Planeringen av Högsätra

(1)

2018-05-08 Dnr KS/2016:94

Program för

Högsätra

stadsdelen Gångsätra

Redogörelse för programsamråd

Uppdragsbeslut 2013-11-04, § 168 Samrådsbeslut 2016-06-07, § 98

(2)

Inledning

I samrådsredogörelsen sammanställs inkomna synpunkter från samrådstiden tillsammans med kommunens svar på hur synpunkterna beaktas i den fortsatta hanteringen av planärendet. Här redovisas även de ändringar i programhandlingen som har gjorts inför godkännandet.

Planeringen av Högsätra

I november 2013 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag av kommunstyrelsen att upprätta ett förslag till detaljplaneprogram för Högsätra/Bergsätra, 2013-11-04 § 168.

(Bergsätra utgick sedan under processens gång). Planen har upprättats i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900). Planprogramsarbetet inleddes med en dialogfas för att samla in kunskap om området. Dialogfasen har bestått av olika dialogformer, webdialog, barndialog och drop-in-dialog. Tidigare 2009 har staden genom ett EU-projekt om hälsa fört dialog med boende i området. Efter dialogfasen påbörjades arbetet med att ta fram ett förslag till

planprogram. I juni 2016 kunde Lidingö stad presentera sitt förslag till planprogram för Högsätra och kommunstyrelsen beslutade i juni 2016 att detta skulle samrådas för att få in synpunkter från allmänhet och myndigheter. Samrådet pågick mellan 22 augusti och 10 oktober 2016.

Samrådsförslaget

Förslaget till planprogram bestod av tre delområden som tillsammans kunde ge cirka 700 nya bostäder vilket motsvarar uppskattningsvis 1500 invånare.

Det övergripande målet med planprogrammet var att skapa en attraktiv, innehållsrik och trygg stadsdel för boende och besökande. För att konkretisera visionen har den delats upp i fem ledstjärnor:

1. Värna natur- och rekreationsområden 2. Bevara uppskattade boendemiljöer

3. Skapa småskalighet och variation med ny bebyggelse 4. Stärka och utveckla attraktiva och trygga stråk

5. Skapa en ny och välkomnande entré och fler mötesplatser för boende och besökare Gemensamt för hela området är fokus på de offentliga rummen och deras funktion som mötesplatser. Tanken är att i stället för den befintliga miljön som i vissa delar är storskalig, hårdgjord, och präglad av 1970-talets planering, skapa attraktiva och varierade gator och torg som inbjuder till vistelse och aktivitet. Förslaget har utformats för att ny bebyggelse ska präglas av en mänsklig skala och variation.

(3)

Hur samrådet har gått till

Samrådet pågick mellan 22 augusti och 10 oktober 2016. Samrådshandlingar har sänts till berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen och remissinstanser enligt sändlista. En så kallad kortversion av programmet har skickats till boende i Högsätra med omnejd.

Handlingarna har under samrådstiden visats i Stadshusets entréhall samt på Lidingö stads webbplats. På webbplatsen fanns det möjlighet att lämna synpunkter via ett formulär. Digitala skärmar har funnits i entréhallen i stadshuset och en banner på Lidingö.se. Annonsering har skett i Mitt i Lidingö, Lidingö tidning och internetbaserade Lidingösidan. En fysisk modell togs fram till samrådet och har funnits ute på plats i Högsätra som en permanent utställning under samrådstiden. Två stormöten har hållits om Högsätra. Ett möte var under mötesserien Samtal om stadsutveckling och ett samrådsmöte. Vid dessa tillfällen kom ca 150 personer och på samrådsmötet ca 40. Tjänstemän har även bemannat utställningen i Högsätra vid två tillfällen och bjudit in boende och intresserade till dessa. Informationslappar om

samrådstillfällena har satts upp i områdets trappuppgångar och på anslagstavlor i området.

Planprogrammet har även föredragits för intresseorganisationer och intresserade vid olika tillfällen. Efter samrådet gjordes en återkoppling via vykort.

Resultat

Totalt har cirka 140 skriftliga yttranden inkommit under samrådstiden.

Cirka 40 personer deltog vid samrådsmötet.

Cirka 950 unika besökare på projektets hemsida noterades under samrådstiden.

Ett flertal artiklar i de lokala tidningarna.

Diskussion på sociala medier.

Sammanfattning av ändringar av större vikt

Programkarta

• Förslaget består nu av tre delområden (Kärnan, Lillåkersvägen och Idrott-och aktivitetsområdet). Delområdet kvarteret Värmen har utgått.

• Utredningsområde för framtida utvecklingsmöjligheter öster om Läroverksvägen och på båda sidor om Larsbergsvägen har utgått.

• Inom de nya kvarteren har bebyggelsen bearbetats och kvarteren 8 och 9 har öppnats upp mot naturen och ekbacken bakom sjukhuset. Planprogrammet syftar till att peka ut platser för bostäder och utformning av kvarteren bestäms i detaljplaneskedet.

Programbeskrivning

• I och med att kvartersstrukturen har brutits upp och kvarteret Värmen utgått har antalet bostäder minskat från cirka 700 till cirka 450-550 lägenheter. Möjligt antal lägenheter bestäms slutligen i detaljplaneskedet.

• Det totala antalet bostäder och verksamheter i området har förtydligats genom en förklaring om hur mycket BTA (bruttototalarea) det innebär.

• I det fortsatta arbetet ska man se över möjligheter för olika boendeformer så som stadsradhus och större lägenheter.

• Texterna om riktlinjer för fortsatt planering av delområdena har förtydligats på sida 23 och 26 med texten: ”Inom kvarteren ska bebyggelsen upplevas luftig och uppbruten.

Variation i höjd kan bidra till goda solförhållanden på de kvartersgemensamma gårdarna och mot Hälsostråket.”

(4)

• Tidplanen och utbyggnadsordningen är preliminär och kommer beslutas i kommande stadsbyggnadsprojekt. På grund av nya förutsättningar har den preliminära

utbyggnadsordningen ändrats dels med anledning av Högsätrahusets ombyggnation för att kunna ta emot nyanlända men också för att minska utbyggnadstiden av hänsyn till de boende i området. I och med detta ändras nummerordningen på kvarteren.

Kvarter 1 och 2 i delområde Lillåkersvägen och kvarter 3-9 i delområde Kärnan.

• Ett mål för fortsatt planering av området är att inkludera återkommande gröna inslag i form av till exempel trädplanteringar och fickparker.

• Ambitionen är att trafiksäkerheten och tillgängligheten ska vara god under hela byggprocessen.

• Trafik- och parkeringsfrågor i detaljplaneskedet kommer att behandlas utifrån den vid tidpunkten gällande trafikstrategin.

• Antalet byggrätter på bostadsrättsföreningarnas mark ska begränsas till ett mindre antal.

• Skrivelse om att befintligt bostadsområde ska förses med skyddsbestämmelser för kulturmiljö i detaljplan har tagits bort. Den föreslagna utbyggnaden ger litet intrång på befintligt bostadsområde och anses därför ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena.

• Förbindelse mellan Högsätra och Larsberg kommer att utredas och alternativ till en bro kommer att undersökas.

• Alternativ trafiklösning till cirkulationsplats på Läroverksvägen kommer att utredas i detaljplaneskedet.

• Idrott- och aktivitetsområdet har förändrats från utredningsområde till delområde 3.

Därutöver har programhandlingen generellt setts över och redaktionella ändringar utförts.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer att planprogrammet för Högsätra, med de revideringar som utförts, innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen.

Inkomna synpunkter under samrådsmötet

Frågor som ställs under fråge-/diskussionsdelen av mötet:

• Finns tidplanen i planprogrammet?

Ja, på sida 46.

• Har ni varit i delområde 2 (Värmen) och tittat? Området är magnifikt och ni slår sönder naturrummet. Ställ byggnaden på ängen norr om i stället.

Delområdet 2 Kvarteret Värmen har utgått. Ytan norr om skogen är inte utpekad som utvecklingsområde i översiktsplanen och för tillfället finns ingen bebyggelse planerad där.

• Kvarter 7: Östra nuvarande byggnaden intill det kvarteret saknar fönster, västra har. Behandla dem olika.

Synpunkten noteras och tas med i det detaljplaneskedet där det blir möjligt att studera kvarteret i detalj för att på bästa sätt anpassa det nya kvarteret mot de befintliga husen.

• Kan ni komplettera planen? Det blir ju störningar för gula husen under byggtiden och busstrafik kommer läggas om.

Under byggprocessen blir det viktigt att schemalägga högljudda arbeten till viss tid.

Ambitionen är att trafiksäkerheten och tillgängligheten ska vara god under hela byggprocessen. Där det krävs tillfälliga lösningar för parkering och vägar kommer det att lösas på bästa möjliga sätt.

Bussen kommer fortsatt att åka hela vägen upp i området som i dagsläget.

• Kan ni upprepa vad som låg bakom planförslaget?

Hänvisar till sammanfattningen av förslaget på sida 4 i programhandlingen.

(5)

• Muren: I skissen finns träd. Nu har vi jättefina stora träd. Vi har många rörelsehindrade som behöver kunna se det gröna från sina balkonger.

En del går med kryckor eller har rullstol. De behöver kunna komma fram.

Kan man göra kvarter 4, 5 och 6 mindre så det släpper igenom grönska?

Kvarter 4,5 och 6 (nu 3,4 och 5) är planerade med innergårdar där det är möjligt att plantera träd och buskar. Det finns även möjlighet att använda sig av vegetativa tak så kallade sedumtak. De träd som behöver tas bort i samband med byggnationer kompenseras delvis genom nya träd längs med gator och torg. Tillgängligheten i området ska vara god under hela byggprocessen och i färdigställt område.

• Öppningarna mellan hus 4, 5, 6 (nu 3, 4, 5) har garageportar. Trapporna mellan: Om man inte kan gå i trappor måste man runda husen, det blir en längre väg t ex till bussen. Är det en gc- väg öster om? Ska man leda upp biltrafik där blir det en försämring för de som redan bor där.

Synpunkten om tillgänglighet noteras och tas med till detaljplaneskedet. Vägen öster om kvarter 6 (nu 5) är en lokalgata för boende i området precis som idag bara i ett annat läge.

• Delområde 3 (nu 2) (Lillåkersvägen): Ger förändrad utsikt för de i gula husen bredvid.

Förslaget skiljer sig från det vi pratat om i Brf. Kantarellen 11. Hur ser processen ut för hur man ska bygga?

Tidigare har Brf. Kantarellen 11 haft en egen intern process och presenterat förslag till bebyggelse i området. Planprogrammet är stadens förslag på bebyggelse och skiljer sig från Brf. Kantarellens förslag. Ofta leder förtätning av befintliga områden till förändad utsikt för befintliga hus. Här gäller det att dels anpassa den nya bebyggelsen på ett respektfullt sätt och att se helheten i förslaget med satsning på offentliga miljöer. För de delar av föreslagen bebyggelse som ligger på privat mark krävs en överenskommelse mellan staden och fastighetsägaren.

• Hur löser man parkeringen under byggtiden?

Ambitionen är att trafiksäkerheten och tillgängligheten ska vara god under hela byggprocessen. Det gäller även parkeringar. Där tillfälliga parkeringslösningar krävs ordnas det.

• P2-garaget på Lillåkersvägen – blir det kvar? Rivas/byggas om/renoveras?

Garaget på Lillåkersvägen har inte staden någon rådighet över. Frågan bör ställas till ansvarig fastighetsägare.

• Nivåskillnader vid muren: Det finns en gång i källaren. Där finns redan två hissar som går ner i markplan. Man skulle kunna lösa tillgänglighetsfrågan på det sättet.

Synpunkten noteras och tas med i detaljplaneskedet.

• Det har varit rörarbeten i området, Högsätravägen. Kan man verkligen bygga där rören går?

Omläggning av VA-ledningar.

De ledningar som ligger i nuvarande Högsätravägen behöver flyttas till nya Högsätravägen (Hälsostråket). Den geotekniska utredningen har visat att det går att bygga på Högsätravägen.

Kostnaden för detta finns med i beräkningarna för utbyggnaden av området.

• Vad kostar det att bygga garage idag? Brf:erna behöver pengar till annat, inte riva sina egna garage och sedan bygga upp dem igen.

Nybyggnad av garage finansieras med markförsäljning.

• Vi som bor i brf:erna har inte fått någon info från styrelsen under planeringstiden, hur har er dialog med dem sett ut?

Projektgruppen har träffat styrelsen för Brf. Kantarellen 11 och Brf. Kantarellen 12 i egenskap av fastighetsägare. Planprogrammet är stadens förslag till utveckling i Högsätra. Hur dialogen sker internt i bostadsrättsföreningarna kan inte staden påverka. Alla har haft möjlighet att tycka till förslaget under samrådet den 22 augusti- 10 oktober 2016. I detaljplaneskedet fördjupas dialogen och nästa tillfälle att officiellt tycka till blir under detaljplanesamrådet.

• Badhus: Bygga vid ishallen är tydligen inte längre aktuellt. Varför inte?

I den badhusutredning som staden tog fram prövades olika platser för ett badhus. Ett badhus vid ishallen skulle innebära att naturvärden skulle försvinna.

• Badhus: Tycker det ska ligga nära Hälsans hus. Många äldre går och simmar.

Synpunkten noteras.

• Parkeringsplatser vid Hälsans hus? De låter få, många besöker det huset under en dag, inte bara de som bor i området.

Stadens parkeringsnormer ska följas för bebyggelsen vid hälsans hus.

(6)

• Besöksparkering behöver finnas – var finns det? Brf:erna behöver ansvara för gästparkering.

Synpunkten noteras. Stadens parkeringsnormer ska följas för bebyggelsen i hela Högsätra.

• Hur ser parkeringsnormen ut?

Nedan syns en tabell som beskriver gällande parkeringsnorm för Högsätra. Vid detaljplaneläggning kommer vid den tidpunkten gällande parkeringsnorm att användas.

(7)

Inkomna synpunkter under samrådet

Under samrådstiden inkom cirka 140 skriftliga yttranden enligt nedanstående förteckning. På webben följs personuppgiftslagen (Pul) varför namn på privatpersoner har maskerats.

Yttranden i sin helhet finns tillgängliga på miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Statliga myndigheter och regionala organ ...12

1. Länsstyrelsen i Stockholms län ...12

2. Trafikförvaltningen ...15

Organisationer, företag, förvaltningar etc. ...16

3. Storstockholms brandförsvar ...16

4. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ...17

5. Kultur- och fritidsnämnden ...18

6. Utbildningsnämnden ...20

7. Omsorg- och socialnämnden ...21

8. Naturskyddsföreningen Lidingö ...22

9. Ellevio ...23

10. Fortum Värme ...24

11. Skanova ...24

12. Lidingös hembygdsförening ...24

13. Stockholms läns museum ...25

14. Hyresgästföreningen i Högsätra och Bergsätra ...27

15. Lidingö Doktorn ...29

16. SPF Seniorerna Lidingöskeppet och PRO ...29

17. Lidingö SK Handboll ...30

18. GT Vikingarna...31

19. Innebandyföreningen Offensiv Lidingö ...34

20. IFK Lidingö ...36

21. Lidingö idrottsråd ...37

Fastighetsägare ...38

22. HSB Brf. Kantarellen 11...38

23. John Mattson Fastighets AB ...39

24. Ikano fastighets AB ...41

Politiska partier ...41

25. Liberalerna ...41

26. Socialdemokraterna ...43

Privatpersoner ...44

27. Privatperson ...44

(8)

(9)

109. Privatpersoner ...89

133. Privatperson ... 101

Synpunkter från privatpersoner som inkommit efter den 10 oktober ... 103

144. Privatperson - Påpekande angående Högsätra planprogram, samråd. ... 105

(10)

Generella svar från staden

Många av yttrandena berör samma frågeställningar. Därför har miljö- och

stadsbyggnadskontoret sammanställt fem generella svar vilka det hänvisas till i kommentarer i samrådsredogörelsen.

Generellt svar nr. 1

Hur kommer fortsatt arbete med idrottsområdet att gå till?

Synpunkter om idrottsområdet har handlat mycket om behovet av befintliga och nya hallar.

Idrottsområdet är en plats med stor utvecklingspotential. Idag kan området upplevas som otryggt på kvällar med stora tomma hallar som bidrar till mörka baksidor. Flera trycker på att området behöver ses över ur trygghets- och tillgänglighetssynpunkt. Då många skjutsar sina barn till idrottsområdet behöver parkering och framkomlighet ses över. Möjligheterna att åka kollektivt och cykla till och från området behöver ses över. Barn och vuxna ska kunna vistas i området även kvällstid utan att känna sig otrygga. Synpunkterna handlar också om behovet av fler och bättre och i vissa fall specialanpassade hallar. Behovet av en matcharena med läktare har lyfts.

I det fortsatta arbetet med idrottsområdet förutsätts en tät dialog med föreningar och utövare för att på bästa sätt komma fram till hur idrottsområdet ska utvecklas. Någon tidplan för arbetet är inte satt. Planprogrammets ledstjärnor och vision tillsammans med synpunkterna som kommit in under samrådet är en god start på vägen. Idrottsområdet blir ett delprojekt och en egen detaljplan. Investeringar i idrottsområdet kräver ett investeringsbeslut. Mer

information om aktivitet och idrott finns att läsa på sidorna 27-30 i planprogrammet.

Vad händer med parkering och tillgängligheten i området om det byggs på alla parkeringsplatser och befintlig gång- och cykelbron över Läroverksvägen rivs?

I linje med översiktsplanens riktlinjer om att förtäta i redan bebyggda områden nära

kollektivtrafik har Högsätra pekats ut som ett utvecklingsområde. Planprogrammet föreslår bebyggelse nästan uteslutande på parkeringsplatser i Högsätra. Parkeringsplatserna i området är tänkta i garage under husen. De gynnsamma terrängförhållandena i området bidrar till yteffektiva parkeringslösningar. Där tillfälliga parkeringslösningar krävs ordnas det. Staden har tagit fram en parkeringsnorm för Högsätra och den ska följas både vad gäller cyklar och bilar.

Under planarbetet har prognoser för framtida fordonstrafik tagits fram beräknat på befolkningsutvecklingen på Lidingö och i Högsätra. Utefter dessa har gatusystemet dimensionerats för att ha tillräcklig kapacitet. Ambitionen är att trafiksäkerheten och tillgängligheten ska vara god under hela byggprocessen.

(11)

Varför föreslås bebyggelse på Brf. Kantarellen 11 och 12s mark?

Högsätra är ett av översiktsplanens utvecklingsområden och för att kunna ta ett helhetsgrepp tas ett planprogram fram med riktlinjer för kommande utveckling.

Brf. Kantarellen 11 har tidigare diskuterat platser för bebyggelse i området. Samrådsförslaget är stadens förslag till utveckling och 22 augusti - 10 oktober 2016 fanns det möjlighet att under samrådet tycka till om förslaget.

I planprogrammet presenteras bebyggelse som i vissa fall ligger på privat mark. För att åstadkomma en god bebyggd miljö med de kvalitéer som eftersträvs krävs det ibland att byggnader placeras på privat mark. I området finns det förutom staden två stora markägare, Brf. Kantarellen 11 och Brf. Kantarellen 12 (gröna husen) och fortsatt arbete kräver en överenskommelse mellan respektive förening och staden. Planprogrammet visar på en möjlighet men ingenting kommer att ske på brf:ernas mark utan att de vill det.

Vad ligger bakom kvarterens utformning och varför placeras ny bebyggelse så nära befintliga hus?

Högsätra är utpekat i översiktsplanen som ett av flera utvecklingsområden för bostäder. En av ledstjärnorna i programmet är att stärka och utveckla attraktiva och trygga stråk. För att stärka det befintliga stråket i Högsätra dras infarten till Högsätra om genom att rätas ut och ny bebyggelse möter upp gatan. För att rama in och skapa bättre och tryggare offentliga rum placeras ny bebyggelse med entreér och fönster mot gator och torg. För att undvika att skapa nya mörka baksidor i området blir förslaget bäst om husen går hela vägen upp mot den så kallade muren. Befintliga garageportar bestämmer kvarterets bredd och garageportarna kompletteras med trappor upp och ner från muren. Stor hänsyn behöver tas till befintlig bebyggelse och planprogrammet gör ett försök till att visa på detta. Möjlig hushöjd och utformning av husen bestäms i detaljplaneskedet.

Efter samrådet har kvarteren bearbetats och kvarteren 8 och 9 har öppnats upp något mot naturen. Kvarteren ska i det fortsatta arbetet förutom varierade även upplevas luftiga och uppbrutna. Kvartersstrukturen ska samtidigt bidra till tydlighet mellan vad som är privat och offentligt. Närmast Läroverksvägen bidrar bullernivåerna till valet av en mer sluten

kvartersstruktur.

Blir det hyresrätter eller bostadsrätter?

I kalkylen har det framförallt räknats på bostadsrätter men också en mindre del hyresrätter.

Hyresrätterna hamnar troligtvis på de övre våningarna i Hälsans hus. Då staden är stor markägare i Högsätra har staden stor rådighet att kunna styra upplåtelseform med tomträtt eller markanvisningsavtal.

(12)

Statliga myndigheter och regionala organ 1. Länsstyrelsen i Stockholms län

Planprogram för Högsätra i Lidingö kommun

Förslag till planprogram har översänts till Länsstyrelsen för samråd. Planen syftar till en utveckling av området Högsätra, med bl.a. ca 700 nya bostäder och upprustning av utemiljöer.

Av 5 kap. 14 § PBL följer att länsstyrelsen under samrådet särskilt ska ta till vara och samordna statens intressen, verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken

tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner

samordnas på ett lämpligt sätt, och verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor,

översvämning eller erosion. Vidare ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL samt i övrigt ge råd om tillämpningen av PBL om det behövs från allmän synpunkt.

Länsstyrelsens synpunkter

I detta tidiga skede av planprocessen lämnas synpunkter efter ämnesområde och inte som i samrådsyttrande för detaljplan utifrån prövningsgrunder, rådgivande synpunkter och övriga synpunkter.

Bostadsförsörjning

För att möta efterfrågan på bostäder från de redan boende och från en årlig befolkningsökning till länet om 30 – 35 000 personer per år behövs ett tillskott på minst 16 000 nya bostäder om året. Det innebär att bostadsbyggandet måste öka jämfört med de senaste årens byggande.

Förslaget att förtäta i den befintliga stadsstrukturen där kollektivtrafiken är god följer såväl RUFS 2010 som kommunens egen ÖP. Det planerade bostadstillskottet i Högsätra utgör ett viktigt tillskott till länets bostadsmarknad. Det är positivt om det går att uppnå en blandning av upplåtelseformer. Kommunen uppger i Bostadsmarknadsenkäten att det finns ett

underskott av bostäder för ungdomar, studenter och nyanlända.

Miljö- och stadsbyggnadskontorets kommentar:

Upplåtelseform är ingen planfråga utan bestäms eventuellt i kommande markanvisningar. Då staden är stor markägare i Högsätra har staden stor rådighet att kunna styra upplåtelseform med tomträtt eller markanvisningsavtal. Se även generellt svar nr. 5.

Miljökvalitetsnormer för vatten

I VA-utredningen används statusklassningarna från föregående vattencykel. Kommunen bör använda sig av de senaste statusklassningarna, även om det i aktuellt fall inte har förändrats.

I detaljplaneskedet sker en översyn av aktuella utredningar och dessa uppdateras vid behov.

VA-utredningen kompletteras och uppdateras med de senaste statusklassningarna i detaljplaneskedet.

Dagvatten

Då recipienten har problem med övergödning och miljögifter bör LOD-åtgärder planeras så att de inte enbart är fördröjande utan även renande. På så sätt kan planen leda till en bättre

(13)

vattenkvalitet i recipienten och därigenom bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås.

Det fortsatta planarbetet bör redogöra för hur dagvattenflöde samt föroreningsbelastning ser ut före samt efter exploatering (med och utan dagvattenåtgärder) och därigenom hur

miljökvalitetsnormer påverkas. Vid sådana beräkningar bör en klimatfaktor användas för att ta hänsyn till den ökade regnintensitet som ett förändrat klimat innebär.

Då byggnadsfasen i sig kan medföra en ökning av föroreningar i dagvatten kan det vara en fördel om delar av de föreslagna dagvattenanläggningarna byggs tidigt i processen så att dessa kan rena dagvatten även under byggnadsfasen. Länsstyrelsen vill informera om att skötsel av dagvattenanläggningar är väsentligt för dess fördröjnings- och reningsfunktion. Det bör därför finnas skötselplaner framtagna för föreslagna dagvattenåtgärder.

Det anges att regngårdar samt gröna tak kan komma att anläggas, vilket är positivt. Eftersom de vid viss utformning kan kräva gödsling för att fungera optimalt samt eftersom

reningseffekten kan vara lägre vid låga temperaturer, vill Länsstyrelsen upplysa att vid anläggande av sådana är utformning och skötsel viktig, för att de inte ska bli en källa till föroreningar. Vid ett område, stort som detta, är det även lämpligt att planera så att det finns ytor för omhändertagande av snö och det vatten som uppstår när snön smälter.

Synpunkterna noteras och tas med till detaljplaneskedet där en mer detaljerad

dagvattenutredning tas fram. Miljö- och stadsbyggnadskontoret undersöker möjligheten att bygga föreslagna dagvattenanläggningar tidigt i processen. För att föreslagna

dagvattenanläggningar och gröna tak ska ha den funktionen som önskas krävs mycket riktigt en god utformning och ett väl genomtänkt underhåll. Skötselplaner kan vara ett bra sätt att säkra detta på och det kan tas fram i samband med projektering.

I planområdet finns ingen egen plats för snöupplag. I viss mån tål gatorna upplag med mindre snövallar vilket inte ska vara något problem, men vid större snöfall (och snö flera dagar i rad) kan det krävas utlastning av snö.

Markföroreningar

Inom aktuellt programområde finns två tidigare verksamheter i länsstyrelsens databas över förorenade områden. I planhandlingarna omnämns den före detta skrotverksamheten, men den grafiska verksamheten omnämns inte. I kommande detaljplanearbete kan även den grafiska verksamheten behöva beaktas ur föroreningssynpunkt.

Markundersökningen uppdateras i detaljplaneskedet med information om den grafiska verksamheten. Det är oklart när verksamheten var i drift. Det finns i dagsläget för lite information om den grafiska verksamheten för att motivera en inventering. Om

förutsättningarna ändras eller om nya uppgifter tillkommer kan objektet bli aktuellt för inventering i framtiden.

Risker med transport av farligt gods

I programområdets närhet går tre vägar som pekas ut som sekundära transportleder av farligt gods; Södra Kungsvägen, Läroverksvägen och Larsbergsvägen. I riskbedömningen har

Larsbergsvägen och Läroverksvägen beaktats som vanliga vägar. Länsstyrelsen har inte fått in

(14)

en förfrågan från kommunen om att avklassa dessa vägar. För att göra en korrekt bedömning av riskerna inom programområdet anser Länsstyrelsen att riskbedömningen ska inkludera samtliga vägar som är utpekade för transport av farligt gods. Riskutredningen behöver därför uppdateras med en bedömning av riskerna från samtliga vägar. Länsstyrelsen är positiv till att det i planprogrammet anges att byggnader inom 150 m från riskkällorna behöver studeras vidare i detaljplaneskedet med avseende på riskreducerande åtgärder. Under våren 2016 gav Länsstyrelsen ut skriften Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. I denna skrift tydliggörs hur Länsstyrelsen bedömer risker från transporter av farligt gods vid granskning av detaljplaner, både längs sekundära och primära leder. I denna riktlinje framgår även att Länsstyrelsen vill att samhällsrisken behöver beräknas för en vägsträcka om 1 km och inte beräknad för en reducerad sträcka, vilket har gjorts i aktuell riskbedömning. Framtagen riskutredning föreslår en riskreducerande åtgärd om att i möjligaste mån se till så att vätska inte kan rinna in mot planområdet. Formuleringen av denna riskreducerande åtgärd behöver konkretiseras till detaljplaneskedet. Länsstyrelsen anser även att riskbedömningen behöver ta höjd för att nya bränslen kan innebära att andra typer av farliga transporter, utöver brandfarlig vätska, kommer passera längs Södra Kungsvägen i framtiden. I planhandlingarna beskrivs att balkonger och uteplatser som vetter mot Södra Kungsvägen inte behöver klassas som stadigvarande vistelse och kan tillåtas inom 27 m från vägen. Länsstyrelsen delar inte kommunens bedömning om detta utan anser att balkonger och uteplatser ska klassas som stadigvarande vistelse då de utgör en del av bostaden.

Riskutredningen uppdateras i detaljplaneskedet. I samband med det finns möjlighet att ta höjd för nya bränslen och konkretiserar hur området bebyggs för att eventuella farliga vätskor inte ska rinna in i området. Skrivelsen om att balkonger inom 27 meter från Södra Kungsvägen inte ska räknas som stadigvarande vistelse stryks i kapitlet om Risker och Störningar på sid 59. I samband med att ny tillfartsväg till Dalénum färdigställs kan staden ansöka om att avklassa Läroverksvägen som sekundär led för farligt gods.

Översvämningsrisk

Vid ett genomförande av planen ökar andelen hårdgjord yta vilket minskar möjligheten till naturlig infiltration. I planprogrammet beskrivs att det i dagsläget finns problem med

dagvattenhantering vid kraftiga regn och att detta kan förvärras vid en utbyggnad av området.

En dagvattendamm planeras i områdets lågpunkt för att fördröja dagvattenflödet vid kraftig nederbörd och det anges att ytterligare åtgärder bör vidtas för att förebygga att okontrollerade översvämningar sker. Länsstyrelsen är positiv till att en dagvattendamm planeras i områdets lågpunkt samt vill framhäva vikten av en genomtänkt avledning av dagvatten till denna.

Genom att vid utformning och dimensionering av dagvattendammen beakta flödet från hela programområdet minskar behovet av separata åtgärder för enskilda detaljplaner.

Synpunkten noteras.

Geoteknik

I programhandlingarna framgår att ytterligare undersökningar behöver tas fram för att bedöma områdets geotekniska egenskaper samt för att fastställa grundläggningen av bebyggelsen. Det ska i detaljplaneringen av området vara klarlagt om markanvändningen är lämplig utifrån geotekniska aspekter. Eventuella restriktioner ska även skrivas in som planbestämmelse.

Markstabiliteten kan komma att ändras i och framtida blötare och varmare klimat vilket är något kommunen behöver ta hänsyn till. SGU, SGI och MSB har gemensamt tagit fram ett

(15)

underlag som visar förutsättningar för skred i finkorniga jordarter. Underlaget kan användas i tidiga skeden av planprocessen för stabilitetskartering och riskbedömning. I kartvisaren kan ses att delar av det aktuella området pekas ut som aktsamhetsområden; de områden där det finns förutsättningar för att skred i finjord kan ske. Informationen är tänkt att användas för att peka ut områden där ytterligare bedömningar och undersökningar kan behöva tas fram.

Länsstyrelsen vill meddela att detta underlag finns att tillgå kommunen:

http://gis.swedgeo.se/rasskrederosion/#

Synpunkten noteras. Där behovet finns tas nya geotekniska utredningar fram i detaljplaneskedet.

Höga byggnader

Vid planering av byggnader eller anordningar högre än 20 meter över marknivå behöver kommunen i tidigt skede samråda med Luftfartsverket, och vid behov beställa en

flyghinderanalys. Luftfartsverket utreder eventuell påverkan på samtliga flygplatsers influensområden. Om planen medger att byggnader eller anordningar får bli högre än 45 m över mark inom sammanhållen bebyggelse och 20 m utanför, ska samråd också ske med Försvarsmakten.

Möjliga höjderna på husen fastställs först i detaljplaneskedet men ambitionen i

planprogrammet är hus mellan tre och fem våningar. Planprogrammet har efter samrådet skickats på remiss till försvarsmakten och de har ingen erinran.

2. Trafikförvaltningen Trafikförvaltningens synpunkter

Trafikförvaltningen har följande synpunkter på programmet:

RUFS

Stockholms läns landsting ser positivt på att den föreslagna bebyggelseutvecklingen med cirka 700 nya bostäder sker inom den regionala stadsbygden som anges i RUFS 2010.

Huvuddelen av regionens nya bostäder och lokaler bör tillkomma inom dessa områden.

Lidingö stad avser att utveckla en struktur som möjliggör verksamheter och arbetsplatser i form av apotek, café samt vårdrelaterade verksamheter. Staden planerar också förstärka de gröna lojaliteter som redan finns i området samt i ett längre perspektiv utreda ett område till ett nav för motion och möten. Den föreslagna förtätningen bidrar därmed till en mer

sammanhängande och tät stadsbygd, med blandade funktioner och varierande urbana kvaliteter för olika grupper.

Kollektivtrafik

Såsom anges i samrådshandlingen är programområdet välförsörjt med kollektivtrafik. Buss 206 mot Ropsten trafikerar från hållplats Gångsätra gård. Inom cirka 400 meter från

programområdet nås Larsberg station med spårvägstrafik mot Ropsten och Gåshaga brygga.

Från hållplats vid Larsbergstation trafikerar även flera busslinjer. Linje 238 ansluter området till Larsbergs brygga.

Framkomlighet för buss samt gång- och cykelvägar

Det är viktigt att hänsyn tas till trafikförvaltningens riktlinjer (RiBuss) vad gäller lutningar och gatubredder samt utformningar av hållplatser när dessa projekteras. Trafikförvaltningen

(16)

önskar delta i planeringsarbetet när det gäller de nämnda frågorna. Enligt de illustrationer som visas i samrådsunderlaget ges busstrafiken en god framkomlighet, förutsatt att angöring inte tillåts. Trafikförvaltningen saknar dock en detaljerad illustration av den föreslagna vändslingan. I dagsläget vänder två busslinjer här. Dessutom trafikerar ytterligare två genomgående linjer samt en nattbuss.

Idag finns en hållplats som är cirka 25 meter, vilket bör fungera med två vändande linjer.

De aktuella linjerna går idag med 20 respektive 30-minuterstrafik. Trafiken kan dock komma att utökas när antalet bostäder blir fler, vilket kan kräva ytterligare utrymme. I illustrationerna redovisas två hållplatslägen i vändplatsen, men enligt trafikförvaltningens bedömning kan dessa behöva kompletteras med en reglerplats. De in- och utfarter som planeras till området bör studeras noggrant så att det inte uppstår framkomlighetsproblem och trafiksäkerhetsproblem för förbipasserande busstrafik. Gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken ska utformas säkra, trygga, gena, attraktiva och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Störningar och risker

Det är viktigt att eventuella störningar från kollektivtrafiken beaktas. Vad gäller bussar är det oftast maximalnivåerna som genererar klagomål. Trafikförvaltningens erfarenhet är även att framförallt lågfrekvent buller vid tomgångskörning och start upplevs som störande. Dessa problem kan till exempel uppkomma vid korsningar och busshållplatser. Detta bör beaktas i den fortsatta planeringen för de bostäder som vetter mot gator som trafikeras av buss.

Övrigt

Trafikförvaltningen har i övrigt inga synpunkter, men deltar gärna i det kommande planarbetet.

Synpunkterna noteras och tas med till detaljplanearbetet där framkomlighet och detaljerade studier av bussvändslingan kan göras. En mer detaljerad illustration för bussvändslingan tas fram i detaljplaneskedet där trafikförvaltningen blir en viktig samrådspart.

Organisationer, företag, förvaltningar etc.

3. Storstockholms brandförsvar

Storstockholms brandförsvar (SSBF) har av Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Lidingö Stad fått möjlighet till yttrande avseende rubricerat ärende. Detta yttrande behandlar hantering av olycksrisker samt möjlighet till räddningsinsatser. Olycksrisker samt möjlighet till

räddningsinsats ska beaktas i planprocessen för att tillgodose krav på hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900).

Olycksrisker är dessutom att betrakta som en olägenhet enligt miljöbalken (SFS 1998:808) och ska beaktas i behovsbedömningar för planer och program samt eventuella

miljökonsekvensbeskrivningar (MKB).

Hantering av olycksrisker

När ett planärende inkommer som remiss för första gången till SSBF utförs en övergripande riskidentifiering avseende olycksrisker inom planområdet och i dess närhet. Denna

riskidentifiering utgår ifrån de databaser SSBF har till förfogande samt den lokalkännedom SSBF har kring området. Följande typer av olycksrisker har SSBF beaktat vid denna riskidentifiering:

(17)

• Transport av farligt gods (väg/järnväg)

• Riskfylld verksamhet

• Spårbunden trafik

• Suicidrisk

Utifrån riskidentifieringen har SSBF funnit att aktuellt planprogramområde ligger i närheten av Södra Kungsvägen vilket är en rekommenderad sekundär led för farligt gods. Detta har även identifierats och analyserats av Brandkonsulten ab vilka har gjort en riskanalys av området. SSBF tycker det är positivt att en riskutredning av området tagits fram i detta skede samt att hänsyn till föreslagna åtgärder har tagits med i planprogrammet.

Precis som föreslagits är det viktigt att vidare beakta riskhanteringsprocessen i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från Södra Kungsvägen.

I planprogramområdet planeras en ny bro över Södra Kungsvägen vilket kan medföra risk för suicid. SSBF anser att frågan vad gäller suicidrisk bör lyftas under planarbetet. Åtgärder för att förhindra suicid kan exempelvis vara stängsel, hinder för hoppning, skyltar med nummer till hjälporganisationer med mera.

Möjlighet till räddningsinsatser

Enligt tillgängligt underlag bedömer SSBF det som troligt att räddningstjänstens utrustning kommer nyttjas vid alternativ utrymning från den planerade bebyggelsen. Om så är fallet bör det i planprocessen säkerställas att framkomlighet och åtkomlighet för SSBF:s stegutrustning är möjlig. Detta kräver även att uppställningsplatser för höjdfordon eller bärbara stegar anordnas. SSBF:s möjligheter att hjälpa till vid stegutrymning beskrivs närmare i vägledningsdokument VL2014-094.

Framkomlighet, tillgänglighet och tillgång till brandvatten vid händelse av en räddningsinsats måste beaktas i det fortsatta planarbetet och i projekteringen.

För ett konventionellt brandpostsystem rekommenderar SSBF ett avstånd om 75 meter från brandpost till uppställningsplats för räddningsfordon, dvs. 150 meter mellan två brandposter.

Mer information om SSBF:s syn gällande brandvatten finns i vägledningsdokument VL 2014- 125.

Övrigt

SSBF rekommenderar fortsatt samverkan kring riskfrågorna om det finns osäkerhet i hur ovanstående yttrande ska beaktas i resterande del av planprocessen.

Synpunkten om suicidrisk noteras och tas med i kommande detaljplanering av gång- och cykelbron. Framkomligheten för stegutrustning och avstånd till brandposter behöver ses över i den fortsatta processen. Miljö- och stadsbyggnadskontoret ser fram emot fortsatt samverkan i detaljplaneskedet.

4. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Högsätra byggdes på 70-talet och är ett av de föreslagna utvecklingsområden som nämns i översiktsplanen 2012. Ett förslag till planprogram har nu tagits fram.

Planprogrammet utgår från översiktsplanens riktlinjer och den kunskap om området som byggts upp under den dialogprocess som inledde arbetet. Dialogen har bestått av en dialog på webben, vykort, ett drop-in-möte och ett EU-projekt om hälsa. Även barnen har varit

(18)

delaktiga genom sammarbete med eleverna i fjärde klass på Lilla Högsätra skola. Synpunkter har lämnats av Högsätrabor i alla åldrar och bidragit till värdefull kunskap om området.

Utifrån dessa dialoger har ett förslag till vision för Högsätra tagits fram. Den säger att

Högsätra ska vara en attraktiv, innehållsrik och trygg stadsdel för boende och besökande. För att konkretisera visionen har den delats upp i fem ledstjärnor:

1. Värna natur- och rekreationsområden 2. Bevara uppskattade boendemiljöer

3. Skapa småskalighet och variation med ny bebyggelse 4. Stärka och utveckla attraktiva och trygga stråk

5. Skapa en välkomnande entré och fler mötesplatser för boende och besökare.

Planprogrammet är indelat i tre delområden:

Delområde 1. Kärnan är områdets entré och centrum. Nya lägenheter med mera kan byggas bland annat på parkeringsplatser och platsen för före detta Lidingö sjukhus.

Delområde 2: Kvarteret Värmen är platsen för en före detta panncentral som kan bebyggas med lägenheter.

Delområde 3: Lillåkersvägen utgörs idag av bland annat parkeringsytor som kan bebyggas med nya bostäder.

Miljö och stadsbyggnadsnämnden ställer sig bakom planprogrammet och tror det är början på en positiv utveckling i Högsätra. Med en omsorgsfullt anpassad förtätning där det mesta av bebyggelsen föreslås på redan hårdgjorda ytor för parkering och samtidigt värnar om befintlig natur, tror miljö- och stadsbyggnadsnämnden att detta blir ett långsiktigt hållbart Högsätra för dagens och kommande generationer.

Planprogrammet har tagits fram i dialog och miljö- och stadsbyggnadsnämnden anser att det även i den fortsatta processen är viktigt med en bred och öppen dialog med boende och verksamma i området i alla åldrar. Det är med stort intresse miljö- och

stadsbyggnadsnämnden ser fram emot att ta del av de synpunkter som kommer in under samrådet från boende och remissinstanser.

Ambitionen är att fortsätta föra en öppen dialog med boende och intresserade. Synpunkterna från samrådet har återkopplats med boende genom ett vykort där de några av de vanligast förekommande synpunkterna fanns med. I detaljplaneskedet fördjupas dialogen med berörda och målet är att ta fram ett förslag som på bästa sätt anpassas till platsen, befintlig bebyggelse och mot naturen.

5. Kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning av ärendet

Kultur- och fritidsnämnden håller sitt yttrande inom nämndens ansvarsområden och betonar vikten av konstnärlig gestaltning, områdets kulturarv på kort och lång sikt, att bevara och stärka möjligheten till friluftsliv och spontanaktiviteter, möjligheterna med ett omarbetat och nytt idrottsområde, vikten av ungas mötesplatser samt mötesplatser för kultur och

föreningsliv. Nämnden betonar också vikten av överblick vid fortsatt planering samt samnyttjande av kommunens lokaler över verksamhetsområden.

(19)

Kultur- och fritidsförvaltningens kommentarer:

Gestaltningsfrågor

Högsätra är Lidingös mest uppenbara exempel på bostadsområde som representerar det så kallade miljonprogrammet. Som miljonprogramsområde är det relativt sett småskaligt och med färgsättning som är typisk för sin tid men som ger området en varmare karaktär än vad som är vanligt. På flera sätt kan därför själva bostadsområdet räknas som ett av de mest lyckade i denna stil i Sverige.

De omgivande grönområdena är uppskattade rekreationsområden och en del av ett äldre kulturlandskap.

Det minst lyckade med området är de tidstypiska lösningarna för bil-gång- och cykeltrafik och parkering som skapar ogästvänliga miljöer både att se på och vistas i. Styrkan med

planprogrammet är att man förlagt bebyggelsen nästan uteslutande till dessa områden. Man har också satsat på en småskalighet i den föreslagna bebyggelsen som står i stark kontrast till höghusens skala men mer i stil med låg- och långhusens.

Konstnärlig utsmyckning och gestaltning lyfter områdets torg-, gatu-, och parkmiljöer och kan rätt utförd ge både karaktär, identitet och sammanhang åt ett nytt område. Den konstnärliga gestaltningen ingår i Lidingö stads miljöprogram med målet att verka för konstnärlig utsmyckning i offentliga miljöer vid större projekt. För att lyckas med detta behöver den konstnärliga gestaltningen vara med tidigt i processen samtidigt som resurserna för detta bör vara en uttalad del av projektet.

Miljö- stadsbyggnadskontoret delar kultur- och fritidsförvaltningens synpunkter om att konstnärlig utsmyckning är en viktig del i och upplevelsen av den kommande bebyggelsen. I planprogrammet beskrivs en ambition om att de boende i det fortsatta arbetet ska få vara med och tycka till om utsmyckning och gestaltning av Hälsostråket.

Kulturarv

Högsätraområdet ligger placerad i en gammal kulturbygd i anslutning till där tidigare Gångsätra gård låg i minst 600 år. Namnet Högsätra har sitt ursprung i den livliga

sommarnöjeskulturen som blomstrade i området i slutet av 1800-talet. Exploateringen av Högsätraområdet på 70-talet var, i tidens anda, ganska brutal och klippte av de flesta kopplingarna med historien. Genom att föra in kulturarvsreferenser vid namngivning, konstnärlig gestaltning med mera, kan en bättre återkoppling med områdets tidigare historia göras. Högsätras snart 50-åriga historia som miljonprogramsområde på Lidingö rymmer också viktiga kulturarv för framtiden som behöver tas tillvara. Att samla dokumentation om området är att gestalta en viktig del av Lidingös moderna historia.

Synpunkten noteras.

Friluftsliv och spontanidrott (utanför idrottsområdet)

Programmet värnar om de uppskattade grönområdena genom att bevara och göra dessa ytor mer tillgängliga. Det också viktigt att resurser avsätts för skötsel och drift för att motverka slitage, förbuskning och nedskräpning. Området har redan uppskattade platser för

spontanidrott, motion och samvaro. Dessa kan behöva ses över och uppgraderas, särskilt i förhållande till ett omskapat idrottsområde.

(20)

Teknik- och fastighetskontoret ansvarar för skötsel och drift av allmän plats.

Idrottsområdet

Ett nytt och samlat grepp om idrottsområdet ger möjlighet till funktionella, moderna

idrottslokaler för öns idrottsföreningar och den verksamhet de bedriver för barn, ungdom men också för övriga idrottsutövare och motionärer. Genom samordning och viss

bostadsbebyggelse skapas både ekonomiska förutsättningar och miljövinster. Ett samlat grepp ger också möjlighet att skapa en skönare och tryggare helhetsmiljö där områdets fina karaktär och gröna möjligheter kan lyftas på ett bättre sätt än i dag. Det är viktigt att alla dessa olika möjligheter tas tillvara och vägs mot varandra på ett bra och balanserat sätt.

Ungas mötesplatser Fritidsgården Kulan är lika gammal som området och har hela tiden spelat en viktig roll som mötesplats och fristad för områdets ungdomar. Tillgången till en öppen mötesplats med utbildade fritidsledare är viktig för att skapa både goda och trygga

uppväxtförhållanden och möjligheten till en aktiv fritid. En väl fungerande mötesplats får positiva miljö-, och trygghetseffekter inom hela området. Denna mötesplats kan vara

integrerad med de nya idrottsanläggningarna men eftersom mycket av verksamheten kommer att vara kopplad till kulturutövande och social interaktion kan den också placeras centralare i området, och i så fall gärna kopplad till andra mötesplatser.

Idrottsområdet blir ett delprojekt och en egen detaljplan. Den processen kräver ett tätt

samarbete med utövare och föreningsliv för att hitta bästa möjliga lösning för idrottsområdet.

I planprogrammet beskrivs en ambitionen om att fritidsgården Kulan fortsatt kommer vara och fylla en viktig funktion för unga i området. Se även generellt svar nr. 1.

Hälsa

Det är positivt att området lägger betoning på hälsa. Genom området planeras ett stråk från idrottsområdet anläggningar, där naturen öppnar sig, fram till "Hälsans hus" med offentliga hälsoaktörer och hälsoföretagare i en urbanare inramning. Det är viktigt att hålla fram att hälsa är mer än kroppsliga frågor. Området behöver spegla detta genom att även lyfta fram den sociala och mentala hälsan där även kulturella och sociala mötesplatser behövs.

Mötesplatser för kultur, föreningsliv, samvaro. Det är viktigt att samnyttja lokaler. I området finns redan plats för skola, äldrevård och idrott. Hur kan dessa lokaler samnyttjas av kultur- och föreningsliv? När nya idrottshallar byggs kan det vara klokt att förbereda en för större kulturarrangemang, galor och liknande. Det är viktigt att tidigt ha helhetsbilden av olika behov men också uppgiften att se till att samordna dessa vid den fortsatta planeringen.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret delar synen av vikten av att kunna samnyttja lokaler. Vid planeringen av Högsätra och idrottsområdet är det viktigt att det finns bra lokaler för olika sorters evenemang. Att samla olika aktiviteter på samma plats bidrar till möten och

ambitionen är att idrottsområdet ska bli en attraktiv och trygg mötesplats och destination för alla. Se även generellt svar nr. 1.

6. Utbildningsnämnden

Samråd över planprogram för Högsätra (UN/2016:152)

Beslut

Utbildningsnämnden överlämnar yttrande, 2016-09-20, till miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

(21)

Särskilda yttranden

Patrik Sandström (MP): ” Då handlingar inte sänts ut i tillräckligt god tid har jag inte haft möjlighet att förankra ärendet i den politiska gruppen. Arbetet med detta planprogram har pågått sedan 2009. Detta borde föranleda möjlighet till god förankring i beslutsprocessen. Jag hänvisar till Miljöpartiets kommande ställningstagande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden och

kommunstyrelsen.”

Jan-Olof Gurinder (S): ” Jag deltar inte i beslutet och får bl.a. peka på att förslaget sänts ut så sent att i behandling i (S) interna organ ej varit möjlig. Jag hänvisar till kommande ställningstagande från (S) som kommer att föreläggas kommunstyrelsen.”

Rebecka Hallerby (L): ”Liberalerna önskar ta helhetsgrepp kring utformningen av nya Högsätra.

Vi hänvisar därför till partiets kommande förslag i kommunfullmäktige.”

Sammanfattning av ärendet

Högsätraområdet, som byggdes ut för cirka fyrtio år sedan, har nu behov av att stärkas för att bli en attraktivare, innehållsrikare och tryggare stadsdel för boende och besökare och har därför pekats ut i översiktsplanen som ett utvecklingsområde. Kommunstyrelsen har beslutat att ett planprogram ska tas fram för Högsätra. Programmet tar ett samlat grepp för området inför

kommande detaljplanering och föreslår hur Högsätra ska utvecklas. Utbildningsnämnden har getts möjlighet att yttra sig över planprogrammet.

Yrkanden och beslutsgång

Jan-Olof Gurinder (S), Rebecka Hallerby (L) och Patrik Sandström (MP) meddelade att de inte skulle delta i beslutet.

Efter att överläggningen förklarats avslutad fann ordföranden (M) att nämnden bifallit föreliggande förslag.

Yttrande gällande planprogram för Högsätra

Utbildningsnämndens synpunkter

Utbildningsnämnden har tagit del utav planprogrammet och tjänstemän vid

utbildningsförvaltningen har även varit delaktiga i framtagandet. Även eleverna i årskurs-4 på Högsätra skola har med bakgrund i FN:s barnkonvention och barns rättigheter att få påverka sin närmiljö varit med i planprocessen via en barndialog. Eleverna fick arbeta med sina favoritplatser i området, rita sina drömtorg och göra egna visioner av hur Högsätra skulle kunna se ut år 2030.

Planprogrammets förslag kommer att påverka utbildningsförvaltningen verksamheter. Det är framförallt behovet av förskoleplatser i området som behöver utökas. Vid planeringen av dessa förskolor är det viktigt att förskolornas utemiljöer är tillräckligt stora, säkra och stimulerande. I anslutning till programområdet finns ett flertal grundskolor. Utbildningsnämnden bedömer att det ökade behovet av utbildningsplatser kan tillgodoses inom de skolorna.

Utbildningsnämnden anser att utvecklingstakten måste ske över en längre tid så förvaltningen hinner anpassa sin verksamhet utifrån antalet barn och ungdomar som flyttar in i området. Att snabbt bygga nya förskolor påverkar utbildningsförvaltningens hyreskostnader och

investeringsbeslut i nya lokaler måste planeras noga.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret utreder möjligheten att utöka antalet förskoleplatser på Treklöverns förskola som angränsar till området.

Utvecklingstakten bör inte vara för lång då byggnationer påverkar boende med buller och

omdragningar av vägar etc. Efter samrådet har föreslagen utbyggnadstid kortats något. Föreslagen utvecklingstakt är dock preliminär och kan ändras.

7. Omsorg- och socialnämnden

Högsätraområdet byggdes på 1970- talet och är idag ett utvecklingsområde. Som ett första steg har beslut i kommunstyrelsen tagits om en övergripande plan, ett så kallat planprogram,

(22)

för området. Omsorgs- och socialförvaltningen har ett behov av att fasa ut äldre bostäder med särskild service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och vill att det i detaljplanen planeras för nya gruppbostäder.

Omsorgs- och socialförvaltningens synpunkter

Högsätraområdet som ligger centralt på Lidingö byggdes på 1970-talet och har ett behov av att bli en attraktivare och tryggare stadsdel för boende och besökare. Kommunstyrelsen har därför beslutat att ett planprogram ska tas fram. I programmet beskrivs en planering för markanvändning, bostäder och trafik.

Omsorgs- och socialförvaltningen har ett behov av att fasa ut äldre bostäder med särskild service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Omsorgs- och socialförvaltningen anser därför att staden ska planera in minst en ny gruppbostad i flerfamiljshus inom den nya bostadsbebyggelsen, för att ersätta äldre gruppbostäder.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret noterar synpunkten om LSS-boende och tar med sig detta till kommande detaljplanering och markanvisning.

8. Naturskyddsföreningen Lidingö

Naturskyddsföreningen i Lidingö har tagit del av det föreslagna planprogrammet för Högsätra och vill framföra följande synpunkter: · Informationsmaterialet som tagits fram inför samrådet är tilltalande och innehåller mycket av den information som är relevant för den fortsatta processen.

Synpunkten noteras.

Men det är väldigt begränsat till just Högsätra. Materialet hade känts ännu bättre om det också hade tagit upp angränsande områden i högre grad än vad som nu är fallet. Om vi inte kommer ihåg fel, så fanns det en gång i tiden en plan för hela den dalgång som börjar i Högsätra och sträcker sig fram till Kottlasjön, en plan som också tog in angränsande områden som

Bergsätra. Det hade också känts bra om utbyggnaden av Högsätra – med några meningar - hade satts i relation till Lidingös hela utbyggnadsprogram. Det är ju en ganska kraftig förtätning som föreslås och information om hur den här förtätningen står i förhållande till exempelvis utbyggnaden av Lidingö Centrum.

Synpunkten noteras men en särskild jämförelse kommer inte tas fram i det här skedet.

Programmet innehåller många meningar med orden ”natur” och ”miljö”. ”Kopplingen till naturen skall förstärkas”, invånarna vill utveckla den ”bostadsnära naturen”, ”utemiljöerna skall upprustas”. Men denna goda vilja – att göra det lätt för de kommande invånarna i Högsätra att ta del av och leva i en god miljö – har någonstans tappat bort naturen som sådan.

Det är viktigt att Lidingös gröna stråk gör det möjligt för djuren på Lidingö att röra sig mellan olika områden. Högsätra får inte exploateras så tätt att de i dag gröna korridorerna stängs av.

Vi håller därför med om att ekbacken söder om Högsätrahuset, skogen norr om Lillåkervägen liksom Högsätraängen i sin helhet bör skyddas och inte bebyggas.

(23)

Naturen har inte glömts bort utan varit en förutsättning i planeringen av området. Genom att nästan uteslutande planera bostäder på redan hårdgjorda ytor bevaras stora delar av den sammanhängande naturen. Delområdet för Kvarteret Värmen som låg i utkanten av skogen norr om Lillåkersvägen har utgått. Efter samrådet har bebyggelsen inom kvarteren bearbetats för att upplevas varierad, luftig och uppbruten. Kvarteren 8 och 9 har öppnats upp något mot naturen i söder.

Södra Kungsvägen ligger som en barriär mot söder och någonstans kanske det vore lämpligt att tänka kring en passage också för djuren. Vi har svårt att tro att ett rådjur kommer att använda sig av den föreslagna bron mot Larsberg och Dalénum.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret har under programarbetet utrett ett grönt samband över Södra Kungsvägen men kostnaderna och påverkan på befintlig natur blev för stora.

Vi anser inte att utredningsområdets framtida utvecklingsmöjlighet skall leda till ny bebyggelse längs med Läroverksvägen och Larsbergsvägen. Båda skogsområdena – men kanske det mot Södra Kungsvägen tjänar både som bullerskydd mot trafiken liksom

reningsområden för de partiklar och luftföroreningar som trafiken genererar. Att bevara dessa små skogsområden utan att tryggheten eftersätts torde leda till ökad hälsa vilket väl också är eftersträvansvärt.

Staden delar uppfattningen om att naturområden fungerar som renare av partiklar och föroreningar. Däremot ger naturen endast en marginell bullerdämpning. Om möjligt så blir upplevelsen av bullret annorlunda.

Utredningsområdet för framtida utvecklingsmöjlighet öster om Läroverksvägen och längs med Larsbergsvägen samt Delområde 3 Kvarteret Värmen har utgått ur programmet.

Till sist – I avsnittet Bakgrund görs en referens till Lidingös miljöprogram. Utan att på något sätt föregripa detaljplanearbetet vill vi påpeka att kommunen här har ett utmärkt tillfälle att komma något närmare några av de målbilder som miljöprogrammet beskriver.

Naturskyddsföreningen har påpekat att målbilden om en Energismart stad är alltför mycket inriktad mot den kommunala verksamheten. För kommunen gäller att ”flera byggnader skall alstra mer energi än de förbrukar”. I Högsätra har kommunen nu både möjlighet att själv låta bygga solceller på taket till Hälsans hus liksom att kräva att övriga byggnader i det nya Högsätra byggs energismart och med solceller på taken.

Energismart byggande är några av de kriterier som kommer vägas in i en kommande markanvisning.

9. Ellevio

Ellevio AB har erhållit rubricerade förslag för yttrande och har följande synpunkter. Åtgärder i Ellevio AB:s befintliga anläggningar utförs efter beställning till Ellevio AB samt bekostas av byggherren. Vi vill bli kontaktade i ett tidigt skede för uppgifter om uppvärmningssätt samt behov av och placering av nätstationer. Ellevio AB har tre nätstationer samt 11kV och 0,4kV distributionsnät i och intill delområdena. Utöver det finns ytterligare en nätstation i

utredningsområdet. Inför detaljplaner behöver Ellevio AB säkerställa E-områden för optimal