Utbildningsinspektion i Sunnadalskolan
Förskoleklass och grundskola årskurs 1–9 Backaboskolan
Förskoleklass och grundskola årskurs 1–3
Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Beskrivning av Sunnadals rektorsområde... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av utbildningsresultaten... 3
Bedömning av verksamheten ... 5
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen... 7
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Sunnadalskolan och Backa- boskolan den 1–2 februari 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl- ler statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata mate- rial och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skol- verket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effek- terna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Sunnadalskolan och Backaboskolan intervjuades skolledningen och represen- tanter för personal, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte lektioner i olika ämnen och årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolorna utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Beskrivning av Sunnadals rektorsområde
Sunnadals rektorsområde Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 145 Förskoleklass 35 Grundskola 348
Obligatorisk särskola 1
Sunnadalskolan är en enparallellig F–9-skola som vid inspektionen hade 341 elever. Elever och personal arbetar i arbetslag utifrån skolans olika inriktningar:
I årskurs F–5 finns tre arbetslag, varav ett utgörs av montessoriavdelningen Sunnanäng, som byggs upp successivt för att så småningom omfatta årskurser- na F–9. Från årskurs 4 kan eleverna välja Engelska skolan, där delar av under- visningen bedrivs på engelska. Från årskurs 6 väljer eleverna mellan att ingå i kulturprofilen eller idrottsprofilen. Alla elever väljer från årskurs 4 att ingå i en s.k. ansvarsgrupp. I anslutning till skolan finns också nyanlända elever i fem s.k.
förberedelseklasser, och de flesta av dessa eleverna går sedan ut i ordinarie klas- ser på Sunnadalskolan. Andelen elever med utländsk bakgrund på skolan är ca 85 procent. Skolan ligger i stadsdelen Kungsmarken i Karlskrona tätort, där bebyggelsen främst består av hyreshus. I anslutning till skolan ligger den nybyggda idrottsanläggningen Sunnahallen, som ofta utnyttjas av skolan.
Backaboskolan är en enparallellig F–3-skola som vid inspektionen hade 43 elever i en förskoleklass och två åldersblandade klasser; F–1 respektive 2–3.
Skolan ligger i ett villaområde i utkanten av Karlskrona tätort, med närhet till naturen.
Integrerade i skolorna finns fritidshem. I rektorsområdet ingår också förskolor- na Backsippan, Smörblomman, Marieberg, Junibacken, Sunnanäng, Montessori, Gullvivan samt Kungsmarkens öppna förskola. I Sunnadalskolans elev- café/trattoria bedrivs fritidsgårdsverksamhet för 10–18-åringar, och skolan fungerar också som en mötesplats för boende i området.
Skolorna deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grund- skolan. Sunnadalskolan ingår i Myndigheten för skolutvecklings nätverk ”Idé- skola för Mångfald” och har nyligen uppmärksammats i OECD-rapporten
”Likvärdighet i utbildningen” (Utbildnings- och kulturdepartementets skrift- serie, rapport 9).
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Sunnadalskolan och Backabo- skolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skol- lagen, läroplaner och övriga skolförfattningar.
Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten vid Sunnadal- skolan och Backaboskolan håller mycket hög kvalitet. Skolorna bedriver ett
aktivt värdegrundsarbete som ger goda resultat och utgör en god miljö för lärande. Undervisningen utgår på ett föredömligt sätt från mål och riktlinjer i läroplanen och kursplanerna. Dessa mål är också väl kända av elever och för- äldrar, och eleverna ges goda möjligheter till delaktighet. Eleverna tar eget ansvar för och påverkar sin utbildning. Undervisningen präglas av variation och en god samverkan mellan personalen och mellan teoretiska och praktisk- estetiska moment, som ger eleverna goda valmöjligheter, goda förutsättningar att uppfatta sammanhang och helheter och att känna lust att lära. Det finns goda rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen.
Kunskapsresultaten på Sunnadalskolan varierar beroende på hur lång tid ele- verna vistats i Sverige, och är enligt inspektörernas bedömning godtagbara med hänsyn till elevernas förutsättningar. Det finns goda möjligheter att göra flexibla anpassningar till elevernas olika behov. Skolorna strävar aktivt efter att tillvarata personalens olika utbildning och kompetens.
Inspektörerna bedömer att nedan angiven brist snarast skall åtgärdas.
- Stöd i form av studiehandledning på modersmålet anordnas inte för alla elever i behov av sådant stöd (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).
Bedömning av utbildningsresultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanen för det obligatoriska skol- väsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2.
Elever, personal och föräldrar anser att det råder en god stämning på skolorna.
Backaboskolan är liten och Sunnadalskolan är enparallellig med möjlighet att göra mindre grupperingar, vilket bidrar till att elever och personal känner var- andra väl, och att elever och personal har arbetsro. Mobbning är sällsynt.
Sunnadalskolan upplever att ett konsekvent arbete med normer och värden har gett goda resultat i klasserna, även om konflikter mellan elever och skadegörelse på kvällar och helger periodvis kan förekomma. Enligt intervjuerna utvecklar eleverna förståelse och acceptans för olikheter, och lär sig att ta ansvar utifrån ålder och mognad. Eleverna får regelbundet redovisa vad de lärt sig för varand- ra, för föräldrar och andra, vilket stärker deras självkänsla och lust att lära. På Sunnadalskolan arbetar eleverna inom kulturprofilen i flera olika ämnen under ett läsår med en teateruppsättning som spelas upp för publik i Karlskrona och på andra ställen. Enligt personalen bidrar bland annat profileringarna till att eleverna i hög grad utvecklar förmågor som att ta ansvar för sitt lärande, kunna samarbeta och argumentera för sina åsikter, något som också framkom i inspek- törernas intervjuer med elever. Elevernas kännedom om målen för utbildningen är goda.
Kunskapsresultaten på Backaboskolan är enligt personalen överlag goda. Resul- taten på nationella prov i årskurs 5 på Sunnadalskolan framgår av tabell 1 nedan. Personalen på Sunnadalskolan anser att skolan lyckas väl med läro- planens ”mjuka” mål, men sämre med ”hårdvaran” i form av betygsresultat, som varierar utifrån elevernas förutsättningar. Enligt Skolverkets analysverktyg Salsa (Skolverkets analysverktyg för statistiska sambandsanalyser) har skolan läsåren 2002/03 och 2003/04 (Salsa-värde saknas för läsåret 2004/05) legat något över förväntat värde vad gäller andelen elever som får fullständigt betyg, medan skolan har legat under det förväntade värdet vad gäller elevernas merit-
värde. Andelen elever som saknade betyg läsåret 2004/05 är störst i ämnena svenska som andraspråk och matematik. Prognosen för årskurs 9 läsåret 2005/06 är att ca 60 procent av eleverna kommer att nå behörighet för natio- nellt program på gymnasiet, och om nyanlända elever räknas bort stiger siffran till drygt 80 procent, vilket innebär en förbättring jämfört med tidigare läsår (se tabell 2).
Personalen förklarar de låga resultaten med att en hög andel elever varit för kort tid i Sverige för att kunna nå målen i svenska och/eller engelska. Det finns också elever som på grund av språksvårigheter inte klarar av t.ex. lästal i mate- matik eller lärobokstexter i naturorienterande ämnen, trots de individuella anpassningar som görs. Enligt lärarna bidrar också föräldrarnas låga utbild- ningsbakgrund och det bristande stöd många elever får i hemmet till resultaten.
Enligt skolledning och personal når i genomsnitt ca 75 procent av de elever som är födda i Sverige eller som vistats i Sverige en längre tid minst målen för betyget Godkänd i de olika ämnena i årskurs 9, och profileringarna ger eleverna goda möjligheter att utveckla sådana kunskapskvaliteter som krävs för de högre betygsstegen. Det finns inga rutiner för att följa upp hur det går för eleverna i gymnasieskolan, men skolans bild är att de elever som når behörighet för natio- nellt program klarar sig bra.
Tabell 1. Resultat av nationella prov årskurs 5 vt 2005 (antal elever)
Ämne Ej uppnått
målen
På väg att uppnå målen
Uppnått målen
Svenska 7 3 13
Engelska 8 1 14
Matematik 7 2 14
Tabell 2. Betygsresultat årskurs 9 läsåren 2003/04 och 2004/05 Sunnadal-
skolan 2003/04
Karlskro- na kom-
mun 2003/04
Riket 2003/04
Sunnadal- skolan 2004/05
Karlskro- na kom-
mun 2004/05
Riket 2004/05
Andel elever (%) i årskurs 9 som ej upp- nått målen i ett eller flera ämnen
52 24 24 54 24 24
Andel elever (%) som är behöriga till gymnasie- skola
52 90 90 54 89 89
Genomsnittligt meritvärde (poäng)
146 202 207 195 200 206
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med normer och värden ger goda resultat och att skolorna är trygga miljöer för lärande. Kunskapsresultaten på Sunnadalskolan är godtagbara utifrån elevernas förutsättningar, men inspektö- rerna bedömer att skolan ytterligare kan analysera i vilken mån stödbehov i form av t.ex. studiehandledning på modersmålet och behov av svenska som andraspråkundervisning påverkar elevernas studieresultat (se även avsnitten Bedömning av verksamheten och Bedömning av förutsättningarna för utbild- ningen).
Bedömning av verksamheten
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervis- ningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform.
Rektorsområdets arbetsplan bygger på läroplanen och kommunens skolplan och anger hur skolan under läsåret skall arbeta med de prioriterade nationella och lokala målen. Respekt, glädje, ansvar och utveckling skall genomsyra verk- samheten. Arbetsplanen och övriga måldokument och utvärderingar är tillgäng- lig på skolans webbplats, och elever och föräldrar ges möjlighet att vara delakti- ga i att ta fram skolans mål.
Intervjuade föräldrar upplever att kontakterna mellan skola och hem fungerar väl. Personalen upplever att föräldrarna på Backaboskolan har ett större enga- gemang för skolan än föräldrarna på Sunnadalskolan, där man arbetar på olika sätt för att få föräldrarna mera delaktiga genom t.ex. informationsmöten på olika språk. I skolans lokaler anordnas också olika aktiviteter och kurser för föräldrar och övriga boende i området. Föräldrar kontaktas i ett tidigt skede vid fall av kränkning. Skolhälsovård erbjuds genom skolsköterska och skolläkare.
Kontakterna mellan skola och socialtjänst fungerar överlag bra, och man har bl.a. gjort ett gemensamt projekt kring hedersproblematik.
Verksamheten i förskoleklassen ger utrymme för såväl fri lek och skapande som skolförberedande verksamhet. Verksamheten i skola och skolbarnsomsorg kompletterar varandra, och personalen i de båda verksamheterna har möjlighet att samarbeta och samplanera. Personal på Backaboskolan och Sunnadalskolan träffas regelbundet, men få elever på Backaboskolan väljer att gå vidare till Sunnadalskolan efter årskurs 3, vilket bidrar till att andelen elever med svenska som modersmål minskar för varje läsår på Sunnadalskolan.
Skolorna arbetar aktivt för att skapa en god miljö för lärande genom olika före- byggande insatser och genom snabbt ingripande vid fall av kränkning. Sunna- dalskolan har tagit fram en arbetsplan i Livskunskap som anger när och hur skolan arbetar med övergripande mål som jämställdhet, mobbingförebyggande arbete, livsstil, samlevnad, ANT, Lag och rätt och trafikundervisning. Planen mot mobbning, diskriminering och kränkande särbehandling tar även upp rela- tionen vuxen-elev.
Eleverna tränas att arbeta i demokratiska former och att fatta beslut genom att påverka vilka teman som läses och genom att välja olika arbetssätt, men också genom klass- och elevråd och de ansvarsgrupper de väljer att ingå ifrån årskurs 4 på Sunnadalskolan, t.ex. pedagogiskt råd, kultur/internationell grupp, infor- mations- och tidningsgrupp m.fl. Eleverna genomför regelbundna utvärderingar av undervisningen och trivseln. Intervjuade elever anser att de vuxna lyssnar på dem och upplever att de vuxna vill att eleverna skall vara med och påverka Elevrådet har utarbetat en enkät för att karlägga elevernas inflytande i syfte att ytterligare stärka elevernas delaktighet i skolarbetet.
Backaboskolan har lagt tonvikt på kultur, t.ex. månadens dikt, kompositör, konstnär, uppfinning samt utevistelse och rörelse. Inom Sunnadalskolans olika inriktningar arbetar lärare och elever på olika sätt för att nå målen. Undervis- ningen präglas av stor variation, tematiskt och ämnesövergripande arbete och ett samarbete mellan teoretiska och praktisk-estetiska ämnen. Inom t.ex. kultur- profilen arbetar eleverna i olika grupper under läsåret med att bl.a. skriva manus och musik, göra kostymer och scendekor till en stor teateruppsättning som visas för allmänheten i slutet av vårterminen. Skolan har också ett samarbete med Marinmuseum, där eleverna bl.a. utbildas till museiguider på olika språk, och arbetar med båtbygge. Inom den engelskspråkiga profilen undervisas eleverna på engelska i bl.a. de samhällsorienterande ämnena och matematik.
Enligt kvalitetsredovisningen visar elevenkäter att arbetssättet i profilerna ger eleverna ökat självförtroende, stora utvecklingsmöjligheter och skapar en god samarbetsanda på skolan. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verk- samheten är av hög kvalitet och ligger väl i linje med de nationella riktlinjerna.
Skolorna har utarbetat utförliga lokala kursplaner, s.k. etappmål, utifrån de nationella målen, som regelbundet presenteras för eleverna, och som används för att följa elevens kunskapsutveckling i alla ämnen. Alla elever har en indivi- duell utvecklingsplan som revideras vid utvecklingssamtalen, och eleverna arbetar regelbundet att sätta egna mål för, planera och utvärdera sitt skolarbete.
Lärarna samverkar kring bedömning och betygssättning och diskuterar ofta elevernas resultat i sina arbetslag. Lärare och elever anser att en allsidig bedöm- ning görs av elevens kunskaper vid betygssättning, och en särskild betygsmanu- al med målen för de olika ingående ämnena i kulturprofilen (t.ex. musik, bild, slöjd, idrott, samhällsorienterande ämnen, svenska, teknik) har tagits fram.
Eleverna är nöjda med den vägledning de får inför gymnasievalet. Inspektörer- na bedömer att skolans arbete med mål, kunskapsuppföljning och bedömningar är av hög kvalitet.
Intervjuade elever och föräldrar anser att det går att få hjälp när så behövs.
Skolorna har rutiner för identifiering av elever i behov av stöd genom t.ex.
kommunens diagnosmaterial och de nationella ämnesproven. När eleverna från förberedelseklasserna går ut i ordinarie klasser finns möjlighet att göra olika grupperingar i t.ex. svenska och engelska för att möta elevernas förkunskaper.
Pedagogerna inom montessoriprofilen gör mycket eget material, t.ex. förenkla- de läromedel i samhällsorienterande ämnen, som även används i andra arbets- lag. Organisationen präglas av flexibilitet och personalen har god kompetens att förebygga att elever får svårigheter i skolarbetet och att kunna anpassa under- visning och arbetssätt utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar.
Särskilt stöd ges både av klass- och ämneslärare och genom skolans special- pedagoger. Åtgärdsprogram upprättas av ansvarig pedagog eller av
specialpedagog. Skolan hade vid inspektionstillfället ingen särskild undervis- ningsgrupp, men ett antal elever med stora stödbehov undervisades tidvis i mindre grupperingar. Beslut om anpassad studiegång har fattats för eleverna i förberedelseklasserna. Skolan har tillgång till specialpedagogisk och psykologisk kompetens genom kommunens centrala resursteam. Ytterligare pedagogiska diskussioner kan behövas kring hur skolan bäst kan stödja de elever som har de största behoven av stöd. Stöd i form av studiehandledning på modersmålet förekommer sporadiskt och anordnas inte för alla elever som är i behov av sådant stöd, vilket strider mot bestämmelserna i grundskoleförordningen.
Vid inspektionen fanns en individintegrerad särskolelev på Sunnadalskolan. Det kan enligt personalen finnas ytterligare elever som tillhör särskolans person- krets, men elevhälsopersonalen anser att det är svårt att bedöma om en elevs svårigheter beror på begåvningshandikapp eller på språksvårigheter, och perso- nalen önskar mer kontakt med särskolelärare för erfarenhetsutbyte.
Skolorna leds av två rektorer med pedagogisk utbildning, som delat upp ansva- ret för de olika verksamheterna mellan sig. Skolledningen har utarbetat ett dokument som tydliggör förväntningarna på personalen. Pedagogiska diskus- sioner förs regelbundet på skolorna, och enligt inspektörernas bedömning finns en god pedagogisk samsyn. Personalen deltar aktivt i kvalitetsarbetet och tar initiativ i skolutvecklingsfrågor. Utvärderingar av verksamheten görs regelbun- det, och ligger till grund för kvalitetsredovisningarna. Kvalitetsredovisningen följer Karlkrona kommuns anvisningar och innehåller prioriterade mål utifrån nationella och lokala styrdokument, resultat och anger åtgärder för ökad måluppfyllelse.
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att skolorna bedriver ett aktivt arbete för att skapa en god miljö för lärande, utveckla respekt och ansvarstagande och förebygga kränkningar. Eleverna har mycket goda möjligheter till delaktighet, valmöjlig- heter och att ta ansvar för och kunna påverka sin utbildning. Den pedagogiska verksamheten ligger väl i linje med de nationella riktlinjerna, är varierad och av god kvalitet. Skolledningen är förtrogen med verksamheten och tar ett övergri- pande ansvar för den pedagogiska utvecklingen. Verksamheten genomsyras av en vilja till engagemang och fortsatt utveckling. Stöd i form av studiehandled- ning på modersmålet anordnas inte för alla elever i behov av sådant stöd.
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen.
Skolan ger god information om sin verksamhet, bland annat genom sin webb- plats. Skolbarnsomsorg erbjuds för elever upp till 12 års ålder. Många av eleverna på Sunnadalskolans fritidshem har plats på grund av egna behov och inte på grund av föräldrars förvärvsarbete. Undervisningen organiseras så att det finns möjlighet att nå målen för årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen. Eleverna erbjuds tyska och franska som språkval. Som alternativ anordnas förstärkt svenska/svenska som andraspråk och engelska.
Enligt intervjuerna är behovet av undervisning i svenska som andraspråk stort.
Undervisning i ämnet anordnas för de elever som har störst behov av sådan undervisning. Skolan hade vid inspektionstillfället 3,3 lärartjänster i ämnet, och kommer höstterminen 2006 att utöka andelen lärare med en heltidstjänst. Flera av de övriga lärarna har kompletterande utbildning i svenska som andraspråk, och ämnets metodik genomsyrar undervisningen i olika ämnen. Behoven är dock fortsatt stora.
Modersmålsundervisning anordnas i ett antal språk efter skoltid. Modersmåls- lärare deltar också i Sunnadalskolans samarbete med Marinmuseum.
Elevens val erbjuds inom de olika profileringarna i årskurs 6–9 samt i ansvars- grupperna i årskurs 4–9 som eleverna väljer till. De yngre eleverna erbjuds olika val/grupperingar inom ramen för samarbetet mellan skola och fritidshem samt under temadagar.
Inspektörerna bedömer att eleverna garanteras goda möjligheter till breddning och fördjupning i olika ämnen, med en hög grad av valfrihet och ansvarstagan- de.
På skolorna finns förskollärare, fritidspedagoger och lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, och personalen används på ett bra sätt utifrån sin kompetens. Skolorna har också tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. Andelen lärare per 100 elever är högre än genomsnittet för kommunen och riket, och det finns goda möjligheter till flexibla grupperingar av eleverna. Resurserna utnyttjas flexibelt för att möta elevernas olika behov av stöd. Kompetensutveckling anordnas utifrån verksam- hetens behov.
Skolorna har möjlighet att ta emot elever med funktionshinder. På Sunnadal- skolan finns ett kombinerat folk- och skolbibliotek som vid inspektionstillfället inte kunde fullt ut utnyttjas av skolan p.g.a. öppettiderna. Inspektörerna bedömde vid detta tillfälle att biblioteket i högre grad skulle kunna utgöra en resurs för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Skolan har efter inspektio- nen lämnat kompletterande upplysningar om att en lärare kommer att tjänst- göra på biblioteket från med höstterminen 2006, och öppettiderna för eleverna kommer att utökas.
Sammanfattning
Inspektörerna bedömer att skolorna har tillgång till utbildad personal som används utifrån sin kompetens. Resursanvändning och kompetensutveckling utgår från verksamhetens behov. Svenska som andraspråk och modersmåls- undervisning anordnas enligt författningarnas krav, men behovet av undervis- ning i svenska som andraspråk är fortsatt stort. Eleverna har goda möjligheter till breddning och fördjupning i olika ämnen, med en hög grad av valfrihet och ansvarstagande.
Datum Ort
2006-12-07 Lund
Helena Plantin Cecilia Hanö Birgitta Henecke
