Utbildningsinspektion i Krungårdsskolan förskoleklass och grundskola årskurs 1–9 samt
obligatorisk särskola årskurs 1–10
Innehåll
Underlag ... 1
Beskrivning av skolan/rektorsområdet... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av utbildningsresultaten... 3
Bedömning av verksamheten ... 5
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen... 8
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Krungårdsskolan den 28–30 mars 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för ut- bildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl- ler statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata mate- rial och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolver- ket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an- svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Krungårdsskolan, dels den information som samlats in under besöket.
Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Krungårdsskolan intervjuades elever, rektorer, förskollärare med tjänstgöring i förskoleklass, lärare och elevvårdspersonal samt föräldrar med barn i olika års- kurser. Inspektörerna besökte förskoleklassen samt lektioner i grundskolan, grundsärskolan och den så kallade asylklassen. Även andra iakttagelser i skolmil- jön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitets-
Beskrivning av skolan/rektorsområdet
Krungårdsskolan Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 42 Förskoleklass 20 Grundskola 410
Obligatorisk särskola 20
Asylsökande elever 34
Krungårdsskolan ingår i det administrativa skolområdet Blomstermåla–Ålem–
Timmernabben. Skolan, som byggdes 1964 och därefter har byggts ut i flera omgångar, ligger i Blomstermåla som är Mönsterås kommuns näst största tätort med ca 2 000 innevånare. Skolan tar emot elever i förskoleklass och årskurserna 1–6 från samhället och närliggande byar. I grundskolans årskurs 7–9 tas även elever från Timmernabben och Ålem emot i skolan. Dessutom tas elever från hela kommunen emot i skolans särskoleklasser. I anslutning till skolan finns fritidshem och fritidsgård, verksamheter som inte behandlas i denna rapport.
Skolan omges av en mycket stimulerande och omväxlande skolgård, som både används för lek och för inlärning.
Verksamheten i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1–2 bedrivs åldersin- tegrerat i två spår. Lärarna i vartdera spåret utgör ett arbetslag. I grundskolans årskurs 3–6 bedrivs verksamheten åldershomogent och samtliga lärare utgör ett arbetslag. Även i grundskolans årskurs 7–9 bedrivs undervisningen åldersho- mogent. Lärarna har tidigare utgjort ett arbetslag för hela 7–9-verksamheten, men någon vecka innan inspektionstillfället delade skolledningen upp lärarna i tre arbetslag. De tre grundsärskoleklasserna som finns på skolan är åldersinteg- rerade och lärarna utgör ett arbetslag. Vid skolan bedrivs också undervisning för asylsökande elever i en grupp för yngre elever och i en grupp för äldre ele- ver. Kommunen fullgör därmed sin skyldighet att tillhandahålla undervisning enligt förordning om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Krungårdsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övri- ga skolförfattningar.
Verksamheterna i Krungårdsskolan är generellt av god kvalitet och erbjuder en trygg och bra inlärningsmiljö. Framför allt undervisningen av elever i de yngre åren och undervisningen i särskolan håller mycket hög kvalitet, men inspektö- rerna såg också exempel på mycket god verksamhet med stor delaktighet från eleverna även bland de något äldre eleverna. Skolan bedriver ett aktivt miljöar- bete och ett hälsofrämjande arbete. De yngsta barnen får varje vecka undervis- ning utomhus där olika ämnen integreras.
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden:
- Uppföljningen av elevernas kunskaper i fler ämnen än svenska, engelska och matematik bör förbättras i grundskolans årskurs 3–6.
- Informationen till elever och vårdnadshavare om målen för undervisningen bör förbättras i grundskolans senare årskurser.
- Skolan bör vidta åtgärder för att förbättra elevernas resultat.
- Elevernas möjlighet till inflytande i verksamheten i stort och för det egna lärandet bör generellt förbättras i grundskolans senare årskurser.
- Skolan bör utveckla arbetet med kvalitetsredovisningen.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas.
- Särskilt stöd ges inte till samtliga elever som har svårigheter i skolarbetet (4 kap. 1 § skollagen).
- I grundskolans årskurs 7–9 upprättas inte åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Elevens val erbjuds inte i årskurs 1–6 (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförord- ningen).
Bedömning av utbildningsresultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, respektive för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnit- ten 2.1 och 2.2.
Krungårdsskolan beskrivs av elever, föräldrar och personal som en till största delen trygg skola. Enligt eleverna finns det ändå elever i skolan som är utsatta och det finns vuxna som inte reagerar då de ser detta. Vid elevintervjuerna framkom också att det finns lärare som kränker elever genom att säga ”dumma saker” till dem under lektioner, men sedan säga ”att de bara skämtar” och att det finns lärare som behandlar flickor och pojkar olika. Skolan känner till detta och arbetar för att alla som arbetar i skolan skall agera för att komma till rätta med elevernas utsatthet. Inspektörerna bedömer att skolan måste fortsätta arbe- ta för att skapa en trygg miljö för samtliga elever.
Krungårdsskolan följer Mönsterås kommuns kontrollstationer i svenska och matematik. Även i engelska sker en kontinuerlig uppföljning av elevernas resul- tat. Nationella ämnesprov genomförs i årskurs 5 och årskurs 9. I förskoleklas- sen och de tidigare årskurserna följs också resultaten i övriga ämnen upp på ett bra sätt. Både elever och föräldrar är här nöjda med den information de får om elevernas kunskapsutveckling. I årskurserna 3–6 görs i de flesta klasser inte någ- ra uppföljningar i övriga ämnen. Eleverna har i de klasserna och i årskurserna 7–9 i regel inte heller kunskap om målen för utbildningen. Att eleverna får kun- skap om målen är en förutsättning för att de ska kunna få ett successivt ökande inflytande över sin utbildning, så som läroplanen föreskriver. Inspektörerna
Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 har legat på en hög och jämn nivå de senaste tre åren i svenska och matematik. 90 till 95 procent av eleverna når målen. Så har det också varit i engelska tidigare, men år 2005 för- sämrades resultatet då 83 procent av eleverna nådde målen i engelska. Skolan bör analysera det försämrade resultatet i engelska och vidta åtgärder
Elevernas slutbetyg i årskurs 9 år 2005 visar att 86,2 procent av eleverna är be- höriga till gymnasieskolans nationella program. Det är lägre än genomsnittet i riket, där 89,2 procent av eleverna var behöriga år 2005. Även när det gäller genomsnittligt meritvärde1 ligger Krungårdsskolans 189,9 lägre än det genom- snittliga meritvärdet i riket som är 206,3. 29 procent av eleverna saknade betyg i ett eller flera ämnen i Krungårdsskolan vilket är högre än det genomsnittliga värdet i riket, 24,5 procent. Skolan förklarar dessa resultat med att eleverna som slutade årskurs 9 år 2005 hade haft låga studieresultat hela grundskoletiden, och att de inte var studiemotiverade. Det konstateras också att eleverna kommer från ett upptagningsområde med fokus på industri- och lantbruksarbete snarare än studier. Inspektörerna påtalar att skolan har ett uppdrag att stimulera alla elevers utveckling och lärande och att förklaringsmodeller som enbart fokuserar på eleverna och deras förhållanden inte bidrar till en utveckling av det pedago- giska arbetet.
Skillnaden mellan flickors och pojkars kunskapsresultat i Krungårdsskolan är mycket stor. Flickorna har ett meritvärde på 214,9 medan pojkarna har 172,9.
Flickornas resultat ligger nära genomsnittet i riket 217,3, medan pojkarnas resul- tat ligger under riksgenomsnittet, som var 195,8. Denna skillnad har inte analy- serats av skolan. Inspektörerna understryker vikten av att skillnaderna i betygs- utfall mellan flickor och pojkar analyseras så att åtgärder kan vidtas.
I svenska och matematik finns en skillnad mellan resultatet på de nationella ämnesproven och slutbetygen. Enligt lärare och rektorer förklaras detta av att många elever arbetade hårt för att uppnå målen, och också fick stöd av skolan under vårterminen i årskurs 9 och att detta gav resultat. Inspektörerna noterar också att det är stor variation mellan betygsutfallet i olika ämnen inom Krung- årdsskolan. Bland annat har skolan en hög andel elever som inte uppnår målen i de naturorienterande ämnena (no). Rektorn uppger att han uppmanar samtliga lärare att diskutera de satta betygen vid varje betygssättningstillfälle. En förklar- ing till de låga betygen i no är, enligt lärarna, att en stor del av undervisningsti- den förlagts till de lägre årskurserna, vilket gör att eleverna inte når målen i årskurs 9. Inspektörerna understryker att eleverna skall ges möjlighet att nå må- len i årskurs 9 i samtliga ämnen.
I särskolan redovisas en hög måluppfyllelse i förhållande till de individuella stu- dieplaner som utarbetats för eleverna, med utgångspunkt i de nationella kurs- planerna.
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla kunskapsuppföljningen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik i årskurserna 3–6. För de äldre ele-
1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbe- tyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Högsta möjliga värde för varje enskild elev är 320 po- äng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne.
verna och vårdnadshavarna bör målen göras tydliga. Skolan bör vidta åtgärder för att förbättra elevernas resultat.
Bedömning av verksamheten
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervis- ningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
Enligt läroplanen skall eleverna ges möjlighet att successivt utöva ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Eleverna i förskole- klassen och grundskolans lägre årskurser i Krungårdsskolan har möjlighet att vara med och påverka och ta ansvar för arbetet i skolan och över lärandet. I de högre årskurserna är detta dock mindre vanligt, vilket redovisats under avsnittet
”Bedömning av utbildningsresultaten”. Inspektörerna betonar att elevernas möjlighet till inflytande, i verksamheten i stort liksom för det egna lärandet, generellt bör förbättras i grundskolans senare årskurser.
I Krungårdsskolan finns kamratstödjare som har fått utbildning för sitt uppdrag och som träffas regelbundet tillsammans med skolsköterska och kurator för att stämma av stämningen på skolan. Kamratstödjarna är väl kända av alla elever på skolan.
Inspektörerna uppmärksammar skolan på att det från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I pla- nen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Vid inspektionstill- fället hade Krungårdsskolan ett handlingsprogram mot kränkande behandling i enlighet med Lpo 94, som var känt av de yngre eleverna och av föräldrarna, men inte av de äldre eleverna. Programmet är inte tydligt när det gäller vuxnas kränkningar av elever. Skolan tillämpar dock det kommunövergripande hand- lingsprogrammet för vuxnas kränkning av elever. Inspektörerna förutsätter att skolan beaktar alla former av kränkande behandling i sitt fortsatta arbete.
Innehåll, individanpassning och stöd
I grundskolans lägre årskurser i Krungårdsskolan bedrivs ett arbete av mycket god kvalitet, där elever och föräldrar får målen klara för sig och där undervis- ningen är varierande och konkret. Eleverna känner varandra och lärarna väl och har därigenom möjlighet att få undervisning i olika grupper beroende på vilka behov de har vid olika tillfällen och i olika ämnen. En halv dag varje vecka äg-
pedagogiskt arbete, där elever fick tillfälle att pröva olika arbetssätt och reflekte- ra över sitt lärande. I matematik nivågrupperas eleverna i årskurserna 7–9. Ele- verna delas in i grupper dels med ledning av diagnoser som genomförs och dels utifrån deras egna önskemål. Enligt lärare och elever är det möjligt att byta nivå om eleven önskar det. I praktiken är det dock svårt, eftersom olika läromedel används i de olika grupperna. Inspektörerna understryker att undervisningen skall anpassas efter elevernas behov och förutsättningar. Nivåindelning efter kunskapsmässiga förutsättningar i ett ämne kan under en begränsad tid vara motiverat utifrån ett pedagogiskt syfte, under förutsättning att det inte leder till för lågt ställda förväntningar på eleverna. Elevernas resultat skall kontinuerligt följas upp och organiseringen av undervisningen bör fortlöpande omprövas.
Föräldrar och elever uttrycker generellt stor tilltro till skolans arbete. Enligt de äldsta eleverna förekommer det dock att lärare ägnar tid åt att tala i telefon och arbeta vid dator under lektionstid på ett sådant sätt att det går ut över elevernas möjlighet att få stöd och ledning i arbetet. De berättar också att det finns en del lärare som ger pojkarna mer stöd i skolarbetet medan andra lärare låter flickor- na ta stort utrymme på pojkarnas bekostnad. Inspektörerna förutsätter att sko- lan arbetar för att ge samtliga elever det stöd de behöver och att lärarna fullgör sitt uppdrag på ett professionellt sätt.
I grundskolan finns rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Vid intervjuer med lärarna framkom att inte alla elever får det stöd de har behov av.
Skolan har tillgång till lärare med specialpedagogisk kompetens i samtliga års- kurser. I de senare årskurserna är delar av den specialpedagogiska resursen bunden till fasta elevgrupperingar och andra delar av resursen har lagts som utfyllnad i ämneslärares tjänster. Detta leder till att de specialpedagogiska resur- serna inte utnyttjas optimalt. En del elever i behov av särskilt stöd hänvisas till språkvalet i svenska/engelska, vilket gör att undervisningen där mer får inrikt- ning av stödundervisning än att utveckla alla deltagande elevers utveckling i språken. Enligt grundskoleförordningen skall särskilt stöd ges till alla elever som har svårigheter i skolarbetet.
I förskoleklassen och årskurserna 1–6 upprättas åtgärdsprogram av mycket god kvalitet, medan inspektörerna inte tagit del av några åtgärdsprogram i årskur- serna 7–9. Lärarna i årskurs 7–9 beskriver att de anpassar undervisningen ut- ifrån elevernas behov, men detta dokumenteras inte så som grundskoleförord- ningen föreskriver. Åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever som har be- hov av stöd i sitt skolarbete.
I särskolan upprättas individuella studieplaner utifrån varje elevs förutsättning- ar. Skolan sätter, tillsammans med elev och föräldrar, upp mål för elevens lä- rande i samband med utvecklingssamtalen. Föräldrar och elever är mycket nöj- da med skolans arbete och redovisar att de har stor delaktighet i skolans arbete för att varje elev skall utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Utvärdering av lärandet
På Krungårdsskolan följs elevernas kunskapsutveckling upp på olika sätt: ge- nom de lokalt tolkade kursplanemålen, genom diskussioner i arbetslagen, och i något fall i form av en portfolio. Genom att alla lärare har gemensam kafferast och samlas varje förmiddag, finns ett naturligt forum för uppföljning av elever- nas kunskapsutveckling och diskussion mellan lärare i olika årskurser. Elever och föräldrar får information om elevernas kunskapsutveckling vid utvecklings- samtalen. I stort är föräldrar och elever nöjda med dessa samtal, men påtalar att
det finns exempel på att betygssättningen inte överensstämmer med den infor- mation som givits vid utvecklingssamtalet. Dokumentationen av elevernas kun- skapsutveckling är god, framför allt i svenska, matematik och engelska, men bristfällig i andra ämnen, särskilt i årskurserna 3–6.
Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödin- satser behöver sättas in. Dokumentationen är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Ett arbete för att ska- pa en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev har påbörjats på Krung- årdsskolan, men enligt både rektorer och lärare, har man inte hittat någon bra form för de individuella utvecklingsplanerna inom grundskolan. I särskolan finns fungerande individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna framhåller vik- ten av att skolan intensifierar sitt arbete med att upprätta dessa planer för varje elev.
Som framgått under avsnittet bedömning av utbildningsresultaten noterar in- spektörerna vid besöket att betygsutfallet varierar kraftigt mellan olika ämnen på Krungårdsskolan. I samband med varje betygssättningstillfälle uppmanas lärarna av rektorerna att diskutera de satta betygen. Rektorerna uppmuntrar också att betygssättande lärare tar kontakt med andra skolor inom kommunen för att diskutera betygssättning. Av Skolverkets allmänna råd för bedömning och betygssättning framgår att rättvisa och likvärdighet i betygssättningen ställer stora krav på att skolan säkerställer samsynen i bedömning och betygssättning.
För detta krävs ständigt återkommande professionella samtal om vad kunskap och kunskapskvaliteter är och vilka innebörder man lägger i de nationella målen och kriterierna. Inspektörerna påpekar att skolan bör intensifiera diskussionerna för att skapa gemensamma bedömningsgrunder för betygssättning.
Kvalitetssäkring, ledning och intern kommunikation
Krungårdsskolan har en arbetsplan med lokala mål för samtliga verksamheter, där personalen varit delaktig i utarbetandet. Skolan har en kvalitetsredovisning för 2004. Till stor del är den likalydande som 2003 års kvalitetsredovisning, till exempel är samma åtgärder för utveckling redovisade år 2004 som 2003. Skolan presenterar resultat från olika tester och prov i kvalitetsredovisningarna och en del analyser och åtgärder för utveckling. Lärarna redovisar att de tidigare varit delaktiga i arbetet även med kvalitetsredovisningen, men att de inte längre är det. Enligt förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m., i dess tidigare lydelse, skall varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörel- se för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Inspek- törerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet med kvalitetsredovisningen.
Inspektörerna uppmärksammar skolan på att förordningen förändrats med ikraftträdande den 15 augusti 2005.
Rektorerna har haft ett delat ansvar för skolan sedan den 1 juli 2005. De har
ansvarsområde var och en har i Krungårdsskolan. De har nu fastställt organisa- tionen, så att var och en ansvarar för olika delar av skolan. Såväl elever, föräld- rar som personal redovisar att det finns en osäkerhet om vem som är rektor för vilken verksamhet. Samtidigt betonar alla att de två rektorerna samverkar på ett bra sätt. Inspektörerna förutsätter att uppdelningen av ansvarsområden mellan rektorerna tydliggörs.
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att elevernas möjlighet till inflytande i verksamheten i stort och för det egna lärandet, generellt bör förbättras i grundskolans senare årskurser. Åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever i årskurs 7–9 som har behov av stöd i sitt skolarbete. Särskilt stöd skall ges till alla elever som har svå- righeter i skolarbetet. Skolan bör utveckla arbetet med kvalitetsredovisningen.
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, per- sonal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen.
Enligt grundskoleförordningen skall eleverna i elevens val erbjudas ett allsidigt urval av ämnen, som skall ge breddning och fördjupning av elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I Krungårdsskolan erbjuds inte elevens val förrän i årskurs 7–9, trots att tid finns avsatt för ämnet i skolans timplan redan från årskurs 3.
Inspektörerna påtalar att elevens val skall erbjudas i enlighet med timplanen.
Enligt barn- och utbildningsnämndens delegationsordning beslutar rektor om elevens val. Någon återrapportering till nämnden sker dock inte.
Lärarna vid Krungårdsskolan har till största delen utbildning för den undervis- ning de bedriver. Grundskolans lärare redovisar att de har behov av kompe- tensutveckling i utvärderingsfrågor. Särskolans lärare efterlyser kompetensut- veckling med inriktning mot deras arbetsfält. Rektorerna redovisar att en kom- petensutvecklingsplan tagits fram under innevarande läsår, som skall ligga till grund för kommande kompetensutvecklingsinsatser.
Vid inspektionen framkommer att tillgången på läromedel är tillfredsställande.
Viss anpassning av läromedel görs för elever i behov av särskilt stöd. Enligt både lärare och elever finns dock anpassade läromedel i mycket begränsad om- fattning. Inspektörerna påpekar att anpassade läromedel bör användas i så stor utsträckning som möjligt, för att hjälpa alla elever att nå målen.
Vid intervjuer med elever, föräldrar, personal och rektorer framkommer att skolans elevantal vuxit mycket kraftigt under de senaste åren, och att detta ska- par problem i form av otillräckliga lokaler. Eleverna säger att det blir ”mycket tjafs, knuffar och bök” i korridorerna och att det till största delen beror på att skolan är trång. Inspektörerna delar den bild som ges och noterar att bristen på lokaler leder till att det saknas utrymmen för mindre grupper av elever att arbeta i. Det innebär att möjligheterna till ett flexibelt arbetssätt, med individuellt arbe- te respektive arbete i mindre grupper, begränsas. Inspektörerna påtalar vikten av att skolan har tillgång till ändamålsenliga lokaler.
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att förutsättningarna för utbildningen generellt är goda i Krungårdsskolan. Elevens val skall erbjudas i enlighet med timplanen.
Datum Ort
2006-09-25 Linköping
Robert Holmblad Ewa Pettersson
