskroppar står i ett sammanhang har det antagits att garage kommer byggas sammanhängt under fastigheterna.

Figur 14. Utklipp ur SGUs jordartskarta med planområdet ungefärligt markerat.

(24)

24 (36)

(25)

25 (36)

Resultat

I figur 15 kan man se vilka dagvattenflöden som tillkommer från olika delar av plan- området efter utbyggnad. Det totala tillskottet till dagvattenflödet beräknas då till 742 l/s. Ur det beräknade dagvattenflödet så motsvarar 84 /s flödet för multisport- hallområdet. Avrinningskoefficienten för idrottsområdet kommer att variera beroende på vilken lokaliseringsprincip som kommer implementeras. Samlad bebyggelse kommer medföra en större andel hårdgjord yta lokalt, jämfört med principen med uppdelad bebyggelse. För den uppdelade principen ersätts dock en yta som nu består av grönområde med bebyggelse. Totalt sett kan dock de tillkommande dag- vattenflödena från det framtida idrottsområdet antas likvärdiga för de två principer- na.

Figur 15. Tillkommande dagvattenflöden efter byggnation. Bilden är förvrängd av sekretesskäl

(26)

26 (36)

Förslag till dagvattenhantering

Tillkommande bebyggelse kan alltså beräknas öka dagvattenflödet från planområ- det med 742 l/s vid ett 10-årsregn som ett värsta scenario. Det kan jämföras med ett maximalt flöde på 4300 l/s i 1600 mm-ledningen ut ur planområdet. Det skulle alltså tillföra ett betydande mängd vatten till dagvattensystemet vid ett 10-årsregn. Det är dock möjligt att de stora utloppsledningarna ut ur området skulle klara av ett sådant flöde och om belastningen blir för hög på ledningen så visar den hydrauliska modellen att översvämning skulle ske i det området intill fotbollsplanen där ingen bebyggelse kan väntas ta skada.

Åtgärder bör dock utföras för att förebygga att okontrollerade översvämningar sker.

Vid utbyggnaden bör därför Lidingös dagvattenpolicy följas och LOD-åtgärder an- läggas där det är möjligt. Genom att öka andelen gröna ytor och övriga fördröjande dagvattenåtgärder kan det stora tillkommande flödet minskas betydligt.

Troligen finns det begränsad plats för infiltration inom området, då det är små be- gränsande jordlager och ytligt berg. Infiltrationsmöjligheterna är därför dåliga eller begränsande. Därför måste även små lösningar få ta plats för att ge effekt samt att man tittar på fördröjningsmöjligheter. Antingen ytlig fördröjning i terräng som exempelvis svackor eller också underjordisk fördröjning med kross och kassetter.

Flacka ytor är fördelaktiga för placering av dagvattenåtgärder. Antingen kan man utöka gaturummet eller jobba på gårdarna. Längs vägarna kan man förslagsvis an- lägga krossfyllda diken, då kan man även ta emot vatten från fastigheterna.

Det är svårt att få till LOD ifall man bygger garage under gårdarna. I så fall bör man åtminstone skapa ett jordtäcke där vegetationen kan fördröja flödena. Förslagsvis ett begränsat jordtäcke på 0,5-1 m.

Åtgärder som föreslås beskrivs närmare i följande kapitel.

Hållbar dagvattenhantering

En framtida hållbar hantering av dagvatten för planområdet kan byggas upp i nedanstående fem steg där det första steget sker på privat mark och steg 2 – 5 sker på allmän platsmark.

1. Lokalt omhändertagande inom kvartersmark (privat mark) där man efter- strävar att minska uppkomsten av dagvatten och ha ett så rent vatten som möjligt. Exempel på åtgärder är gröna tak, växtbäddar och regngårdar. Ifall dagvattnet behöver fördröjas tidigt kan man även anlägga fördröjningsma- gasin på privat mark.

2. Minskning och/eller fördröjning nära källan kan ske i mindre magasin som med fördel görs gröna, till exempel träd med skelettjordar eller regngårdar.

3. Avledning via tröga system så som diken, täckta eller öppna, eller ledningar och kanaler. Valet avgörs till stor del av vilken stadsbild man vill skapa. Av- ledningen behöver också anpassas för att kunna klara både mindre och mer extrema regn.

4. Större samlad fördröjning i de nedre delarna av systemen där man till exempel anlägger dammar eller översvämningsytor.

5. Avledning till recipient är det sista steget.

(27)

27 (36)

Åtgärder inom kvartersmark

Fördröjning på tak

För att minska och utjämna flöden kan man använda gröna tak med olika typer av växtlighet. Effekten kommer variera beroende på tjockleken och typen av växtlighet.

Även taklutningen har en påverkan på effekten. Tunna gröna tak är vanligast i Sve- rige och dessa kan magasinera upp till hälften av årsavrinningen. Men oftast rör det sig om en magasinering på 20-40 %. Tjocka gröna tak kan ha en magasineringsef- fekt på upp till 75 %.

Figur 16. Exempel på grönt tak.

Stuprörsutkastare och ränndalar

Dagvatten från hustak kan avledas med stuprörsutkastare och ränndalar som i ex- emplet i figur 16. Ränndalarna kan då leda vattnet till en plantering eller grönyta så att vattnet kan komma växterna till godo och reducering av föroreningar kan ske när vattnet infiltreras. Samtidigt gör det att belastningen av dagvattensystemet sker långsammare vid högre flöden då takvattnet får avrinna på marken vidare mot närmsta brunn. Åtgärden är lämplig vid alla nybyggda hus där vattnet kan ledas ut till en grönyta eller plantering

Figur 17. Exempel på hur stuprörsutkastare och markrännor kan leda takvat- ten ut mot gräsyta.

(28)

28 (36)

Växtbäddar

Växtbäddar utformas som nedsänkta lådor där vegetation planteras. Dagvatten från tak och innergårdar kan avledas till växtbäddar och där fördröjas, renas och eventuellt infiltreras. Det finns två typer av växtbäddar, täta och genomsläppliga. Genom- släppliga växtbäddar utformas utan tät botten alternativt med makadam i botten för att ytterligare underlätta nerträngningen.

Växtbäddarna kan placeras i anslutning till hus eller fristående på fastighetsmarken.

För att vattnet ska kunna ledas in från kringliggande hårdgjorda ytor så bör de an- läggas utan kantsten eller med kantsten med mellanrum som släpper igenom vattnet. Utöver fördröjning sker även viss rening av dagvattnet genom fastläggning och nedbrytning av bland annat partiklar, kväveföreningar och olja.

Figur 18. Exempel på utformning av växtbäddar.

Regngårdar

Regngårdar utformas på ungefär samma sätt som växtbäddar men kräver större utrymmen då de tar emot vatten från större avrinningsområden.

Även här är syftet att fördröja, infiltrera och rena dagvattnet. Regngårdar kan beskrivas som en grundförsänkning i landskapet under vilket det finns ett dränerande system och ett preparerat filtermaterial som täcks med vegetation. Regngårdar kan rena dagvatten vid temperaturer ned till 2˚C. Det är viktigt att de utformas för det svenska klimatet med avseende på valet av växtmaterial

Figur 19. Exempel på utformning av regngårdar.

(29)

29 (36)

Åtgärder på allmän platsmark

Krossfyllda diken

För planområdet skulle krossfyllda diken längs vägarna som även tar emot vatten från fastigheterna kunna vara en bra åtgärd. Genom denna åtgärd kan man fördröja dagvattnet innan det förs vidare till ledningsnätet. Där möjlighet finns kan man istäl- let med fördel infiltrera dagvattnet istället för att det förs vidare till ledningsnätet.

Krossfyllda diken upplevs dock inte alltid som stadsmässig, vilket är vad man vill uppnå genom planprogrammets förtätning av området. Då kan man på marknivå gestalta anläggningen genom stensättning med viss växtlighet.

Figur 20. Principskiss för krossdike

Skelettjordar

Skelettjordar är i huvudsak ämnade för att förbättra trädens livsbetingelser för röt- terna. Volymen som skapas mellan makadamfyllningen kan även nyttjas som för- dröjning av dagvatten. Dagvattnet uppehålls då i skelettjorden innan den dräneras vidare till dagvattenledningar. Skelettjordar har en begränsad kapacitet men funge- rar bra som ett komplement till andra åtgärder. I figur 20 och 21 nedan föreslås utformningar av skelettjordar i plan och profil.

Figur 21. Skelettjordar i plan med rännor för dagvatten, luft och dagvatten- brunnar. Bild tagen från Handbok – Växtbäddar för stadsträd i Stockholm (Stockholm stad, 2006).

(30)

30 (36)

Figur 22. Skelettjordar i profil. Bild tagen från Handbok – Växtbäddar för stadsträd i Stockholm (Stockholm stad, 2006).

Genom att rötterna får tillgång till syre i ett makadamfyllt lager så minskas även ris- ken för rotinträngning i omkringliggande ledningar.

Fördröjningsmagasin

Magasin används för att fördröja dagvattenavledning och kan anläggas på olika sätt. Där det inte finns utrymme för öppna fördröjningsmagasin kan underjordiska magasin anläggas. I planområdet kan det vara svårt att omhänderta dagvattnet lokalt, nära källan och man kan behöva placera underjordiska fördröjningsmagasin för att vattnet inte ytterligare ska belasta ledningssystemet.

Ett alternativ till att eventuellt anlägga underjordiska fördröjningsmagasin är att koppla det tillkommande dagvattnet till dagvattentunneln på de ställen det går ef- tersom tunneln har kapacitet att ta emot ytterligare dagvatten och kan i viss mån fungera som ett fördröjningsmagasin.

Platsspecifika åtgärder

Våtmark/översvämningsyta

Då ledningsnätet i nuläget beräknas ha en begränsad kapacitet vid ett 10-årsregn med klimatfaktor så kan de tillkommande 742 l/s för ett regn med 10 minuters varak- tighet behöva fördröjas innan det kan ledas undan via ledningar. Därför bör en möj- lig översvämningsyta skapas.

En möjlig plats att nyttja för fördröjning är området intill fotbollsplanen. Området är låglänt och har redan idag vatten stående under delar av året. Hit kan dagvatten ledas innan det dräneras vidare till dagvattenledning. I figur 22 är det område som idag är översvämmat (vid platsbesök 26/2) grovt markerat i turkost. Om dagvatten leds dit direkt kan en våtmark skapas vilket ger en viss rening av dagvattnet innan det släpps mot recipienten. Möjliga flödesvägar från bebyggelse är markerad med gröna pilar. Området kan användas som översvämningsyta oberoende av vald lokaliseringsprincip för idrottsanläggningen.

Vid ett 10-årsregn med klimatfaktor behövs en fördröjningsvolym på ca 450 m³, be- räknat enligt metod i Svenskt Vatten P90 bilaga 7. Den turkost markerade ytan är ca 5000 m² och vattennivå skulle då behöva stiga ca 1 dm tillfälligt för att fördröja flö- det.

(31)

31 (36)

Även det större markerade området runtomkring fotbollsplanen är låglänt och det skiljer idag bara ca 0,5 m mellan planen och det vatten som är stående vid sidan av planen. För extremare regnhändelser, som ett 100-årsregn, kan även detta område översvämmas utan att några byggnader tar skada. Avtappningen sker sedan mot dagvattenledning.

Figur 23. I det markerade området (turkost) vid fotbollsplanen kan en våtmark skapas där även större flöden tillfälligt kan fördröjas. Rödmarkering visar låg- länt område. De gröna pilarna visar hur flödesvägar kan göras möjliga till våtmarken.

(32)

32 (36)

Omledning av dagvatten från Lerbovägen

Ledningssträckan i figur 24 nedan beräknas ha för liten kapacitet redan för ett 10- årsregn. I profilen visas den maximala trycklinjen i rött, vilken på flera delar av sträckningen beräknas vara över marknivån. Bland annat den del av lednings- sträckan som går under Södra Kungsvägen beräknas översvämmas vid 10- årsregnet. För att skydda framkomligheten på Södra Kungsängsvägen samt att nedströms områden översvämmas så behöver kapaciteten i ledningen öka eller flö- det till ledningen minskas.

Figur 24. Profil över ledningssträcka i grönt, som visas i orientering, med en beräknad maximal trycklinje markerad i rött.

För att minska belastningen på ledningssträckan nedströms kan den övre delen av ledningen kopplas till den stora 1600 mm-ledningen som den korsar i Mjölksurrevä- gen, se markerat område i figur 25.

(33)

33 (36)

Figur 25. Markerat är den del av ledningssträckan som korsar 1600 mm- utloppet från området. Ritningen är förvrängd av sekretesskäl

Omledning av dagvatten från Läroverksvägen

Ledningssträckan i figur 26 nedan beräknas ha för lite kapacitet redan för ett 10 års- regn. I profilen visas den maximala trycklinjen i rött, vilken på flera delar av sträck- ningen beräknas vara över marknivån, bland annat den del av ledningssträckan där Läroverksvägen möter Högsätravägen. Omkring denna korsning planeras för ytterli- gare bebyggelse vilket ökar dagvattenflödena.

(34)

34 (36)

Figur 26. Profil över ledningssträcka i grönt, som visas i orientering, med en beräknad maximal trycklinje markerad i rött.

Merparten av flödet i dagvattenledningen i Läroverksvägen beräknas enligt MIKE Urban-modellen bräddas österut i dagvattentunneln vid stora regn. För att minska belastningen på ledningssträckan i figur 26 bör även så mycket som möjligt av de tillkommande flödena från de nya bostadsområdena ledas mot dagvattentunneln för att undvika översvämningar i området omkring Södra Kungsvägen. Avledningen mot dagvattentunneln, markerad i figur 27, kan därför ökas genom att dimensionen på bräddledningen ökas.

(35)

35 (36)

Figur 27. Markerat område visar dagvattentunnel som kan ta emot ytterligare dagvattenflöden. Ritningen är förvrängd av sekretesskäl

VIDARE ARBETE

 Utföra geotekniska undersökningar för att få en bättre bild av infiltrations- möjligheten för dagvatten.

 Flödesmätning i ledningsnät för att klargöra mängden inläckage i spillvattenledningar, för att kunna jämföra med antaganden och beräkningar.

(36)

36 (36)

VA BESKRIVNING I PLANPROGRAM

Dagvatten

Förslaget i det nya planprogrammet innebär en förtätning av stadsområdet. Det medför att många infiltrerande/icke hårdgjorda ytor bebyggs.

Enligt Lidingö stads dagvattenpolicy ska staden arbeta för att i första hand tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Vidare ska dagvattensystem utformas så att översvämning vid kraftig nederbörd eller annan klimatpåverkan undviks.

Dagvatten som når recipient ska ha sådan kvalitet att det inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer.

Recipienten Lilla Värtan har idag måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. För att situationen inte ska förvärras och om möjligt förbättras är därför viktigt att försöka rena dagvattnet innan det rinner ut i recipient.

Genom att exempelvis anlägga gröna tak, växtbäddar, regngårdar, skelettjordar, krossdiken och fördröjningsmagasin vid nybyggnation i planområde så möjliggör man en rening av dagvattnet samt minskar risken för översvämningar.

Då dagvattenledningsnätet i nuläget beräknas ha en begränsad kapacitet vid ett större regn behöver man tillgång till ett större område där dagvatten kan fördröjas och en fördröjningsvolym skapas. En möjlig plats att använda till fördröjning är na- turområdet intill fotbollsplanen mellan Bergsätra och Högsätra.