i Skåne DISTRIKTSÅRSMÖTE Backagården 24 april 2016 ÅRSMÖTESHANDLINGAR

(1)

i Skåne

DISTRIKTSÅRSMÖTE Backagården

24 april 2016

ÅRSMÖTESHANDLINGAR

(2)

Innehållsförteckning

s.2 Arbetsordning s.3 Dagordning

s.4 Ett år med S-kvinnor i Skåne – verksamhetsberättelse 2015 s.9 Årsredovisning räkenskapsåret

s.16 Konto Idaröd, resultat- och balansrapport s.17 Revisionsberättelse

s.18 Rapport arbetsgrupp Idaröd s.19 Ersättning till styrelsen

Distriktsavgiften Stadgeändring

s.24 Verksamhetsinriktning s.26 Aktivitetsplan

Budget 2016

s.27 Val av styrelse m.m.

s.28 Motioner

(3)

Arbetsordning

Yttrande- förslags- och rösträtt har ombuden.

Yttrande- och förslagsrätt

har distriktsstyrelsen och revisorerna.

Ordet

ska begäras skriftligt hos presidiet.

Anförande

ska framföras från talarstolen.

Talartiden

kommer vid tidsnöd att begränsas till 3 minuter.

Förslag

ska vara skriftligt för att det ska kunna tas upp till behandling. Förslag ska lämnas till presidiet i god tid innan beslutsordningen fastställs.

Förhandlingarna

pågår tills dagordningen är genomförd.

Alla medlemmar, även de som inte är ombud, hälsas välkomna till distriktsmötet.

(4)

Dagordning

1 Distriktsmötet öppnas 2 Godkännande av kallelsen

3 Rapport över fullmaktsgranskningen 4 Val av funktionärer vid distriktsmötet - en ordförande

- en sekreterare

- tre protokolljusterare - tre rösträknare

5 Val av redaktionskommitté

6 Antagande av dag- och arbetsordning

7 Styrelsens berättelse över verksamheten 2015 8 Årsredovisning räkenskapsåret – fastställande av

resultat och balansräkning 9 Beslut om resultatdisponering

10 Årsredovisning Konto Idaröd – resultat- och balansrapport 11 Revisionsberättelse

12 Beslut om ansvarsfrihet 13 Rapport från Idarödsgruppen

14 Ersättning till styrelsen, styrelsens förslag nr 1 15 Distriktsavgiften, styrelsens förslag nr 2

16 Stadgeändring, styrelsen förslag nr 3

17 Verksamhetsinriktning och aktivitetsplan, styrelsens förslag nr 4 18 Budget 2015, styrelsens förslag nr 5

19 Val av styrelse m.m.

20 Behandling av motioner 21 Aktuella frågor

22 Distriktsmötet avslutas

(5)

7) Berättelse över verksamheten 2015

Styrelsen

Ordförande: Inger Nilsson, Helsingborg

Kassör: Alinda Zimmander, Landskrona (t o m augusti 2015) Laila Olsen, Staffanstorp (f o m augusti 2015) Vice ordförande: Laila Olsen, Staffanstorp (t o m augusti 2015) Inger Jarl Beck, Malmö (f o m augusti 2015) Ledamöter: Margaretha Anderberg, Skurup

Birgitta Eriksson, Malmö

Marianne Eriksson, Kristianstad

Lena Hardin, Landskrona

Ann-Louise Levau, Lund

Sharon Olsson (t o m augusti 2015)

Selma Pasic, Eslöv

Adjungerad: Hillevi Larsson, Malmö

Sara Mellander, Malmö

Internationellt utskott: Lena Hardin, Marianne Eriksson, Sharon Olsson Studieutskott: Birgitta Eriksson, Inger Jarl Beck, Ann-Louise Levau I arbetsutskottet har under året ingått ordförande, vice ordförande, kassör.

Styrelsen har under 2015 hållit 9 protokollförda styrelsemöten.

Revisorer

Gunilla Gulam, Eslöv Birgit Hansson, Malmö

Franziska Larsson, Helsingborg Revisorersättare

Anitha Lata, Trelleborg Valberedning

Sammankallande: Kia Haraldsdotter-Sagéus, Malmö

(6)

Arbetsgrupp Konto Idaröd:

(Alinda Zimmander, Landskrona, t o m augusti 2015), Laila Olsen, Staffanstorp, Inger Jarl Beck, Malmö (f o m augusti 2015) och Anita Ullmann, anställd Anställd

Verksamhetsassistent: Anita Ullmann

Expedition

Malmö Folkets Hus, Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö

Medlemsantalet

Skånes kvinnodistrikt hade vid årsskiftet 2015/16 27 klubbar med totalt 745 medlemmar, enligt Partiets medlemssystem där S-kvinnor ingår.

Ett år med S-kvinnor i Skåne

Januari

2015 års första styrelsemöte ägde rum i Malmö den 10 januari.

Februari

Del 2 av Kvinna i politiken, ett samarrangemang mellan partidistriktet, ABF och S- kvinnor som startades 2014 för att stärka kvinnor i sina politiska uppdrag, hölls som ett internat vid månadsskiftet på Backagården. Ett 60tal kvinnor samlades under rubriken ’Systerskap’ och fick bland andra lyssna på genusvetaren Yvonne Hirdman, IF Metalls jämställdhetsansvarig Fanny Högrell och författaren Sara Gunnerud. Styrelsen hade två möten i februari.

Mars

Den 8 mars firades runtom i Skåne, dock anordnades inget centralt arrangemang av kvinnodistriktet i och med att ledamöterna deltog i sina respektive

arbetarekommuner. Kvinnodistriktets årsmöte hölls på Backagården den 21 mars. Utöver sedvanliga val och stadgeenliga ärenden behandlades 8 motioner.

Sex bifölls i sin helhet, en bifölls delvis och en besvarades. Mötesordförande var Cecilia Lind och Magdalena Beck var bjuden att tala om kvinnors situation i

(7)

April

På partidistriktskongressen i Kristianstad hade S-kvinnor ett bord med

informationsmaterial och rödsaker. Kvinnor från olika klubbar i Skåne ställde upp och bemannade vårt stånd. Det såldes varor för 3570 kronor.

I slutet av månaden var Marika Lindgren Åsbrink inbjuden till Malmö att berätta om sin bok ”Systrar, kamrater”. Tyvärr infann sig endast en deltagare utöver styrelsens representanter till detta samarrangemang med ABF fastän inbjudan hade gått ut till samtliga Skånes klubbar.

Maj

Som vid 8 mars ordnades inget 1 maj-firande i kvinnodistriktets egen regi, men som tidigare år deltog ledamöterna vid de lokala arrangemangen som distriktet informerade om på hemsidan. Ett styrelsemöte hölls den 17 maj i Malmö.

Juni

Den 13 juni anordnades ett möte i Anderslöv för Skånes kvinnoklubbar. Vi hade bjudit kvinnliga ombud som hade deltagit vid vårens partikongress och

diskuterade ur kvinnoperspektivet vilka beslut som hade tagits och hur de hade kommit till stånd. 22 deltagare, därav 9 från styrelsen, var på plats. Ett kort styrelsemöte hölls samma dag.

Inför kvinnoförbundets årsmöte samlades Skånes ombud på ett strategiskt möte för att gå igenom handlingarna och förbereda försvar av viktiga motioner.

Juli

Inga aktiviteter under juli månad.

Augusti

Ett andra ombudsmöte hölls i mitten av månaden inför förbundsårsmötet som ägde rum den 22 – 23 augusti i Söderhamn. Som Sveriges största kvinnodistrikt kunde vi skicka 7 ombud.

Sammanlagt bestod Skånes delegation (ombud, förbundsstyrelse, valberedning, åhörare) av 15 kvinnor. Våra ombud syntes och hördes i talarstolen och 2 skånska motioner bifölls. 2 avslag och 3 besvarades. Vi var också framgångsrika i valen. Hillevi Larsson omvaldes till vice ordförande. Sara Mellander blev nyinvald som ersättare i förbundsstyrelsen och Inger Jarl Beck fick förnyad förtroende som ledamot i valberedningen. Inger hade även blivit

föreslagen som sammankallande men tyvärr inte lyckats få flest röster. Anita Ullmann valdes till ledamot i programkommissionen. Laila Olsen lämnade förbundsstyrelsen och avtackades på mötet. I samband med ’Skånsk politikerhelg’ på Backagården, där ett flertal S-kvinnor deltog, hölls även ett styrelsemöte.

September

(8)

Oktober

Från vårt studieutskott deltog Birgitta Eriksson och Ann-Louise Levau vid

förbundets utbildning för studieledare i Stockholm. Malmökretsen firade 80-års jubileum varvid vi deltog med distriktsstyrelsens ledamöter från Malmö samt ordförande och anställd.

Del tre av ’Kvinna i politiken’ genomfördes i Stehag. Ett femtiotal kvinnor samlades för att diskutera med riksdagsledamöter och regionråd. Vid rundabordssamtal resonerades hur vi formulerar och driver en feministisk politik. Helén Fritzon inledde konferensen med ett tal om ett jämställt samhälle.

På morgonen hade styrelsen ett möte och dessutom bjudit in till dialogmöte med kvinnoklubbarna. Tyvärr hade endast fem kvinnor följt denna inbjudan.

En grundutbildning för nya S-kvinnor hölls i Malmö. Även här blev det fem deltagare.

November

I samarbete med Staffanstorps kvinnoklubb arrangerades ett internationellt möte om situationen i Syrien. Magdalena Beck var föredragande på denna välbesökta kväll.

En andra omgång av grundutbildning för nya medlemmar hölls och denna gång blev det 6 deltagare. Vid steg 2 av utbildningen som arrangerades av förbundet och som hölls i Stockholm deltog två kvinnor från Skåne.

December

Styrelsen hade ett tvådagars planeringsmöte på Backagården. Som gäster deltog riksdagsledamoten Anneli Karlsson och Petra Bergqvist som i egenskap av partidistriktets studieorganisatör planerade kommande gemensamma aktiviteter.

Debattartiklar

Alla våra debattartiklar finns på vår hemsida. Under året skrevs följande:

Fler kvinnor i Sverige ska kunna jobba heltid – mars 2015 Säg upp avtalet med Saudi – mars 2015

S måste ta ställning för delad föräldraförsäkring - maj 2015 S-kvinnor samlas för kongress – september 2015

Stöd de insatser som är grundläggande för kvinnors jämställdhet – oktober 2015

Representation

(9)

Hillevi Larsson valdes till kvinnoförbundets vice ordförande och representerade S-kvinnor på Tro och Solidaritets årsmöte.

Ann-Louise Levau var S-kvinnors ombud på ABF Skånes halvårsmöte.

Birgitta Eriksson representerade S-kvinnor på kvinnoklubben KARL:s årsmöte.

Inger Jarl Beck var ombud på ABF Skånes årsmöte och valdes att ingå i deras valberedning. Hon omvaldes även att ingå i kvinnoförbundets valberedning.

Sara Mellander valdes till ersättare i kvinnoförbundets styrelse.

Anita Ullmann valdes till ledamot i kvinnoförbundets programkommission.

Medlemskap

Distriktet har under året varit medlem i ABF Skåne, Centrum för Arbetarhistoria och Arbetarrörelsens arkiv.

Slutord

Ett innehållsrikt och även turbulent år är till ända. Ett år med partikongress och

förbundskongress. På förbundskongressen gjorde vår delegation ett fantastiskt arbete och drev med framgång Skånes frågor. På hemmaplan har vi startat upp utbildning för nya medlemmar, efter att förbundet kommit med nya riktlinjer om studierna. Vårt studieutskott har gjort ett gediget arbete för att vi skall kunna erbjuda en bra

utbildning. Vårt internationella utskott har inte kommit igång lika bra, men vi har trots det kunnat erbjuda några föreläsningar i samarbete med Staffanstorps S kvinnor och med Tro och solidaritet.

Samarbetet med partidistriktet och ABF om Kvinnor i politiken har varit mycket välbesökta och uppskattade. Vi har även träffat kvinnor som var på partikongressen och våra ombud på förbundsmötet, där de berättat om de beslut som fattats.

Vi har jobbat vidare med användandet av sociala medier och med vår studieverksamhet och hållit god kontakt med våra klubbar.

Tyvärr har vi under året haft det turbulent på kassörssidan och på ekonomisidan. Av personliga skäl avsade sig vår nyvalda kassör uppdraget under tidig höst. Vi gjorde då en förändring i styrelsen, så att Laila Olsen tog över kassörsrollen och att Anita Ullmann tog över det löpande ekonomiarbetet. Samtidigt trädde då Inger Jarl Beck in som vice ordförande. Anita Ullmann och Laila Olsen har gjort ett fantastiskt arbete under hösten och vintern med ekonomi och bokföring. Vårt bidrag från partidistriktet, blev inte som förväntat. Efter många turer stannade det på 330 000 för 2015 och även för 2016. Signalerna är tydliga från partidistriktets VU att skall vi kunna få ökat bidrag till vår verksamhet, måste vi medlemmar bidra med mer själva.

(10)

8) Årsredovisning räkenskapsåret

Årsredovisning för räkenskapsåret 2015

Styrelsen avger följande årsredovisning Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten

Skånes Socialdemokratiska kvinnodistrikt ska enligt stadgarnas ändamålsinriktning verka för ett samhälle där kvinnor och män är jämställda.

Distriktets huvudsakliga uppgifter är att samla klubbar, föreningar samt medlemmar samt utifrån förbundets program och handlingsplaner utveckla verksamheten och verka för att nya klubbar /föreningar bildas.

Distriktet ska särskilt uppmärksamma klubbarnas arbete genom skolning och opinionsbildande arbete.

2015 års prioriteringar

Studieverksamhet och utbildning

Distriktet anordnande under hösten två utbildningar för nya medlemmar med sammanlagt 11 deltagare.

Distriktet har anordnat dialogmöte för ordförande, kassör och studieorganisatör på hösten.

Kvinna i politiken har anordnats i samverkan med partidistriktet och ABF vid två tillfällen under året.

Sammanlagt anordnades tre seminarier under året.

Medlemsrekrytering

Medverkan med informationsbord vid partidistriktets årskongress.

Antalet nya medlemmar ökade med 75 under 2015 .

Opinionsbildning

Regelbunden kommunikation på hemsidan, sociala medier och debattartiklar.

Internationellt

Internationellt utskott utsågs av styrelsen. Ett samarrangemang med Staffanstorps kvinnoklubb anordnades.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret Byte av kassör och vice ordförande under hösten.

Ekonomi

Antagen budget på årsmötet 350 000. Partidistriktet beslutade om ett anslag på 330 000 kr. Anslaget beslutas av partistyrelsen på styrelsemöte efter partidistriktskongressen och kvinnodistriktets årsmöte vilket innebär att vi får göra en kvalificerad gissning när vi presenterar förslag till budget på vårt distriktsårsmöte.

Ordförande och verksamhetsassisten deltog på Socialdemokratiska kvinnoförbundets förbundsmöte i Söderhamn.

Under hösten behövde datorn på expeditionen bytas ut och vi lämnade in en ansökan till partidistriktet som avslogs.

Kostnaderna översteg beslutad budget och för att kunna komma i balans 2016 då vi redan beslutat om medlemsavgift för 2016 så lämnades en ansökan in till partidistriktet om ökat anslag 2016 som avslogs.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

För att få budgeten i balans och bedriva en kvalitativ verksamhet 2016 föreslår distriktsstyrelsen

(11)

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen

Samverkan med klubbar när det gäller seminarier i aktuella ämnen.

Resultatdisponering

Styrelsen för Skånes socialdemokratiska kvinnodistrikt förslår att årets underskott belastar det egna kapitalet.

Eget kapital

Balansräkning 2015-12-31

Förslag till disposition

Eget kapital efter Disposition

Balanserat resultat 165 602 kr -62 703 kr 102 899 kr

Årets resultat -62 703 kr 62 703 kr 0

Summa 102 899 kr 0 102 899 kr

Resultat och ställning

Skånes socialdemokratiska kvinnodistrikts resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar.

(Bilaga 2)

(12)

Resultatrapport

(13)

(14)

Balansrapport

(15)

(16)

Ekonomisk analys

(17)

10) Idaröd

Konto Idaröd, balans-resultaträkning

(18)

11) Revisionsberättelse kvinnodistriktet

(19)

13) Rapport från arbetsgrupp Konto Idaröd

Gruppens uppgift har varit att under året behandla ansökningar till Konto Idaröd, pengar som distriktet förvaltar efter försäljningen av sommarhemmet Idaröd. Gruppen sköter det praktiska arbetet att informera om kontot, vars syfte är att främja arbetarrörelsens kvinnor för kunskap och rekreation, främja internationellt arbete inom arbetarrörelsen och hjälpa sjukdomsdrabbade kvinnor.

Gruppen har tagit ställning till ansökningarna och lagt förslag till styrelsen beträffande de inkomna ansökningarna. Ansökningarna skulle vara inkomna senast den 31 december, den 30 mars, den 31 augusti och den 30 oktober.

Under 2015 har anslag utbetalats enligt nedan:

Staffanstorp, studiebesök Yalla trappan Kävlinge, Kretsmöte

Avantgarde, Förbundsmöte

Karolina, studiebesök Ellen Keys strand

Distriktsstyrelsen beslutade den 2015-12-11 ändra stadgarna för Konto Idaröd:

BAKGRUND Semesterhemsföreningen Idaröd beslöt att upphöra med verksamheten och sälja fastigheten, vilket skedde under 1999. Kvinnodistriktet erhöll en del av

försäljningsvinsten. Pengarna placeras på särskilt konto och ingår i distriktets redovisning.

NAMN Kontots namn är Konto Idaröd.

ÄNDAMÅL Kontots syfte är att främja arbetarerörelsens kvinnor för kunskap och rekreation, främja internationellt arbete inom arbetarerörelsen, hjälpa sjukdomsdrabbade kvinnor.

TILLGÅNGAR Kontots tillgångar utgörs av den erhållna summan och den årliga avkastningen.

PLACERING Kapitalet placeras i fasträntekonto eller i säkra ränte- och aktiefonder.

ANSVARIG Distriktsstyrelsen har ansvaret för kontot.

ANSLAG Kan sökas av i Skåne bosatta kvinnor inom arbetarerörelsen, till verksamheter som främjar arbetarerörelsens kvinnor, internationellt arbete, kvinnor drabbade av långvarig sjukdom

Ansökan skall innehålla redogörelse för aktiviteten, vara inkommen före aktivitetens genomförande, den totala kostnaden och ansökningar till andra bidragsgivare.

Ansökan skall vara inne senast den 28 februari, 31 maj, 31 augusti och 30 november Vid personlig ansökan kan bidrag endast beviljas en gång per mandatperiod (allmänna val) för samma aktivitet.

Genomförd aktivitet redovisas skriftligt till Idarödsgruppen. Beviljat belopp utbetalas

(20)

UTDELNING Fyra gånger per år delas anslag ut till sökande. Distriktsstyrelsen beslutar om utdelning på sammanträden innan januari, april, september och november månads utgång. Har ingen utdelning skett läggs avkastningen till kapitalet.

Kontots tillgångar får användas enl Ändamålspunkten. Avkastningen från föregående år får användas till utdelning.

Därutöver får högst 30 000 kronor årligen användas av kapitalet intill dess kontos kapital utgör 500 000 kronor. När kapitalet kommit ned i denna nivå skall distriktsstyrelsen fatta nytt beslut angående ytterligare användning av kapitalet.

FÖRVALTNING Distriktsstyrelsen förvaltar kontot. Styrelsen kan dock utse en grupp på tre personer, varav en bör vara den anställda, med uppgift att utannonsera och ta emot ansökningar och till distriktsstyrelsen föreslå: utdelning, förvaltning av kapitalet, redovisning, rapport till distriktets verksamhetsberättelse.

Gruppen utses av distriktsstyrelsen på första sammanträde efter distriktskongressen.

Kostnaderna för förvaltningen betalas av kontots avkastning.

REDOVISNING Bokföring av kontots räkenskaper ingår i distriktets ordinarie rutiner. Kontots räkenskaper avslutas per kalenderår och granskas av distriktets revisorer. Kontot redovisas särskilt i distriktets verksamhetsberättelse.

ÄNDRING Ändring av dessa regler kan endast göras av distriktsstyrelsen.

Gäller från och med den 1 januari 2016

14-18) Förslag från distriktsstyrelsen

14. Ersättning till styrelsen

För närvarande utgår ersättning med 990 kronor var till arbetsutskottets ledamöter för utgifter i samband med styrelseuppdraget

Styrelsen föreslår distriktsmötet besluta

att ersättningen blir oförändrad under 2016

15. Distriktsavgiften

Klubbarnas medlemsavgift till distriktet är från och med 2016 10 kronor per medlem och år.

att höja avgiften till 50 kronor från och med 2017

16. Stadgar

att ändra distriktsstadgarna enligt föreliggande förslag.

(21)

§ 1 Ändamål

S-kvinnors Skånedistrikt har till uppgift att med utgångspunkt i S-kvinnors ändamål verka för ett samhälle där kvinnor och män är jämställda.

S-kvinnors Skånedistrikt ska samla klubbar, föreningar och enskilda medlemmar inom sitt område samt utifrån program- och handlingsplaner utveckla verksamheten och verka för att nya klubbar/föreningar bildas.

S-kvinnors Skånedistrikt ska särskilt

uppmärksamma önskemål om medlemmars skolning för det politiska engagemanget.

§ 2 Organisation

Distriktet omfattar Skåne. Alla klubbar/föreningar inom distriktets

geografiska område skall tillhöra distriktet.

Distriktet organiserar distriktsklubb för medlemmar som inte är med i en lokal klubb/Internetklubb. Distriktsklubb ansluts till arbetarekommunen i den ort där det socialdemokratiska partidistriktet har sitt säte.

Distriktsmötet är distriktets högsta beslutande organ.

Distriktet leds av den på distriktsmötet valda styrelsen.

Distriktsstyrelsen består av minst fem ledamöter varav ordförande och kassör väljs särskilt.

Distriktsstyrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter är närvarande.

Distriktsmötet väljer minst två revisorer samt revisorsersättare. Dessa ska till

distriktsmötet avge berättelse över distriktets räkenskaper, förvaltning och verksamhet.

§ 1 Ändamål

S-kvinnors Skånedistrikt har till uppgift att med utgångspunkt i S-kvinnors ändamål verka för ett samhälle där kvinnor och män är jämställda.

S-kvinnors Skånedistrikt ska samla Malmökretsen, klubbar, föreningar och enskilda medlemmar inom sitt område samt utifrån program- och handlingsplaner

utveckla verksamheten och verka för att nya klubbar/föreningar bildas.

S-kvinnors Skånedistrikt ska särskilt

uppmärksamma önskemål om medlemmars skolning för det politiska engagemanget.

§ 2 Organisation moment 1

Distriktet omfattar Skåne. Alla klubbar/föreningar inom distriktets

geografiska område skall tillhöra distriktet.

Distriktet organiserar distriktsklubb för medlemmar som inte är med i en lokal klubb/Internetklubb. Distriktsklubb ansluts till arbetarekommunen i den ort där det socialdemokratiska partidistriktet har sitt säte.

Distriktskongressen är distriktets högsta beslutande organ.

Distriktet leds av den på distriktskongressen valda styrelsen.

Distriktsstyrelsen består av minst fem ledamöter varav ordförande och kassör väljs särskilt. I distriktet ska ansvarig för studier utses.

Distriktsstyrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter är närvarande.

Distriktskongressen väljer minst två revisorer samt revisorsersättare. Dessa ska till

distriktskongressen avge berättelse över distriktets räkenskaper, förvaltning och verksamhet.

(22)

§ 3 Distriktsmöte moment 1

Ordinarie distriktsmöte genomförs årligen före första maj. Extra distriktsmöte

sammankallas vid behov av distriktsstyrelsen eller när minst en tredjedel av distriktets klubbar, föreningar begär det.

Kallelse till distriktsmötet skickas ut senast den 1 februari. Samtidigt skickas kallelse till enskilt anslutna medlemmar. Senast tre veckor före mötet skickas till klubbar och ombud verksamhets- och ekonomisk

berättelse, inkomna motioner med yttrande samt förslag från styrelsen och

verksamhetsplan för det kommande året.

moment 2

Klubb, förening tilldelas ett grundombud och dessutom ett ombud för varje påbörjat 20-tal medlemmar.

Klubbarnas/föreningarnas medlemsrapport per den 31 december är grund för

beräkningen

moment 3

Vid distriktsmötet har ombud yttrande, förslags och rösträtt.

moment 4

Distriktsstyrelsens ledamöter och ersättare har yttrande och förslagsrätt, men inte rösträtt.

moment 5

Val och omröstning sker öppet. Personval

§ 3 Distriktskongress moment 1

Ordinarie distriktskongress genomförs årligen innan första maj. Extra

distriktskongress sammankallas vid behov av distriktsstyrelsen eller när minst en tredjedel av distriktets klubbar, föreningar begär det.

Kallelse och ombudsfördelning till

distriktskongressen skickas ut till klubbarna senast den 1 februari 8 veckor före

distriktskongressen. Samtidigt skickas kallelse till enskilt anslutna medlemmar.

Senast tre veckor före mötet skickas till klubbar och ombud verksamhets- och ekonomisk berättelse, inkomna motioner med yttrande samt förslag från styrelsen och verksamhetsplan för det kommande året.

moment 2

Klubb, förening tilldelas ett grundombud och dessutom ett ombud för varje påbörjat 20-tal medlemmar.

Klubbarnas/föreningarnas

medlemsrapportantal per den 31 december är grund för beräkningen.

moment 3

Vid distriktskongressen har ombud yttrande, förslags och rösträtt.

moment 4

Distriktsstyrelsens ledamöter, och ersättare, revisorer samt valberedning har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt.

Distriktsstyrelsens ledamöter och ersättare kan inte vara ombud på distriktskongressen.

moment 5

Val och omröstning sker öppet. Personval

(23)

moment 6

Nomineringar för val av distriktsstyrelse och revisorer samt ombud till förbundsmötet ska vara valberedningen tillhanda senast tre veckor före distriktsmötet.

Avsägelser ska vara inkomna till

distriktet/valberedningen senast den 31 december. Inkomna avsägelser meddelas i cirkulär senast den 1 februari.

moment 7

Valberedningen består av minst tre ledamöter, ordförande väljs i särskild ordning.

moment 8

Distriktsmötet utser distriktets ombud till förbundsmötet.

moment 9

Motion till distriktsmöte kan väckas av enskild medlem eller klubb, förening. Motion ska vara distriktet tillhanda senast två

månader före mötets öppnande.

moment 10

Ombud kan ställa ”Aktuell fråga” till

moment 6

Nomineringar för val av distriktsstyrelse och revisorer samt ombud till förbundsmötet ska vara valberedningen tillhanda senast tre veckor före distriktsmötet.

Avsägelser ska vara inkomna till

distriktet/valberedningen senast den 31 december. Inkomna avsägelser meddelas i cirkulär senast den 1 februari. Distriktsstyrelsen beslutar om sista dag för nomineringar för val av

distriktsstyrelse och revisorer, samt andra förtroendeuppdrag i distriktet.

Distriktsstyrelsen beslutar om sista dag för nomineringar för val av ombud till

förbundets kongress.

Efter nomineringstidens utgång äger endast distriktets valberedning rätt att föreslå kandidater.

moment 7

Valberedningen består av minst tre ledamöter, ordförande väljs i särskild ordning.

moment 8

Distriktsmötet utser distriktets ombud till förbundsmötet. Valberedningen bereder förslag till ombud till förbundets kongress.

Distriktskongressen väljer ombud och ersättare till förbundets kongress.

moment 9

Motion till distriktskongress kan väckas av enskild medlem eller klubb, förening. Motion ska vara distriktet tillhanda senast två

månader 1 mars. mötets distriktskongressens moment 10

(24)

moment 11

Distriktsstyrelsen avger

verksamhetsberättelse till distriktsmötet.

moment 12

Mötet tar på förslag från revisorerna ställning till frågan om ansvarsfrihet för distriktsstyrelsen.

§ 4 Avgift

Distriktsmötet fastställer medlemsavgiften till distriktet för nästkommande kalenderår.

Senast den 1 februari ska klubb/förening till distriktet redovisa och samtidigt betala medlemsavgiften till distrikt och förbund.

Distriktet ska senast 15 februari redovisa förbundsavgiften för föregående kalenderår till förbundet.

§ 5 Distriktsstyrelse

Distriktsstyrelsen är distriktets högsta beslutande organ då distriktsmötet ej är samlat.

Distriktsstyrelsen leder distriktets

distriktskongressens öppnande.

moment 11

Distriktsstyrelsen avger

verksamhetsberättelse till distriktsmötet.

distriktsstyrelsen. Frågan ska vara inlämnad till distriktsstyrelsen innan

distriktskongressens öppnande.

moment 12

Mötet tar på förslag från revisorerna ställning till frågan om ansvarsfrihet för distriktsstyrelsen. Distriktsstyrelsen avger verksamhetsberättelse till

distriktskongressen. Verksamhetsinriktning och budget antas på distriktskongressen.

moment 13

Mötet tar på förslag från revisorerna ställning till frågan om ansvarsfrihet för distriktsstyrelsen.

§ 4 Avgift

Distriktskongressen fastställer medlemsavgiften till distriktet för

nästkommande kalenderår. Senast den 1 februari ska klubb/förening till distriktet redovisa och samtidigt betala

medlemsavgiften till distrikt och förbund.

Distriktet ska senast 15 februari redovisa förbundsavgiften för föregående kalenderår till förbundet. Senast 1 februari ska

klubbarna betala distrikts- och

förbundsavgift för föregående kalenderår till distriktet.

§ 5 Distriktsstyrelse

Distriktsstyrelsen är distriktets högsta beslutande organ då distriktsmötet ej är samlat.

Distriktsstyrelsen leder distriktets

(25)

§ 6 Tillägg till stagar

Tillägg till dessa stadgar kan antas av ordinarie distriktsmöte.

Tillägg får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i dessa grundstadgar.

§ 6 Tillägg till stagar

Tillägg till dessa stadgar kan antas av ordinarie distriktskongress.

Tillägg får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i dessa grundstadgar.

17) Verksamhetsinriktning/Aktivitetsplan

Verksamhetsinriktning 2016 – 2017

Inledning

S-kvinnor är socialdemokratiska feminister som ställer klasskamp, könskamp och antirasistisk kamp sida vid sida.

S-kvinnor påverkar samhällsdebatten och de politiska besluten utifrån kvinnors perspektiv.

S-kvinnor arbetar för internationell och kvinnlig solidaritet.

S-kvinnor utbildar medlemmarna för politiskt arbete.

Skånes S-kvinnodistrikts stadgars ändamålsinriktning

Skånes Socialdemokratiska kvinnodistrikt ska verka för ett samhälle där kvinnor och män är jämställda.

Distriktets huvudsakliga uppgifter är att samla klubbar, föreningar och medlemmar samt utifrån förbundets program och handlingsplaner utveckla verksamheten och verka för att nya klubbar/föreningar bildas.

Distriktet ska särskilt uppmärksamma klubbarnas arbete genom skolning och opinionsbildande arbete.

Studieverksamhet och utbildning

Distriktet och klubbar ansvarar gemensamt för utbildning i organisatoriska och politiska frågor. Det är viktigt att s-kvinnor ständigt förnyar sina kunskaper i olika ämnesområden för att kunna påverka politiken.

Utbildning för nya medlemmar

Distriktet ansvarar för steg-1-utbildning. Förbundet ansvarar för steg-2-utbildningen. Detta är ny ordning sedan hösten 2015.

Organisatoriska frågor

(26)

Skolning för det politiska arbetet

Kunskap krävs för att kunna påverka i den praktiska politiken. Distriktet anordnar, i samverkan med klubbarna, seminarier ur ett feministiskt perspektiv i aktuella frågor.

Vår ambition är att höja medlemmarnas kunskaper om jämställdhet så att de kan påverka politiska beslut med sakargument och ur ett kvinnoperspektiv. Dessa utbildningar och seminarier skall vara mobiliserande, kunskapshöjande, ta upp aktuella frågor och inbjuda till social gemenskap.

Medlemsrekrytering

Distriktet, i samverkan med klubbarna medverkar med informationsbord vid distriktets arrangemang, partidistriktskongress, valupptakter, ledarutbildningar mm.

Vår ambition är att alla som delar S-kvinnors feministiska värderingar känner att det är naturligt att vara medlem i Skånes S-kvinnors klubbar

Opinionsbildning

Genom att lyfta feministiska frågor påverkar S-kvinnor samhällsdebatten. S-kvinnor ser behovet av att påverka både internt i partiet och externt i samhället.

Kommunikation

S-kvinnodistriktet använder sig huvudsakligen av e-post för att kommunicera med medlemmar och klubbar. Dessutom finns en hemsida och distriktet är aktivt på sociala medier (Facebook, Twitter).

Marknadsföring/media

S-kvinnor är aktiva i den allmänna debatten i tidningar och andra medier. Skriver insändare och kommentarer. S-kvinnors förbund stöder distrikt och klubbar med mallartiklar i aktuella frågor.

Skånes S-kvinnodistrikt ska vara en känd påtryckarorganisation i Skåne.

S-kvinnor syns och hörs i samhällsdebatten.

Internationellt

S-kvinnodistriktet arbetar för internationell och kvinnlig solidaritet. Distriktet följer förbundets internationella projektverksamhet och anordnar i samverkan med klubbarna seminarier.

Utveckling

Distriktet är lyhörd för klubbarnas önskemål och provar gärna nya former för klubbarna att organisera sig.

(27)

Aktivitetsplan 2016

Januari

27-28 januari Jämställdhetsdagarna, Malmö Februari

20 februari Dialogmöte: ordförande, kassörer, studieledare, Malmö Mars

19 mars Internationellt möte med Anna Hedh, Helsingborg 20 mars Grundutbildning nya S-kvinnor, Malmö

April

02 april Kvinna i politiken, inför partidistriktskongressen, Malmö 09 april Partidistriktskongress, Helsingborg

24 april Distriktskongress S-kvinnor Skåne, Backagården Juni

11 juni Dialogmöte

Juli Augusti

26-27 augusti Skånsk politikerhelg September

10 september Dialogmöte

24 september Kvinna i politiken

(28)

19) Val av styrelse, revisorer, valberedning

Styrelsen:

ordförande 2 år

kassör (fyllnadsval) 1 år

5 ledamöter 2 år

2 ledamöter (fyllnadsval) 1 år Revisorer:

3 revisorer 1 år

1 revisorersättare 1 år

Valberedningens förslag Kassör:

Laila Olsen nyval

Ledamöter:

Birgitta Eriksson, Malmö omval

Sara Mellander, Malmö nyval

Elin Gustafsson, Lund nyval

Anna Fernebro, Landskrona nyval Ann-Sofie Bodström, Österlen nyval

Layal Chidiac, Trelleborg fyllnadsval 1 år Ann-Sofie Adermark, Åhus fyllnadsval 1 år Revisorer:

Birgit Hansson, Malmö omval

Franziska Larsson, Helsingborg omval

Gunilla Gulam, Eslöv nyval

Revisorsersättare

Anitha Lata, Trelleborg omval

Övriga nominerade till styrelsen:

Nahid Biglari, Karolina-Malmö, Maria Boström-Lambén, Eslöv, Nada Johansson, Karolina- Malmö, Anita Cavallin, KARL-Malmö

Valberedning:

5 ledamöter 1 år

(29)

20) Motioner

Nr 1:

(30)

(31)

Utlåtande 1 - Återinföra den allmänna, obligatoriska och demokratiska värnplikten Motionären tar upp ett viktigt ämne. Den allmänna värnplikten i Sverige försattes i ett

”vilande läge” genom ett majoritetsbeslut i Sveriges Riksdag under alliansregeringen. Den frivilliga yrkesmilitär som skulle användas har inte fungerat som tänkt. Det stora problemet är att människor som anställs inte stannar kvar, vilket innebär att vi har många vakanser på viktiga poster, även inom insatsförsvaret.

Försvarsmakten saknar idag 7500 personer, flera inom mycket viktiga positioner. Frågan om personalförsörjningen har därför diskuterats flitigt de senaste åren.

(32)

S-kvinnor i Skåne delar uppfattningen att vi ska ha ett inhemskt ändamålsenligt och modernt försvar. Ett försvar som riktar sig både till kvinnor och män som inte bara styr mot

traditionell utbildning utan även mot samhällstjänst. Vårt samhällsbygge ska även vid stor påfrestning i kris, höjd beredskap eller krig kunna ha en uthållighet och då måste vårt samhälle rustas för detta. Det civila försvar som under många år formligen försvunnit måste återigen tas i bruk.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:

Att motionen anses besvarad

Nr2 Motion angående Barnomsorg nattetid.

För att en förälder/ föräldrar skall kunna ta ett arbete måste barnomsorg finnas. Det som då oftast erbjuds idag är barnomsorg dagtid kl. 6.30-18.30. Men alla arbetar inte dagtid, det finns många som arbetar s.k. obekväm arbetstid, sjukvårdspersonal/ vårdpersonal är här en stor grupp och oftast är det kvinnor. Är man då ensamstående förälder eller att bägge föräldrarna arbetar skift är det många gånger en omöjlighet att ta ett sådant arbete. Men tackar man nej till ett arbete för att barnomsorgen inte går att lösa får man inte stämpla för A-kassa.

En del föräldrar pusslar ofta med olika lösningar för barnen något som är ett stressmoment för alla. Det blir dessutom otryggt för både barn och vuxna.

Så därför kräver vi Österlens S-kvinnor:

Att: S-kvinnor Skåne verkar för att lagstifta om att barnomsorg på obekväm arbetstid skall tillhandahållas.

Österlens S-kvinnor ställer sig bakom motionen och antar den som sin egen.

Ingalill Bjartén Ordförande

Utlåtande 2 - Barnomsorg nattetid

I en stor del av landets kommuner saknas barnomsorg på obekväm arbetstid, vilket är ett stort problem för de drabbade familjerna. När barnomsorg saknas är det ett hot mot jämställdheten och riskerar att leda till otrygghet för barnen. Det krävs lagstiftning för att barnomsorg på obekväm arbetstid ska prioriteras och byggas ut i hela landet.

(33)

Nr3 Satsa för att få unga intresserade av vård- och omsorgsyrken

Behovet av vård- och omsorgspersonal kommer att öka kommande år. Sveriges kommuner och landsting räknar med att det kommer behövas 225 000 nya medarbetare till vård och omsorg. Behovet av de som har gymnasiekompetens inom området kommet vara särskilt stort. Statistiska centralbyrån (SCB) räknar med att bristen på gymnasieutbildad vård- och omsorgspersonal kommer vara 160 000 personer år 2035. Behovet av personal kommer att öka i takt med att 40-talisterna kommer upp i vårdkrävande åldrar.

Söktrycket till gymnasieprogram med inriktning på vård- och omsorg är lågt. Samtidigt visar undersökningar att många unga kan tänka sig att arbeta inom vården i framtiden. Således behöver något göra för att fånga dessa ungdomars intresse.

Konsekvenserna av brist på vård- och omsorgspersonal ser vi redan idag och kommer även i framtiden innebära bristande patientsäkerhet, en luckrativ marknad för bemanningsföretag som tar dyrt betalt för sin personal och hög belastning på dem som arbetar inom området.

Vård- och omsorgssektorn är kvinnodominerad och personalen har alltför dåliga

anställningsvillkor i form av låga löner samt stressig och tung arbetsmiljö. Genom att fler får upp ögonen för vård- och omsorgsyrkena kan yrkets status öka och med det även lönenivåer och förbättrad arbetsmiljö. Detta är en viktig del i arbetet för ett jämställt arbetsliv.

Mot bakgrund av ovanstående yrkas

att S-kvinnor Skåne ska driva på för att Socialdemokraterna ska satsa på att öka attraktiviteten inom yrken i vård- och omsorg med säskilt fokus på att bättre arbetsvillkor och motverkan av den könssegregerade arbetsmarkanden.

Att S-kvinnor Skånes distriktskongress antar motionen Avantgarde Unga S-kvinnor

Antagen på medlemsmöte 2015-12-03

Utlåtande 3 - få unga intresserade av vård- och omsorgsyrken

Motionären sätter fokus på en högst aktuell fråga. Vård- och omsorgsyrken är och kommer att vara ett bristyrke. Precis som motionären skriver har man under de senaste åren sett att söktrycket till vård-och omsorgsutbildning på gymnasienivå sviktat. Det finns naturligtvis ett flertal orsaker till denna utveckling, motionären nämner några.

En del åtgärder för att öka intresset och öppna stängda dörrar är redan på gång.

Traineeutbildning är infört, ykesförberedande utbildningar kommer på nytt att bli högskole- förberedande, det arbetas med att införa heltid som en rättighet och de delade turerna tas bort.

Ytterligare förändringar behövs. Arbetsvillkoren behöver förbättas genom bl.a tryggare anställningar, bättre arbetsmiljö, höjda lönenivåer, fler karriärvägar. Det måste till ett kraftfullt arbete för att få ett viktigt yrke attraktivt, för att klara dagens och morgondagens

(34)

Att sända motionen jämte utlåtandet till det Socialdemokratiska kvinnoförbundet, till S- gruppen i Region Skåne och Skånska S-kvinnor i riksdagen.

Nr4 Individualisera föräldraförsäkringen

Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Kampen mot den systematiska över- och underordningen mellan könen slås fast i vårt partiprogram. Målet med denna kamp är att skapa ett jämställt samhälle, med lika rätt och lika ansvar för kvinnor och män, i familjelivet liksom i yrkeslivet. 2020 Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU. För att nå det målet måste kvinnors sysselsättning öka och vi måste stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. En individualisering av föräldraförsäkringen är en nyckel i det arbetet.

Idag tar kvinnor ut 75 procent av föräldraledigheten och män 25 procent. Det är självklart ingen slump utan beror på patriarkala strukturer och normer i samhället kring kön.

Dessutom är skånska pappor sämst på att ta ut föräldraledighet i Sverige. Här tas bara en dryg femtedel ut av papporna.

Det ojämställda uttaget cementerar kvinnors obetalda hemarbete, leder till minskade

karriärmöjligheter, lägre löneutveckling och att kvinnors i högre utsträckning än män arbetar deltid. Hela 9 av 10 som arbetar deltid är kvinnor. En tredjedel av alla kvinnor arbetar deltid.

Ojämställdheten på arbetsmarknaden innebär att kvinnors livsinkomst är 3,6 miljoner lägre än männens. På sikt innebär det också att kvinnor får lägre pensioner.

Dagens system med en föräldraförsäkring som distribueras till familjen som en enhet med möjlighet att överlåta dagar till den andra föräldern, strider mot utformningen av det svenska socialförsäkringssystemet i stort. En viktig princip i vårt gemensamma

försäkringssystem är att försäkringarna är individbaserade och inte familjebaserade. Det uttalade syftet med detta har varit att främja jämställdhet.

Att reservera fler månader är den enda effektiva metod som har ökat männens uttag av föräldraförsäkringen. De gånger då männens uttag ökat markant är 1995 och 2005, då första respektive andra ”pappamånaderna” infördes. Nu har vår regering drivit på frågan om en tredje reserverad månad och riksdagen har tagit beslut att införa detta från 2016. Det är ett bra steg på vägen. Socialdemokraterna tog på senaste partikongressen ställning för en individualisering av föräldraförsäkringen, utan möjlighet till att överlåta månader till den andra föräldern. Arbetet för detta får inte tappa fart på grund av att vi nu inför en tredje reserverad månad.

Därför bör S-kvinnor Skåne aktivt driva på arbetet för en individualisering.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar Avantgarde:

(35)

Utlåtande 4 - Individualisera föräldraförsäkringen

Föräldraförsäkringens utformning är central för barnens och föräldrarnas förutsättningar till ett jämställt arbetsliv.

Därför behöver föräldraförsäkringen individualiseras och delas lika mellan föräldrarna.

Föräldraförsäkringen ska även fungera bra för familjer som definierar sig som stjärnfamiljer.

På socialdemokraternas kongress 2015 beslöts om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring. Målet är att detta ska ske på sikt, så kallad månadsvis tills det blir jämställt.

Distriktsstyrelsen delar den oro som motionären anför. Vi Socialdemokratiska kvinnor kan inte acceptera att vägen till en jämställd föräldraförsäkring skall gå i tioårs cyklar. Vi måste driva på så att detta inte dras i långbänk.

Den fjärde februari i år tillsatte vår feministiska Regering en utredning som ska ta fram underlag för en moderniserad föräldraförsäkring. Denna är mycket välkommen.

Direktiven som regeringen gett till utredningen är följande:

Ökad jämställdhet

Möta en modern arbetsmarknad

En försäkring för dagens familjekonstellationer En tydlig försäkring lätt att använda

Den röda tråden – barnperspektivet

Det framgår också att kommunikation och dialog kommer att vara en viktig del av utredningens arbete. Därför utgår distriktsstyrelsen utifrån att det Socialdemokratiska kvinnoförbundet deltar aktivt i denna utredning.

Att bifalla motionen

Att sända motionen jämte utlåtandet till Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Skånska S- kvinnorna i riksdagen

Nr 5 Att S-kvinnor driver på för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön

Sveriges senaste stora arbetsmarknadsreform var när 40 timmars arbetsvecka infördes 1973.

Ett resultat av arbetarrörelsen kamp för omfördelning och frigörelse. Det är nu 42 år sedan.

Sedan dess har vi haft en enorm produktivitetsökning inom de flesta sektorer. En produktivitetsökning som varken följts av en proportionerlig reallöneökning eller arbetstidsförkortning.

Flera kommuner och även landsting har infört arbetstidsförkortning på försök med goda resultat såsom:

• Lägre sjukskrivningstal

• Bättre upplevd hälsa

• Lägre arbetslöshet genom fler arbetstillfällen

• Fler får ork och tid att kunna välja att delta i samhälle och eller föreningar

• Minskad deltidstjänstgöring

(36)

normalvecka innebär alltså 32 timmar). Genom att ge möjligheten till kortare arbetsdag möjliggörs dubbla skift vid operationsbordet och syftet är också att korta vårdköerna.

Ursprunget till försöket var att den aktuella avdelningen hade hög sjukfrånvaro, hög

personalomsättning och många som inte orkade med att arbeta heltid och istället gick ner i deltid.

Arbetarrörelsen måste återföra tid som ett maktbegrepp, både i förhållande till vårt arbete och i en vidare demokratisk mening. Att förändra samhällets reproducerande och orättvisa strukturer kräver en omfördelningspolitik som tar hänsyn till både makt, tid och kapital. Det finns således flera perspektiv utifrån vilka vi kan hävda att tiden för ytterligare en

arbetstidsförkortningsreform är både nödvändig och fullt möjlig. S-kvinnor Skåne måste vara drivande i arbetet för en arbetstidsförkortning.

att S-kvinnor Skåne tydligt driver frågan om behovet av en arbetstidsförkortning att S-kvinnor Skånes Distriktskongress antar motionen

Avantgarde Unga S-kvinnor

Antagen på medlemsmöte 2015-12-03

Utlåtande 5 - arbetstidsförkortning med bibehållen lön

Samhället och världen förändras och utvecklas hela tiden. Därför behövs även förändringar i en 42 år gammal arbetsreform. Vi har ett sjuktal som ökat med närmare 70 procent de senaste fem åren. Två av tre sjukskrivna är kvinnor med psykiska diagnoser som

stressrelaterad ohälsa. Inom sjukvården som dessutom är starkt kvinnodominerat, har det dessutom snart blivit mer regel än undantag med blandad / dag natt tjänstgöring, en arbetsform som ofta bidrar till ett ostrukturerat och rörigt schema som för många omöjliggör en optimal återhämtning. Svenska stressforskare förespråkar 30-32 timmars arbetsvecka som mest rimlig eftersom det ger en bättre återhämtning. Genom förslaget ges möjligheter till lägre arbetslöshet via fler arbetstillfällen, samt ökade skatteintäkter vilket förbättrar samhällsekonomin därtill mer resurser till den skattefinansierade verksamheten.

Att sända motionen jämte utlåtandet till det Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Skånska S-kvinnor i riksdagen.

Nr6 En demokrati och jämställdhets ansvarig i varje skola

Mobbning och trakasseri i skolor är ingen hemlighet. Det händer mer eller mindre i olika skolor. Det här är inte bara något för eleverna utan ibland mobbas även lärare ofta av ledningen eller av andra skolpersonal.

(37)

Det är för mycket även om bara en flicka drabbas av t.ex. våldtäkt och inte vågar säga det till någon. Det är för mycket om en flicka blir bortgift och inte kan göra något.

Därför tror jag att en demokrati och jämställdhets ansvarig ska finnas i varje skola. Någon som kan informera både personal, föräldrar och elever om demokratiska grundvärderingar. Någon som kan lyssna och vägleda dem drabbade av orättvisor och reagera snabbt när det händer något.

Det sägs ofta att all personal i skolan har det här ansvaret och rektorn måste garantera att det inte ska finnas orättvisor i skolan. Men vi vet att när alla har ett ansvar, ofta ingen bryr sig om det. Rektorn har ofta många andra saker att tänka på och hinner sällan blanda sig i sådana saker som ibland kräver mer tid och kunskap.

Att kräva någon annan än rektorn tar det här ansvaret behöver per automatik inte öka skolans kostnader men gör skolan mer rättvis, demokratisk och jämställd.

Därför yrkar jag

att S-kvinnor i Skåne verkar för att det ska finnas en demokrati och jämställdhets ansvarig i varje skola.

att S-kvinnors distriktskongress tar motionen som sin egen och skickar den till Förbundets årsmöte.

Nahid Biglari

Karolina Socialdemokratiska kvinnoklubb Malmö

Utlåtande 6 - En demokrati och jämställdhetsansvarig i varje skola.

Motionären pekar på mobbing och trakasserier som ett problem i skolan och styrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av ett aktivt arbete för att motverka detta i skolan.

Vi menar att det är tveksamt om ett särskilt utsett ombud kan råda bot på detta. Skolan styrs av läroplanen, skollagen, diskrimineringslagen och skolverkets allmänna råd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I läroplanen framgår det att hela skolans

verksamhet ska vila på de grunder som demokratin baseras på, att utbildningen ska förankra mänskliga rättigheter. Jämställdhet mellan män och kvinnor samt att utveckla solidaritet gentemot utsatta människor är centrala delar i värdegrundsarbetet. I skollagens 6:e kapitel beskrivs att det finns ett ansvar som vilar på all personal i hela verksamheten. De aktiva arbetet ska vara målinriktat för att motverka kränkningar av barn och elever. Huvudmannen har ansvar att se till att samtliga skolor i kommunen årligen skriver om och skriver en plan för hur skolan ska främja och förebygga kränkande behandling. I skolverkets allmänna råd;

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling (2012), beskrivs hur personal,rektorer, förskolechefer och huvudmän bör arbeta för att på ett metodiskt sätt arbeta för att främja och förebygga samt åtgärda diskriminering och kränkande behandling. De allmänna råden ska omfatta kompetensutveckling för personalen för att behov öka medvetenheten om

(38)

Styrelsen föreslår distriktskongressen:

Att motionen anses besvarad

Nr7 Motion angående inrättande av kommunala bostadsförmedlingar

Med anledning av den orättvisa som råder när det gäller införskaffande av hyreslägenheter föreslår vi att vi återgår till den kommunala bostadsförmedlingen.

Förr kunde en som letade efter en bostad anmäla sig till en sådan som då ställde upp den sökande i kö till lediga lägenheter. Oavsett härkomst eller andra parametrar

så registrerades och allt eftersom lägenheter blev lediga så erbjöds man en sådan. Sedvanlig prövning utfördes och därefter om denna godkändes så fick man skriva

kontrakt. Nu när bostadsförmedlingarna har avskaffats så är det upp till hyresvärden att ibland godtyckligt sortera bort icke önskvärda hyresgäster.

Hyresgäster som är arbetslösa, långtidssjukskrivna, ungdomar och människor med avvikande efternamn sorteras bort idag.

Vårt förslag är att det inrättas kommunala bostadsförmedlingar och att hyresvärdarna är tvingade att lämna viss del av beståndet till denna. Detta skulle underlätta

för de som har svårt att få en bostad på den öppna marknaden.

Därför föreslår Österlens S-kvinnor

att S-kvinnor ska verka för att det inrättas kommunala bostadsförmedlingar i alla Skånes kommuner

att hyresvärdarna skall tvingas att lämna del av sina lediga lägenheter till denna.

Österlens S-kvinnor ställer sig bakom denna motion och antager denna som sin egen Ingalill Bjartén

ordförande

Utlåtande 7 - angående inrättande av kommunala bostadsförmedlingar : Styrelsens svar följer.

(39)

Nr8 Kvinnors rätt att få sina egna asylskäl prövade

Kvinnor drabbas hårt av krig. Samtidigt är det ofta de som tillsammans med barnen tvingas stanna kvar i hemlandet. För att, efter en lång väntan, ansluta till maken som flytt till Europa.

Väl på plats i Sverige finns det en allvarlig risk att kvinnor osynliggörs i asylprocessen.

Enligt FN är endast 16 procent av alla asylsökande som tagit sig till Europa kvinnor. Detta beror i hög grad på att det är farligt – bristen på säkra och lagliga vägar till Europa slår extra hårt mot kvinnor och barn. Dessutom riskera kvinnor att utsättas för sexuellt under

resvägen. Sedan är det också en fråga om att ha råd att fly landet.

Migrationsverkets målsättning är att kvinnor och män som söker uppehålltillstånd i Sverige får likvärdig prövning, bemötande och service. Migrationsverket har samtidigt identifierat följande risker för osynliggörandet av kvinnor i asylprocessen:

- Att varje vuxen inte behandlas individuellt i asylprövningen - Att mannen förutsätts ha familjens asylskäl

- Att männens asylskäl utreds och bedöms utförligare än kvinnors - Att kvinnan görs till ett språkrör för mannen och barnens asylskäl

Myndigheten konstaterar samtidigt att man bara är i början av genomförandet och att jämställdhetsintegreringen inte har fått genomslag i organisationen. Samtidigt har

myndigheten anställt 1000 nya personer sedan i början av sommaren 2015. Kombinerat med detta ställdes höstens fortbildningar in, inklusive utbildningarna i likvärdig behandling. Detta talar sitt tydliga språk – riskerna är allvarliga och arbetet måste intensifieras.

Det är av högsta vikt att vi säkerställer en jämställd asylprövning. Denna fråga kan vi inte sätta på undantag för att många flyr till Sverige idag – det är istället en än större anledning till att säkra att Migrationsverkets asylprövning blir jämställd.

att S-kvinnor Skåne, mot bakgrund av den ansträngda situationen och antalet nyanställda i myndigheten, driver frågan om vikten av genuskompetens i asylprocessen för att säkra kvinnors egna asylskäl

att S-kvinnor Skåne synliggör hur kvinnor drabbas av regeringens flyktingpolitik och verkar för att Socialdemokraterna har ett genusperspektiv i sin

flyktingpolitik

att S-kvinnor Skånes distriktskongress antar motionen Avantgarde Unga S-kvinnor

(40)

Utlåtande 8 - Kvinnors rätt att få sina egna asylskäl prövade

Distrikt styrelsen instämmer med motionärerna att det är av yttersta vikt att kvinnors asylskäl bedöms på ett för kvinnorna rättssäkert sätt.

Genusperspektivet i handläggning och bedömning anser vi vara av största vikt.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen Att bifalla motionen

Att motionen jämte yttrande skickas vidare till Socialdemokratiska Kvinnoförbundet och Skånska S-kvinnor i riksdagen

Nr9 Okvalificerade låglönejobb

Det finanspolitiska rådet har nyligen rekommenderat regeringen att öppna upp för nya typer av jobb med låg lön och dåliga kvalifikationer för att underlätta integreringen av nyanlända.

Det skulle leda till minskad arbetslöshet. Det finns delade meningar om att så skulle vara fallet. Fler låglönejobb för nyanlända minskar inte arbetslösheten och stämmer inte överens med sysselsättningsstatistik från SCB.

Teknikutvecklingen gör att allt fler jobb kräver en bra utbildning. Istället för låglönejobb borde man bättre ta tillvara de utlandsföddas kompetenser och gradera upp deras utbildning.

Det finns redan goda initiativ exempelvis ett nytt kunskapslyft och inrättande av ettåriga masterutbildningar som spetsar kompetensen. Nyrekryteringar av invandrare till bristyrken som inom verkstadssektorn, olika hantverksyrken och till omsorgssektorn är också en möjlighet.

Istället för att tillsätta en kriskommission av experter för att hitta låglönejobb borde en utbildningskommission tillsättas för att tillvarata nyanländas kompetens och möjligheter till utbildning inom bristyrken.

Jag yrkar därför:

att kvinnodistriktet verkar för att man satsar på kompetenshöjande åtgärder att kvinnodistriktet verkar för att en utbildningskommission tillsätts

att översända motionen till kvinnoförbundets styrelse och riksdagsgruppen Inger Wennhall

S-kvinnor i Skurup har vid medlemsmöte den 16 februari 2016 behandlat motionen och antagit den som sin egen.

Margaretha Anderberg Ordförande

Utlåtande 9 - Okvalificerade låglönejobb

Precis som motionären beskriver finns det inte belägg för att sänkta ingångslöner skulle generera fler jobb till nyanlända och unga. Alliansregeringen sänkte arbetsgivaravgifterna

(41)

sliter i hårt i yrken inom vården utan att få en tillräcklig lön för sitt arbete. Det krävs högre löner i välfärdens yrken, inte lägre, för att skapa ett jämställt och hållbart samhälle.

Sverige behöver bli bättre på etablering och se till att ta vara på kompetensen hos de nyanlända som kommit hit. De ska inte hamna mellan stolarna i våra byråkratiska system utan ges möjligheten att kunna bidra med sina kunskaper och kompetens. Därför är det viktigt att som motionären skriver satsa på kompetenshöjande insatser och att tillvarata nyanländas kompetens och möjligheter till utbildning inom bristyrken. Detta utifrån ett etableringsperspektiv men också utifrån att säkra Sveriges framtida kompetensförsörjning.

Mot bakgrund av detta föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta:

Att motionen bifalles.

Nr10 Skattefinansiera mensskydd

Hälften av Sveriges befolkning kommer att ha menstruation ungefär 40 år av sina liv.

Menstruationens första dag representerar den första dagen i den ungefär 28 dagar långa menstruationscykeln som fertila kvinnor har så länge de inte är gravida. Menstruation är en naturlig del av en fertil kvinnas kropp och är nödvändig för reproduktion.

I genomsnitt spenderar kvinnor i Sverige 18 000 kronor på mensskydd under en hel livstid.

Samtidigt får kvinnor som grupp mindre lön än män. Mensskydd är en oundviklig och

ofrivillig utgift då menstruationen är en del av den reproduktiva cykeln. Den enskilde ska inte behöva stå för en sådan kostnad själv. Mensskydd bör därför finansieras solidariskt och inte individuellt belasta varje enskild kvinnas ekonomi. Vi vill att mensskydd ska vara gratis.

att S-kvinnor Skåne driver frågan att mensskydd ska finansieras av staten att S-kvinnor Skånes Distriktskongress antar motionen

Avantgarde Unga S-kvinnor

Antagen på medlemsmöte 2015-12-03 Utlåtande 10 - Skattefinansiera mensskydd.

(42)

Det finns olika beräkningar på kostnaderna för menstruationen under en hel livscykel.

Utöver mensskydd tillkommer bland annat smärtstillande medicin, hygienartiklar o.s.v.

Motionären har varit försiktig i beräkningarna då det finns de som i sina uträkningar hävdar att kostnaden är betydligt högre.

Nr11 Motion angående ersättning för vård av närstående

Som det ser ut idag har en närstående rätt till ersättning när han/hon vårdar en närstående där sjukdomstillståndet innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv, så kallad

närståendepenning. Sjukdomstillstånd som olika former av demens samt flera andra sjukdomar som främst drabbar äldre människor innebär inget påtagligt hot mot den sjukes liv och därför utgår ingen ersättning. Många närstående vilket är övervägande kvinnor, är yrkesverksamma och måste begära obetald ledighet vid vård av närstående. 114 000 kvinnor har fått minskade inkomster på grund av anhörigvården, bland männen är det 75 000. 90 000 kvinnor och 50 000 män har tvingats gå ner i arbetstid eller säga upp sig för att vårda en anhörig.

Den svenska föräldraförsäkringen tillhör den mest generösa i världen medan rättigheterna till tjänstledighet och ekonomisk ersättning för närståendevård är mycket begränsade.

Sjukskrivningar bland närståendevårdarna är mycket höga och beror på en stressfull och mödosam situation vilket inte förbättras av inkomstbortfall. Behovsgraden gällande hjälp från närstående kan variera beroende på vilken sjukdomsfas den närstående befinner sig i.

Inledningsvis kan det handla om att följa med vid sjukhusbesök, sköta telefonsamtal till olika instanser, bistå vid möten med olika myndigheter etc, längre fram kan hjälpbehovet se ut på annat sätt.

Jag yrkar på:

att närståendepenning ska utgå vid all vård av närstående med bestående sjukdom att Husie Skvinnor ställer sig bakom

att Arbetarkommunen antar motionen som sin egen

att Skånes socialdemokratiska kvinnodistrikt ställer sig bakom motionen att Socialdemokraterna i Skåne ställer sig bakom motionen

att motionen skickas till Socialdemokratiska riksdagsgruppen Referenser

Stoltz, P, Nilsson, R, Willman, A (2001). Anhörigas behov av stöd när de vårdar en äldre

(43)

Motionär Pethra Ängquist

Motionen har antagits som Husie Skvinnors egen.

Utlåtande 11 - angående ersättning för vård av närstående Styrelsens svar följer.

Nr12 Värdlandsavtalet och NATO

Nato-frågan har under de senaste åren kommit på dagordningen. Samtliga allianspartier är hösten 2015 för medlemskap i Nato. Med hjälp av framför allt Dagens Nyheter bedrivs en intensiv kampanj för ett medlemskap. Efter en serie närmande till Nato i form av olika samarbetsavtal beslöt den borgerliga regeringen två veckor före valet 2014 utan riksdagsdebatt att låta ÖB underteckna ett s.k. värdlandsavtal med Natos militärer.

Regeringen har beslutat att ett sådant avtal skall underställas riksdagen 2016.

I partiledardebatten hösten 2015 klargjorde Stefan Löfven att någon ändring av

säkerhetspolitiken och ett medlemskap i Nato inte kommer att ske. Detta är också ett beslut av den socialdemokratiska partikongressen senast 2013. Det är bra men inte tillräckligt.

Partiet behöver också tydligt tala om vår säkerhetspolitik och varför vi inte skall gå med i Nato för att inte lämna fältet fritt för borgerligheten.

200 år av fred genom en säkerhetspolitik grundad på neutralitet och alliansfrihet, klok utrikespolitik, internationellt samarbete och aktiv freds- och nedrustningspolitik har gynnat Sverige väl också under två världskrig och det kalla kriget. Inget land kan finna säkerhet på något annat lands bekostnad. Ett viktigt skäl till att Sverige vill behålla alliansfriheten är att den ger oss handlingsfrihet och minskar risken för att vi ofrivilligt dras in i krig.

Värdlandsavtalet har många dimensioner och saknar ett övergripande helhetsperspektiv, som tar hänsyn till den militära alliansfriheten, till de säkerhetspolitiska konsekvenserna och till kärnvapenaspekten. I avtalet föreslås att Nato ges möjlighet att stationera trupp på svensk mark vid krig, övningar och kriser. Visserligen sägs att detta endast kan ske på inbjudan av Sverige. Men avtalet är undertecknat av ÖB och Natos militärer och har påtagliga brister och otydligheter och ger utrymme för tolkningar. Det är därför viktigt att klara preciseringar och restriktiva tolkningar av avtalet skrivs in i den proposition som föreläggs riksdagen:

1. Det måste framgå att kärnvapen under inga omständigheter får placeras på svensk mark.

2. Varje ändring av avtalet måste föregås av politiska beslut. Nuvarande skrivning öppnar för ÖB och Natos militärer att komma överens om ändringar eller tolkningar av avtalet.

3. Att avtalets skrivningar om baseringsområden inte kan avse Nato-baser på svensk mark.

4. Att befälsrätten över svensk trupp inte kan överföras till Nato.

5. Formuleringen ”kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig i Sverige eller närområde” är visserligen ensidigt svensk och inte bindande men det får inte innebära att detta sker automatiskt utan är frivilligt och först efter politiska beslut. Ett sådant

uttalande får t.ex. inte innebära att Nato automatiskt har rätt att placera trupp på svensk

(44)

att Österlens S-kvinnor ställer sig bakom motionen och sänder den vidare till S- kvinnor i Skåne

att S-kvinnor i Skåne ställer sig bakom motionen och översänder den till S- kvinnor i riksdagen

att Skånska S-kvinnor driver frågan i de församlingar som S-kvinnor är representerade i

att S-kvinnor tar avstånd från Värdlandsavtalet.

Ywonne Bernhardsson

Österlens S-kvinnor har beslutat att ställa sig bakom motionen och anta denna som sin egen.

Ingalill Bjartén Ordförande

Utlåtande 12 - värdlandsavtalet och NATO:

Distriktsstyrelsen delar motionärens oro för värdlandsavtalet och formuleringarna i det.

Värdlandsavtalet måste tydligt klargöra att det är uteslutet nu och för all framtid att Sverige tillåter utomstående makt att använda Svenskt territorium eller svenska resurser för fientligt agerande mot andra länders folk. Likaså att det är otänkbart att kärnvapen eller andra massförstörelsevapen får tas in på svensk mark. Kan inte sådana garantier lämnas ska inget värdlandsavtal tecknas. Risken för missförstånd om Sveriges avsikter ifall otydlighet på de här punkterna råder ska inte underskattas. Särskilt inte om en regering med partier som är för ett NATO medlemskap är den som svarar när kravet kommer från ett NATO-land.

Kanske med Donald Trump som avsändare.