• No results found

Kemi (31-45 hp)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kemi (31-45 hp)"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kemi (31-45 hp)

Programkurs 15 hp

Chemistry (31-45) 92KE37

Gäller från:

Fastställd av

Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum

2012-10-15

LINKÖPINGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAP

(2)

Huvudområde

Kemi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Biologi

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Engelska

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Svenska

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Trä- och metallslöjd

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Textilslöjd

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och biologi A, kemi B, matematik D, samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, 1-30 hp i Ingångsämne samt Kemi 1-30 hp eller motsvarande.

(3)

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande:

- kunna redogöra för grundläggande kunskaper inom grundämnenas och de oorganiska föreningarnas kemiska och fysikaliska egenskaper, strukturer och reaktioner, oorganisk syntes och analys koordinationsföreningar och fasta tillståndets kemi

- med hjälp av handledning kunna presentera, analysera och diskutera empiriska data i oorganisk kemi i form av en laborationsrapport.

- kunna redogöra för hur skolan formulerar och tydliggör kunskapen i form av kursplaner och betygskriterier

- kunna använda prov och göra bedömningar utifrån skolans styrdokument - kunna identifiera centrala begrepp inom oorganisk kemi för en framtida yrkesroll

- kunna bedöma resursanvändning i relation till hållbar utveckling samt göra riskanalyser för laborativa moment

- kunna reflektera och utvärdera laborativt arbete utifrån ett didaktiskt perspektiv - kunna använda oorganisk-kemisk terminologi på engelska

(4)

Kursinnehåll

Kursen behandlar grundämnenas kemiska och fysikaliska egenskaper med utgångspunkt från deras placering i det periodiska systemet samt hur detta behandlas i skolan. Studenten ska kunna redogöra för sambandet mellan atomers/joners elektronstruktur och väsentliga kemiska parametrar såsom elektronegativitet, oxidationstal, jonradie,koordination, sura och basiska egenskaper mm. Med detta avses trender inom periodiska systemet, t ex metallkatjoner och oxianjoner i vattenlösning, jonföreningars struktur och löslighet, fällnings- och lösningsreaktioners termodynamik, hårda och mjuka syror och baser (HSAB). Vidare behandlas termokemi samt oorganiska redoxreaktioner och redoxjämvikter. Koordinationsföreningar diskuteras, bl a metalljoner i biokemiska system.

Kursen innehåller laborationer som illustration till delmomenten. Studenten bearbetar och analyserar resultat från laborationer vilket presenteras i form av en skriftlig rapport. Laborationskursen omfattar mer specifikt; syntes av några oorganiska föreningar i vattenlösning och under vattenfria betingelser. Kvalitativ oorganisk analys behandlas. Dessutom behandlas redoxtitrering för

oxidationstalsbestämning, samt syntes av några komplexföreningar och spektrofotometrisk bestämning av ligandfältsplittringen. Inom delmomentet kemiska experiment, som till stor del är laborativ, behandlas kvalitativ kemisk analys av katjoner och anjoner. Den behandlar även oorganisk syntes och

korrosion. Inför ett laborativt moment gör den studerande en riskanalys samt en bedömning av resursanvändning i relation till hållbar utveckling samt utvärdera didaktiska värdet med hjälp av forskningslitteratur.

Skolans undervisning kring kemiska reaktioner, termokemi, kemiska jämvikter,och elektrokemi exemplifieras genom laborativa moment där de studerande i grupp kommunicerar och diskuterar ämnesteoretiska och

ämnesdidaktiska frågeställningar med fokus på urvalsfrågor och identifiering av centrala begrepp.

Vidare studeras olika modeller för utvärdering av undervisning. Den studerande undersöker likheter och skillnader mellan de olika modellerna utifrån

vetenskapliga arbeten. Frågeställningar rörande prov och provkonstruktion och dess kopplingar till bedömning av kunskaper och förmågor

(summatativ/formativ), kursplaner, betygskriterier och betygssättning behandlas med fokus på gymnasieskolan.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier, samt självständiga studier.

OBLIGATORISKA MOMENT laborationer och seminarier.

(5)

Examination

Kursen examineras genom individuell skriftlig salstentamen samt muntlig och skriftlig redovisning.

STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen Oorganisk kemi 4.5 hp, U-VG

MRE1 Muntlig redovisning med skriftligt underlag, Ämnesdidaktik 1 hp, UG LAB2 Laboration: skriftlig redovisning av laborationsrapporter Kemiska experiment 6 hp, UG

LAB1 Laboration: skriftlig redovisning av laborationsrapporter Oorganisk kemi 1.5 hp, UG

LAB3 Laborationer: skriftlig redovisning av laborationsrapporter Ämnesdidaktik 2 hp, UG

OBL1 Laboration Oorganisk kemi, 0 hp, D OBL2 Laboration Kemiska experiment,0 hp, D OBL3 Laboration Ämnesdidaktik,0 hp, D

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar.

Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

References

Related documents

Förstärkning av mer eller mindre ren lerjord fungerar oftast utmärkt enligt denna princip men då behov av förstärkning utökades till fler typer av lösa jordar med

1998 Cyclopoida hoppkräftor Diaphanosoma brachyurum Daphnia cristata 1999 Conochilus hippocrepis Cyclopoida hoppkräftor Calanoida hoppkräftor 2000 Polyarthra vulgaris Nauplier

Dra ett streck mellan molekyler som är grundämnen till texten ”Grundämnen” och molekyler som inte är grundämnen till texten2.

ü Aktiveringsenergin (ofta värme) gör så att molekylerna krockar med högre hastighet och/eller att bindningarna börjar vibrera kraftigt vilket får de gamla bindningarna att

Justera koefficienten på den sida där antalet väteatomer är lägst så att det blir lika många väteatomer på båda

På 5:e raden: Skriv in massorna (eller lämna utrymme för att göra det senare om de ej är kända).. På 6:e raden: Beräkna och

ü Bred och smal substratspecificitet: Ett enzym kan ha bred substratspecificitet vilket innebär att det kan binda flera olika substrat, eller smal substratspecificitet vilket

Ämnena till vänster har alltså lätt för att reagera med varandra och därför bildas det mycket av ämnet till höger?. Man säger att reaktionen är högerförskjuten (att den