75-åriga FAO lyfter fram mathjältar

(1)

Innehåll Nr 14

16 oktober 2020 Sidan 1

• 75-åriga FAO lyfter fram mathjältar

• Britterna debatterar standarder i handelsavtal

Sidan 2

• VM-index: Stigande vegetabiliepriser

Sidan 3

• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar

Sidan 4

• ”To be or not to be” det är fortsatt frågan för ett handelsavtal efter Brexit

• Nobels fredspris går till FNs livsmedelsprogram

75-åriga FAO lyfter fram mathjältar

World Food Day den 16 oktober

I en omröstning i det brittiska parlamentet i måndags röstade ledamö- terna ned ett förslag som skulle förankra standarder för säkra livsmedel och djurvälfärd i brittisk lag- stiftning.

Resultatet i omröstning blev 332 för och 279 mot att avslå förslaget att ändra regeringens ursprungliga lagförslag.

Därmed går premiärminister Johnsons jordbrukslagstiftning igenom utan den förändring som i förra veckan klubbats igenom i överhuset. Ändrings- förslaget som önskats från bönder, konsumenter och som kändiskocken Jamie Oliver kampanjat för handlar om att alla handelsavtal ska leva upp till brittiska bönders produk- tionsstandarder och import som inte uppfyller dessa ska förbjudas.

Premiärminister Johnson säger sig stå upp för brittiska standarder, men vill inte göra principen om att all import ska uppfylla brittiska standarder till lagstiftning.

Kritikerna till regeringens inställning menar att landets politiker känner behovet av att få till nya handelsavtal efter Brexit och att bland andra USA sätter press på London för att öppna den brittiska marknaden för amerikanska

jordbruksprodukter. USA har kvar den lista med svårlösta handelsfrågor som var aktuella när EU förhandlade med USA om TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), bland annat klordoppad kyck- ling och hormoner i nötkötts- produktionen.

Christina Furustam christina.furustam@lrf.se

Britterna debatterar standarder i handelsavtal

Den 16 oktober varje år uppmärksammar FNs organisation för jordbruk, skogsbruk och fiske, FAO, maten med en egen dag

”World Food Day”. I år beskrivs temat med orden

”Grow, Nourish, Sustain.

Together.” I år är firandet också större än vanligt för FAO fyller 75 år.

Uppmaningen är att länder, näringsliv och civilsamhälle ge- mensamt måste säkerställa att våra livsmedelssystem produce- rar en rik variation av mat som kan föda en växande befolkning samt bevarar planeten.

Temat är nära kopplat till pågående pandemi. Den globala hälsokrisen har, menar man, varit en tid att reflektera över saker vi verkligen värnar om och våra mest grundläggande behov. Krisen har återuppväckt människors uppskattning för maten, som vissa tar för given och andra saknar, konstaterar FAO.

FAO påminner om hur

maten är livsviktig och fortsät- ter: ”Mat är kärnan i livet och grunden för våra kulturer och samhällen. Att bevara tillgång- en till säkra och näringsrika livsmedel är, och kommer att fortsätta vara, en väsentlig del av svaret på Covid-19-pandemin, särskilt för fattiga och sår- bara samhällen, som drabbas hårdast av pandemin och de ekonomiska chocker som följer därav. I ett läge som detta är det viktigare än någonsin att inse behovet av att stödja våra livsmedelshjältar - jordbrukare och arbetstagare i hela livs- medelssystemet - som ser till att maten tar sig från jord till bord till och med mitt i störningar utan motstycke såsom den nuvarande Covid-19-krisen.”

Tänket är att världens länder när de utvecklar och börjar genomföra återhämt- ningsplaner för att motverka konsekvenserna av efter Covid-19 utifrån vetenskap ska anamma innovativa lösningar som möjliggör att återupp- byggnaden efter pandemin

förbättrar livsmedelssystemen och gör dem mer motstånds- kraftiga. Detta för att de ska stå starkare i situationer med ökad volatilitet samt klimatchocker och kunna leverera prisvärda, hållbara och hälsosamma kostvanor för alla och slutligen anständiga försörjningsmöj- ligheter för dem som arbetar i livsmedelssystemen.

I alltsamman ligger också en uppmaning till global soli- daritet för att hjälpa världens befolkningar, särskilt de mest utsatta, att återhämta sig från krisen. Det kommer enligt FAO att krävas förbättrade sociala skyddsnät, att ta tillvara de nya möjligheter som er- bjuds genom digitalisering och e-handel, men också mer håll- bara jordbruksmetoder som bevarar jordens naturresurser, vår hälsa och klimatet.

*Food and Agriculture Organiza- tion of the United Nations

Webbinarier med anledning av World Food Day och FAOs 75 år

*Svenska FAO-kommittén arrangerar ett digitalt seminarium på FAOs tema 23 oktober kl. 10.30-12.00 För anmälan och mer info se: siani.se

*We Effect ”Rättvisa på tallriken – hur möter Sverige ökad global hunger?” 16 oktober kl. 12.00-12.45 Anmäl dig direkt i eventet på Facebook: https://www.facebook.com/events/990929544752420

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1

(2)

VM-Index: Stigande vegetabiliepriser

50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

LRF Gödsel LRF Diesel LRF Foder

Basår 2014-2016 = 100 60

70 80 90 100 110 120 130 140 150

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

LRF Totalt LRF Animalier LRF Vegetabilier FAO Basår 2014-2016 = 100

60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Spannmål Vegetabiliska

oljor Socker LRF Vegetabilier

Basår 2014-2016 = 100

60 80 100 120 140 160

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Kött Mejeri LRF Animalier Basår 2014-2016 = 100

Figur 1. Vegetabilier. Prisindex 2014-2016 = 100 Figur 2. Animalier. Prisindex 2014-2016 = 100

Figur 3. Totalindex. Prisindex 2014-2016 = 100 Figur 4. Insatsvaror. Prisindex 2014-2016 = 100

Priserna inom såväl mejeri

som kött steg något i sep- tember, mycket till följd av en försvagad krona.

Prisuppgången för vege- tabilierna steg kraftigare.

Prisledande var de vege- tabiliska oljorna följda av spannmål. Även foderpri- serna steg.

Kronan stärktes kraftigt mellan april och augusti till följd av Covid-19 och en expansiv penningpolitik i USA och Europa. Priserna på animalier och vegetabilier föll därför i Sverige under den perioden.

Kronans förstärkning bröts dock med en försvagning i september.

Priserna på spannmål föll under april-augusti med 13 procent, främst som följd av valutaförstärkningen. I september vände spannmåls- priserna upp igen på grund av internationella prisökningar samt valutaförsvagningen. Se Figur 1. Spannmålspriserna i LRFs index är i september 6,6 procent högre än 2019. De

internationella vetepriserna drivs av oro för skördarna på södra halvklotet tillsammans med torka som försvårar såd- den i delar av Europa.

Efterfrågan på socker föll kraftigt under första kvartalet och priserna bottnade redan i april. Sedan dess har socker- priserna stigit fram till september då priset föll något, med en procent. Det är oväntade positiva skördeprognoser för 2020/2021 som nu dämpar priset.

Uppgång vegetabiliska oljor De vegetabiliska oljorna tyngdes av prisfall under hela 2020 fram till juni då priserna vände kraftigt upp igen, och har sedan juni stigit med 22 procent. Priserna är i september 13 procent högre än samma månad förra året. Det är främst priserna på palmolja, solrosolja och sojaolja som har stigit under september. Ovän- tad låga lager av palmolja i Malaysia har, tillsammans med dåliga skördar av solrosolja i länderna runt Svarta havet

samt en ökad produktion av biodiesel i Europa och USA, drivit upp priserna igen.

LRFs animalieprisindex försvagades succesivt med hela 16 procent sedan november 2019. Under perioden försva- gades mejeriprisindex med 10 procent medan köttprisindex föll med hela 22 procent. Se Figur 2. I september vände dock animalieindex upp och mejeripriserna steg med 1,5 procent medan köttprisindex steg med 0,5 procent.

I september pressades de internationella grispriserna till följd av Kinas beslut att bojkot- ta griskött från Tyskland där afrikansk svininfluensa (ASF) upptäckts i den vilda vildsvins- stammen. Efterfrågan ökade då på andra köttslag och ledde till att kycklingpriserna steg.

Priset på lammkött föll något medan priset på nötkött var oförändrat i september.

Mejeriindex steg i september efter succesiva prisfall under perioden april – augusti. I september är priset 6,7 procent högre än september

2019. De internationella prisökningarna omfattade ost, smör och skummjölkspulver.

Samtidigt föll priserna på helmjölkspulver. Priserna på smör och skummjölkspulver förklaras delvis av säsongsmäs- sigt fallande mjölkproduktion i Europa som leder till minskat utbud. Samtidigt ökar efterfrå- gan på ost i de importerande länderna.

Valutaförstärkningen kom av sig

LRF-index föll kraftigt under sommaren 2020 medan FAO-index stärktes. Se Figur 3. Förklaringen är att kronan stärktes mellan april och augusti, med hela 13 procent.

Svensk konkurrenskraft för- svagades således av valutakur- sen. Tänkbara orsaker till att kronan stärktes är att svensk industri kom igång lite snabb- are efter Covid-19 samtidigt som såväl USA som EU drivit starkare expansiv penningpolitik med fallande räntor.

I september försvagades istället kronan med 1,4 pro-

Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

(3)

Marknaden

Världsmarknadspriser

Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19 jan-20 feb-20 mar-20 apr-20 maj-20 jun-20 jul-20 aug-20 sep-20

vete soja majs havre

Källa: Riksbanken, Danish Crown

Valutor

Genomsnittlig kurs Aktuell kurs

2019 Sep 2020 13 oktober 2020

USD 9,46 8,71 8,64

Euro 10,58 10,31 10,28

Prisnoteringar

Noteringen för griskött avser den danska marknaden.

Inhemsk marknad, vecka 42 DKK/kg SEK/kg Griskött, slaktad vikt, Danmark 10,30 14,38

Världsmarknadspriser

I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann- målsbörsen i Chicago.

Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader.

Chicagobörsen avspeg- lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den euro- peiska.

cent, vilket visar sig i ett stärkt LRF-index och stärkt svensk konkurrenskraft. Om kronan fortsätter att försvagas kommer den svenska konkurrenskraf- ten återhämtas ytterligare.

Ökande foder och gödnings- priser, fallande dieselpris Dieselpriserna, som bottnade under maj månad, steg sedan fram till augusti. I september föll dieselpriset med närmare 8 procent drivet av ett fortsatt fallande pris på råolja i efter-

LRFs världsmarknadsprisindex baseras från och med 2014 på FAO¹ Food Price Index och bygger på globala priser för produktslagen kött, mejeri, spannmål, vegetabiliska oljor och socker. För att belysa hur den internationella prisutvecklingen påverkar det svenska jordbruket har indexet räknats om till svensk valuta och det slutliga indexet vägs- så att det motsvarar den svenska produktionens värdemässiga andelar.

I LRFs index väger animalier tyngre medan vegetabilier väger tyngre i FAOs index. Basår för LRFs världsmarknadsprisindex är 2014-2016, vilket är samma basår som FAO tillämpar.

dyningarna av pandemin. Ett fat Brentolja kostade mellan 40 och 45 USD under september, vilket är ett extremt lågt pris. Det är främst nedstäng- ningar av ekonomier och oro för ytterligare nedstängningar till följd av pandemin som minskar efterfrågan på råolja.

Tidigt i oktober meddelade Saudi-Arabien att man sänker oktoberpriset ytterligare, vilket ses som en signal på fortsatta efterfrågefall.

För övriga insatsvaror kan

vi konstatera att foderpriserna föll under perioden april till augusti med 20 procent men vände upp i september, med 6,5 procent. Prisökningen på foder ligger i linje med spannmålsindex och gäller alla tre fodermedlen; vete, sojamjöl och rapsmjöl. Vidare har priserna på konstgödning stigit i augusti och september efter att ha fallit månader- na dessförinnan. Priset på gödning följer som brukligt energipriserna med några

månaders eftersläpning och kan väntas falla igen till följd av oljeprisfallet i augusti och september.

¹FAO = Food and Agriculture Or- ganization of the United Nations

Jan Lorentzson Jan.lorentzson@lrf.se

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3

(4)

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

POSTTIDNING A

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV

...produceras av Lantbrukarnas Riks- förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels- politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.

Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam

christina.furustam@lrf.se Grafisk produktion/Tryck LRF/

Tierps Tryckeri, 2020. ISSN 1103-4084 Prenumeration

Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration? Kontakta utskickochlayout@lrf.se

LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 010-184 40 00 LRF Brysselkontor

Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se

”To be or not to be” det är fortsatt frågan för ett handelsavtal efter Brexit

Nobels fredspris går till FNs livsmedelsprogram

”Nobels fredspris 2020 - en påminnelse om att fred, livsmedelstrygghet och stabilitet hör ihop.” Så skriver FNs livsmedelspro- gram (World Food Pro- gram, WFP) på sin hemsi- da efter att organisationen i veckan tilldelats Nobels fredspris.

Organisationens chef, ame- rikanen David Beasley, väljer att lyfta fram organisationens medarbetare som befinner sig vid hungerfronten, ofta i mycket svåra situationer med konflikt och naturkatastrofer.

I den norska Nobelkom- mitténs motivering för att ge World Food Program Nobels fredspris står bland annat att läsa: ”För dess ansträngningar

för att bekämpa svält och för att de är en drivande kraft i försöken att förhindra använ- dandet av svält som vapen i krig och konflikter.”

Enligt devisen framgång är färskvara fortsätter WFP och dess chef att argumentera för vikten av att regeringar, näringsliv och civilsamhälle bi- drar med fortsatt finansiering av verksamheten.

När World Food Program tittar framåt ser man med oro på konsekvenserna av Covid-19. Före Covid led cirka 130 miljoner människor av akut matbrist. WFP uppskattar nu att denna siffra riskerar sti- ga till 270 miljoner människor.

Och detta är akut matbrist.

Härutöver bedöms 690 miljoner människor i världen fortsatt lida av kronisk hunger.

Siffrorna har försämras de senaste åren på grund av konflikter och klimatförändring, men har ytterligare av Covid, understryker Beasley.

Inte minst orolig är man för många sårbara länder i Afrika. De har med ung befolkning inte drabbats i särskilt hög grad av själva sjuk- domen, men väntas i växande grad påverkas negativt av att resten av världen stänger ned sina ekonomier. WFP gör bedömningen att tre till fyra gånger fler kan komma att dö av svält än av Covid-19.

När WFP-chefen David Be- asley i veckan, i samband FNs kommitté för en trygg livsmed- elsförsörjning (Committee on World Food Security, CFS), var en av huvudtalarna på högni- våeventet om stärkt global styr-

ning när det gäller livsmedelstrygghet och nutrition lyfte han vikten av att bygga vidare på de livsmedelsystem vi byggt upp och stärka dem så att vi rår på problemen med hunger och fattigdom.

Vi får inte glömma var vi kommer ifrån, påminde Beasley, och nämnde hur världen såg ut för 200 år sedan och jämför med idag.

Då levde över 90 procent av jordens människor i extrem fattigdom, idag är denna andel 8-9 procent. Samtidigt har vi en samlad förmögenhet på 370 biljoner dollar att ta av, resonerade Beasley.

När Internationella Per-

spektiv skickas till tryck når frågan om EUs och Storbritanniens framtida handelsrelation strålkas- tarljuset ännu en gång.

Inför veckans EU-topp- möte och Boris Johnsons egen deadline är ett avtal fortsatt mycket osäkert.

Premiärminister Boris John- son har tidigare sagt att den 15 oktober är hans deadline.

Har förhandlarna inte nått en uppgörelse då lämnar Storbri- tannien förhandlingen utan

avtal, har Johnson deklarerat.

Den 15 och 16 oktober träffas också EUs regeringschefer för ett toppmöte. Det är flera vik- tiga frågor på dagordningen varav en är just uppdatering om läget i förhandlingen med den brittiska regeringen är en.

Det har varit relativt tyst från förhandlarna en tid. Det skulle kunna tyda på att man trots den tidigare hårdföra retoriken nått vissa framsteg.

Britterna säger sig vara villiga att diskutera statsstödsregler som går länge ”än vad som är normalt i handelsavtal”. När

det gäller fiskefrågan är den egentligen inte stor ekono- miskt i EU. Samtidigt tillhör Frankrike den krets inom EU som har störst intresse.

De länder som hyser störst oro för de ekonomiska konsekvenserna av en situation utan avtal när övergångsperioden för Brexit löper ut är Irland, Belgien och Nederländerna, mot bakgrund av sin nära handelsrelation till Storbritan- nien.

Stötestenarna anses fortsatt vara EUs fiskerättigheter i Storbritanniens vatten, stats-

stöd och rättvisa konkurrens- villkor samt hur man vårdar avtalet och säkerställer efter- levnad. Den senare frågan har hela tiden varit viktig för EU medan Storbritannien jagar största möjliga frihet. Frågan har inte blivit mindre viktig från EUs horisont efter att den brittiska regeringen lade fram inhemsk lagstiftning som direkt bryter mot det tidigare ingångna utträdesavtalet.

Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund