Kvalitetsredovisning 2011/2012 Vintrosa skolan inkl fritidshem Skolnämnd sydväst

Kvalitetsredovisning 2011/2012

Vintrosa skolan inkl fritidshem Skolnämnd sydväst

Kvalitetsredovisning Ssv 181/2011

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Sammanfattning 3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning

4. Förutsättningar

5. Resultat

6. Läroplansmål – Normer och värden

7. Läroplansmål – Kunskaper

8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande 9. Läroplansmål – Skola och hem

10. Läroplansmål – Övergång och samverkan

11. Läroplansmål – Skolan och omvärlden 12. Läroplansmål – Bedömning och betyg

13. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”

1. Inledning

Vintrosa ligger ca 1,5 mil väster om Örebro. Vintrosa skola har ett idylliskt läge intill grönskande lövskog, hagar och ängar. Skolan består av sex separata hus där vår verksamhet pågår.

Elevunderlaget har under åren pendlat mellan 180 – 190 barn.

Inom skolområdet samverkar ledning och ledningsgrupper i olika frågor, speciellt gäller detta Latorp och Vintrosa eftersom vi långsiktigt jobbar med samma barn/elever.

Vi är en F-6 skola som arbetar i två arbetslag. Arbetslag Jupiter för de yngre eleverna F-3 och arbetslag Pluto där årskurs 4-6 går. I respektive arbetslag ingår all pedagogisk personal. På skolan finns ett fritidshem med två hemvister, Jupiter för förskoleklass och årskurs 1. Pluto för årskurs 2 upp till årskurs 6.

Varje arbetslag har en egen arbetslagsledare. Tillsammans med rektor utgör de skolans ledning. Ledningsgruppen träffas varje vecka.

Elever från Latorps skola kommer varje vecka till Vintrosa skola för att använda sig av våra lokaler och pedagoger. Det pågår ständigt ett samarbete mellan Latorps skola och Vintrosa skola. Bland annat samarbetar årskurs 3 på respektive skola för att eleverna ska lära känna varandra inför skolår 4, då Latorps elever börjar på Vintrosa skola.

För ökad måluppfyllelse inom olika kunskapsområden använder vi oss av Språket lyfter som följer eleven från och med förskoleklass, diagnoser i matematik skolår 2, nationella prov i åk 3 och 6 samt regelbundna

klassuppföljningar enligt vårt årshjul.

Värdegrunden är i ständigt i fokus på Vintrosa skola under symbolen ”KRAFT”.

Vintrosa Skolas Vision

På Vintrosa skola ska ALLA trivas och känna sig trygga,

då är förutsättningarna goda för var och en, att lära och utvecklas maximalt i sin egen takt.

Gå gärna in på skolans hemsida för mer information. www.orebro.se/vintrosaskola

2. Sammanfattning av läsåret 2011/2012

Under läsåret har ett gediget arbete med att skapa en gemensam värdegrund, att förstå och tolka Lgr-11 kunskapsmål och att fånga upp elever i behov av särskilt stöd i sitt lärande. Värdegrundsarbetet har varit framgångsrikt och idag är elever, personal och föräldrar väl förtrogna med vad som gäller ifråga om bemötande och regler på Vintrosa skola. Läroplansarbetet kommer naturligtvis att fortgå nästa läsår.

Medarbetarenkäten visade att många av pedagogerna upplever en stor stress med de krav som finns idag.

Framförallt anser man att dokumentationen upptar alltför stor del av arbetet. De nationella proven i åk 3 och åk 6 har varit tunga att ta sig igenom men det har även varit en kompetenshöjare för hela arbetslaget och den fortsatta undervisningen.

Under läsåret har vi haft regelbundna genomgångar av elevgrupperna för att fånga upp och åtgärda stödbehov. Detta tar tid men resultatet är en god kännedom om våra elevers lärande.

Skolan har även provat ett nytt system för genomförandet av utvecklingssamtal. Utvärderingen nu i juni visar att det är positivt att avsluta en hel termin med bedömning av arbetet och att starta upp med en planering vid terminsstart men det finns förbättringsförslag inför nästa läsår.

Klimatet på skolan har under läsåret blivit allt bättre och vår trygghetsenkät visar på att eleverna trivs bra inom båda verksamheterna, fritids och skola.

Fritidspersonalen har under läsåret formulerat sina mål för verksamheten utifrån Lgr-11 och arbetat utifrån dessa. Vissa veckor har fritidspedagogerna under sin veckoträff fokuserat på att prata om hur fritidsverksamheten kan hålla en hög kvalité trots begränsade resurser. Enkätsvaren från fritidsbarnen visar att man trivs på fritids.

3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning

Förbättringsområden som skolan behövde fokusera på under läsåret 2011-2012 Förbättra vårt kvalitetsarbete angående måluppfyllelse.

Arbeta för att få ett gemensamt förhållningssätt och en ”vi” känsla på skolan.

Arbeta för att kunskaps- och värdegrundsmålen är tydliga för elever och föräldrar.

Öppna upp mer för elever och föräldrars delaktighet och inflytande.

Arbetet med att öka måluppfyllelsen har resulterat i att fler elever i nuvarande åk 6 nådde ett bättre resultat än vad vi prognostiserade.

Läroplanen Lgr – 11 är ett levande material och något som alla arbetar efter.

Det intensiva arbetet med att skapa en gemensam värdegrund för personal, elever och föräldrar har varit positivt på så sätt att vi nu har en tydlig gemensam väl förankrad värdegrund som ryms inom ordet KRAFT. Arbetet har även medfört en gemensamhetskänsla på skolan.

Vårt föräldraråd har varit välrepresenterat under läsåret och föräldrar har kommit på föräldramöten och Öppet Hus.

Elever i åk 4-6 har fått svara på två enkla frågor om sitt inflytande och sitt ansvar angående sitt arbete i skolan. (Läroplansmål elevers ansvar och inflytande).

Av 83 svarande elever ansåg ca 75% att man fick delta i planeringen på något sätt och över 90% anser att man tar eget ansvar för sitt lärande.

Att fokusera på under läsåret 2012 – 2013 Hålla fast vid det goda värdegrundsarbetet.

Fortsatt arbete med kartläggning, åtgärder och uppföljning angående elevers lärande.

Hitta rutiner och arbetssätt för att förebygga stress hos personalen.

Upprätthålla en god kompetens i personalgruppen.

4. Förutsättningar och resultat för grundskolans/fritidshemmets måluppfyllelse

2010/2011 2011/2012

Verksamhet (statistik 15/10) F P F P

Antal barn förskoleklass 13 11 15 12

Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem 45 47 51 48

Antal elever skolår 1-9 76 84 72 87

Personal (statistik 15/10) (Skolans egna uppgifter) 2010/2011 2011/2012

Antal anställda per verksamhetschef (totalt) 29 30

Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem 2,14,6 2, 15, 6

Personal (statistik 15/10) 2010/2011 2011/2012

Antal lärare/100 elever (årsarbetare) 6,6 6,2

Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare) 7,0 6,8

Modersmålsundervisning och studiehandledning 2010/2011 2011/2012

på modersmål F P F P

Antal elever (skolår 1-9) 76 84

Antal elever (skolår 1-9) berättigade till

modersmålsundervisning * 1 1 2 1

Andel elever (skolår 1-9) som erhåller

modersmålsundervisning * 100 100 100 100

Skolans bedömning av hur många elever som behöver

studiehandledning på modersmålet ** 0 0 0 0

Antal elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning på modersmål **

Andel elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning på modersmål **

* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning

** (Skolförordningen kap 5 § 4) Skolans egna uppgifter

5. Resultat – Se bifogad statistikbilaga till kvalitetsredovisningen!

Bedömning av kunskapsresultat (statistik vårterminens slut 2012)

2010/2011 2011/2012

Prognos skolår 1 – ”läsagarantin” F P F P

Antal elever i skolår 1 11 15 11 11

Antal elever som nått målet 11 11

Andel elever som nått målet 100 100

2010/2011 2011/2012

Prognos skolår 2 F P F P

Antal elever i skolår 2 11 15 11 15

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6 11 15 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6 100 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6 9 13 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6 82 87 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6 11 15 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6 100 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i matematik i år 3 9 13 9 12 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i matematik i år 3 82 87 82 80 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6 1

Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6 11 15 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6 100 100

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i NO i år 3 9 13

Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i NO i år 3 82 87

Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i biologi i år 3 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i biologi i år 3 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i fysik i år 3 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i fysik i år 3 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i kemi i år 3 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i kemi i år 3

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i SO i år 3 9 13

Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i SO i år 3 82 87

Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i geografi i år 3 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i geografi i år 3

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i historia i år 3

Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i historia i år 3 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i religion i år 3 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i religion i år 3

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i samhällskunskap i år 3 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i samhällskunskap i år 3

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i svenska/SVA i år 3 10 14 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i svenska/SVA i år 3 90 93 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6

Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6

2010/2011 2011/2012

Måluppfyllelse skolår 3 F P F P

Antal elever i skolår 3 10 7 10 15

Antal elever som nått kunskapskraven i alla ämnen ¹ i år 3 10 13

Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen i år 3 100 87

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6 10 13 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6 100 87 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6 9 14 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6 90 93 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6 10 14 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6 100 93 Antal elever som nått kunskapskraven i matematik i år 3 9 7 10 14 Andel elever som nått kunskapskraven i matematik i år 3 90 100 100 93 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6 10 15 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6 100 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6

Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6

Antal elever som nått kunskapskraven i NO i år 3 10 14

Andel elever som nått kunskapskraven i NO i år 3 100 93

Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som nått kunskapskraven i biologi i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i biologi i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i fysik i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i fysik i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i kemi i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i kemi i år 3

1 I alla ämnen med kunskapskrav för år 3, matematik, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religion, samhällskunskap samt svenska/sva.

Antal elever som nått kunskapskraven i SO i år 3 10 15

Andel elever som nått kunskapskraven i SO i år 3 100 100

Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som nått kunskapskraven i geografi i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i geografi i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i historia i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i historia i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i religion i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i religion i år 3

Antal elever som nått kunskapskraven i samhällskunskap i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i samhällskunskap i år 3

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i slöjd i år 6 10 15 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i slöjd i år 6 100 100 Antal elever som nått kunskapskraven i svenska/SVA i år 3 10 7 10 13 Andel elever som nått kunskapskraven i svenska/SVA i år 3 100 100 100 87 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6 9 13 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6 90 87

2010/2011 2011/2012

Prognos skolår 4 F P F P

Antal elever i skolår 4 13 11

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6 13 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6 100 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6 9 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6 69 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6 11 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6 85 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i matematik i år 6 10 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i matematik i år 6 77 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6

Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6 13 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6 100 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i NO i år 6

Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i NO i år 6 Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i biologi i år 6 11 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i biologi i år 6 85 100

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i fysik i år 6 10 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i fysik i år 6 77 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i kemi i år 6 10 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i kemi i år 6 77 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i SO i år 6

Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i SO i år 6 Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i geografi i år 6 12 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i geografi i år 6 92 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i historia i år 6 12 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i historia i år 6 92 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i religion i år 6 12 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i religion i år 6 92 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i samhällskunskap i år 6 12 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i samhällskunskap i år 6 92 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i slöjd i år 6 13 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i slöjd i år 6 100 100 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i svenska/SVA i år 6 11 10 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i svenska/SVA i år 6 85 91 Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6 11 11 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6 85 100

2010/2011 2011/2012

Prognos skolår 5 F P F P

Antal elever i skolår 5 12 18

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6 11 16 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6 92% 89%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6 9 13 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6 75% 72%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6 11 17 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6 92% 94%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i matematik i år 6 11 12 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i matematik i år 6 92% 72%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6 12 18 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6 100% 100%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i NO i år 6 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i NO i år 6 Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i biologi i år 6 11 17 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i biologi i år 6 92% 94%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i fysik i år 6 11 17 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i fysik i år 6 92% 94%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i kemi i år 6 11 17 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i kemi i år 6 92% 94%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i SO i år 6 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i SO i år 6 Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i geografi i år 6 11 15 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i geografi i år 6 92% 83%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i historia i år 6 11 16 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i historia i år 6 92% 89%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i religion i år 6 11 15 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i religion i år 6 92% 83%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i samhällskunskap i år 6 11 16 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i samhällskunskap i år 6 92% 89%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i slöjd i år 6 12 18 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i slöjd i år 6 100% 100%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i svenska/SVA i år 6 11 13 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i svenska/SVA i år 6 92% 72%

Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6 11 16 Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6 92% 89%

2010/2011 2011/2012

Måluppfyllelse skolår 6 F P F P

Antal elever i skolår 6 8 8 14 15

Antal elever som nått kunskapskraven i alla ämnen 12 11

Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen 86% 73%

Antal elever som nått kunskapskraven i bild i år 6 14 14

Andel elever som nått kunskapskraven i bild i år 6 100% 93%

Antal elever som nått kunskapskraven i engelska i år 6 7 7 12 13 Andel elever som nått kunskapskraven i engelska i år 6 87,5 87,5 86% 87%

Antal elever som nått kunskapskraven i hemkunskap i år 6 14 15 Andel elever som nått kunskapskraven i hemkunskap i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i idrott i år 6 14 14

Andel elever som nått kunskapskraven i idrott i år 6 100% 93%

Antal elever som nått kunskapskraven i matematik i år 6 7 7 13 15 Andel elever som nått kunskapskraven i matematik i år 6 87,5 87,5 93% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i musik i år 6 14 15

Andel elever som nått kunskapskraven i musik i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i NO i år 6 Andel elever som nått kunskapskraven i NO i år 6 Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som nått kunskapskraven i biologi i år 6 14 15

Andel elever som nått kunskapskraven i biologi i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i fysik i år 6 14 14

Andel elever som nått kunskapskraven i fysik i år 6 100% 93%

Antal elever som nått kunskapskraven i kemi i år 6 14 15

Andel elever som nått kunskapskraven i kemi i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i SO i år 6 Andel elever som nått kunskapskraven i SO i år 6 Alternativt att omdöme ges i respektive ämne:

Antal elever som nått kunskapskraven i geografi i år 6 14 15

Andel elever som nått kunskapskraven i geografi i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i historia i år 6 14 15

Andel elever som nått kunskapskraven i historia i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i religion i år 6 14 15

Andel elever som nått kunskapskraven i religion i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i samhällskunskap i år 6 14 15 Andel elever som nått kunskapskraven i samhällskunskap i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i slöjd i år 6 14 15

Andel elever som nått kunskapskraven i slöjd i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i svenska/SVA i år 6 7 7 13 13 Andel elever som nått kunskapskraven i svenska/SVA i år 6 87,5 87,5 93% 87%

Antal elever som nått kunskapskraven i teknik i år 6 14 15

Andel elever som nått kunskapskraven i teknik i år 6 100% 100%

Antal elever som nått kunskapskraven i modersmål i år 6 Andel elever som nått kunskapskraven i modersmål i år 6

6. Läroplansmål – Normer och värden

Programnämndsmål:

Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från kränkande behandling. Alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade. Alla skolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland elever och personal.

Driftnämndsmål:

Högsta prioritet är trygghet och att alla enheter har en väl fungerande trygghetsplan.

Mål

Så här har vi arbetat. (Processen)

En ansvarig grupp för värdegrundsarbete har utsetts och vi har haft en tydlig arbetsgång. Vidare har elevrådet efter samtal i klasserna diskuterat en gemensam värdegrund. Vi har bjudit in föräldrar till föräldramöte och föräldraråd för att diskutera en gemensam värdegrund. Skolans gemensamma

värdegrund har också fastställts vilken sammanfattas av ordet KRAFT (Kamratskap, Respekt, Ansvar, Framtid och Trygghet). Pedagoger har genomfört olika övningar utifrån KRAFT och all personal har ett gemensamt förhållningssätt som bidrar till att värdegrunden levandegörs. Parallellt med detta sker ständigt värdegrundsarbete i våra elev- och barngrupper.

Trygghetsteamet har reviderat Trygghetsplanen utifrån de diskussioner som förs och den kritik som kom från skolverket, den har lämnats på remiss och fastställts. Varje hösttermin och vårtermin genomomförs en elevenkät.

Ledningsgruppen samt berörda pedagoger har reviderat våra handlingsplaner för överlämningar av olika grupper.

Resultat

Målen är uppfyllda.

Analys

Framgångsfaktorer:

Arbetet med värdegrund har förankrats i såväl elev-, personal- som föräldragruppen. Detta har bidragit till att värdegrunden blivit levande. Det gemensamma ordet KRAFT har gjort det enkelt för alla att relatera till i olika situationer. De regelbundna enkäterna är underlag för vissa förändringar, som ökar trivsel och trygghet för eleverna på skolan. Viktigt med en handlingsplan som överlämnande utgår ifrån.

Hinder:

Svårt att få tid då samtlig personal tillsammans kan delta i värdegrundsdiskussioner.

Vid höstterminens slut är skolans värdegrund och regler väl förankrat och känd av personal, elever och föräldrar.

1 november har Trygghetsplanen diskuterats och reviderats.

Vid överlämningar av grupper är det viktigt att all berörd personal deltar.

Kontinuerligt under året sker värdegrundsarbete med övningar

förebyggande mot kränkande behandling i alla elev- och barngrupper.

Under höst och vårterminen genomförs en trygghetsenkät på skolan.

Bedömning

ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

________________________________________________________x______________

Åtgärd

Trygghetsplanen aktualiseras och revideras enligt arbetsgång i nuvarande plan 2011/12 Vi behöver utföra en light-version av trygghetsplanen.

Skriva ner en arbetsgång för hur arbetet med KRAFT ska fortsätta.

Vi kommer att arbeta veckovis med KRAFT. Det kan man göra på alla typer av lektioner.

Vi tycker att det vore bra om all personal på skolan använder sig av KRAFT så att barnen får se att alla är involverade och har kännedom om vad KRAFT står för.

Under höst och vårterminen genomförs en trygghetsenkät på skolan.

Vid överlämningar av grupper deltar all berörd personal.

7. Läroplansmål - Kunskaper

Programnämndsmål:

Läsförmåga är en nyckel i skolarbetet. Varje grundskoleelev ska kunna läsa när de lämnar skolår 1.

Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara minst godkända resultat i skolan. Särskilt ska pojkars möjlighet att nå målen beaktas då behörigheten för pojkar jämfört med flickor var sju

procentenheter lägre till gymnasieutbildningarna 2011.

Varje skola har ansvar för att behoven av läxhjälp tillgodoses, i egen regi eller i samverkan med andra aktörer.

Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever:

Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever.

Driftnämndsmål:

Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen och ha en skoldag präglad av trygghet.

Mål

Processen

Varje dag har vi haft tyst läsning alternativt högläsning av läraren. Vi har under läsåret haft gruppläsning i flexibla grupper i samtliga klasser. I årskurs 2 och 3 har vi haft ”En kvart om dagen”.

När det gäller skrivandet har vi arbetat med:

• Sagoskrivning

• Fri skrivning

• Faktatexter

• Händelseboken

• Dikter

Under vårterminen har vi genomfört nationella prov i åk 3. Vi har använt oss av ”Nya språket lyfter” och Skolverkets diagnosmateriel Diamant, Förstå och använda tal och Måns och Mia.

Specialpedagog har genomfört regelbundna avstämningar med klassens pedagoger.

Kontinuerliga samtal har förts med föräldrar till elever som riskerar att inte nå målen. Vi har också gjort pedagogiska utredningar och skrivit åtgärdsprogram för att tydliggöra elevernas utvecklingsnivå och behov.

Under läsåret har vi arbetat med Pedagogiska Planeringar som legat till grund för de skriftliga omdömena.

Resultat

I juni 2012 har färre elever i åk 2 och 3 uppnått kunskapskraven i svenska och matematik än i juni föregående läsår. I åk 6 blev resultaten bättre än vad som prognostiserades.

Nationella proven i årskurs 3 visar att färre elever uppnått kunskapskraven för åk 3. (24 av 25 elever har uppnått kunskapskraven i matematik och 23 av 25 elever har uppnått kunskapskraven i svenska). Detta trots att vi har arbetat med behovsanpassade arbeten, undervisning i liten grupp med speciallärare. Vi har haft föräldrasamtal och skrivit åtgärdsprogram.

Nationella proven och övriga analyser i de lägre årskurserna visar (trots det något sämre resultatet i år) på goda resultat de senaste åren. Här har struktur, tydlighet och stabilitet funnits och fokus har legat på lärandet.

I juni 2012 uppnår fler elever kunskapskraven i samtliga ämnen än i juni läsåret 2011-2012.

Analys måluppfyllelse – Vintrosa skola

Framgångsfaktorer

Ett tryggt och positivt klimat inom verksamheten med goda relationer elev – pedagog.

God kompetens inom lärarlaget.

Ett samarbetande arbetslag där de enskilda pedagogerna arbetar efter sin kompetens.

Kunskap om Lgr-11:s innehåll.

Tidigt och tydligt göra elever och föräldrar medvetna om vilka mål som ska uppnås och vilken bedömning som görs.

Utvärdera och följa upp elevens resultat.

Nationella proven som ”kompetenshöjare” angående undervisningens inriktning.

Möjligheter att periodvis kunna dela elevgrupper för att anpassa undervisningen efter behov av stöd och utveckling.

Möjlighet att redan i åk 1 kunna ge intensivstöd där man ser behov av detta.

Att eleven får en säker bas i svenska och matematik under sina första år.

Hinder

Svårt att tillgodose de elever som har speciella behov i sitt lärande till exempel elever med dyslexi, adhd eller annan problematik på grund av kompetensbrist.

Om arbetslaget inte får tid eller har möjlighet att diskutera och reflektera över sitt arbete tillsammans pga tidsbrist.

Om verksamheten inte har tillgång till specialkompetenser inom Barn och elevhälsan.

Resurs/stödpersoner till elev/er rycks bort när vikarier saknas.

Skolan har inte tillräcklig engelska kompetens i dagsläget.

Stora elevgrupper med små möjligheter att gruppera på grund av låg bemanning.

Bedömning

Med de förutsättningar som vi har haft anser vi att vi har uppfyllt uppdraget på ett utmärkt sätt för våra elever.

Åtgärd

• Vi ska fortsätta att skriva Pedagogiska Planeringar.

• Kontinuerlig utvärdering, uppföljning av elevers lärande och eventuell omfördelning av resurser för eleverna.

• Elever med behov bör ha tillgång till speciallärare.

8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande

Programnämndsmål

:

Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen skolgång, i stigande grad beroende på ålder.

Driftnämndsmål:

En förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan är att den enskilda skola är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer.

Mål

Processen

I det dagliga skolarbetet får eleverna vara med i planering av olika arbetsområden vilket ökar intresse, motivation och ansvar.

Våra elever håller i delar av sitt utvecklingssamtal efter sin förmåga. De skriver även efter egen förmåga förslag till sin egen IUP (Individuell Utvecklingsplan) samt utvärderar sitt eget arbete och sin

arbetsinsats i samtliga ämnen.

Under läsåret har vi haft särskilda IUP-lektioner där eleverna har möjlighet att arbeta och fördjupa sig utefter sina behov i de teoretiska ämnena.

Vi har kontinuerligt haft klassråd där elevernas önskemål och tankar lyfts, dessa diskuteras vidare till andra råd som till exempel elevråd.

Vi har också utvecklat elevernas ansvar och inflytande genom att variera arbetssätt och arbetsformer.

Resultat

Eleverna tar stort ansvar och har möjlighet till inflytande utifrån förmåga.

Analys

Framgångsfaktor

När eleverna är delaktiga i utvecklingssamtal och upprättande av IUP ökar intresse och motivation.

När eleverna är med i planering av arbetsområden blir engagemanget större.

Bra om alla klasser har en bok för anteckningar mellan klassen och elevråd. Där för de ner vad klassen vill ta upp med elevrådet samt vad som ska tas upp från elevrådet i klassen.

Bra med extra resurs på IUP-lektion.

Hinder

Svårt att räcka till som pedagog på IUP-lektion.

Svårt att vara delaktig på elevråd om det ej finns anteckningar med från klassen.

Bedömning

ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

_____________________________________________x_________________________

Åtgärd

Alla klasser har vid skolstart en bok för anteckningar mellan klassen och elevråd.

Under vårens utvecklingssamtal 2012 håller alla elever utifrån sin egen förmåga del av eller hela sitt utvecklingssamtal.

Samtliga pedagoger arbetar aktivt för och ger stöd till alla elever, så att var och en efter sin förmåga, tar ett personligt ansvar för sitt lärande och sin

arbetsmiljö under våren 2012.

Alla elever ges möjlighet att få inflytande, över sitt lärande 2011/2012.

Alla klasser ska ha schemalagd IUP-lektion varje vecka.

Extra resurser läggs i så stor utsträckning som möjligt på IUP-lektioner.

Under höstens utvecklingssamtal 2012 håller alla elever utifrån sin egen förmåga del av eller hela sitt utvecklingssamtal.

Samtliga pedagoger arbetar aktivt för och ger stöd till alla elever, så att var och en efter sin förmåga, tar ett personligt ansvar för sitt lärande och sin

arbetsmiljö under hösten 2012.

Alla elever ges möjlighet att få inflytande över sitt lärande 2012/2013.

9. Läroplansmål – Skola och hem

Programnämndsmål:

Samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt för barns utveckling. Föräldrar ska få ökad möjlighet till bättre insyn över vad barnen för tillfället arbetar med i skolan och det egna barnets

kunskapsutveckling. Detta för att föräldrarna på ett enklare sätt ska kunna stötta sitt barn i kunskapsutvecklingen.

Driftnämndsmål:

Se programnämndsmål.

Mål

Processen

Föräldrar och vårdnadshavare har regelbundet fått informationsbrev med tydlig information om hur det varit i grupperna, arbetets innehåll samt vad kommande tid kommer att innehålla.

Föräldrar har fått information om mailadresser och telefonnummer av oss i arbetslaget.

Vi har vidarebefordrat information, från skolledningen och minnesanteckningar från föräldraråd och föräldramöten till samtliga föräldrar.

Informationsbrev från fritids har skickats ut till berörda kontinuerligt.

Vi har uppdaterat våra större gemensamma arbeten på hemsidan i form av bilder och text.

Terminens utvecklingssamtal har gett en tydlig information om elevens utveckling.

Pedagogiska planeringar har delvis skickas hem för information om aktuella arbetsområden. Ibland har informationen skett via veckobrev.

Under höstterminen har vi bjudit in föräldrar för dialog angående skolans värdegrund. Vi har arbetat med KRAFT-tema.

Under vårterminen ordnade vi ”Öppet Hus” en eftermiddag för att visa verksamheten och samla in pengar till världens barn och till skolaktiviteter för elever.

Föräldrarådet har träffats ca en gång/månad.

Fritidshemmet har inbjudit till öppet hus en gång per termin och har haft en egen informationsfolder angående ”fritids” verksamhet.

Resultat

Vi har uppfyllt kraven förutom när det gäller de pedagogiska planeringarna.

Fritidshemmet har haft öppet hus, samt ett utskick av infofolder.

Analys

Framgångsfaktorer

Bra dialog mellan skola och hem är avgörande

Vi har aktivt jobbat medvetet för att få en bra kommunikation mellan skola och hem, både via mail, föräldraråd och personliga möten.

Hinder

Många föräldrar tycker att det är mycket information att läsa vid pedagogiska planeringar. En viss osäkerhet har funnits hos pedagoger hur och i vilken utsträckning de skall utformas.

Bedömning

Föräldrar ska vara väl förtrogna med skolans arbete och sitt barns utveckling.

ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

__________________________________________________________X____________

Åtgärd

Vi fortsätter på samma sätt och när det gäller de pedagogiska planeringar får vi fortsätta att utveckla våra tankar.

10. Läroplansmål – Övergång och samverkan

Programnämndsmål: Samarbetet mellan olika grund- och gymnasieskolor stimuleras för att skapa möten mellan elever och personal.

Studie- och yrkesvägledningen ska stärka elever i de val de gör i skolan gällande program och utbildningar.

Driftnämndsmål:

Se programnämndsmål.

Mål

Processen

Vi har arbetat enligt de handlingsplaner (se bilagor 2, 3 och 4) som finns för överlämnande.

Fritidshemmen deltar i förskolans överlämnande till skolan.

Vi har överlämnandesamtal i god tid så att vi får kännedom om blivande barn- och elevgrupper.

Inför utvecklingssamtalen lämnar fritidshemmen vid behov omdömen kring eleverna.

Tidsplanen för bedömning är väl känd för samtliga pedagoger, i god tid innan utvecklingssamtalen.

Lägesrapporter enligt årshjulet (se bilaga 1).

Resultat

Resultatet har varit gott, nöjda elever, föräldrar och personal.

Fritidshemmet har haft inskolning för de nya fritidsbarnen. De har kommit och hälsat på i mindre grupper.

Analys

Framgångsfaktorer:

Fritidspedagogerna har varit en förutsättning för att få överlämnandet att fungera på ett mycket bra sätt.

Eftersom vi haft överlämnandet tidigare i år har det gett både elever och pedagoger en möjlighet att kunna träffas i lugn och ro.

Eleverna har varit nöjda med sina besök i skolan.

Eleverna har getts möjlighet att träffa sina nya lärare.

Bedömning

ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

______________________________________________________ X______________________

Åtgärd

Vår bedömning är att i år har överlämnandet fungerat mer än bra.

Under läsåret 2011/2012 fungerar övergång och samverkan mellan olika pedagoger inom vår verksamhet och mellan skolor så att goda

förutsättningar finns för att organisera en bra verksamhet för samtliga elever/barn.

11. Läroplansmål – Skolan och omvärlden

Programnämndsmål: Örebros barn och ungdomar ska vara rustade för det kunskapssamhälle vi alla lever i. Barn och ungas kreativitet ska främjas liksom deras entreprenöriella tänkande.

Driftnämndsmål:

Se programnämndsmål Mål

Processen

Elevernas tankar och idéer har delvis tagits tillvara för att utveckla ett entreprenöriellt tänkande på skolan.

Elevrådet har ordnat Lattjolajbandag/Vintrosadag för hela skolan i juni.

Kamratstödjarna har deltagit med aktiviteter för klasserna på skolan, i vänskapsveckan som ordnades i oktober månad.

Genom elevernas, föräldrarnas och pedagogernas gemensamma engagemang för skolans och andra barn, till exempelvis ”Öppet Hus”, Majblommeförsäljning, och Skoljoggen, har skolan samlat ihop medel som vi skänker till behövande inom Sverige och internationellt.

Vi har utvecklat utomhuspedagogiken på olika sätt för att ta tillvara vår inbjudande närmiljö.

Resultat

Vi har kommit en bit på vägen men behöver jobba mer medvetet med detta.

Analys

Framgångsfaktorer

”Öppet hus” har varit ett bra tillfälle för eleverna att planera, genomföra och analysera hur det gick efteråt.

Latjolajbandag fick barnen planera allt.

Vi behöver bli bättre på att låta eleverna hitta egna frågeställningar, lösa problem och att tillvarata deras egna idéer.

Hinder

Svårtillgängligt under en period med att kunna använda biblioteket p g a av olika synsätt kring ekonomiska frågor.

Som landsortsskola är det svårt och dyrbart att förflytta sig kommunalt. Kulturbusskortet gäller bara vissa speciella turer. Att hyra buss är mycket kostsamt.

Bedömning

ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

____________________________________X__________________________________

Åtgärd

Brevväxling med elever på andra skolor med annan bakgrund kan ge insikt hur andra barn med olika förutsättningar lever i Sverige.

Bjud in föräldrar att delge oss sina kunskaper och erfarenheter.

Utveckla vår utomhuspedagogik.

Utveckla vårt arbete runt Alfred Nobel och Nobeldagsfirande.

Under läsåret 2011/2012 ska vi bejaka och befrämja ett entreprenöriellt tänkande och handlande på skolan.

Samtala, använda och få information om dagens tekniksamhälle och fördelar och nackdelar med det.

Använda den teknikkompetens som finns bland personalen på skolan

12. Läroplansmål – Bedömning och betyg

Driftnämnduppdrag:

Det webbaserade verktyget InfoMentor (PODB) ska användas i alla skolor. InfoMentor stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling.

Mål

Processen

Vi har genomfört nationella prov i årskurs 3 och i årskurs 6.

Från förskoleklass till och med åk 6 har vi använt oss av Språket lyfter (diagnosmateriel i svenska ) Att förstå och använda tal och Diamant (diagnosmateriel i matematik).

I årskurs 2 genomförs diagnosmaterialet ”Måns och Mia”(matematik).

Vi har diskuterat och analyserat de betygskriterier som finns i Lgr-11 i arbetslaget och vid pedagogiska träffar.

Alla undervisande pedagoger skriver omdömen i Infomentor, (webbaserat materiel för elevers bedömning och utveckling).

Det är viktigt med avsatt tid för regelbunden och relevant kommunikation mellan pedagogerna som arbetar i de olika elevgrupperna.

Vi tar tillvara på den kompetens som finns i arbetslaget.

Vi tar hjälp av elevhälsans kompetenser.

Alla pedagoger tar ansvar för att rektor får kännedom om elevers utveckling i respektive grupp.

Avstämning

Uppföljning sker enligt Årshjulet (se bilaga).

Beroende på vad elevresultaten visar ställer vi frågorna:

• Använder vi våra resurser på rätt sätt?

• Organiserar vi lärandet på rätt sätt?

• Använder vi oss av olika metoder för lärande?

Resultat

Se Infomentor och Statistikbilaga till kvalitetsredovisning 2011/2012.

Analys

Framgångsfaktorer

• Att eleverna är medvetna om vilka kunskapskrav de skall arbeta mot

• Att eleverna tränas i att ta eget ansvar för sitt lärande

• Diagnoser är ett viktigt instrument för pedagogen att se vad gruppen/ enskilda elever behöver arbeta vidare med

• Möjligheter att arbeta i mindre grupper

• För att uppnå goda resultat är det viktigt att ha ett gott samarbeta skola – hem Hinder

• Stora klasser

• Icke ändamålsenliga lokaler

• Ökad dokumentation tar mycket av vår tid.

Under läsåret 2011/2012 arbetar vi med avstämningar enligt årshjulet, med Örebro kommuns diagnosverktyg och Lgr-11 kunskapskrav för bedömning av elevernas kunskapsutveckling.

Bedömning

ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

_________________________________________________________________x_____

Åtgärd

• Avsätta mer tid för genomförandet av nationella prov i åk 3 och 6 och ”Språket lyfter” i samtliga klasser

• Utökad tid för speciallärare eller lärare med specialpedagogiska kunskaper

• Färre elever i våra klasser

• Elevhälsan bör komma närmare verksamheten

• Avsätta tid för regelbunden och relevant kommunikation mellan de pedagoger som arbetar i de olika elevgrupperna.

13. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”

Mål

Processen och analysen

Analysen för hur elever når bästa möjliga resultat sker kanske nu i samband med kvalitetsredovisningen.

Se under läroplansmål 7.

Flexibelt lärande är i dagsläget något som sker inom åldersgruppens ram. Den metod som använts är att försöka skapa mindre grupper som varierar efter behov. Skolan arbetar även med något som man kallar IUP lektioner då varje elev arbetar efter sin egen individuella plan.

Pedagogiska planeringar är något som varje pedagog ska formulera inför olika arbetsområden och det blir allt vanligare.

Resultat och åtgärder

Med målanalysen som utgångsläge bör en gemensam diskussion ske om bästa sätt att arbeta för elevers måluppfyllelse.

Det finns många goda idéer och tankar om ovan men de behöver pratas om och formuleras till ett gemensamt synsätt och gemensamma arbetssätt för hela skolan.

Bedömning

ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

_________________________x_____________________________________________

ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

_________________________x_____________________________________________

ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

_____________________________________________x_________________________

Innan månad april 2012 har vi gjort en analys hur elever når kunskapskraven bäst.

Maj 2012 har pedagogerna på Vintrosa skola en väl förankrad idé om vad flexibelt lärande innebär för vår skola.

Pedagogiska planeringar finns i samtliga ämnen och är underlag för pedagogens bedömning av elevarbeten.