• No results found

Varje skola ska vara den bästa skolan för de elever som går där!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Varje skola ska vara den bästa skolan för de elever som går där!"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Varje skola ska vara den bästa skolan för de elever som går där!

Hur får vi alla elever att bli behöriga till gymnasiet och gå ut gymnasiet med examensbevis?

Lena Holmdahl Utbildningsdirektör Stockholms stad

(2)

Kommentarer till rapportens slutsatser ang kvalitetsmått

Bra att frågan lyfts om resurser och kvalitet i skolan Slutsatserna är dock lite skissartade och förenklade

Mycket forskning finns som visar på att resurser påverkar kvaliteten:

Effekterna av ekonomiska resurser är större för yngre elever än för äldre och att de har större betydelse för elever från hem med låg socioekonomisk status än för andra elever.

Större resurser leder inte med automatik till bättre resultat. Resurserna måste riktas till rätt personer och användas på rätt sätt.

Arbetsmetoder som gynnar elevernas lärande och en organisation som effektivt kan bedriva ett utvecklingsarbete.

Mekaniskt synsätt att tro att om vi bara slussar elever från underpresterande skolor till överpresterande så löser vi problemet.

Skolor håller inte för all evighet en hög kvalitet, eller låg, och det ser inte alltid likadant ut på hela skolan.

Finns ingen studie som visar att man väljer skola utifrån ett förädlingsvärde. Snarare är det den totala resultatnivån och elevsammansättningen som avgör.

(3)

Kommentarer till rapportens

slutsatser ang kostnad per elev

En kommun kan inte fördela mindre resurser till fristående skolor jmf med kommunala.

Hur skulle konkurrens sätta press på kostnaderna när alla får lika mycket?

I Stockholm finns väldigt lite av konkurrens mellan fristående och kommunala inom grundskolan.

Det finns inga tomma platser på skolor med hög måluppfyllelse som elever kan ”flyttas” till. Den lediga kapaciteten finns i socioekonomiskt mindre

gynnsamma områden.

Skolor med hög resursfördelning är mindre än de med lägre resursfördelning.

I åk 9 har skolorna i kvartil 1 i genomsnitt 116 elever och i kvartil 4 är det 58 elever.

(4)

Vad Stockholm gör

Vi tar fram två skolbidragsmått

Ett s.k. tvärsnittsmått (Stockholmssalsa) där vi jmf det faktiska resultatet med ett förväntat värde utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Samma beräkning som ligger till grund för det socioekonomiska indexet.

Ett Value-added mått (förädlingsvärde) där vi jmf betygen i åk 6 och 9 på skolnivå med en individuell koppling.

Risk finns om förädlingsvärdet används för att jmf skolor att det leder till

betygsinflation eller att prov bedöms mer generöst. Även om det införs central rättning kan undervisningen i större utsträckning inriktas på att eleverna ska klara proven bra.

Vi använder måtten för att varje skola ska få ett underlag för sin skolutveckling.

(5)

Andel behöriga till gymnasiet

År Kommunala

Järva

Kommunala Stockholm

Fristående Stockholm

2019 62,8 % 87,4 % 91,9 %

2020 72,1 % 87,8 % 92,4 %

2021 79,9 % 88,4 % 92,6 %

Exkluderas nyinvandrade så är skillnaden ca 1 procentenhet mellan kommunala och fristående.

Jmf andel elever med vårdnadshavare som har eftergymnasial utbildning finns ingen skillnad.

Elever med svensk bakgrund finns ingen skillnad.

Stor skillnad födda utomlands.

(6)

Så arbetar vi för att förbättra kunskaps- resultaten på Järva

Exempel:

• Riktad stöd

utvecklingsorganisation, förstelärarnas roll

• Medveten strategi för att

använda lektorer för att stödja rektorer och lärare

• Förstärkning av kvalitativa resurser exempelvis kurator, psykolog

• Tydligt fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbete

• Samverkan för bästa skola med Skolverket

Främja skolnärvaro:

• Samverkan med polis och stadsdel

• Våldsförebyggande arbete i åk 4 kopplat till föräldrautbildning på kvällstid

• MVP-våldsförebyggande arbete i samverkan med stadsdel och polis i de högre årskurserna

Absolut viktigast är skickliga

rektorer och lärare!!!

(7)

Schabloner Egen regi Fristående

Strukturersättning Egen regi Fristående

Kommun- fullmäktige

KF Budget

Utbildningsnämnden (UTBN) VP

Central administration Lokalkostnader

Rektorslöner (grundskola) Peng

Grundskola Fritidshem Fritidsklubb Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola

Socioekonomisk ersättning Tilläggsers. nyanlända Elever i behov av särskilt stöd

Modersmål Skolskjutsar

Skolornas internbudget

Intäkter från UTBN

Statsbidrag och

övriga intäkter

References

Related documents

Utifrån deras utsagor menar lärarna att kooperativt lärande kanske inte bidrar till att eleverna lär sig att läsa bättre, eller göra mer komplicerade

Vi kunde se att rektorer fördelar resurser på ett sådant sätt så att elever får det stöd som de har rätt till även, i synnerhet eleverna i behov av särskilt stöd, även

Att inte anpassa allt för mycket och att vara lyhörd för barnet, och verka för självständighet, detta kan stämma in i ett abstrakt ämne som innebär att alla har samma

Bakgrunden till detta arbete har främst varit att jag under min lärarutbildnings gång inte tyckte att problematiken kring de begåvade eleverna har berörts och lyfts

Det behövs en språkmiljö som gör det möjligt för elever att ta till sig kunskaperna kring läs och skrivning, men för att väcka elevernas intresse för detta så

Vid intervjuerna utgår vi från följande frågeställningar: Hur ser lärarna på ”en skola för alla”?, Vilka kunskaper har lärarna om autismspektrumstörningar och hur ser

yrkesförberedande program ges skilda handlingsutrymmen.. 26 intervjuresultatet visar att samhällskunskapslärarnas resonemang om elevsyn och undervisning skiljer sig åt

Att låta eleverna få ta ansvar för sitt lärande kan vara jättenyttigt och spännande, men jag tycker inte att man ska börja med det för tidigt i undervisning av engelska, utan