Göteborgs universitet
Konstnärliga fakultetsnämnden
Dnr G217 255/09
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet
Studieplanen är antagen av den konstnärliga fakultetsnämnden 2009-02-01.
Föreskrifter rörande utbildning på forskarnivå respektive tillträde till utbildning på forskar- nivå finns i högskoleförordningen, kap 6 och 7 (SFS 1993:100) samt i Göteborgs universi- tets regler för utbildning på forskarnivå – Doktorandreglerna (Dnr A11 3480/06) och Göte- borgs universitets antagningsordning för utbildning på forskarnivå
(http://www.utbildning.gu.se/student/regelrochriktlinjer/antagningsordning).
Denna studieplan ersätter tidigare fastställd studieplan av konstnärliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2005-02-14. Studieplanen gäller från och med 2009-02-01.
Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap är examensämne med i normalfallet koppling till forskarskolan vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärar- forskning vid Göteborgs universitet.
Information om forskarskolan i Utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsveten- skap och lärarforskning (CUL), se http://www.ufl.gu.se/forskarutb/cul/
1. Syfte och mål för utbildningen
Utbildningen på forskarnivå syftar till att ge en allsidig vetenskaplig skolning som också ger en god förberedelse för sådana uppgifter i samhället där kunskaper i estetiska uttrycksfor- mer med inriktning mot utbildningsvetenskap som vetenskap är av värde.
Genom utbildningen skall de forskarstuderande skaffa sig en kvalificerad kunskap om este- tiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap som vetenskap, en bred teoretisk och forskningsmetodisk skolning och förmåga till självständigt forskningsarbete.
Avhandlingsarbetet, som är det mest omfattande och viktigaste momentet i den forskar- studerandes utbildning, avser att bibringa den studerande förmåga att kritiskt analysera ett för den estetiskt inriktade utbildningsvetenskapliga forskningen relevant problem samt att självständigt planera, genomföra och i skrift dokumentera detta vetenskapliga arbete.
Utbildningen på forskarnivå i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsve- tenskap leder till filosofie doktorsexamen.
Enligt examensordningen för doktorsexamen i högskoleförordningen, bilaga 2, är målen följande:
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen skall doktoranden
• visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta område.
• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med de estetiska och utbildningsvetenskapliga forskningsområdenas metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen skall doktoranden
• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrann- het identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekva- ta metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tids- ramar och att granska och värdera sådant arbete,
• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forsknings- resultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, samt
• visa förutsättningar att såväl inom forskning och utbildning som andra kvalifi- cerade professionella sammanhang kunna bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt For doktorsexamen skall doktoranden
• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar,
• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav
Behörig att antas till utbildning på forskarnivå är den som uppfyller dels villkor för grund- läggande behörighet, dels villkor för särskild behörighet. Vidare krävs att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom utbildningen.
2.1. Grundläggande behörighet 3.1. Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet att antas till utbildning på forskarnivå har den som a) avlagt en examen på avancerad nivå
b) fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng (hp), varav minst 60 hp på avan- cerad nivå, eller
c) på något annat sätt inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kun- skaper.
Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggan- de behörighet, om det finns särskilda skäl.
Övergångsbestämmelse: Den som före den 1 juli 2007 uppfyllde kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
3.2. Särskild behörighet
Särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap har den som med godkända resultat genomgått hög- skoleutbildning/lärarutbildning i ett ämne inom det estetiska kunskapsområdet såsom bild, dans, musik, drama eller liknande om minst 270 högskolepoäng där det ingår ett examens- arbete om minst 15 högskolepoäng eller motsvarande självständigt arbete.
Kraven på särskild behörighet skall anses vara uppfyllda även av den som inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Hänsyn kan också tas till adekvata yrkeserfarenheter.
Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap är ett internationellt präglat område. För att kunna genomföra utbildningen är därför – utöver goda resultat i svenska språket – god förmåga att både förstå och skriva texter på engelska nödvändig.
Övergångsbestämmelse: Den som före den 1 juli 2007 uppfyllde kraven på särskild behö- righet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha särskild behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
3.3. Tillgodoräknande av tidigare studier
En student som genomgått viss högskoleutbildning på avancerad nivå eller motsvarande med godkänt resultat kan tillgodoräkna sig detta i utbildningen på forskarnivå, om exa- minator efter prövning bedömer att den tidigare utbildningen kan godtas för tillgodo- räknande. Tillgodoräknandet skall prövas på studentens egen begäran, i varje enskilt fall.
Poäng som ingår i förkunskapskraven får inte tillgodoräknas i utbildningen på forskarnivå.
3. Antagning: urval
Beslut om antagning av studerande till utbildning på forskarnivå i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap fattas av konstnärliga fakultetsnämnden efter beredning av CUL:s forsknings- och forskarutbildningsråd.
Till utbildning på forskarnivå får endast antas det antal doktorander som kan erbjudas god- tagbara villkor ifråga om handledning och studievillkor i övrigt. Grunden för urval bland behöriga är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Som grund för urval krävs att den sökande bifogar följande:
• Examensarbetet i lärarexamen eller motsvarande självständiga arbeten och andra relevan- ta uppsatser
• En forskningsskiss i vilken den sökande anger vilka forskningsfrågor han/hon önskar arbeta med, vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella samt vilken relevans den skisserade forskningen har för pedagogisk yrkesverksamhet och/eller lärarutbildning
• Meriter som i övrigt vara relevanta för den sökande kan också åberopas, exempelvis do- kumenterad yrkeserfarenhet som lärare
Endast studerande som avser att bedriva sina forskarstudier med lägst 50 procents studie- aktivitet får enligt högskoleförordningen antas till utbildning på forskarnivå.
4. Utbildningens innehåll och uppläggning
Utbildningen planeras så, att studierna för heltidsstuderande normalt kräver fyra läsår.
Därvid förutsätts, att de studerande dels har de förkunskaper som krävs, dels ägnar sig åt studierna på heltid samt aktivt deltar i undervisningen.
För deltidsstuderande förlängs studietiden i proportion till den minskade studieintensiteten.
Utbildningen omfattar dels en kursdel, dels en avhandlingsdel. Kursdelens (kurser och litte- raturstudier) omfattar 90 högskolepoäng (hp) varav 30 hp ingår i forskarskolan. Avhand- lingsdelen motsvarar 150 hp.
I enlighet med högskoleförordningen ska för varje forskarstuderande upprättas en individu- ell studieplan. Denna individuella studieplan, vilken ska godkännas dels av högskolerektor på den högskola doktoranden är knuten till, dels av konstnärliga fakultetsnämnden, ska vara skriftlig; undertecknas av forskarstuderande, högskolerektor och (huvud)handledare; täcka hela utbildningstiden; innehålla en försörjningsplan för hela studietiden; senast från och med andra heltidsåret innehålla en plan för avhandlingsarbetet; gemensamt revideras en gång om året av den forskarstuderande och (huvud)handledaren för godkännande av fakul- tetsnämnden.
4.1 Kurser
Den forskarstuderande ska följa ett kursprogram av följande omfattning och karaktär:
a) Kurser i lärarforskning (30 hp) som ingår i CULs forskarskola. I forskarskolans kurser studeras skilda teorier och metoder med relevans för forskning inom det utbildnings- vetenskapliga området. I kursprogrammet kan följande kurser ingå:
Kunskapsbildning och lärande, 7,5 hp.
Perspektiv på utbildning och lärande, 7,5 hp.
Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, 7,5 hp Perspektiv på olika vetenskapliga metoder, 7,5 hp.
De fyra kurserna ska exempelvis ge doktoranderna en fördjupad förståelse av några centra- la idéhistoriska och vetenskapsteoretiska traditioner inom kultur-, natur- och samhällsve- tenskaperna samt kunna relatera dessa till forskning inom utbildningsvetenskap, insikt i olika kunskapsformer och deras betydelse för studier av kunskapsprocesser, översikt över det utbildningsvetenskapliga fältets historia och aktuella forskningsfrågor avseende kun- skapsbildning och lärande samt bildning och utbildning, kunskaper om sådana metoder som kan användas för att beskriva och analysera pedagogisk yrkesverksamhet. Kurserna ska göra doktoranden förtrogen med fallstudier och observation, aktionsforskning, kultur- analys och textanalys samt metoder för analys av omfattande datamaterial såsom statistiska metoder.
Vidare följer doktoranden en mer individuellt inriktad studiegång:
Teori- och metodkurser i anslutning till ämnet (30 hp) Fördjupning i anslutning till ämnet (30 hp)
Kurserna väljs i samråd med handledarna bland de kurser som ges vid CUL, inom konst- närliga fakulteten, vid övriga fakulteter inom Göteborgs universitet eller vid något annat lärosäte. Kurser i utbildningen på forskarnivå examineras på det sätt som kursledaren anser vara lämpligt.
4.2. Avhandling
Den studerande skall utarbeta en vetenskaplig avhandling omfattande 150 högskolepoäng.
Ämnet för avhandlingen väljs i samråd med handledare. Avhandlingen skall visa den fors- karstuderandes förmåga att på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt självständigt lösa den valda forskningsuppgiften. Avhandlingen kan utformas antingen som ett enhetligt, sam- manhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en kort sammanfattning av dessa (sammanläggnings-
avhandling).
Avhandlingsarbetet ska anpassas till nettotiden fyra år. Att föreslå och diskutera fram ett avhandlingsämne är ett viktigt utbildningsmoment för den forskarstuderande. Handledaren har dock det avgörande ansvaret för att det ämne som väljs går att vetenskapligt behandla inom den tidsram och övriga förutsättningar som gäller.
Undersökningen och de vunna resultaten skall presenteras i en framställning som kvali- tetsmässigt skall ligga på en sådan nivå att avhandlingen bedöms uppfylla rimligt ställda krav för att antas i en vetenskaplig serie eller tidskrift av god kvalitet. Om undersökningen utförs inom ramen för ett lagarbete skall doktorandens insatser klart kunna särskiljas.
Avhandlingen försvaras vid en offentlig disputation. Avhandlingen betygsätts med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyget sätts av en betygsnämnd (se vidare p. 6).
5. Handledning
För varje doktorand skall utses en huvudhandledare med huvudansvar för forskarstudier- na, inklusive avhandlingsarbetet. Huvudhandledaren skall i normalfallet vara docentkompe- tent i ämnet och vara anställd vid Göteborgs universitet. Vidare skall minst en biträdande handledare utses med kunskaper som kompletterar huvudhandledarens. Doktoranden har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 240 högskolepoäng, fyra år vid heltidsstudier. Handledningen omfattar både hjälp med inriktningen av studier och avhandlingsarbete samt bistånd under arbetets gång.
6. Kunskapsprov och disputation
Kunskapsprov och avhandling skall bedömas med något av betygen underkänd och god- känd. För godkänd doktorsexamen fodras godkänt betyg på samtliga kunskapsprov som ingår i utbildningen på forskarnivå samt på avhandlingen.
En doktorand som vid annan högskola i landet har gått igenom en del av utbildningen på forskarnivå i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap eller mot- svarande med godkänt resultat har enligt högskoleförordningen rätt att tillgodoräkna sig detta även i utbildning på forskarnivå i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbild- ningsvetenskap vid Göteborgs universitet. En doktorand får också tillgodoräkna sig ut- bildning vid en utländsk läroanstalt. Prövning huruvida en tidigare utbildning skall kunna tillgodoräknas ankommer på examinator.
Doktorsavhandlingen skall granskas och försvaras vid en offentlig disputation. Denna skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall finnas en opponent (fakultetsopponent) som har docentkompetens. Ordförande och fakultetsopponent utses av konstnärliga fakul- tetsnämnden särskilt för varje disputation. Tid och plats för disputation bestäms av univer- sitetets rektor. Avhandlingen skall vara offentligt tillgänglig senast tre veckor före disputa- tionen.
Betyg för doktorsavhandlingen skall bestämmas av en betygsnämnd. Denna utses av fakul- tetsnämnden särskilt för varje avhandling och ha minst tre ledamöter. Av dessa skall i normalfallet en vara från den egna institutionen, en från annan institution vid Göteborg universitet samt en från ämnet estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsve- tenskap vid annat lärosäte.
Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Fakultetsoppo- nenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller handledaren eller, i förekommande fall, huvudhandledaren.
7. Etapp inom utbildning på forskarnivå
Studerande inom utbildning på forskarnivå i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap kan inleda sina studier med en etapp omfattande fyra terminers stu-
dier för heltidsstuderande. Den som med godkända resultat genomgår etappen erhåller efter ansökan hos rektorsämbetet utbildningsbevis för filosofie licentiatexamen.
7.1. Etappens syfte
Etappens syfte är att utbilda för den arbetsmarknad som efterfrågar goda kunskaper och färdigheter i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap som forsk- ningsområde. Syftet eftersträvas genom att den studerande under utbildningen förvärvar fördjupade ämneskunskaper samt träning i vetenskaplig metodik och i kvalificerat uppsats- arbete.
7.2 Utbildningens uppläggning och innehåll
Utbildningen inom etappen består av obligatoriska seminarier, kurser, vetenskaplig uppsats och handledning. Kursdelen (45 hp) består dels av teori- och metodkurser i anslutning till ämnet (15 hp) dels kurser inom forskarskolan (30 hp).
Inom etappen skall den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 75 hp. Uppsats- ämnet bör väljas tidigt under studierna och projekteras så att uppsatsen kan fullbordas un- der en tid motsvarande två terminers heltidsstudier.
7.3 Examination
Kunskapsprov och uppsats bedöms med något av betygen underkänd och godkänd. För godkänd etapp krävs att den studerande erhållit betyget godkänd dels på de kunskapsprov som ingår i etappen, dels på den vetenskapliga uppsatsen samt aktivt deltagande i de obli- gatoriska seminarierna.
Den vetenskapliga uppsatsen motsvarar studier om 75 hp. Den skall granskas och försva- ras vid ett offentligt seminarium. Betyget bestäms av en examinator utsedd av konstnärliga fakultetsnämnden. Vid betygssättning skall hänsyn tas både till uppsatsens innehåll och till försvaret av uppsatsen.
7.4. Övrigt
Etappen är ej obligatorisk och det krävs ej att den studerande redan vid antagningen till utbildningen på forskarnivå skall bestämma sig om han eller hon önskar genomgå etappen eller ej. De studerande som ej har en klart uttalad önskan att begränsa sina studier till etap- pen rekommenderas därför att lägga upp sina studier med direkt sikte på doktorsexamen.
En sådan uppläggning utgör nämligen inget hinder för att senare under studierna inrikta dessa mot etappen som ett slutmål eller delmål.
8. Övergångsbestämmelser
Doktorander som antagits före 1 februari 2009 kan, efter samråd med handledare, hos högskolerektor begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen skall då uppdateras.
